Stockholm Utflykter

Till Sundbyberg – En sightseeingtur med tvärbanan

28 september, 2020

Även gårdagen bjöd oss på fortsatt strålande väder och med temperaturer på dryga +20. Och för  min del blev det denna vackra dag en sightseeingtur med tvärbanan till Sundbyberg, en av Stockholms grannstäder. (Ligger “vägg i vägg”) För mig var det premiär att åka så långt men ett trevligt möte med vännen “Preciosa, väntade. (En av mina Spanienvänner.)

Tvärbanan är en spårvagnslinje, 19 km lång och går på “tvären”. Anledningen till att den byggdes var för att förbinda Stockholms tunnelbane och pendeltågslinjer. Tvärbanan blev invigd 2013 och sista delen mellan Solna Centrum och Solna station blev klar 2014.  Den ansluter också till ett flertal busslinjer. Jag tänkte mig en promenad över Skansbron och sedan vid Gullmarsplan kliva på tvärbanan.

Till Sundbyberg

Jag gick genom den fina Tullgårdaparken som ligger snett över gatan hos oss och slogs av kontrasterna när jag såg löven  på träden. Många var fortfarande väldigt gröna. Som den här kastanjen.

Vid Tullgårdsparken ligger ett par förskolor och en skola för klasserna F-6. Parken är stor,lummig och kuperad och  uppskattad både av barn och vuxna. Skolbarnen använder den också som skolgård.  Förr låg här den gamla stadsträdgården där parkavdelningen hade sina odlingar. Det som blev kvar av den gjordes i ordning 1960 och fick sitt namn från det tullhus, Skanstull, som låg i närheten.

Och alldeles bredvid de gröna träden fanns de som tagit på sig sin färgglada höstdräkt.

På vägen mot Gullmarsplan går jag upp och över Skansbron. Och alldeles under ligger Hammarbyslussen, där båtar slussar mellan “Saltsjön,” -Hammarbyknalen och Mälaren.  Stannar här och blickar ut över vår kaj, Norra Hammarbykajen.

Stockholm. Södermalm. Skansbron utsikt mot Norra Hammarbyhamnen. Stannar till här på vägen mot Gullmarsplan och tvärbanan till Sundbyberg. Skansbron. Stannar till på vägen mot Gullmarsplan där jag också ska att ta tvärbanan till Sundbyberg. 

Tvärbanan är 19 km lång och har 24 hållplatser. Och jag ska  passera 16 stycken innan jag är framme. En resa som tar 34 minuter.

Tvärbanans hela sträckning. Jag ska åka 16 hållplatser; från Gullmarsplan till SundbygergTvärbanans hela sträckning; från Sickla i Nacka till Solna station. Jag kliver på vid Gullmarsplan och ska åka till Sundbyberg.

Tar ett par bilder inifrån spårvagnen men helt klara blir de inte genom de tonande rutorna.

Här stannar vi vid Liljeholmen/Liljeholmstorget. Hit åkte jag med tvärbanan för ett tag sedan när jag skulle titta närmare på sjön Trekanten och området Gröndal.

Stockholm. Stora Essingen. MÄlaren. Halvvägs till Sundbyberg. Halvvägs till  Sundbyberg. Här passerar vi ön och stadsdelen Stora Essingen och Mälaren glittrar vackert genom rutorna.

Framme i Sundbyberg.

Och tvärbanan stannade vid Sundbybergs station men anslutning, precis som det var tänkt. till bussar, t-bana och pendeltåg.

Tvärbanan till Sundbyberg. Väldigt smidigt och trängselfritt denna söndag. Resan till Syndbyberg gick smidigt och det var verkligt gott om plats i vagnarna. Och med tanke på att tvärbanan går var 10:onde minut hade jag lätt kunnat gå av och tagit nästa om det skulle bli trångt. 

Dags för kaffe. Jag mötte P och vi spatserade till stamstället i närheten, “Wayne´s Coffee “.Och vi hittade turligt nog ett bra bord utomhus och slog oss ner. Att ens hitta ett ledigt bord ute denna vackra dag var en bedrift. Men nu satt vi här och det gjorde vi länge.

God cappuccino och så fick det bli en kardemummabulle för min del. Och här blev vi sittandes i ett par timmar. Så trevligt att ses igen. 

Tiden gick fort och det blev dags att resa hem till Söder igen. Men nu blev det knepigt med alla valmöjligheter till transport. Funderade ett bra tag men bestämde mig för att se hur det såg ut på pendeltåget. Tur hade jag och det var få resenärer denna sena söndagseftermiddag så det blev pendeln till Södra station. En resa på 13 minuter.

En hel del gatujobb är det i “Sumpan” och en del övergångsställen har fått “vikarie”. En god tanke som fungerade bra.

Från Södra station gick jag via Medborgarplatsen de två kilometerna hem till kajen

Medborgarplatsen med  bostadshuset”Haglunds pinne” i den sena eftermiddagssolen.

Namnet Haglunds pinne

Huset har fått sitt namn efter stadsbyggnadsborgarrådet Sune Haglund.  Han var i slutet av 1990- talet drivande både för att få till en skyskrapa här och  även att området bebyggdes. Tanken var från början att bygga en skyskrapa här i bästa “Manhattanstil” med 50 våningar, men av det blev det intet. Haglund ville ge Södermalm en ny siluett och hade yviga planer. Den danske arkitekten Henning Larsen kontaktades och han ritade ett tiotal förslag innan något kunde godtas. Men han tyckte att det blev alltför många kompromisser och hoppade av projektet innan det var klart. Byggnaden är en oktagon, är 24 våningar hög och består till största delen av bostadsrättslägenheter. Varje våningsplan har fem lägenheter och den översta våningen är en festvåning med stora glasfönster och fin utsikt över hela Stockholm med omnejd.

Hemma på kajen igen.

Skyltar Stockholm

Hänt i veckan i skyltversion – Skyltsöndag

27 september, 2020

Söndag! Och det innebär att det är dags för “Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkning. Även denna vecka har bjudit på fina och omväxlande dagar, gott om trevligheter och en del förflyttningar.Så vi sätter fart. Välkomna till hänt i veckan.

Västerås. Hänt i veckan, skyltvariationen, börjar utanför The Steam hotell där denna läckra Lamborghini är parkerad. Hänt i veckan börjar i Västerås. En läckert röd  Lamborghini stod parkerad utanför “The Steam Hotell”. Hade gärna tackat ja till en tur. I bakgrunden en skylt från PEAB “Vi byggde Sveriges nya nationalarena. Men vi är lika stolta över att utveckla Kokpunkten i Västerås.“(Det nya äventyrsbadet)

Skyltversionen av hänt i veckan

Vi stannar kvar i Västerås och på The Steam Hotell där jag var i onsdags tillsammans med bokklubbsvänner.

En påminnelse om att hålla avstånd fanns vid entrén.

Och lite längre fram, mot receptionen, möttes både vi och andra av skylten Calle som också hade ett budskap-

I veckan blev det också ett besök på IKEA. Jodå, det fanns gott om påminnelser om avstånd även där. Men det var inte de skyltarna jag fastnade för. Utan andra.

IKEA. Stockholm. Kungens kurva. Nu har det alltså hänt även på IKEA. Köttbullar utan kött. Hur går det ihop?Nu har det alltså hänt. Köttbullar utan kött även på IKEA.  Hur kan det då vara köttbullar? Har även sett tv-kockar som talat om detta. Men jag får inte ekvationen att gå ihop.

IKEA har lanserat sin nya serie “Vintersaga”. Här glögg, men den fanni form av annat också.  Ja, men det är ju fortfarande sensommar eller möjligen tidig höst. Jodå, det fanns även julrelaterade saker. Jag behövde en säng för at hämta mig..

Stockholm IKEA. Mer som hänt? Jo, deras vintertankar är i full gång. Serien "Vintersaga" har lanserats. Och det är väl ingen vinter än. Mer som hänt. Och inta bara på IKEA: Vintern och en del tankar på jul är redan här. Puh!

Nej, jag tar mig snarast från det vinroga till skön sensommarkänsla ute på Djurgården i Stockholm. Längs Djurgårdsbrunnsviken, på den norra sidan. Den sida som också kallas Museieparken.

“Allt hänger ihop”. Ja, det gör det nog på sitt sätt. Men jag har svårt att förlika mig med julattiraljer före mitten av november. Nu njuter jag av sköna och vackra dagar. Och med mycket grönska. 

Här ute finns  “Museieparken” flera museer är samlade och likaså finns en hel del olika minnesmärken/minnesmonumet att titta på.   Och skulle magen vilja ha påfyllning eller strupe  törstig finns en hel del att välja på. För min del var det skulpturutställningen, Turbulence, av Alice Aycock som lockade och givetvis de fina promenadvägarna. Att vädret var strålande gjorde förstås sitt till.

Norges tack

Det var länge sedan jag var här vid minnesstenen. Har i olika sammanhang många gånger varit här tillsammans med min pappa som var synnerligen engagerad i Norges sak och verkligen aktivt kämpade  i Norge, Sverige, Frankrike, Skottland och England för Norges frihet under den tyska ockupationen. (Även för Finlands självständighet stred han som 18-åring)

Denna minnessten överlämnade den norske kungen Olav V till den svenska kungen Carl XVI Gustav 1983. Stenen är Norges tack till Sverige för utrustning och utbildning av 14 700 norska polissoldater på svenska mark under andra världskriget. Om du vill läsa mer om detta och så finns det i den här länken. (Även i detta var min pappa väldigt engagerad och det fram till att han drabbades av Alzheimer 2001 och därefter, fram till sin död 2005 fanns allt han upplevt  under andra världskriget kvar i hemska mardrömmar)

 

Mer som hänt

I torsdags, när jag  var på väg att ta färjan hem från Djurgården till Söder. slog jag till på en glass. Aldrig förr hade jag sett en AIK-glass. Men visst ville jag testa. Har ju en av barnbarnspojkarna som håller på just AIK. Jag tog 1/2 kula av denna och smaken var riktigt god. Jag gillar ju lakrits. I övrigt blev det en fräsch hallon variant.

Djurgården. Kennys Gelato. Nu har det hänt! Jag har testat en AIK-glass. Nu har det hänt! Jag har för första gången testat en AIK-glass.

Här är Max i svarta och gula fotbollskläder.  Men han spelar inte för AIK. Denna svart-gula dräkt tillhör Vaksala i Uppsala och som så ofta är kläderna sponsrade. 

Och med glassen i handen gick jag ner till bryggan för att invänta min båt. Såg här på nytt turist- båt-bussen “Oceanbus” passera. En kul sightseeingtur i Stockholm med en buss som blir båt och sedan buss igen. Har åkt med den ett par gånger. Spanade också in segelfartyget “Childhood”. Ett kappseglingsfartyg med “vind i seglen för barns rättigheter”.

“Oceanbus” skymtar till vänster. En sightseeingbuss som blir båt och sedan buss igen. Testa gärna. En tur är riktigt trevlig.   Även Söders höjder är till vänster i bild. Rakt fram ligger Kastellholmen. Dock ingen militär verksamhet här sedan 1970-talet. 

Här i Stockholmsområdet har vi nu lite av “indiansommar” eller brittsommar. Alltså höst med varma och soliga dagar. Och visst är dessa bilder på yngsta barnbarnet William helt ljuvliga. Och så roligt att en sjuåring väljer kläder med färg. (Eller vad säger du BP. Dina favoritfärger.)

Avslutar hänt i veckan med en levande fin och äfrgsprakande skylt. Yngsta barnbarnet Wiliam i höstfärger. Avslutar hänt i veckan med en levande skylt. Bara att glädjas. Bilden har dotter Liv tagit.

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

 

Stockholm Trevligheter

Rörelse på olika sätt – En utställning inspirerad av vind och luft

26 september, 2020

Gårdagens Stockholmspromenad tog oss från City/Nybroplan och österut, längs Djurgårdsbrunnsvikens vatten och målet var  Folke Bernadottes bro. Ansvarig för skulpturprojektet är  Prinsessan Estelles kulturstiftelse och detta är också den första som arrangeras.  Alice Aycock är konstnären och detta är hennes första separatutställning i Skandinavien. Sedan i juni har sex skulpturer funnits både på “Museiesidan,” (Djurgårdsbrunnsvikens norra sida) och på den södra, nära Rosendals slott och Rosendals Trädgård.  När jag förra veckan gick en promenad på Djurgården besökte jag  Rosendals Trädgård och såg där en av skulpturerna i utställningen och ville också se de övriga. Och så blev det. En utställning med rörelse i centrum

Stockholm. Kungliga Djurgården. Folke Bernadottes bra. Och det är slulpturer det gäller. Av Alice Aycock. De är fyllda av rörelse och det är jag också. Har promenerat  fram till Folke Bernadottes bro som leder över till Kungliga Djurgården och själv också varit i rörelse. Dags för paus. På andra sidan skymtar en av skulpturerna.  Men jag har tre stycken att titta närmare på här, nära det norra brofästet.

Rörelse på olika sätt

är det jag mest kommer att tänka på när jag se Alice Aycocks skulpturer. Utställningen här ingår i en serie som heter “Turbulence”  och där konstnären vill skildra och åskådliggöra vind, luftens rörelser och energi. Jag hade ett flyktigt minne av konstnärens namn men inte så mycket mer. Info har jag hämtat från prinsessan Estelles kulturstiftelses hemsida och mycket mer finns att läsa via länken om både stiftelsen, Alice Aycock och utställningen .

I morgon är det sista dagen för utställningen som lockat mängder av besökare. Och i dessa vackra omgivningar är det fullt förståeligt. Kultur och natur passar bra ihop här.

Jag börjar alltså bakifrån och rör mig från nummer 6 till nummer 1.  Vad gäller den svenska översättningen av skulpturernas namn så är den “på ett ungefär”. Många tolkningar finns.

Nr. 6 “Spin- the – Spin” –  “Snurra- snurra” är en bit över två meter åt alla håll och tillverkad i pulverlackad aluminium. Dessa påminde mig om en leksakssnurra jag hade som liten och som snurrande tills den tappade farten och välte-

“Spin – the Spin”

Nr.5 Twister Grande (Tall)  På amerikansk engelska betyder “twister” orkan/tromb. Och med tanke på att väderfenomen inspirerat Alice Aycock  så ser jag den här tromben som virvlar upp.  Skulpturen är nästan 4 meter hög och omkretsen som mest uppemot 3 meter och gjord av pulverlackerad aluminium och stål.

Stockholm. Folke Bernadottes bro. Utställninga v Alice Aycock. "Twister Grande"- en stor tromb i rörelse.En tromb som satts i rörelse och rör sig  uppåt som en spiral.

Nr. 4 “Devil Whirls” “djävulens virvlar” . Denna virvlande skulptur är riktigt stor och i meter är den  5.9 x 6.9 x 5.60. Även denna är tillverkad av pulverlackad aluminium.

 

Mer rörelse på Djurgårdssidan

Innan jag går över bron slår jag  mig ner vid vattnet en stund och funderar över se skulpturer jag sett. Undrade just hur jag tänkt om jag inte sett namnen på dem. Men att det var rörelse i dem hade jag helt klart uppfattat.

Stockholm. Djurgårdsbrunnsviken. Även svanarna var i rörelse. Även svanarna i Djurgårdsbrunnsviken var i rörelse. Kanske inspirerade av utställningen.

Mitt på bron och jag stannar upp en stund. Fortfarande är det väldigt grönt men visst skymtar även lite höstfärger.

På andra sidan bron, på Djurgårdssidan, alldeles vid brofästet,  ser jag nästa skulptur.

Just här vid bron passerade jag i maj  på en helt annan promenad- Visst är det fantastiskt så många fina promenader man kan göra i Stockholm. Och en runda på Djurgården går att variera en hel del.

 

Nr. 3 “Hoop – La” – eller kanske “hoppla.” (Hoop kan betyda  tunnband och kanske menas sådana man använder i rytmisk gymnastik och som ser ut som “rockringar”. ) Men kanske kan det vara ring, båge eller band.  Mycket ligger i betraktarens ögon.

Djurgården. Alice Aycock. Skulpturen "Hoop- La". En pågående rörelse som är oändlig var vad kah kom att tänka på.Jag funderade  här vid skulpturen på flera band i rörelse som på olika sätt bildar både ringar och bågar.En pågående rörelse som inte upphör. Tillverkad av pulverlackerad aluminium och stål. Stor är även denna 5.8 m x 7.3 m x 5.2 m. 

 

Nr. 2 “Untitled Cyclone” – Namnlös Cyklon är utförd i borstad aluminium och med en diameter på dryga 3 meter och höjden är ungefär densamma. När jag först såg den tyckte jag det var olika cymbaler som spelade och samverkade . Men efter ett tag dök virvlande vindar upp framför ögonen.

Kungliga Djurgården. Skulptur av Alice Aycock. "Untitled Cyklone". Och visst är det virvlar i rörelse-Cymbaler som spelar eller virvlande vindar i rörelse. Tanken är fri.

Jag lämnar Djurgårdsbrunnsviken

och går upp till Rosendals Trädgård för att avsluta där jag började förra veckan.

Nr 1 Alien Twister – En främmande tornado möter mig mitt i den vackra grönskan. Och visst känns skulpturen lite främmande här i grönskan innanför en vacker häck och omgiven av blommor. Jag tycker att den i mångt och mycket påminner om skulptur nr. 5 – Twister Grande (Stor tornado) men är dryga metern mindre i allt.

Stockholm. Rosendals Trädgård. Cirkeln med skulpturer i rörelse av Alice Aycock är sluten.Cirkeln är sluten här vid Rosendal och jag sätter mig i rörelse hemåt. Men först lite självplock av blommor.  Sista dagen för den här säsongen.

Blombuketten som fick följa med hem.  Även denna hamnade i den gamla tekannan.

Karta över dagens runda i bloggen. Från Folke Bernadottes bro till Rosendals Trädgård, Allmänna gränd och därifrån båt hem till Barnängsbryggan på Söder. Och sedan en 15 minuters promenad hem längs kajen. 

Stockholm

Djurgårdsbrunnsviken – Mycket att se längs den norra sidan

25 september, 2020

Förra veckan gick jag en rejäl runda  ute på  Djurgården och passerade då Rosendals Trädgård. Och här såg jag en av sex  skulpturer i Alice Aycocks utställning. Skulpturer som sedan i juni finns utplacerade inom ett begränsat område vid Djurgårdsbrunnsviken, både på Östermalmssidan och på Djurgårdssidan.  Men idag håller jag mig på Östermalmssidan och Gärdet, Ladugårdsgärde.

Gårdagen bjöd på strålande väder och jag  började min tur på Östermalm, en av Stockholms stadsdelar. Och i mer nobla trakter. På Nobelgatan i Diplomatstaden. Därifrån promenerade jag vidare längs vattnet till Folke Bernadottes bro för att där i området där se fler av skulpturerna.

Och under vägs  hamnade jag i tankarna bakåt i tiden när Östermalm och Ladugårdsgärde såväl som Södermalm var rena rama slumområdena.  För Östermalms del ändrades det i slutet av 1800-talet och för Södermalm bestod det en bra bit in på 1900-talet. För min del var det flera år sedan jag gick här så jag tog god tid på mig. Så över bron och till Djurgården går vi i morgon.

Stockholm. Diplomatstaden. Nobelgatan. Här ligger de pampiga villorna på rad och med fin utsikt över Djurgårdsbrunnsviken. Nobelgatan i Diplomatstaden. Här ligger de pampiga villorna med sina välansade trädgårdar på rad och men utsikt över Djurgårdsbrunnsviken.

Dagens runda. Etapp 1/2. Nästa kommer i morgon. Start vid Nybroviken och “mål” vid Folke Bernadottes bro, en promenad på ca. 3 km. (För min del lite längre eftersom jag startade hemma och promenerade till Barnängsbryggan, ca. 1 1/2 km.

Längs Djurgårdsbrunnsviken med början i Diplomatstaden

Jag tog en rask promenad hemifrån till Barnängsbryggan och tog sedan färjan Emelie in till Nybroplan.Bekvämt, trevligt och praktiskt. Och sedan promenerade jag längs Strandvägen och vattnet ut till Diplomatstaden. På vägen passerade jag den fina Nobelparken. Ett namn som kom till för att man här i närheten planerade att bygga ett Nobelinstitut till Minne av Alfred Nobel. (Han hade i närheten av parken haft kruttillverkning) Bygget blev inte av men parken har kvar namnet. Och sedan länge träter man i Stockholm om var detta ska ligga. Arbetsnamnet är dessutom nu “Nobel Center”.

På Östermalm, alldeles vid Nobelparken börjar Diplomatstaden med rader av tjusiga villor. Här ligger på rad 12 stycken palatsliknande villor som uppfördes mellan åren 1910 och 1920 . I orådet ligger också många ambassader och beskickningsbyggnader. Roligt var det att se kvarterens namn; “Ambassadören” och “Diplomaten”. Från början var det förmögna privatpersoner som bodde här men de är inte så många numer.

Skulpturen "Den vilande Diana" finns i Diplomatstaden på en udde visd Djurgårdsbrunnskanalen. Jaktens gudinna; “Den vilande Diana” och en hjort finns på en udde längs Djurgårdsbrunnsviken. Den kom på plats här 1964 men är en bronskopia av skulptören Jean Goujon som var verksam i mitten av 1500-talet. Nuvarande skulptör är okänd. 

Jag fortsätter längs vattnet och blickar in mot Diplomatstan. Kyrktornet  som skymtar i bakgrunden tillhör den Engelska kyrkan. och kommer fram till Källhagens värdshus.

 

Framme vid Källhagens värdshus ser jag “Oceanbus” komma och köra ner i vattnet. Detta är alltså en buss som blir till en båt och kör sightseeingturer i Stockholm. Jag har åka med “Oceanbus” ett par gånger och det var riktigt roligt.

Stockholm. Oceanbus kör ner och upp ur vattnet i Djurgårdsbrunnsviken vid Källhagens värdshus. “Oceanbus” kör ner och upp ur Djurgårdsbrunnsviken vid Källhagens värdshus. Kul att se från landsidan. Förra gången satt jag i.

Vidare längs Djurgårdsbrunnsviken

Här ute på Gärdet – Ladugårdsgärde, en del av stadsdelen Östermalm, finns också “Museieparken”. Alltså fler av Stockholms olika museer är samlade; Tekniska museet, Polismuseet, Etnografiska, Riksidrottsmuseet och Sjöhistoriska.

Stockholm. Gärdet. På andra sidan Djurgårdsbrunnsviken skymtar Kungliga Djurgården På andra sidan Djurgårdsbrunnsviken ligger Kungliga Djurgården.

Några har slagit sig ner vid vattnet i det vackra vädret.

 

Sjöhistoriska museet. Bara byggnaden i sig är värd ett besök. Ritad av arkitekt Ragnar Östberg som även var ansvarig för byggandet av Stockholms Stadshus. Här finns så mycket att se och är man intresserad av båtar, båtmodeller och allt annat som kan ha med hav och sjö att göra så finns här mycket av det mesta. Men inget museibesök för mig denna dag.

 

Längs promenadvägen vid vattnet finns mycket att titta på. Och vid detta minnesmärke över svenskar som omkommit i FN – tjänst blev det ytterligare ett stopp. Minnesmärket, av patinerad brons, är skapat av skulptören Liss Eriksson.Här vid minnesmärket hålls årligen en ceremoni på FN- dagen den 24 oktober.

Stockholm. Djurgårdsbrunnsviken. Minnesmärket "I Fredens Tjänst".Minnesmärket finns alldeles nere vid Djurgårdsbrunnsviken, nära Sjöhistoriska museet.

Jag närmar mig Folke Bernadottes bro och ska så småningom gå över. Men först ska jag hitta tre av de vita spiralskulpturerna som ska finnas här.

Folke Bernadottes bro

Strax före bron över till Djurgården finns en byst av Folke Bernadotte.  Via länken finns mer berättat om honom och hur han under ett FN-uppdrag 1948  som medlare, den förste i FM:s korta historia,  i konflikten mellan Palestina och Israel . På väg i Jerusalem i bil, för att att lämna förslag till en lösning på konflikten, blev han ihjälskjuten med flera skott i bröstet. Ingen har någonsin blivit dömd för mordet. Misstankar fanns att det var medlemmar i den judiska underjordiska “Sternligan” som låg bakom. Men inget kunde bevisas. 1968, när preskriptionstiden för mordet gått ut , trädde medlemmar från “Sternligan” fram och erkände brottet.

Folke Bernadottes bro leder över Djurgårdsbrunnsviken. Den invigdes 2019 och på hans dödsdag den 17 septemberFolke Bernadottes bro leder över Djurgårdsbrunnsviken och invigdes  av kungaparet den 17 september 2019.  Samma datum som hans dödsdag.

 

Trevligheter Utflykter

Västerås – Med bokklubb och lunch på “The Steam hotell”

24 september, 2020

Igår var det äntligen dags igen för vår bokklubb. Hela sju månader har hunnit passera sedan vi sågs i slutet av februari, men nu skulle det alltså  bli av. Och vi skulle ses i Västerås. Av olika skäl blev vi en decimerad skara så vi två, Birgitta och jag, som kom från Stockholm bestämde oss för att ta tåget. Bokprat skulle det bli , en hel del annat prat också. Och en lunch var också inplanerad. På “The Steam Hotell,” vackert beläget nere vid Mälaren. Att det vackra vädret var med oss från morgon till kväll var helt klart en extra bonus.

SJ. Stockholm Central. Vi valde att åka i 1:a klass på tåget till Västerås. Vi valde att åka 1:klass på tåget till Västerås och hade vi hela övervåningen till vårt förfogande. Så var det på både dit och hemresan. Perfekt!

Till Västerås

Från början var det tänkt att vi skulle åkt bil men några fick förhinder och då såg vi tåget som ett gott alternativ. Och det var det. Vi var två som åkte men när jag köpte våra biljetter så fick vi platser en bra bit ifrån varandra. Detta av säkerhetsskäl. Tror det gick per automatik för man kunde inte boka platser bredvid eller mitt emot varandra. Stort säkerhetstänk här hos SJ. Men vi hade en hel övervåning för oss själva hade kunnat breda ut oss rejält. Så att ta första klass på tåget rekommenderas vad gäller säkerhetsavstånd. (Men bäst att själv förstås kolla upp vad som gäller för olika tåg.)

Västerås nådde vi på 50 minuter och vår vän Åsa, dagens värdinna, mötte vid stationen. En promenad hem dit och vi började med  förmiddagskaffe och jättegod äppelkaka med vaniljsås.

Västerås nådde vi på 50 minuter och välkomnades med kaffe och hembakad äppelkaka med vaniljsås. Västerås. Och Åsa välkomnade med förmiddagskaffe och äppelkaka.

Boklubben

har bestått i många år men deltagarna har skiftat lite under tid. Men vi är några som består.Vi träffades alla i Peking under åren vi bodde där och det var också i Peking som bokklubben startade.  Då kunde vi vara runt 10-15 deltagare och vi träffades hemma hos varandra. (Jag bodde och jobbade i Peking, på Svenska skolan,  från januari 2007 till december 2010 och en del under 2011. Jodå, maken var också med)

Nu när vi ses är det både mer fysiska böcker som finns med och sedan tipsar vi om och recenserar böcker vi lyssnat på. Lånar till varandra gör vi också. Väldigt bra att få så många och varierade boktips och roligt också att lufta sina tankar om dem. Bra samtal brukar det bli.  Nu började vi prata böcker men gjorde så småningom en paus för att promenera till “The Steam Hotell” för lunch.

Några av böckerna i den inbundna formen. Och till dessa kom säkert minst 25 andra böcker som vi lyssnat på eller läst. Här är det en blandning av böcker som vi läser; deckare, historiska romaner, “feel good” och aktuella böcker av allehanda slag.

“The Steam Hotell” i Västerås

Termometern visade på +23 grader och solen strålade vackert  så  ytterplagg var helt överflödiga. Vi gick en bit längs Mälaren och noterade att även här fanns det en hel del fritidsbåtar kvar i sjön.

Västerås bköd på strålande vakcert väder och Mälarens vatten glittrade. Västerås bjöd verkligen på en strålande dag. På alla sätt och Mälarens vatten glittrade vackert i solen.

Västerås. Det gamla åmgkraftverket som idag är "The Steam Hotell" och äventyrsbadet "Kokpunkten" Alldeles vid Mälaren, i det gamla ångkraftverket, ligger både “The Steam Hotell” och äventyrsbadet “Kokpunkten”.Båda lockar många besökare utifrån till Västerås. Och visst ser man att det tidigare varit ett ångkraftverk.

“The Steam Hotell” sett från Mälarsidan.

Entrén ligger  på “andra sidan”

För oss var det lunch som gällde. Bäst är att boka bord i förväg men man kan också i mån av plats  “droppa in” för lunch. När vi var här i går var det gott om lediga bord men det kan variera.

Läcker lobby med mycket rymd. 

Överlag är det “dämpad belysning”. Här en del av “loungen”/baren.

Mycket dämpad belysning även på toaletterna. 

Men desto ljusare i “orangeriet” där vi skulle sitta och äta lunch.

Här i orangeriets matsal är det möblerat med bekväma fåtöljer och soffor. Men armstöden gjorde det lite knepigt att skära maten. Men utsikten mot Mälaren gjorde att det snabbt föll i glömska.

Lunchmenyn  hade fyra rätter att välja på; en vegansk variant, en vegetarisk, en fisk och en kötträtt för 157 kronor. Vi valde alla fisken som denna dag var sej. Bröd med tapenade och extra sallad serverades till maten.

Prat, skratt och mat.

Riktigt gott och med många och väldigt fräscha “gröna” tillbehör.

Vi avslutar den sena lunchen

och strosar hem till Åsa genom ett Västerås som fortfarande strålar. Mer bokprat blir det innan Birgitta och jag fram på sena eftermiddagen på nytt tar tåget tillbaka till Stockholm. Även nu blev det 1:a klass och övervåningen i princip för oss själva. En annan resenär var dock synlig.

En jättetrevlig dag var det och mycket både bokprat och annat blev det också. Stort tack Åsa och Birgitta. Och vi saknade er som inte kunde vara med.

Västerås fortsatte att stråla hela dagen. Västerås fortsatte att stråla hela dagen.

Vill någon läsa mer om “The Steam Hotell” så har min bloggvän Anna övernattat här och kan ge en mer ingående beskrivning av sin upplevelse.