Resor utomlands Torrevieja

Lugn dag i Torrevieja – Med med viss variation

20 september, 2019

Gårdagen blev en lugn dag och värmen samt den fuktiga luften gör att det känns bäst att göra så. Morgonens promenad  med tillhörande frukost på lokal där havsutsikt gic blev en bra start på dagen. Dagen  bjöd ändå på en del variation, dock i den mindre skalan. Men med tanke på att termometern kom upp till +32 grader  luftfuktigheten var hög var inte vare sig min aktivitets eller ambitionsnivå särskilt hög.

En vacker och lugn morgon i Torrvieja. Medelhavet ligger spegelblanktEn vacker och lugn morgon i Torrevieja. Och Medelhavet ligger alldeles spegelblankt.

En lugn dag

blev det i stort. Efter morgonens promenad sjönk jag ner i i skuggan på terrassen i solstolen. Egentligen en skuggstol, eftersom jag inte är i solen. Men det vedertagna begreppet är ju solstol. Och behagligt nog finns skugga alltid att tillgå här på den lilla terrassen.Som sällskap hade jag ett par faktaböcker och jag har lite att läsa in inför en kommande resa i slutet av september. Då och då tittade jag upp för att följa utvecklingen av ännu en hibiskusknopp. Men jag måtte ha missat en del av processen för plötsligt var knoppen utslagen.

Jag satt i godan ro i min “skuggstol” och tittade då och då på hibiskusknoppen som var på väg att slå ut.

Vackert utslagen hibiskus. Och det finns många knoppar som står i tur. Verkar som om det bara är en eller ett par som slår ut varje dag.

Jag fortsatte med min läsning. Men avbröts plötsligt av visst tung trafik på gatan. Eftersom jag funderade på vad som var på gång så kikade jag ut genom grinden. Stora grejer på gång. Huset tvärs över gatan fick en leverans av kakel. Och en del pyssel var det att få upp allt till andra våningen. Men en liten kran fanns till hjälp.

 

Viktigt att även lyfta på elledningarna och En sopkvast går fint att använda. Och 

På eftermiddagen hade jag ett besök inbokat hos min frissa. Och där satt jag i godan ro i den luftkonditionerade lokalen.

Nyklippt! Och nu kan jag se igen. Luggen täckte nästan ögonen.

När jag nu ändå var ute på stan blev det en tur in i en ganska nyöppnad “Consum” butik. Den var rejält tilltagen och jag passade på att noga gå igenom sortimenet.

Lugn och ro även i den ganska nyöppnade Consumbutiken. Lugn och ro även här i butiken. Och med behaglig ac på.

Även brödhyllan var välsorterad. Och om man tycker om färska baguetter var utbudet stort.  Jag räknade till 20 olika varianter.

 

Kvällen kom och det lugn dagen fört med sig infann sig även vid havet. Och efter kvällsmaten blev det en sakta promenad längs havet.

Kvällen kom och det blev en lugn promenad längs havet i skymningen.

 

Spanien Torrevieja

Längs havet – En stilla morgonpromenad

19 september, 2019

Värmen och den fuktiga luften håller i sig så vi bestämde när vi vaknade att en promenad längs havet var en god idé- Och att komma ut innan termometern närmade sig +30 eller mer. Så “redan” halv 9 var vi på banan och då var termometern bara uppe i +24. Verkade lovande.  Vi bestämde oss också för att äta frukost någonstans på vägen. Detta är ett koncept vi prövat förr och som vi gillar.

Solen har stigit upp och ute på klipporna längs havet könns det som om det vpre dimma. Ute på klipporna längs havet var det verkligen fuktigt och himlen föreföll grå. 

Vi gick längs havet

och höll oss längs med klipporna bortanför stranden Los Locos.  (En bit öster om centrum) Fukten låg som en stor mössa över Medelhavet och att himlen var blå syntes knappast. (Alla bilderna är tagna inom en tidsram av 30 minuter.)

Här ute längs havet, vid klipporna skymtar udden Cabo Cervera och längre bort grannorten La MataHär ute vid klipporna längs havet skymtar i fjärran udden Cabo Cervera  och än längre bort ligger La Mata.

Vi fortsätter längs havet och ser att fukten lättat en aning och den blå himlen börjar träda fram Vi fortsätter längs havet och ser så småningom att den blå himlen börjar framträda. Ser också en katt vila sig och titta på utsikten

Helt vindstilla och segelbåten går för motor.

Fukten som finns i luften kan vi nästan ta på. Väldigt påtaglig. Och några minuter senare syns på nytt den blå himlen tydligare igen.

 

Vår vandring  vid klipporna är slut och vi fortsätter att gå längs havet vid Playa de los Locos stranden. Dags att hitta en frukostrestaurang.  Att hitta en går lätt, det finns många att välja bland. Men att välja ut en är svårare.

På andra sidan viken skymtar de mer centrala delarna av Torrevieja. (Men stan är utspridd och har egentligen inget direkt centrum…)

Resor utomlands

Varmt är det – För min del i hetaste laget

18 september, 2019

Sedan i söndags befinner jag mig i den spanska sommar/vinterstugan och här är det rejält varmt. Jag vet att stora delar av september kan vara riktigt varm men detta är i hetaste laget för min del . Jag brukar vilja ta mig för saker men nu känns det lagom att vara i skuggan och röra mig så lite som möjligt.

TRots att det varit varmt och torrt under sommaren så trivs hubiskusen fint i sin rabatt. En tålig växt! Trots att det varit varmt här hela sommaren och värmen så trivs hibiskusen fint i sin rabatt på terrassen. Verkligen en tålig växt. 

Varmt

är det förvisso och i mitt tycke alltför mycket av den varan. Men jag har vet att det varit betydligt varmare både i juli och augusti.  Några tycker att hösten nu börjar närma sig även här- Jag har inte riktigt kommit in i den känslan ännu och kombinationen värme och hög luftfuktighet är inte min favorit. Däremot är kvällarna väldigt behagliga och vi sitter ute till långt efter midnatt- I övrigt är solen uppe  ungefär samma tid som i Stockholm I morse gick den  upp klockan 07.46 och ska gå ner 20.06. I Stockholm gäller soluppgång  06.24 och nedgång 18.57.

Jag vet ju att det är varmt här i september men efter det oväder som varit här ville vi se att huset inte blåst eller regnat bort. Och det hade det inte. Allt var helt intakt. Och så var det på hela vår del av gatan. Bra att bo lite i uppförsbacke. I alla fall när det regnar.

Los Locos stranden, en av flera stränderna, inne i stan. Högvatten råder efter ovädret och en stor del av stranden har försvunnit  till havs.

I den värme som råder så är inte min orken på topp för att dagtid “göra så mycket”. Och det måste man ju inte. Men skulle andan falla på så finns det en hel del att ta sig för.

För vår del

har vi ägnat oss åt att sakta promenera längs havet, sitta i skuggan på en uteservering och blicka ut över havet. I övrigt är det behagligt hemma i skuggan på terrassen i sällskap av en god bok. Orken återkommer fram på kvällskvisten då det är svalare. Och en kvällspromenad med tillhörande middag är alltid trevligt.

Varmt , +32 grader och fuktigt. Ny sand har kommit till Los Locos stranden och ska fördelas så att dtet på nytt blir en sandstrand. Tisdag eftermiddag och det är varmt, +32 grader. Vi går sakta längs Los Locos stranden och noterar att stranden utökats med sand. Nog inte direkt tänkt som sandlåda. 

Sanden på Los Locos stranden sprids ut. Det är varmt och två står i skuggan och övervakar att det blir rätt.Här ska sanden spridas ut och säkert blir det lika fint som det varit. Varmt är det så det vill till att spara på krafterna. Två övervakar och en kör grävskopan.

Vi går vidare längs havet och noterar att strandpromenaden man jobbat med under vintern, våren och delar av sommaren nu är klar. Många bänkar är utsatta så att man kan slå sig ner i skuggan. (Jo, det finns bänkar även i solen) Skulle också gärna ta en vända här kvällstid när belysningen är på. Riktigt bra resultat blev det.

En liten del av den nyligen färdigställda och fina strandpromenaden öster om stranden Playa de la Cura och Torreviejas centrum.

Vi lämnade havet bakom oss och sökte oss till  skuggiga gator på väg hemåt och uppför i stan. Att stegmätaren slutade på 12 000 steg, ca 8 km plus “tåskav” i lilltån  vet jag inte om det ska föras upp på pluskontot. Och en värmande långpromenad blev det.  I långsam takt.

Foto

Dosa – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

17 september, 2019

Dosa är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så gäller det att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar. Och alla är välkomna att vara med.

En gammal dosa, av träspån, ursprungligen tänkt som smöraskDetta är en gammal dosa som ursprungligen var tänkt som smörask.

Dosa

är ett ord som idag inte är i bruk så ofta. Men snusdosa, speldosa, el fördelningsdosa ,(där man kopplar ihop elledningar) puderdosa och skarvdosa kom jag att tänka på. Alltså en ask, skrin eller låda i det mindre formatet. Ordet ask vari februari med i utmaningen men då hade jag en helt annan tolkning.

Min dosa här på bilden var tänkt att förvara smör i. Jag tror att den är tillverkad av tunt träspån eller kanske av näver. Detta är i sin tur lagt omkring en oval botten där det fästs med små träpinnar. Liknande askar s.k. “svepkärl” är kända från järnåldern i Norden. De kallas för svepkärl därför att väggarna i asken är gjorda i svepteknik.  Dessa dosor har förekommit över hela landet men det är i norra Sverige som man finner den äldsta dekoren och mönster med ristningar.

Jag vet att min pappa hade med och använde denna smördosa under Vinterkriget i Finland 1939-40 och troligen har den följt honom under andra världskriget både genom Norge och genom Sverige. Och uppenbarligen kom den med hem Men jag är inte helt säker på varifrån den ursprungligen kommer, men en tanke är från trakten runt Haparanda. Om någon norrlänning har tankar om smördosan den så berätta gärna för mig.

Ännu ett minne. I form av ett etui som en gång innehöll min pappas vigselring. Och ringen har blivit till ett par örhängen som jag gärna bär

Titta gärna in här för att se fler av veckans  tolkningar.

Trevligheter

Att fira gör jag gärna – Liten har blivit stor

16 september, 2019

För dryga sex år sedan, den 13 september 2013, föddes William, vårt yngsta barnbarn. Och i lördags var det så dags att fira honom på sexårsdagen. Rejält! För att bli sex år är stort. Stort på många sätt.

 Liv, Williams mamma, hade gjort fina dekorationer. Och vilket pyssel att få till ballongfigurerna.

 

Att fira

olika saker tycker jag är trevligt, både i mindre och större skala. Och denna dag var det William som var huvudpersonen. Jag kommer så väl ihåg den dag han såg dagens ljus och hur vi  på förmiddagen höll på att ta upp vår segelbåt. Men mina tankar var inte alls på plats vad gällde upptagning av båten. Tankarna befann sig  i Uppsala hos min dotter Liv. Och så äntligen, på eftermiddagen den 13 september, fem timmar efter att William såg dagens ljus, var både jag och hans moster Helen på plats.

Att öppna paket är roligt och William önskat sig en hel del Lego och det finns ju numer i mängder av varianter. Han öppnade paketen och strålade mer och mer.

Att fylla år och att fira är alltid roligt. Barnbarnet William fyllde hela sex år Att fylla år och att fira är något William verkligen uppskattar.

 Både William och hans storebror Max  har på sina födelsedagar fått  önska sig en “tematårta” som deras moster Helen gör helt från grunden. Och tematårtorna har varierat under årens lopp- Alla jättefina . Men kanske var den ketchuptårta som William önskade sig när han fyllde fyra år  den han blivit mest överraskad av.

Dagens tårttema var en repris från förra året, från den tecknade serien “Paw Patrol” – Tasspatrullen. Då missade vi kalaset och tårtan eftersom vi hade rest till Torrevieja. Men givetvis hade vi då firat William i förväg. Och fira kan man göra i omgångar.

Att fira sin födelsedag och få önska sig en tematårta är uppskattat. Här "Paw Patrol" - Tasspatrullen. Att fira och få en tårta som man själv önskat är en absolut en av höjdpunkterna tycker William. 

Det blev ett väldigt trevligt kalas och vi var ett tjugotal släktingar och vänner som var med och firade. Vår yngste prins har så fyllt sex år och är en stor skolkille som börjat i förskoleklass.

En så fin kille. Väldigt roligt att fira dig på din sexårsdag. En så fin kille. Och väldigt roligt att fira dig William på din sexårsdag.Har nu lämnat firandet hemma

Har nu lämnat firandet hemma

och landade igår i ett varmt och väldigt fuktigt Torrevieja. (Det är +30) Hos oss var allt sig likt och allt oväder hade lämnat vårt lilla hus i det skick det var i juni. Men alla här i trakten har inte haft denna tur utan mycket förstörelse har förekommit och mycket vatten har spolat bort både bilar och vägar. Hos min vän Ami finns det väl dokumenterat i detta blogginlägg med film.

Hos oss välkomnade ett par passionsblommor. och det äralltid lika trevligt.

 

Resor utomlands

Grönskande och vacker Skyltsöndag från södra Tyskland

15 september, 2019

Söndag! Och dags igen för ännu en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det ”skyltar” av olika slag som gäller och tolkningen är väldigt fri. Jag är nyligen hemkommen från Salzburg i Österrike och har noga tagit del av staden men också av omgivningarna runt. Dagens skyltsamling är hämtad från den tur vi gjorde häromdagen i södra Tyskland, i Bayern. Här blev det en minnesvärd tur på den vackra sjön “Königsee” i Bayern i södra Tyskland. Så jag bjuder på,en i mitt tycke, grönskande och vacker Skyltsöndag.

 

 Grönskande och vacker

är i mitt tycke är trakterna här runt Königsee i Bayern i södra Tyskland-Vi tog en tur med en av de eldrivna båtarna en bit söderut längs sjön och klev av vid  “hållplatsen” St.Bartolomä.  Någon vandring blev det inte denna gång, även om trakten här lämpar sig väldigt bra för det. St. Bartolomä tillhör den stora nationalparken Berechtsgadensom omges av höga berg.  Platsen är mest känd för sin pilgrimskyrka som har anor är från 1100- talet. I slutet av 1600- talet fick kyrkan ett annat utseende och kyrkan fick då de tre kupolerna. Berechtsgaden blev en del av Bayern år 1810 och då övergick det jakt och sommarslott som fanns här till de Bayerska kungligheterna.

St. Bartolomä ligger som grönskande och vacker juvel i Königsees södra del. Platsen St. Bartolomä ligger grönskande och vacker i Königsees södra del.

Visst känner man sig välkommen.

Turister som vill ta en tur med någon av de eldrivna båtarna på Königsee är många. Och här finns det info att tillgå på många språk.

Jag andas in omgivningen som är både grönskande och vacker. Så vacker att det nästan gör ont. Jag slår mig ner på en bänk och liksom andas in omgivningen som är så  grönskande och vacker. 

En skylt som nästan är dold av grönska får också vara med-Tyckte den passade in bland all annan grönska.

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

Resor utomlands

Genom Salzburg – Till borgen i gamla delen av stan

14 september, 2019

Jag lämnar slottet Mirabell  för att ta mig vidare genom Salzburg. Jag går en bit längs floden Salzach och funderar över vilken av broarna jag ska välja för att ta mig över till andra sidan. Men det ger sig. Tanken är att jag ska ta “funikulären”, ett sorts spårvagn som går uppför, för att nå borgen,Hohensalzburg.

Från slottet Mirabell ser jag borgen högt där uppe på andra sidan floden. Och det är dit jag är på väg-

På väg genom Salzburg

Jag är inte direkt ensam om att promenera genom Salzburg. Jag är inte alldeles ensam med att promenera genom Salzburg. Men jag passerade raskt den här gruppen.

Start vid slottet Mirabelle och målet är borgen Hohensalzburg.

Stannar på min runda genom Salzburg till vid floden SalzachStannar till vid floden  på promenaden genom Salzburg och funderar över vilken bro jag ska välja. De ligger tätt så det spelar egentligen ingen roll-

Jag väljer bron “Mozartsteg” och hamnar snart vid huset där  Wolfgang Amadeus Mozart föddes 1756.

Här i  “Mozarts Geburtshaus”var vi på vår guidade stadstur. Detta är idag ett museum som är tillägnat hela familjen Mozart. Detta hus, liksom många andra här i Salzburg ,har större fönster i de nedre delarna och de blir mindre ju högre upp i huset man kommer. Längst ner var det “finast att bo” och högst upp  bodde ofta tjänstefolket eller de som var mindre bemedlade.

På min väg genom Salzburg går jag på nytt förbi huset fär Mozart föddes. På vägen genom Salzburg går jag på nytt  förbi  huset där Mozart föddes och sedan bodde i sina barn och ungdomsår.

På “Alte Marktplatz – gamla marknadsplatsen slår jag mig ner bland alla andra för en välbehövlig vätskepaus. Och roligt att se det Salzburgska folklivet.

Jag fortsätter genom Salzburg

och stannar till vid domkyrkan. Den har anor från 700- talet på 1600-talet byggdes den om och till i olika omgångar. Under andra världskrigets slut, 1944-1945, förstörde eller skadade amerikanska flygbomber nästan vartannat hus i Salzburg. Även domkyrkan, Mozarts hus och “alte Marktplatz” blev drabbade. Och den 4/5 1945 marscherade USA trupper in i Salzburg utan att möta motstånd. Men det skulle dröja fram till 1959 innan domkyrkan var i skick för att åter kunna hålla gudstjänster.

Här framgår det tydligt att domkyrkan har olika stilar.Och det är den vänstra delen som bombades.

En mäktig domkyrka med sin historia.

Jag närmar mig “funikulären”

för att åka upp till borgen. Men på vägen dit tittar jag in på  på den lilla  och vackra St: Peters kyrkogård.  Här finns välskötta och ompysslade gravmonument och en begaglig tystnad råder. Här fanns redan på 600- talet ett kloster. (Mer om kyrkogården i länken.)

UNder min promenad genom Salzburg tittar jag in på den vackra kyrkogården St: Peter. Under min promenad  genom Salzburg för att ta mig upp till borgen tittar jag in på den lilla fina St: Peters Friedhof /St:Peters kyrkogård.

Alldeles nära St: Peters kyrkogård ligger “Kapitelplatz”. Och här hamnar genast skulpturen “Guld Sfären” i blickfånget. Det är en nio meter hög “guldboll” med en mansperson på toppen.  Denne man kan vara ven som helst och man eller kvinna. .Sklulpturen är skapad av den tyske konstnären Stephan Balkenhol och kom på plats 2007.

Är framme vid Kapitelplaz och har gått genom Saltzburgs innerstad. Avstånden är korta. Jag har nu gått genom Salzburg, från slottet Mirabelle och är framme vid Kapitelplatz, en sträcka på dryga en km. Och härifrån är det nu bara ett fåtal steg till “fuikulären.” Här i stan är det korta avstånd som gäller.

Jag köper biljett och försöker ställa mig så att jag kan på en plats längst fram för att se bra. Vill till att vara rask.

På väg uppför berget. En resa på dryga fem minuter.

Och här ligger borgen Hohensalzburg framför oss, drygt 500 meter över havet och ca 100 meter ovanför Salzburg. (Mer info om borgen i länken)

Och även om vädret inte är klart så är utsikten över nejden fin.

 

 

Resor utomlands

Slottet Mirabell – Och en promenad genom delar av Salzburg

13 september, 2019

Jag är nu hemma igen efter en väldigt  givande och vacker resa till Salzburgområdet i Österrike. Resan  är förvisso  över för denna gång men det innebär inte  att inläggen från Salzburg är det.  Så ytterligare några glimtar från staden kommer och på lite olika sätt.  Idag blir det första delen på en promenad genom i Salzburg och jag börjar med att ta mig till slottet Mirabell och den väldigt vackra barockträdgården. Och några stopp blir det på vägen dit. Salzburg är en gammal bekantskap och vi har setts några gånger tidigare- Men det var länge sedan så det finns mycket att återupptäcka.

Många gator inne i själva Salzburg är bilfria. Och cyklisterna visar stor hänsyn. Här Linzergasse nära vårt hotell. Och St. Sebastianskyrkans torn visar vägen till kyrkan. 

 Slottet Mirabell

med sin vackra barockträdgård ligger ca 800 meter från vårt hotell, Goldenes Theater och man går dit på 10 minuter. Om man går raka vägen utan att stanna och titta på saker. Men jag både stannade och tittade. Först alltså slottet och senare skulle borgen  uppe på berget, Festung Hohensalzburg, få ett besök. (Mer om det i morgon)

1 1/2 cm på kartan är ca 200 meter. Så  Salzburg, i innerstadsområdet, är avstånden korta och det är lätt att ta sig fram. Ja, inte för bilar förstås…

Till St. Sebastiankyrkan hör en vacker kyrkogård och här tittade jag in.  Jag visste att delar av familjen Mozart ligger begravda här och hittade snart deras familjegrav.  (Wolfgang Amadeus Mozart föddes i Salzburg 1756 och avled i Wien 179, endast 35 år gammal. Och han är också begravd i Wien men man vet inte var.)

En del av San Sebastiankyrkogården som är anlagd efter en italiensk förebild och kom till i slutet av 1500-talet.

Här är familjen Mozarts familjegrav i lite utökad skala.

På väg till slottet Mirabell tittade jag in på St. Sebastiankyrkogården där delar av familjem Salzbuthfamilje Mozart är begravda. På väg till slottet Mirabell stannade jag till vid St. Sebastian kyrkogården och stannade till vid den grav där delar av familjen Mozart är begravda.

Nästa stopp blev vid det stora hotellet, Bristol på Nej det var inte hotellet som lockade utan statyn i parken. Jag var i Uppsala för någon vecka sedan och tittade då på konstverket Helix som är skapat av konstnären Tony Cragg. Hans skulpturer finns runt om i Europa och även här i Salzburg. Den här heter Caldera, är fem meter hög och tillverkad i brons. Beroende från vilket håll man ser skulpturen så ändrar den utseende. Caldera är en geologisk term på en vulkanisk krater.

På Makartplatz, i närheten av slottet Mirabell, finns Tong Craggs skulptur, Caldera. På Makartplatz,  alldeles nära slottet Mirabell, finns Caldera. Dock  inte helt lätt att upptäcka  bland träden.

Framme vid slottet

kommer jag in genom en port i muren som omger både barockträdgården och slottet. Ett hav av blomster i olika färger och formationer möter mig. Slottet är från 1600- talet och det var dåvarande ärkebiskopen Wolf Dietrich von Raitenau som lät bygga det som ett tecken på sin kärlek till älskade, Salome Alt.  (Intressant är att katolska kyrkans män hade makt, särskilt ärkebiskopen, och hade sina egna regler. De kunde inte gifta sig men det var accepterat med älskarinnor.) Slottet hette från början “Altenau” men döptes om till Mirabell, ett italienskt  flicknamn, som betyder vacker utsikt.

Slottet Mirabell i Salzburg. Vacker barockträdgård och vacker byggnad. Slottet Mirabell med den vackra trädgården. Och mängder av röda och vita begonior- färgerna som finns i Österrikes flagga. 

Här är det delar av rosenträdgården som får en ansning.

Den stora stadsbranden i Salzburg, i april 1818 , orsakade stora skador på slottet men marmorhallen och marmortrapporna förblev oskadda.

 

Marmortrapporna och alla skulpturer

här är i originalskick med fantastiska detaljer. Figurerna är skapade av den österrikiske bildhuggaren Georg Raphael Donner. Kejsaren, Franz Jozef gjorde öppnade för första gången barockparken för allmänheten 1854 och från den dagen har parken lockat mängder av besökare.  Numer tjänstgör slottet som kontor för Salzburgs borgmästare med personal samt för Salzburgs stadsfullmäktige- Men det är fritt fram för att komma in och ta sig en titt.  Jodå, det är gratis entré också.

Trapphallen i slottet Mirabelle med sina vackra utsmyckningar.Trapphallen i slottet med alla skulpturer och utsmyckningar drar helt klart blickarna till sig.

Marmorhallen i slottet användes förr som bankettsal men idag är det en väldigt populär för vigslar. Här i salen har också pappa Leopold Mozart gett konserter tillsammans med sina barn, Wolfgang Amadeus och hans syster Nannerl. Och hit till denna sal kom vi också en kväll för att lyssna till en konsert.

Vi var en kväll på konsert här i marmorsalen på slottet MirabellKonsert i marmorsalen i slottet Mirabell.  Här var det stycken av Haydn och Mozart som vi lyssnade till.

Jag har tittat klart

för den här gången och ska gå över floden Salzach på någon av broarna och promenera vidare genom gamla Salzburg. Nu är det borgen Hohensalzburg som väntar.

Men innan  jag lämnar går stannar jag till vid Pegasusfontänen framför slottet.  Det är här Maria och barnen går runt när de i filmen Sound of Music sjunger Do-Re- Mi.

Och från slottet Mirabell ser jag borgen där uppe på höjden. Nej, man behöver inte gå upp.Välkomna med hit i morgon.

 

Resor utomlands

Königsee i södra Tyskland – Vacker sjö med tillhörande by

12 september, 2019

Vi lämnade Salzburg på morgonen, körde söderut och passerade snart gränsen till Tyskland. längre neri inlägget.I  Vi var på väg till Kehlsteinhaus, Hitlers “Örnnäste.” Missade ni gårdagens inlägg om besöket så finns det här-  Efter det på alla sätt kylslagna mötet med Örnnästet kändes det behagligt att komma ner till insjön Königsee och byn Schönau.

Byn Schönau ligger vid den vackra sjön Königsee i Bayern, i södra Tyskland. Byn Schönau am (vid) Königsee  i södra Tuyskland, i bayern, ligger vackert omgiven av de höga bergen.

Vägen söderut från Salzburg  i Österrike till Tyskland och Kehlsteinhaus (Örnnästet) och vidare till byn Schönau  vid Königsee. (Gränsen mellan Österrike och Tyskland är markerad med en tunn grå linje)

Königsee

är en långsträckt insjö  i sydöstra delen av Tyskland, i området Bayern. Och här alldeles vid kanten av sjön ligger den pittoreska byn Schönau. (Många platser/orter och städer i Tyskland kan ha samma namn och då anger man ofta läget med att lägga till am som betyder vid.) Så med namnet Schönau am Königsee vet man att den här byn ligger just här.

Vi började med en god lunch på det mysiga värdshuset “Echostüberl”.Tyvärr inte direkt utesittarväder men vädret kan man inte påverka.

Värdshuset "Echostüberl" ligger fint alldeles vid kanten av Königsee.Värdshuset “Echostüberl” ligger fin alldeles vid Königsee.

Lunchen bestod av en kryddig och värmande tomatsoppa och sedan kom den från sjön nyfångade forellen in. En forell som är rökt på värdshuset. Och den var opanerad. (Har noterat att det österrikiska köket erbjuder många panerade rätter i största allmänhet)

Nyrökt forell till lunch. Jag blev lite förskräckt när den hela fisken kom till bordet. Men det gick lätt att “bena ur” den. Riktigt gott. Och en god remouladsås piggade upp än mer.

Lokalt öl smakade bra till.

Så dags för båtturen. Königsee bildades under senaste istiden av olika glaciärer och runt hela sjön ligger höga bergstoppar. Vad gäller namnet så kan man tro att det skulle komma från det tyska ordet “König” som betyder kung. Men så är det inte fick vi veta. Troligen är det mansnamnet Kunibert, förkortat till Kuno som är förklaringen. Kunni har betydelsen gemenskap/släkt och berath betyder glänsande.

På och längs sjön

finns det 18 större, samt ett par mindre båtar, som kör runt och de drivs av elmotorer.  Så  här det är väldigt tyst även om flera båtar är ute samtidigt. Vattnet  är väldigt rent och  det är gott om fisk. Så det är för att inte förorena vattnet i onödan som det sedan 1909 enbart är tillåtet med elmotorer.

Königsee är dryga 8 km lång och högsta djup är 200 meter tillhör till största delen  den stora nationalparken Berechtsgaden. En park som väl lämpar sig för olika vandringar, både längre och kortare. Och att ta en båt en bit in i nationalparken och vandra tillbaka är populärt.

Runt byn Schönau am Königsee ser man båthus byggda i liknande stil som härbergerar båtarna. Runt byn Schönau am Königsee finns det många båthus som härbärgerar båtarna under natten och de är alla byggda i liknande stil.

En av alla båtar som tyst glider runt på Königsee. En av båtarna båtarna vi möter Königsee passerar nästan ljudlöst.

En liten ö mitt ute i sjön –

Flera vattenfall  finns längs strandkanterna.

De höga bergen runt Königsee ger fint eko. Kaptenen testade med att blåsa i sin trumpet och detta gav eko som hördes mellan fem och sju gånger.  De höga bergen runt Königsee ger fint eko. Något som båtens kapten demonstrerade med sin trumpet. Han blåste några toner och de studsade tillbaka mellan fem och sju gånger.

Resor utomlands

Hitlers “Örnnäste” – En historisk utsiktspunkt

11 september, 2019

I måndags besökte vi Hitlers “Örnnäste” eller som det heter på tyska Kehlsteinhaus. Huset ligger högt på en klippa ovanför byn Bercthtsgaden. Klippan som huset /byggnaden ligger på heter heter Adlerhorst och betyder just örnnäste på tyska. Men bergsområdet i sig Obersalzberg. Mycket är skrivet om detta och för den som vill ha en kort och bra sammanfattning och  bakgrundsinformation om Kehlsteinhaus så finns det här i länken 

Jag har tagit mig en bar bit vidare från Hitlers Örnnäste och kommit upp till hela 2600 meter över havet. Jag har från Hitlers Örnnäste tagit mig en bra bit uppför  berget och är en bra bit ovanför molnen. Här är jag uppe på 2 200 meter.

Till Hitlers Örnnäste

kommer man med specialbussar som utgår från en stor parkering i Obersalzburg. Och det är även här man köper sin biljett till en kostnad av  16 euro tur och retur. (Olika familjebiljetter samt barnbiljetter finns också )Man får en angiven tid för uppresan och talar om när när man köper biljetten hur länge man vill stanna och får den tiden instämplad på biljetten.Viktigt att passa den tiden.

Specialbyggda bussar kör den 7 km långa, branat och slingriga vägen upp till Hitlers Örnnäste. Specialbyggda bussar kör den 7 km långa, branta och slingriga vägen upp till Hitlers Örnnäste.

Kurvigt och smalt. 

Vi är högt upp och lite snö kan skymtas på några bergstoppar.

Bussarna stannar vid “entrén” och det är även där man kliver på vid återresan. Här finns några kiosker med kaffe, te och öl samt en del vykort , böcker och andra souvenirer. Och där bussen stannar går det en dryga 100 meter lång tunnel in i berget och när den tar slut finns en stor hiss som tar besökarna upp de sista 124 metrarna till själva byggnaden. Hissen är i original och från  1938 när Kehlsteinhaus var färdigställt- Det tog 13 månader under  under åren 1937 – 1938 att färdigställa huset och mängder av arbetare var sysselsatta  med bygget i stort sett dygnet runt.

Tunneln genom berget som leder fram till hissen. Ovanför tunneln står det att den är byggd 1938

 Efter tunneln ligger “väntrummet” för besökare som är cirkelformat.  Här är både  äggarna och taket är klädda i natursten som är uthuggen för hand. Det var här besökare fick vänta på tillträde till hissen och för att få komma upp och in i byggnaden.  Alla besök hit  till Kehlsteinhaus var väl regisserade och tillrättalagda. Och byggnaden i sig omnämndes som “das Teehaus,” tehuset. (Skulle man inte vilja åka hissen upp så finns det en brant gångstig som leder upp)

Från det cirkelformade väntrummet tog vi hissen upp till Hitlers Örnnäste. Från väntrummet tog vi den mässingsklädda hissen med gröna lädervägga upp till Hitlers Örnnäste –

Så är jag då här upp i Hitlers Örnnäste

och kliver ut på trädäcket utanför själva byggnaden på 1800 meter över havet. Det är grått, det blåser och det regnar. Lite snö och is  finns också.

En titt ut över landskapet. Det är grått och kallt, nollgradigt. 

Jag beger mig vidare uppför berget. Jag funderar. Funderar på historien, på detta gigantiska hus och allt som hänt. Och hur allt kunnat hända. Hamnade i tankarna tillbaka till det besök jag för ett par år sedan gjorde i Auschwitzoch plötsligt känns det ännu kallare här uppe.

Hitler hade ett sommarhus längre ner i byn Berghofoch där bodde han mellan varven. Och huset i Berghof kom att bli Nazitysklands andra regeringshögkvarter, vid sidan om Berlin.  Idag återstår bara en bergvägg här. Allt annat sprängdes, bombades efter andra världskrigets slut.

Huset här uppe som kom att kallas för  Örnnästet fick Hitler i present av Martin Borrman och det tyska nazipartiet när han fyllde 50 år. (Borrman var en politiskt inflytelserik vän och kom periodvis att ha stor makt i Hitlers Tyskland) Hitler kom kom för egen del bara att vara här uppe ett fåtal gånger och trivdes bättre i Berghof. Däremot tillbringade Hitlers  “dam” Eva Braun mycket tid här med sina vänner.

Lite snö har stannat kvar och det vita lyser upp.

Jag fortsätter 

på en stig som leder vidare uppför berget Jag funderar över namnet Örnnästet. Hade ett minne av att det kallades så av en fransk diplomat redan före kriget. Men det var först efter andra världskriget som amerikanarna  kom att benämna det hela som Örnnästet. Tyskarna för sin del kallade allt här uppe för das D -Haus/ där bokstaven D skulle vara början i “Diplomathuset.”

Här i bygggnaden fanns alltså Hitlers Örnnäste. Och med enorma bunkrar under jord. Här låg alltså Hitlers Örnnäste. Både ovan jord och med enorma underjordiska gångar och bunkrar.  Allt är borta, bombat, sedan länge. I huset  finns idag en stor restaurang. 

Att det står 1834 här på skylten till Hitlers Örnnäste, Kehlsteinhaus, beror på att det ligger på denna höjd.

Jag passerar ett kors av trä med en stor edelweiss  i mitten och årtalet 1951 inristat.  Korset är ett minnesmärke, dock lite oklart över vad.

Det fortsätter att regna och jag stretar på uppför. Stigen har övergått  till klippor och stenblock som är hala. Men upp ska jag. Så högt upp som det går. Är jag nu ändå här så vill jag hela vägen upp. Jag är ju inte direkt ensam men leden av människor tunnas ut ju högre upp jag kommer.

På ca 2200 meter. Nu kommer jag inte högre upp här i det område som en gång tillhörde Hitlers Örnnäste.

Tänker än en gång tillbaka  på alla hemskheter som hände och hur detta var möjligt. Tänker här extra på min pappa, (död sedan 2002,) som under andra världskriget, tillsammans med många andra, kämpade för människors och länders rätt till sin frihet.Lika aktuellt idag som det alltid varit. 

 

På svt play finns en sevärd film om Örnnästet och mer om allt det historiska. Filmen ligger kvar till den 5/10-2019