Browsing Category

Utflykter

Spanien Utflykter

Nya Karthago – ”Cartago Nova”- Cartagena

21 februari, 2018

Kärt barn eller stad  kan ha flera namn. Besöket i  den spanska staden Cartagena, Cartago Nova eller som det blir på svenska, nya Karthago, påminde oss om detta. Själva namnet Kartago kommer från feniciskans ord Kart Hadasht. Och feniciska var det talade och skrivna språket i Fenicien, nuvarande sydöstra medelhavsområdet. (Dagens Libanon  och delar av  Israel och Syriens kust. ) Fenicierna var ett sjö och handelsresande folk som bl.a. koloniserade delar av Nordafrika, Iberiska halvön och Sicilien.  Just Carthago (latin) kom så småningom att  bli huvudstaden i det feniciska riket och är idag en arkeologisk plats utanför staden Tunis i Tunisien.

Från nya Karthago till Cartagena

Cartagena är en stad i sydöstra Spanien med idag dryga 200 000 invånare. Det är en hamn och fiskestad och läget vid havet har gjort att här också finns en stor marinbas.

Att staden är gammal märks påtagligt och på olika sätt. Redan år 228 f.K. skapades de första bosättningarna här.  Och att gå runt i Cartagena är som att stundtals befinna sig mitt i ett levade museum och med inslag av både tiden före Kristus och fram till mer modern tid.

Staden är kuperad, byggd på fem kullar och uppe på  flera av dem finns rester av mer eller mindre bevarade försvarsanläggningar. Och god sikt är det härifrån både utöver havet och mot angränsande berg. Runt stora delar av Cartagenas gamla stad finns en vall och som skulle skydda staden mot angripare.

Runt strora delar av Nya Kartagos- Cartagenas gamla innerstad löper en vall för att skydda staden mot angripare. Befästningen uppe på höjden och vallen som omsluter stora delar av den gamla delen av Cartagena.

Uppe på en höjd ligger också den gamla enorma  amfiteatern som i sina glansdagar kunde ha 10 000 åskådare. Vid vårt besök var den under renovering, fullt förståligt med tanke på dess ålder. Amfiteatren byggdes runt Jesu födelse Så vi kom inte så nära…

Vilket byggnadsverk! Och hela skapelsen är byggd i sten som är uppsläpade hit till toppen av kullen.

Det nya möter det gamla. Idag kan man ta hiss upp till amfiteatern.

Mer av Cartagena

Vi stannade till vid turistbyrån, inrymd i ett hus från 1800 talet. Bra att utrusta sig med för att en karta och mer info om stan. Jo, jag gillar papperskartor där jag får en bra överblick över en stad eller plats…

Gågatan, (en av dem)  Calle Mayor, ”huvudgatan” , börjar vid turistbyraån, inrymd i kupolhuset och sträcker sig en bit norrut.

Cartagenas stadshus, byggd i form av en triangel. Här är man välkommen in på en titt för 1 euro. Vi hoppade över denna gång.

Gågatan Calle Mayor och dess läckra art déco byggnader från 1800 och början av 1900-talet lockade mer. Likaså ett trevligt pitstop med tapas.

Vacker gatubeläggning på Calle Mayor.

I Nya Karthago - Cartagena finns många vackra art déco hus. Och vackra hus med fina detaljer och utsmyckningar. Några byggnader längs gatan är från 1700-talet

En hamnstad är det. Och här på redden ligger ofta de stora kryssningsbåtarna och handelsfartygen längre ut.  

 

Dagens besök är över och jag satte mig en stund på bänken bredvid den här mannen för att knyta ihop säcken. Nja, kanske mer samla ihop intrycken. Och en ny tur till Cartagena – ”nya Karthago” blir det senare i vår. Då kombinerat med en båttur längs kusten och kanske också en segwaytur.

Mer om Cartagena har jag skrivit om här.

 

Spanien Utflykter

Fiskebyn Los Nietos de Pescaderia

17 februari, 2018

Vår tågresa startade i den spanska hamnstaden Cartagena och tog oss österut ett par mil och i långsam takt, till den lilla fiskebyn Los Nietos de Pescaderia- ”fiskaffärens barnbarn”. Vi har här lämnat Costa Blanca, ”den vita kusten”, dit Torrevieja hör och  nått  en del av kusten som kallas Costa Calida, ”den varma kusten”.  Vi kliver av tåget och ser redan från perrongen Medelhavet skymta i olika blå nyanser mellan de små låga husen.

Vi når stranden på ett par minuter och stannar för att blicka ut över havet som ligger helt stilla. Inte en vindpust.

Från den lilla tågstationen i fiskebyn Los Nietos skymtar vi havet och drar oss dit. Tågstationen i fiskebyn Los Nietos ligger vackert mellan bergen och Medelhavet.

Costa Cálida börjar i stort sett mellan Torrevieja och Cartagena och sträcker sig en bra bit söderut.

Fiskebyn Los Nietos de Pescaderia

Vi når havet och stranden på någon minut. De små och låga fiskehusen ligger tätt på rad och fiskeredakapen finns utanför på verandorna mot havet. Att detta är en fiskeby tar man inte miste på.  Vi slår oss ner på muren som kantar strandpromenaden och det är så tyst att jag nästan kan höra mina egna hjärtslag.

En liten del av den två kilometer långa stranden och längs den går en vacker strandpromenad som vi följer en bit.

Här ligger de små fiskarhusen tätt.

Just nu är det lågsäsong men när påsken och senare sommarmånaderna är här är också  många spanjorer på plats. I Los Nietos, precis som i många andra gamla fiskebyar,  är det många spanjorer  som valt att ha sina sommarbostäder. Och även fler och fler utlänningar söker sig till dessa mindre platser. Dock kändes det nu tämligen öde här men några få  butiker och restauranger var öppna.  Å andra sidan tar tåget till Cartagena, en stad där allt finns,  bara ca 30 minuter och till närligggande semesterorten La Manga är det också bara ett par mil.

Senare kom några barn och lekte på stranden och det ”livade upp”.

La Manga  och Mar Menor

Tvärs över vattnet skymtade vi turistorten La Manga, som ligger på en ca 20 km lång landtunga. (Själva namnet betyde ”ärm”)  Och La Manga avskiljer saltvattenlagunen Mar Menor, ”det lilla havet”, från Medelhavet, Mar Mayor – ”det stora havet” genom ett smalt sund.  Man har funderat på att brygga en bro över men det har hitintills stannat vid en tanke. La Manga är en typisk sommarort , tämligen avfolkad under lågsäsong och många butiker oh restauranger har stängt. Antalet soldagarna är ett plus och man räknar med ca 320 /år . Lika många beräknas det vara i Torrevieja på Costa Blanca och även i södra Spanien på Costa del Sol, Solkusten.

Här är  La Manga kraftigt inzoomad och landtungan syns tydligt.

En fiskande silkeshäger  poserade villigt. Och den fick napp senare…

Långt bort i fjärran, på andra sidan havet, skymtar Torrevieja

Vår resa fortsatte och vi tog oss efter ett tapas/lunchstopp tillbaka med tåget till Cartagena och var glada över vårt möte med Los Nietos.  Vad gäller Cartagena blev det dags att återuppta en  gammal bekantskap för det var nog ca 20 år sedan jag senast var där.

 

Spanien Utflykter

Vart var vi på väg? Denna gång med buss och tåg

16 februari, 2018

Vi har då och då gjort olika ”njutflykter” och utflykter under tiden vi varit i den spanska sommarstugan (En njutflykt är en utflykt som har det där ”lilla extra.  Mestadels har turerna gått norrut längs kusten och i n mot landet. Så nu var det dags att vidga vyerna söderut både en bit längs kusten och ett par mil sydost in i landet. Så vart var vi på väg?

Tåget som vi skulle åka med är på väg in till stationen.

Vart var vi på väg?

Än en gång anlitade vi ”de rosa bussarna”  -Viajes Rosa Tours. De erbjuder många olika turer/transporter och som resenär sköter man sig själv och går inte i samlad trupp. Något som vi uppskattar.  Man kan dessutom, tämligen fritt, (dock inom vissa ramar) bestämma över sin dag. Tid för avrresa och hemresa är dock alltid bestämd i förväg.  Så vart var vi nu på väg? Och med tåg.  Tågbiljetter är inköpt och vi ska ta oss från hamnstaden Cartagena och österut mot den lilla fiskebyn Los Nietos Pescaderia. (Betyder fiskarnas/fiskebutikens barnban)

Bussen, som inte alls är rosa, trots att färgen finns med i resebyråns namn, tog oss snabbt längs motorvägen från Torrevieja till Cartagena. En sträcka på ca 60 km. Och från Cartagena tog vi det lilla tåget till fiskebyn Los Nietos.

Vart är vi på väg? jo, från Cartagens till fiskebyn Los Nietos. Biljettspärren passeras och snart är vi på väg. 

 Tågresan tar ca 30 minuter och är 19 km lång.  Många stopp i  de små byar görs längs vägen och man kan kliva av och på tåget om man känner för det.  (Tågen går med ca 30 minuters mellanrum på den enspåriga rälsen)

 

Mängder av odlingar såg vi genom tågfönstret. Just här är det stora fält med kål.

Vissa områden såg inte alltför bördiga ut…

Kuperade omgivningar blandades med mer flacka.

Flera byar passerades.

Och så kom vi fram till havet och den nu vinterslumrande fiskebyn Los Nietos Pescaderia. Även nästa by, tågets ändhållplatsen heter Los Nietos. Men med tillägget Viejos.

Framme i Los Nietos Pescaderia. Mer kommer…

 

Spanien Utflykter

Grotthusen i den spanska byn Alcalá del Júcar

10 februari, 2018

Efter en trevlig, väldigt god och utsiktsrik lunchpaus, högst upp på bergskammen, i den lilla byn Alcalá de Júcar var det dags att vandra neråt i dalen. Och förutom den vakcra utsikten som följde med oss var det dags att ta en närmare titt på grotthusen som klättrar uppför bergsväggarna.

Grotthusen i den spanska byn Alcalá del Júcar klättrar uppför bersväggarna.Grotthusen i byn klättrar uppför väggarna.

Brant var det på sina ställen –

– och det fanns små räcken för ”säkerhets” skull.

Grotthusen

Finns på många olika platser i Spanien och en del av dem har sitt utsprung från 1400- talet. Det var då de katolska monarkerna återvände till Spanien och drev ut morerna. Många morer fann då sin tillflykt  i grottor innan de senare fördrevs från Spanien.

Under 1800-talet blev det så att den fattigare delen av befolkningen på egen hand byggde sina bostäder i grottor.  Kalksten är den bergart som oftast förekommer när det gäller grotthusen. Kalksten är en mjuk bergart och i takt med att familjen växte kunde de hugga sig in i berget och få till en större bostad. Allt utbyggnadsjobb gjordes för hand och med hjälp av hackor. Ett hårt jobb. Och eftersom även djuren under natten bodde inne i grottorna skulle de också ha plats.

I områden där grotthusen finns är det ofta heta somrar med temperaturer upp till +40 grader och vintrarna kan vara svala. Grotthusen har då den fördelen att de har en konstant temperatur på +18 grader året runt så de är svala på somrarna och förhållandevis torra och varma på vintrarna.

Här håller man på att bygga ut sitt grotthus

Dags för utökande av sin grottbostad.

Idag har man hjälp av maskiner som gräver.

På väg in i ett grotthus. Tilläggas bör att all ”bekvämlighet” numer finns i många av grotthusen.

Lågt i tak

Matplats med mysig stämningsbelysning. Jodå, det är mörkt här inne. Inget dagsljus kommer ju in.

Grotthus till salu.

Numer köps många grotthus upp av både privatpersoner och för att användas som restauranger, vandrarhem, hotell, spa-anläggningar, museum och mycket annat. Piset beror på vilken standard som finns och kan vara alltifrån 25 000 euro för ett grotthus som renoveringsobjekt och till gigantiska summor. Jag läste även att et går att få tag på ekologiska grotthus…

Och visst finns det en gammal borg också. Men det räckte bra att titta på den och zooma in den. Tror inte den är till salu…

Grotthusen klättrar uppför bergssluttningarna och de går djupt in i berget. Och husen här på bergssluttningen går alltså inåt i berget.

Kanske kommer det ytterligare inlägg härifrån…

 

Spanien Utflykter

Bergsbyn som klättrar på väggarna – Alcalá del Júcar

9 februari, 2018

Vi lämnade den fina staden Almansa och fortsatte drygt en timme norrut. Den lilla byn Alcalá del Júcar var målet, bergsbyn som klättrar högt upp längs kalkstensklipporna. Husen här är   ”grotthus”, inhuggna i berget och med bara fasaderna utåt. (Grotthusen får ett eget inlägg i morgon)

Bussen körde oss varsamt  upp och ner, längs de smala och slingrande vägarna precis som i en berg och dalbana. När vi var uppe på 1000 meter såg vi överraskande snö genom bussfönstren. (Vet att det kommit en del snö i inlandet och i Madrid har det varit riktigt trassligt med snön som kommit.)

Bergsbyn Alcala de Jucar ligger ca 12 mil väster om staden Valencia.Byn Alcalá del Júcar dyker upp bakom en vägkrök och klättrar uppför berget. Jodå, en borg finns även här.

En del snö fanns uppe på 1000 meters höjd. (Bild från bussen= suddig)

Smalt här för bussen att köra.

 

Alcalá del Júcar den klättrande bergsbyn

– har ca 1300 bofasta invånare och nästan alla bor i dessa ”grotthus” som syns som små prickar.(En rundtur i ett av dem bjuder jag på i morgon.)  Själva byn byn ligger på 600 meters höjd men innan vi började vandringen neråt stärkte vi oss  med lunch uppe på restaurang Mirador.  Ett perfekt val av restaurang och med en vidunderlig vy över byn och omgivningarna som fint tillbehör till lunchen.

Bergsbyn Alcalá del Júcar ligger halvvägs mellan städerna Valencia i öster och Madrid i inlandet och i regionen La Mancha. Och som sig bör så finns här i byn också en borg. Men vi tog oss an grotthusen och nöjde oss med att se borgen på avstånd. Ja, både kortare och längre. Även denna borg är gammal, från 1200-talet och byggdes av araberna/morerna. Spanien var ju förr uppdelat i många riken och här i trakten var det morerna som styrde under lång tid.

Smala vägar var det.  Här kan man tala om ”hårnålskurvor”

Dags för ”lunch with a wiew” på restaurang El Mirador – ”Utsikten”.

Bara att slita sig från vyn och gå in. Men vyn var minst lika vacker från lunchbordet.

Förrätt; blandade charkuterier och med vin från restaurangens egna vinodling.

Kycklinggryta till varmrätt. Riktigt gott! Men desserten hoppade jag över för annat fångade mitt intresse.

Detta var vad jag fångades av. Djur och natur!

En sorts bock. Vet någon namnet på den? Det fanns många, men de andra ville inte vara med på bild.

Och en struts! Lite felplacerad kanske – men den bodde här och såg ut att trivas.

Dags att börja vandringen neråt…

Fortsätttning kommer i morgon och då med besök i grotthusen.

 

Spanien Utflykter

Njutflykt norrut – mot den spanska staden Almansa

8 februari, 2018

Tidig onsdag morgon och vi är på väg mot bussen som  förhoppningsvis ska ta oss med på en njutflykt upp till några bergsbyar en bit nordväst om Torrevieja. Vi tycker ofta det är praktiskt och smidigt att ut och njutflykta med en bussresa och i Torrevieja finns det några olika att välja på. Onsdagens tur bokades via Viajes Rosa Tours ett brittiskt bolag,  som numer har en läsbar hemsida, och som vi åkte med flera gånger tidigare.  De erbjuder både dagsturer och längre turer och till mycket rimliga priser. Även bolaget David´s Tours,  också brittiskt, har kortare och längre turer att erbjuda och  de har vi också rest med flera gånger.

På dessa turer som vi varit med på, ett tiotal,  är det så här långt Bosse och jag varit de enda svenskar som varit med.  Blandade nationalitetetr är trevligt  på en tur och tillför alltid lite extra. Och det gör ju en njutflykt också- (Alltså en utflykt som är ”lite extra” blir till en njutflykt)

Tidig morgon och solupgång i Torrevieja . Vi väntar på att bussen ska komma och ta oss med på dagens njutflykt. Tidig morgon. Klockan är 8  och solen är på väg upp över Torrevieja.

Här vid rondellen väntar vi. Solen har gått upp men det är ännu svalt, +5 grader.

Dagens njutflykt med första stopp i Almansa

Från Torrevieja, strax söder om Alicante i öster, gick färden nordväst ca 12 mil mot Almansa. Inte utmärkt på kartan menen ligger vid sista a i La Mancha. 

Almansa är en liten stad som ligger drygt 700 meter över havet och idag har runt 25 000 invånre. Almansa var förr känd för sin skotillverkning som drog igång i början av 1800-talet. En produktio som hela tiden utvecklades. Från början var det små skomakerier där skor syddes för hand och längre fram under kom även maskiner som bidrog till att skotillverkningens uppsving.

I mitten av 1800-taleet kom järnvägen mellan Alicante, Valencia och Madrid och med station i Almansa och den gav nya transportmöjligheter.  Skor som tillverkades i Almansa var gjorda för att säljas inom Spanien. Men första världskriget kom och med det också en en ökad efterfrågan. Franska styrkor ville beställa läderstövlar. Så nu blev det mass tillverkning av dessa.

Efter kriget blev det en nergång i skoproduktionen och mycket av tillverkningen flyttades till Elche och Elda, två städer i närheten. Ytterligare konkurrens kom i slutet av 1900- talet då Kina, Brasilien, Indien och Indonesien kom in i skobranschen med billigare skor. Och numer importerar Spanien skor.

(I Almansa området finns idag 62 skoproducenter kvar och som sysselsätter ca 2000 personer.)

Borgen i Almansa

-El Castillo de Almansa är en av Spaniens bäst bevarade borgar och byggdes under 1300- talet. Borgen har haft olika historisa betydelse och den senaste var vid slaget om vid Almansa i början av 1700- talet, en strid som pågick i sju år. Då var det en strid om makten i området och ärkehertig Karl av Österrike kämpade för att ta makten från den spanske kungen Felipe den V. (Striden handlade om den spanska successionsordningen och utvecklades till en strid där flera länder i Europa var inblandade. Men den spanske kungen gick segrande ur striden och återtog makten av hela kungadömet Valencia och så småningom blev han kung övrt Spanien.  ( Jag går här inte in mer på det historiska)

Bredvid trapporna upp ligget turistbyrån och museet som finns uppbygt för denna strid i Almansa. 

Ända upp till borgen kunde vi inte ta oss för det var renovering på gång.

Almansa, en trevlig njutflykt. Små gator slingrar sig runt om borgen och i bakgrynden syns kyrkan som byggdes i början av 1600- talet.

Och visst besökte vi museet och en trevlig spansk guide lotsade oss genom delar av den spanska successionsordningen.

Vi går vidare i Amansa

Kyrkan tittade vi in i, men den kändes inte så om om den var över 400 år gammal. Den byggdes ursprungligen i början av 1600- talet och då  på uppmaning av biskopen i staden Cartagena. (Staden Almansa lydde då under kungariket Murcia. Olika kungariken fanns och Murcia ligger bara ca 15 mil från Almansa)

En vacker kyrka  i sig men som inte alls  kändes som över 400 år gammal.

Vi passerade rådhuset med anorf från 1700- talet  och tittade in på gården som var som ett litet fyrkantigt torg.

Rådhuset –

– och innergården som hade en öppning i taket.

Ett par timmar gick snabbt och vår njutflykt hade bara börjat. Nu vidare upp i bergen.

 

Spanien Torrevieja Utflykter

Murcia- en tänkt njutflykt som blev en utflykt

19 december, 2017

Gårdagens besök i Murcia var tänkt som en behaglig ”njutflykt” så här i julveckan, men det blev i stället en utflykt, en trevlig sådan. Och både njutflykter och utflykter av skilda slag gillas. (Ordet kom jag på för några år sedan och jag använder ordet om en utflykt som är extra njutbar på olika sätt.) Vi tar oss gärna runt med buss och trots min tämligen besvärliga åksjuka har det fungerat bra. Gårdagen blev ett undantag. Hemma jobbar jag ju som guide/reseledare och ofta på olika bussturer, men det är viss skillnad på de spanska byvägarna men alla rondeller och trafukljus och mot svenska landsvägar. Men jag kom både till Murcia och tillbaka till Torevieja och just bussresan i sig, trots vackert landskap, gjorde att resan förvandlades från en tänkt njutflykt till en utflykt. Men så blir det ibland

Murcia och där Plaza Circular, i mitten av stan, har en gigantisk julgran som prydnad. Och på kvällen är den upplyst. Fin och reslig julgran på Plaza Cirkular i Murcia. Mitt i rondellen.

Vackra juldekortioner finns det gott om  i Murcia och att se dem upplysta kvällstid hade vi gärna gjort. Så blev det inte denna gång. Men vännen Ama hade ett vackert Skyltsöndagsinslag som kombinerades med Gems Weekly Photochallenge  och där den fina  belysningen vackert framträder.

Mot Murcia

Busstationen i Torrevieja. Modern buss med bekväma fällbara stolar, platser längst fram i bussen och wifi bådade gott. Nu är det så att jag inte under en bussresa kan titta i mobilen (eller läsa..) så wifi hade jag ingen glädje av. Men det fungerade bra noterade jag innan avgång. Murcia ligger ca 70 km väster om Torrevieja, i inlandet, och i varje fall den buss vi reste med körde småvägar i mycket lantliga omgivningar. Jag gjorde ett försök att räkna antalet trafikljus och rondeller under vägs och de var många. Tappade räkningen när jag var uppe i dryga 40 och då var vi inte ens framme i Murcia. Sedan fick jag ha full koncentration bara på vägen. Avgång klockan nio på morgonen och framme i Murcia 10.30 innebar en hög dos av koncentration för att lyckas genomföra hela resan. Men det gick.

Modern och bekväm buss, men den var ”svajig” i fjädringen och det gagnade då inte mig.

Bilderna, tagna genom de tonade rutorna, missar en del i färgsättningen…

Landskapet är vackert på vägen mellan Torrevieja och MurciaLantliga omgivningar, men jag hade fullt upp med att bara titta på vägen.

Många mindre byar körde vi igenom och med slingrande gator. Ohc helt klart krävdes en viss skicklighet för att här manövrera bussen.

Ett monument högt uppe hann jag fånga i farten.

IKEA

Frisk och kylslagen luft, bara +7 grader, mötte oss i Murcia klockan  och jag piggnade på mig efter hand. En uppfriskande promenad på 20 minuter tog oss till spårvagnen och ytterligare en kvart senare var vi vid ett av dagens mål, alltså inte ”matmål”- utan IKEA.

Perfekt att ta en spårvagn ut till IKEA.  Biljetter köps i en automat innan man går ombord.

Effektiva och strukturerade passerade vi de flesta avdelningar och stannade bara till just där vi skulle. Smidigt som bara den.. Vi kände oss tämligen ensamna i det stora varuhuset och fick smidig hjälp med det vi önskade och jag var tacksam för att min krs i spanska förhoppningsvis gör så att våra varor levereras till Torrevieja på torsdag. Men det återstår att se.  Lite ljus och annat tog vi med oss och en kopp kaffe i en nästan tom restaurang kändes lugnt. DEt brukar det ju inte göra på IKEA veckan före jul

Jag har ju under våra år Peking ofta besökt IKEA i olika sammanhang och även försökt få till hemtransport. Och milt sagt så kan det ju vara större språkförbistringar och utmaningar där än i Spanien. Men med envishet kan en komma långt.

En lugn och trevlig stund  blev det på IKEA. Nästan avkopplande då varuhuset inte alls hade många besökare. 

Resten av dagen

Murcia har vi besökt då och då och det är en väldigt trevlig stad som innehåller det mesta. (Dock inget hav i närheten.)  Ofta blir det i den gamla stadskärnan vi dröjer oss kvar och tidigare besök har jag skrivit om här 

Plaza Julián Romea i Murcia.Trevlig lunch i solen vi ett av stans gamla torg, Plaza Julián Romea. (Här på torget finns även en teater med det namnet. Han var en känd spansk skådespelare på 1800- talet och född i Murcia.)

En sen  långlunch utomhus i solen gav oss nya krafter och vi fortsatte vår tur genom den gamla stadskärnan.

Fint att få den röda mattan utrullad, fanns utlagd några bilfria  gränder.

Vackra byggnader, mysiga butiker och en härlig miljö gör det lätt att trivas här. Och att det är julvecka märks i varje fall inte så att människor stressar fram. Här finns tiden.

Vackra bostadshus med fins detaljer.

Julfigurer som är gjorda av ljusslingor. Hade gärna sett den upplysta…

Dags för oss blev det på sena eftermiddagen att ta oss tillbaka till busstationen för resan hem till Torrevieja. Jag gruvade mig, för det var inte så att bussen skulle köra någon av motorvägarna tillbaka. ( Det finns ett par att välja på) Placeringen även nu, längst fram i bussen och med fri sikt hjälpte möjligen till för att jag inte behövde avsluta resan i förskott. Men vare sig antalet rondeller eller trafikljus hade minskat och inte bussens mjuka fjädring så jag kämde mig som en studsboll när jag vitgrön i ansiktet lämnade bussen i Torrevieja.

Den tänkta njutflykten blev det inte. Själva transporten och mitt illamående drog ner det hela till en utflykt. Men utan bussresor hade njutflykten varit i hamn.

 

Trevligheter Utflykter

Upplysande trevligheter som piggar upp

7 december, 2017

Jag har snart varit hemma i Stockholm i en vecka och det har varit en vecka där jag på olika sätt tränat mig i form. Kanske inte riktigt den där fysiska träningen, om man bortser från antal steg på stegmätaren för de har blivit många. Men träning kan vara så mycket och ha olika beståndsdelar och upplysande har veckan helt klart varit. Och på olika sätt. Dessutom väldigt rolig och inspirerande.

Bra start blev det med upplysande besök på resebyrån i fredags, jobbrelaterad Värmlandsresa lördag/söndag, en resa som ”strålade” av fina upplevelser. Utvärdering av resan och resedokumentation i måndags  Så kom tisdag och onsdag och fler trevligheter väntade och alla lyste upp på sitt sätt-

Upplysande trevligheter -trevligheter som lyser upp och där jag lär mig

En vacker och rejäl adventsstjärna som lyser upp Helenfamiljens fönster.  (Helen är min ena dotter)

I Helenfamiljen firades det födelsedag, igår tisdag och efter en god middag så blev det förstås tårta. Egenhändigt bakad av Helen som är något av en mästare på detta. Förutom utseendet så är smaken alltid den bästa och allt görs från grunden.

En härlig tårta med ”lätt chokladmousse” och hallon. Helt klart försvinnande god.

Dagens aktiviteter blev en tur till fina Uppsala per tåg. Och om tågen går eller ej är det svårt att veta så för säkerhets skull la jag till en bevakning av tågförseningar i den SJ app jag har. Men inga förseningar till Uppsala ifdag på de tider jag volle resa. Upplysande även detta.

Jag skulle hämta barnbarnen, Max och William på skola och förskola för att spendera eftermiddagen tillsammans med dem.  Att komma till Uppsala är som att komma lite till ”landet” och det trots att uppsala är Sveriges femte största stad. Tempot är lugnare , alltså om en bortser från alla cyklister som ständigt cyklar på trottoarer och gångbanor. Max hämtades på sin skola, den gamla Vaksalaskolan och vi gick för att hämta lillebror William. Men det tar tid att gå för Max vill titta på alla de gamla fina hus som finns här i stadsdelen och läsa vad som står på dem och sedan försöka tänka ut hur gamla de är. Matte på hög nivå för en sjuåring. Och med förenade krafter gick det bra.

Upplysande hus i Uppsala som talar om sin ålder. Ett bostadshus byggt 1925, alltså 92 år. 

Upplysand fågelholk i Uppsala- En upplysande fågelholk alldeles vid Williams förskola.

Årets adventskalender har jag sett några avsnitt av men har inte direkt fått något sammanhang. Men William som är fyra år berättade för mig så nu hänger jag med. Upplyst med andar ord.

William förklarar vad årets adventskalendern handlar om.

Max läser sin läsläxa för mig och jag blir så stolt och glad över att han vill läsa för mig. Jag ler och gläds. Säkert lyser det om mig.

 

Vackert upplyst är också Stockholms Centralstation och här har man också i stora hallen fått till en mindre julmarknad med både böcker och hantverk.

Även Stockholms central är vackert upplyst. Stockholms central idag.

 

Trevligheter Utflykter

Uppsala, en trevlig ”njutflykt”

8 november, 2017

Gårdagen bestod av diverse trevligheter som sol, kaffe och en stund på balkongen, lite jobbuppdrag och även en ”njutflykt” till Uppsala. Till Uppsala åker jag gärna och med en dotter och två barnbarn där så är det ju mer än själva staden som lockar. Om man säger så- (Ordet njutflykt har jag kommit på för ett  ra tag sedan och det innebär en utflykt av något slag som är extra njutbar.)

Smidigt att ta tåget hit, om det nu rör sig framåt förstås. Men igår fungerade det bra. (Värre var det med tågen söderut) Resan tar ca  40 minuter från Stockholm central, så bekvämt och miljövänligt dessutom.  (Med bil tar det oftast den dubbla tiden, inte för att det är så långt, ca 7 mil, men ofta långa köer och mycket trafik. )

Uppsala station och stationsområdet med de nybyggda husen som piggar upp. Uppsala station. Kvarteret och husen, bostadsrätter, på andra sidan spårområdet heter ”Uppsala Entré” och är ett par år gamla. Attraktivt läge, nära stationen så höga priser medföljer. Kostnad på mellan 2 och 10 miljoner, beroende på storlek.

Yngsta barnbarnet William, 4 år,  tillsammans med sin mamma Liv, välkomnade  glatt mig och sin moster Helen.

Eftermiddagens trevligheter

Max, sju år,  äldsta barnbarnet och sedan i höst ”riktig skolkille” i klass ett hämtades på sin skola, Vaxalaskolan, och tog oss med på en kortare rundtur. Skolan är både gammal och anrik med  elever från förskoleklass till klass nio. Visserligen i olika delar av skolan. Det ger en bra mix och de äldre tar väl hand om de yngre.

Vaksalaskolan ligger centralt i Uppslala, alldeles vid Vaksala torg och där ligger också Konsert och Kongresshuset. Och på Max förslag tog vi oss högst upp i huset för att titta på den fina solnedgången. Max har varit här på studiebesök och kunde fint guida och lotsa oss  genom byggnaden och  visste var allt fanns. Jättefint att i solnedgången blicka ut över nejden och stan och där både domkyrkan och  slottet framträdde lite extra.

Att vara på en av barnbarnet guidad tur i Konsert och Kongresshuset tar på orken så  ”meze”- grekiska smårätter på lokal kändes som en bra fortsättning.

Vaksalaskolan och portalen mot Vaksala torg.

Max provar nya vantar som moster Helen hade med sig. Mycket lyckat! Och den häftiga gröna reflexen lyser upp.

Uppsala konsert och kongresshus invigdes 2007 och är ritat av den danske arkitketen Henning Larsen Tegnestue. Byggnaden har en metallglänsande fasad som är vinklad och tanken är att metallbitarna ska likna kristaller. Ett besök här rekommenderas och gärna att ta en tur högst upp för att njuta av utsikten. Man har räknat med att det här sedan invigningen varit över 2000 kulturevenemang och att drygt fem miljoner besökare sökt sig hit.

Uppsala konsert och kongresshusVaksala torg med  det åtta våningar höga Uppsala konsert och kongresshus.

Uppsala- landets fjärde stad och en gammal universitetsstad. 

Uppsala har sin historia som går långt tillbaka i tiden och universitete här är Nordens äldsta och grundades 1477 och rankas som ett av världens 100 bästa universitet. Populärt är det om ca 26 000 helårsstuderande lär finnas inskrivna. Uppsala känns som en småstad, den är lättillgänglig och mycket är samlat i centrum men  har dryga 180 000 ivvånare i stadskärnan och närmare 250 000 i kommunen.

Uppsala domkyrkaHär  från Konsert och kongresshuset syns så fint i skymningen Uppsala domkyrka med sina två torn –

Domkyrkan ligger på Domberget och den började byggas i slutet av 1200- talet men den tog tid att bygga och invigningen skedde 1435. Den är byggd i tegel, i fransk katedralstil, gotisk stil, där mycket är spetsigt. Tornen syns vida omkring och är 118.7 meter höga och det är också den längd kyrkan har. Kyrkan byggdes som en kröningskyrka och de flesta svenska regenter är krönta här. (Undantag drottning Kristina, Karl XII och Kristian den II som krötes i Stockholm)

Uppsala slott– och Uppsala slott.

Uppsala slott började byggas i mitten av 1500-talet som ett av Vasaslotten, befästningar/borgar som  Gustav Vasa och hans söner lät uppföra som skydd mot inhemska och utländska faror. Helt färdigt blev inte slottet p.g.a bränder förrän i början av 1600-talet. Och funktionen var att förutom att ”skydda” skulle slottet fungera vid kröningsfestligheter i domkyrkan. Numer är slottet ett byggnadsminne och ett museum och här bor också  i en del landshövdingen.

Efter all kultur så behövde magen sitt och den grekiska restaurangen Akropolis inne i köpcentrat Kvarnen vid Vaksala torg passade oss perfekt. En restaurang med riktigt bra service, god mat och rimliga priser. En bra avslutning på en jättetrevlig eftermiddag- tidig kväll.

”Moster” Helen, mamma Liv, William och Max äter gärna grekiska smårätter, ”meze”. Jodå, jag också-

Och lite kakor som dessert. Fina burkar med kakor till båda pojkarna som moster Helen haft med sig.

 

Stockholm Trevligheter Utflykter

Tre trevliga ess i veckan- Sundbyberg, Solna och sushi

26 oktober, 2017

Tre trevliga ess  i veckan- Sundbyberg, Solna och sushi. En bra, smidig och god kombination. Att ta pendeltåget till Sundbyberg från Stockholm, antingen från Södra station, Stockholm City eller Odenplan tar bara några minuter.  Visserligen ligger pendeltågsstationerna Stockholm City och Odenplan fem våningar ner under jorden, men när man väl kommer dit så flyter det på bra. Invigningen av den nya pendeltågslinjen var ju i somras så allt känns nytt, modernt och fräscht. Tunnelbanan går också hit men den gör många fler stopp och tar längre tid.

Stockholm city med den nya pendeltågsstation.

Tre trevliga ess

I Sundbyberg hade jag bestämt träff med min goda vän Precisosa  som jag lärde känna för många år sedan då vi först kom till Torrevieja. Och utan henne hade vi inte blivit med vår ”spanska sommarstuga”.

Att komma till Sundbyberg känns  verkligen som en småstad, något jag tänkte extra på när jag gick uppför backen från pendeltåget och passerade kyrkan. Men det är Sveriges minsta kommun dock med stor inflyttning. Jag stannade till vid kyrkan och tittade på trädens vackra färger en kort stund innan jag fortsatte mot Wayne´s coffee på Tulegatan där vi stämt träff.

Tre trevliga ess- Sundbyberg- Solna- sushi. Här Sundbyberg.Kyrka byggdes i början av 1900-talet när Sundbyberg blev en egen församling. Ligger fint uppe på en kulle.

Det är alltid lika trevligt att träffa Preciosa och det vare sig vi ses i Torrevieja eller här hemma.

Mysig fikasutund.

Här på Tulegatan imitt bland de gamla 30,40, 50 och 60-talshusen har det även byggts nytt. De två ”Gaudinspiererade”  Tuletornen, med sina 16 våningar syns vida omkring. Och förutom inspiration av den spanske arkitekten Gaudi så har den mer skandinaviska enkelheten och funktionen fått utrymme. I husen, byggda av betong , glas och aluminium finns 180 bostadsrättslägenheter i olika storlekar och de är väldigt efterfrågade.

De två Tuletornen känns lite udda bland den gamla bebyggelsen.

Nästa trevliga ess- S- blev Solna och sushi

En stad där jag bott i dryga 10 år och det var dit jag flyttade från lilla Töreboda i Västergötland redan 1959. Och hit till Solna centrum blev det tunnelbana. Här, liksom på många andra tunnelbanestationer är det roligt att stanna till och titta på konst och utsmyckningar.  Här är det en konstnär som heter Anders Åberg som stått för ”måleriet”. Och just Anders Åbergs museum, Mannaminne, i Ångermanland besökte jag i somras på en jobbresa. (Mannaminne är ett väldigt speciellt konstmuseum där konsten är ständigt närvarande både utom och inomhus)  Så även om jag sett konsten här på väggarna många gånger tidigare blev det nu en mer aktiv titt.

Tre trevliga ess - Sundbyberg, solna och sushi. Här Solna centrums tunnelbanestation.Ångermanlands skogar finns med.

Och tunnbröd förstås.

Solna centrum har funnits med länge och jag minns att jag var med här när det invigdes 1965 och ansågs då vara mycket modent. Tunnelbanan kom till Solna Centrum 1975 och då tog det hela mer fart. Under årens lopp har detta, precis dom de flesta, byggtsom och till. Blivit större och modernare. En nyinvigning blev det 1989 och 2012 skedde en helrenovering. Idag är det ett ljust och lugtigt centrum med ca 120 butiker av olika slag. Biblioteket finns i mitten, som det älltid har gjort sedan start och  flera restauranger och caféer har kommit till efter hand. Jga är ganska sällan här men det är alltid trevligt att komma tillbaka till Solna och titta in här.

En liten del av Solna centrum.

 

För mig var besöket inte så mycket för själva Solna centrum, även om det är trevligt i sig, utan för att träffa dotter Helen och äta en sushilunch. Och på den japanska restaurangen Sushi King severades vi bra sushi som vi kombinerade med dumplings. Jättetrevligt att spontant ses för en pratstund och i sällskap med god mat.