Även gårdagen bjöd oss på fortsatt strålande väder och med temperaturer på dryga +20. Och för min del blev det denna vackra dag en sightseeingtur med tvärbanan till Sundbyberg, en av Stockholms grannstäder. (Ligger “vägg i vägg”) För mig var det premiär att åka så långt men ett trevligt möte med vännen “Preciosa, väntade. (En av mina Spanienvänner.)
Tvärbanan är en spårvagnslinje, 19 km lång och går på “tvären”. Anledningen till att den byggdes var för att förbinda Stockholms tunnelbane och pendeltågslinjer. Tvärbanan blev invigd 2013 och sista delen mellan Solna Centrum och Solna station blev klar 2014. Den ansluter också till ett flertal busslinjer. Jag tänkte mig en promenad över Skansbron och sedan vid Gullmarsplan kliva på tvärbanan.
Till Sundbyberg
Jag gick genom den fina Tullgårdaparken som ligger snett över gatan hos oss och slogs av kontrasterna när jag såg löven på träden. Många var fortfarande väldigt gröna. Som den här kastanjen.
Vid Tullgårdsparken ligger ett par förskolor och en skola för klasserna F-6. Parken är stor,lummig och kuperad och uppskattad både av barn och vuxna. Skolbarnen använder den också som skolgård. Förr låg här den gamla stadsträdgården där parkavdelningen hade sina odlingar. Det som blev kvar av den gjordes i ordning 1960 och fick sitt namn från det tullhus, Skanstull, som låg i närheten.
Och alldeles bredvid de gröna träden fanns de som tagit på sig sin färgglada höstdräkt.
På vägen mot Gullmarsplan går jag upp och över Skansbron. Och alldeles under ligger Hammarbyslussen, där båtar slussar mellan “Saltsjön,” -Hammarbyknalen och Mälaren. Stannar här och blickar ut över vår kaj, Norra Hammarbykajen.
Skansbron. Stannar till på vägen mot Gullmarsplan där jag också ska att ta tvärbanan till Sundbyberg.
Tvärbanan är 19 km lång och har 24 hållplatser. Och jag ska passera 16 stycken innan jag är framme. En resa som tar 34 minuter.
Tvärbanans hela sträckning; från Sickla i Nacka till Solna station. Jag kliver på vid Gullmarsplan och ska åka till Sundbyberg.
Tar ett par bilder inifrån spårvagnen men helt klara blir de inte genom de tonande rutorna.
Här stannar vi vid Liljeholmen/Liljeholmstorget. Hit åkte jag med tvärbanan för ett tag sedan när jag skulle titta närmare på sjön Trekanten och området Gröndal.
Halvvägs till Sundbyberg. Här passerar vi ön och stadsdelen Stora Essingen och Mälaren glittrar vackert genom rutorna.
Framme i Sundbyberg.
Och tvärbanan stannade vid Sundbybergs station men anslutning, precis som det var tänkt. till bussar, t-bana och pendeltåg.
Resan till Syndbyberg gick smidigt och det var verkligt gott om plats i vagnarna. Och med tanke på att tvärbanan går var 10:onde minut hade jag lätt kunnat gå av och tagit nästa om det skulle bli trångt.
Dags för kaffe. Jag mötte P och vi spatserade till stamstället i närheten, “Wayne´s Coffee “.Och vi hittade turligt nog ett bra bord utomhus och slog oss ner. Att ens hitta ett ledigt bord ute denna vackra dag var en bedrift. Men nu satt vi här och det gjorde vi länge.
God cappuccino och så fick det bli en kardemummabulle för min del. Och här blev vi sittandes i ett par timmar. Så trevligt att ses igen.
Tiden gick fort och det blev dags att resa hem till Söder igen. Men nu blev det knepigt med alla valmöjligheter till transport. Funderade ett bra tag men bestämde mig för att se hur det såg ut på pendeltåget. Tur hade jag och det var få resenärer denna sena söndagseftermiddag så det blev pendeln till Södra station. En resa på 13 minuter.
En hel del gatujobb är det i “Sumpan” och en del övergångsställen har fått “vikarie”. En god tanke som fungerade bra.
Från Södra station gick jag via Medborgarplatsen de två kilometerna hem till kajen
Medborgarplatsen med bostadshuset”Haglunds pinne” i den sena eftermiddagssolen.
Namnet Haglunds pinne
Huset har fått sitt namn efter stadsbyggnadsborgarrådet Sune Haglund. Han var i slutet av 1990- talet drivande både för att få till en skyskrapa här och även att området bebyggdes. Tanken var från början att bygga en skyskrapa här i bästa “Manhattanstil” med 50 våningar, men av det blev det intet. Haglund ville ge Södermalm en ny siluett och hade yviga planer. Den danske arkitekten Henning Larsen kontaktades och han ritade ett tiotal förslag innan något kunde godtas. Men han tyckte att det blev alltför många kompromisser och hoppade av projektet innan det var klart. Byggnaden är en oktagon, är 24 våningar hög och består till största delen av bostadsrättslägenheter. Varje våningsplan har fem lägenheter och den översta våningen är en festvåning med stora glasfönster och fin utsikt över hela Stockholm med omnejd.
Hemma på kajen igen.
Hänt i veckan börjar i Västerås. En läckert röd Lamborghini stod parkerad utanför “The Steam Hotell”. Hade gärna tackat ja till en tur. I bakgrunden en skylt från PEAB “Vi byggde Sveriges nya nationalarena. Men vi är lika stolta över att utveckla 
En påminnelse om att hålla avstånd fanns vid entrén.
Och lite längre fram, mot receptionen, möttes både vi och andra av skylten Calle som också hade ett budskap-
Nu har det alltså hänt. Köttbullar utan kött även på IKEA. Hur kan det då vara köttbullar? Har även sett tv-kockar som talat om detta. Men jag får inte ekvationen att gå ihop. 
Mer som hänt. Och inta bara på IKEA: Vintern och en del tankar på jul är redan här. Puh! 
“Allt hänger ihop”. Ja, det gör det nog på sitt sätt. Men jag har svårt att förlika mig med julattiraljer före mitten av november. Nu njuter jag av sköna och vackra dagar. Och med mycket grönska. 
Nu har det hänt! Jag har för första gången testat en AIK-glass.
Här är Max i svarta och gula fotbollskläder. Men han spelar inte för AIK. Denna svart-gula dräkt tillhör Vaksala i Uppsala och som så ofta är kläderna sponsrade. 
“Oceanbus” skymtar till vänster. En sightseeingbuss som blir båt och sedan buss igen. Testa gärna. 
Avslutar hänt i veckan med en levande skylt. Bara att glädjas. Bilden har dotter Liv tagit.
I morgon är det sista dagen för utställningen som lockat mängder av besökare. Och i dessa vackra omgivningar är det fullt förståeligt. Kultur och natur passar bra ihop här.
“Spin – the Spin”
En tromb som satts i rörelse och rör sig uppåt som en spiral.
Även svanarna i Djurgårdsbrunnsviken var i rörelse. Kanske inspirerade av utställningen.
Mitt på bron och jag stannar upp en stund. Fortfarande är det väldigt grönt men visst skymtar även lite höstfärger.
Just här vid bron passerade jag i maj på en helt annan promenad- Visst är det fantastiskt så många 
Jag funderade här vid skulpturen på flera band i rörelse som på olika sätt bildar både ringar och bågar.En pågående rörelse som inte upphör. Tillverkad av pulverlackerad aluminium och stål. Stor är även denna 5.8 m x 7.3 m x 5.2 m. 
Cymbaler som spelar eller virvlande vindar i rörelse. Tanken är fri.
Cirkeln är sluten här vid Rosendal och jag sätter mig i rörelse hemåt. Men först lite självplock av blommor. Sista dagen för den här säsongen.
Blombuketten som fick följa med hem. Även denna hamnade i den gamla tekannan.
Karta över dagens runda i bloggen. Från Folke Bernadottes bro till Rosendals Trädgård, Allmänna gränd och därifrån båt hem till Barnängsbryggan på Söder. Och sedan en 15 minuters promenad hem längs kajen. 
Nobelgatan i Diplomatstaden. Här ligger de pampiga villorna med sina välansade trädgårdar på rad och men utsikt över Djurgårdsbrunnsviken.
Dagens runda. Etapp 1/2. Nästa kommer i morgon. Start vid Nybroviken och “mål” vid Folke Bernadottes bro, en promenad på ca. 3 km. (För min del lite längre eftersom jag startade hemma och promenerade till Barnängsbryggan, ca. 1 1/2 km.
Jaktens gudinna; “Den vilande Diana” och en hjort finns på en udde längs Djurgårdsbrunnsviken. Den kom på plats här 1964 men är en bronskopia av skulptören Jean Goujon som var verksam i mitten av 1500-talet. Nuvarande skulptör är okänd. 
“Oceanbus” kör ner och upp ur Djurgårdsbrunnsviken vid Källhagens värdshus. Kul att se från landsidan. Förra gången satt jag i.
På andra sidan Djurgårdsbrunnsviken ligger Kungliga Djurgården.
Några har slagit sig ner vid vattnet i det vackra vädret.
Minnesmärket finns alldeles nere vid Djurgårdsbrunnsviken, nära Sjöhistoriska museet.
Folke Bernadottes bro leder över Djurgårdsbrunnsviken och invigdes av kungaparet den 17 september 2019. Samma datum som hans dödsdag.
Vi valde att åka 1:klass på tåget till Västerås och hade vi hela övervåningen till vårt förfogande. Så var det på både dit och hemresan. Perfekt!
Västerås. Och Åsa välkomnade med förmiddagskaffe och äppelkaka.
Några av böckerna i den inbundna formen. Och till dessa kom säkert minst 25 andra böcker som vi lyssnat på eller läst. Här är det en blandning av böcker som vi läser; deckare, historiska romaner, “feel good” och aktuella böcker av allehanda slag.
Västerås bjöd verkligen på en strålande dag. På alla sätt och Mälarens vatten glittrade vackert i solen.
Alldeles vid Mälaren, i det gamla ångkraftverket, ligger både “The Steam Hotell” och 
“The Steam Hotell” sett från Mälarsidan.
Entrén ligger på “andra sidan”
Läcker lobby med mycket rymd. 
Överlag är det “dämpad belysning”. Här en del av “loungen”/baren.
Mycket dämpad belysning även på toaletterna. 
Här i orangeriets matsal är det möblerat med bekväma fåtöljer och soffor. Men armstöden gjorde det lite knepigt att skära maten. Men utsikten mot Mälaren gjorde att det snabbt föll i glömska.
Prat, skratt och mat.
Riktigt gott och med många och väldigt fräscha “gröna” tillbehör.
Västerås fortsatte att stråla hela dagen.