Klippa är veckans ord att tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller/ text tolka det angivna ordet. Orden vi fått att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika men som har olika betydelser. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med.
Vetteberget, 116 m över havet, en rejäl klippa i Fjällbacka i Bohuslän.
Klippa?
Vad som först kom upp i tankarna när jag tänkte på ordet var berg, berghäll, skär eller kobbar ute i havet. Även en pålitlig person, någon som är till stöd. Kanske “trygg som en klippa”. Andra ord som passerade revy var klippa något med en sax eller att passa in, vara som “klippt och skuren” till något. Ska bli roligt att se hur andra valt att tolka ordet.
Uppgången till Kungsklyftan i Fjällbacka. Här uppe delas berget i två delar Stora och Lilla Vetteberget och som tak över ligger en klippa i form av ett lock.
Vackra klippor strax utanför Fjällbacka.
När vi är i Bohuslän så blir det också ett besök på Marstrand. Här har jag varit några gånger och hit kommer jag gärna tillbaka. Marstrand gör sig särskilt bra i sol men även i regn och blåst har ön sin tjusning.
Just här på Marstrand slog jag mig ner på en klippa och blickade ut över Skagerrak .
Så blir det ett långt skutt och till några kobbar strax utanför Mariehamn på Åland.
Njutbart!
Från svenska Bohuslän, via Åland och till Spanien och Torrevieja. (Vi har vår sommar/vinterstuga här)
Här på en bänk på en klippa sitter fiskarhustrun, “La bella Lola,” den vackra Lola, och väntar på sin man Antonio som är ute till havs. Ska han komma eller ej?
Resan fortsätter nu till en helt annan världsdel.
Till Sydamerika och till Chile. För dryga ett år sedan gjorde vi en resa här och huvudmålet ned resan var att kunna runda klippan vid Cap Horn. Helt runt kom vi dock inte eftersom vinden var alltför hård mellan 30 och 35 m/sek. Och just vid Kap Hornmöts Atlanten och Stilla havet och det gör vattnen häromkring milt sagt oroliga. Storm 24.5- 28.4 m/sek, svår storm 28.5m/sek-32.6m/sek och över 32.7 m/sek är det orkan) Hela resan var en upplevelse på alla sätt och med fokus på fantastiska naturupplevelser.
Kap Horn. En mytomspunnen klippa längst söderut i Chile. Vi kom väldigt nära men inte helt runt.
När vi nu ändå är på resande fot
så tar vi oss till Asien. Och här handlar det om att klippa håret. Eftersom vi bott nästan fyra år i Peking så blev det en hel del besök hos olika frisörer. Oftast gick det väldigt bra. Men ibland kunde det köra ihop sig.
Under våra år i Peking blev det en del besök hos frisörer för att jag skulle klippa mig. Oftast fungerade det bra.
Så landar jag hemma
och här finns på olika sätt andra klippor, mina viktigaste stöttepelare. Döttrarna Liv och Helen och maken med mig sittandes på pakethållaren under en cykeltur i Peking . Mina föräldrar, båda avlidna sedan många år, som alltid gett mig stor frihet och ständigt uppmuntrat. Som gett mig styrka, envishet, reslust och nyfikenhet. Och längst ner på bilden, barnbarnen William och Max. Fina klippor de också. Precis som de fina vänner jag har förmånen att ha runt mig på olika sätt.
Titta gärna in här för att se fler tolkningar av “klippa”.
Humor! Lite knepigt att just här ta sig över Katarinavägen. Och man har tydliggjort det hela med en parkerad bil. 
I närheten av Slussen ligger kvarteret Ormsaltaren Mindre och Klevgränd. Ett lustigt namn men med en betydelse. 
Mer humor. Restauranger och verksamheter är öppna som vanligt. Tackar! Vill bara till att hitta dem. För vår del letar vi efter hur vi ska kunna ta oss under 
Bra med en karta för att lokalisera sig. Inte så stor idé med en GPS här. Vi skulle under bron från Stadsgården till Gamla stan 
Mycket jobb på gång både med Slussenområdet och “guldbron” Och ett visst virrvarr ser det ut som. I alla fall för en utomstående.
Skylten är något missvisande just nu. Jag ser den med viss humor. För följer man pilen så går man helt klart in i väggen. Rent fysiskt.
Gott initiativ av en “tobaks m.m. butik” i närheten av Slussen. Men här låg det allvar bakom budskapet. Men eftersom jag hade humor.glasögonen på så kunde jag inte låta bli att le.
På parkett. Här såg jag årets första segelbåt i kanalen och som var på väg att ta sig in i Hammarbyslussen och vidare in i Mälaren.
På parkett uppe på Åsöberget. Och här är det delar av Stockholm som både är kulisser och aktörer. 
Åsöberget och Kvastmakarbacken med en av flera stugor som ligger här. Även stugan befinner sig på parkett. Första parkett. Med Stockholm framför sig. Den här stugan är byggd på 1700-talet och är nu som förr bebodd.
En bit upp på Kvastmakarbacken tittar jag upp emot 
Gröna gården som numer är gulputsat var färdigbyggt 1855 och har sin speciella historia. Här fick nämligen några i Stockholm som var i behov av hjälp från “Fattigvårdsnämnden bo under uppsikt av en tillsyningsman.
Hedbergs Malmgård från mitten av 1700-talet. Mitt i det gamla men ändå en del “nyare” hus från 1950-69-talet runt om. 
En hel del av den gamla bebyggelsen finns kvar här uppe och är bevarad mitt i den nyare. Och visst är det att bo på parkett här uppe. Man kan ställa sig i kö för att få hyra ett av husen. Men kön är lååång. (Husen här uppe som i en del andra äldre delar av Stockholm förvaltas av AB Stadsholmen som är ett dotterbolag till Svenska Bostäder.) 
Globen i bakgrunden. Och jag rör mig hemåt.
Från kyrkan och minnesgudstjänsten. Väldigt vackert och ljust.
Vi står en bit upp på Katarinavägen som är avstängd för biltrafik och blickar ner över Stockholm. Känns som om hela stan är en gigantisk byggarbetsplats.
Start och mål hemma på kajen vid den röda “pluppen”. Även denna gång gick vi efter vindriktningen och tog högervarv via Åsöberget och Katarinavägen ner till Slussen.
Katarinaberget, alldeles nära Slussen, är också en byggarbetsplats. Här ska en stor bussterminal stå färdig 2023. Och nu sprängs det för fullt. Sprängmattor är uppsatta.
Guldbron har vi sett 
Bron är en stålkonstruktion tillverkad i Kina i ett stycke och på uppdrag av Skanska, huvudentreprenör för bygget. Bron håller på att monteras på bropelare. Och att detta är en byggarbetsplats går inte att ta miste på. Är här på väg under bron. 
Här är jag under bron. Höjden varierar mellan 1 m, på Gamla stans sida och 7 meter på Södersidan.
Här passerade vi på väg mot Gamla stan. Observera övergångsskylten till vänster i bild i “hålet” där går man eller cyklar in.
Hela Slussenområdet är en stor byggarbetsplats och olika jobb pågår. Här är det jobb med bron som pågår.
Inte helt lätt att hitta rätt väg här. Men man ser och märker avspärrningarna.
Bra att det är skyltat. Maken fotograferar både “guldbron” och jobbet som pågår och det genom stängslen.
Gång och cykelbanor under “Guldbron”. Och inte direkt så inbjudande just nu. 
Ovan jord, uppe på Slussen, kan man via titthål följa både vad som händer med bron och själva ombyggnaden av området. Just nu är det många olika stora gropar. Men kanske är allt klart 2025. (Guldbron är tänkt att komma i bruk i augusti i år. )
Götgatan torsdag eftermiddag. Ganska folktomt torsdag eftermiddag. Men den vassa vinden gör nog sitt till .
En händelse bland övriga händelser. Japanska körsbärsträd i blomning här på Södermalm. Så vackra.
En bit bort längs kajen liggerI 
Slår man sig ner här vid Kajsas kiosk eller på någon av bänkarna bredvid så finns det alltid något att titta på. Händelser avlöser varandra både på land och i vattnet.
Maken står i kö för att köpa lite “färdkost”. Och ett rött och vitt band visar tydligt var man ska stå.
Herr Svan ser eftertänksam ut. Och han har bra uppsikt över händelser runt omkring både på land och i vattnet.
Och fru Svan ligger alldeles stilla i sitt nybyggda bo. Kanske vilar hon sig i form. Ska bli roligt att följa herr och fru Svan och sedan deras ungar.
Färgglatt!
Och här är det färdiga resultatet. Jodå, vi provsmakade salladen till kvällens middag – renskavsgryta med lök ,enbär, kantareller och grädde. Och makens goda potatismos därtill. Perfekt!
Vi tog färjan över från 
Start och mål vid den röda pluppen. För vår del blev det en runda på dryga 9 km och vi gick denna gång i utkanten av Nackareservatet och följde först Sickla kanal och sedan rundade vi Sicklasjön.
På väg mot Nackareservatet passerade vi “fisktrappan” i Sickla kanal –
och Sicklaslussen.
Sicklasjön är ca 1400 meter lång och i andra änden av den tar Järlasjön vid. Här på den högra sidan klev vi in i Nackareservatet. Skulle man vilja ta en 
Vattenståndet var fortfarande högt och det gick en bra bit upp i skogen .
Är detta månne skunkkalla som på nytt växer upp här i Sicklasjön i Nackareservatet.
Någon bäver såg vi tyvärr inte här i Nackareservatet, trots att vi var väldigt uppmärksamma. Men väl en bäverhydda. Och bävrar finns både i Järlasjön och i Sicklasjön.
Men något rörde sig tyst i vattnet. En paddlare.
Andra satt i lä vid det gamla lusthuset från slutet av 1700-talet som också tillhör engelska parken vid Lilla Sickla gård . 
Vid Sickla strandbad såg vi inga som badade men däremot njöt flera av solen.
Och på Söder hälsar 
Vad är framåt och vad är bakåt här
Sen är det inte alla som väljer att röra sig utan vid lunchtid, jadå även andra tider,sitter många i lä längs och vid kajen och äter lunch. (Bild från förra veckan)
Start och mål denna runda är restaurang Thaiboat. Strax väster om den ligger Hammarbyslussen som skiljer Saltsjön från Mälaren.
Många i rörelse längs Årstaviken och avstånden är goda. 
Vi lämnar grusvägen närmast vattnet och tar oss vidare framåt på den upptrampade stigen mot nästa koloniområde,
Vi fortsätter framåt längs grusvägarna i Årstalundens koloniområde. Och just hit har vi inte tidigare styrt stegen.
Gott om vacker blå scilla både inom och utanför kolonilotterna.
Kolonistugorna klättrar uppför berget och vi stannar till för att njuta av utsikten. Noterar också ett utekök med dubbla dikbänkar. (I de flesta kolonistugorna finns inte el eller vatten indraget) 
Vi går vidare uppför berget och ser en helikopter på väg att landa på Södersjukhuset.
Allra högst upp i området slår vi oss ner på en bänk och blickar ut över nejden. Och sedan styr vi fötterna hemåt igen. 
Händer som möts. (Barnbarnen Max och William) 
Storebror och lillebror. Händer som håller i varandra.
Händer som förenar. 
Det blev ett avbrott i läsningen när den här kranen passerade. Den tittade nästan in över balkongkanten sex trappor upp.
Bild från igår. Många i rörelse längs kajen här på Söder, Norra Hammarbyhamnen. Och vill man pausa går det fint att slå sig ner på någon av de många bänkarna som finns.
Efter en långpromenad i mitten av veckan sitter vi en stund på balkongen när skymningen sänker sig. Med en jacka på. Just då är det inte mycket som händer. 
Stockholm och flera av grannkommunerna bjuder på fina strandpromenader. Här Danviksstrand i Nacka.en av stockholms grannkommuner. Fint att promenera längs inloppet till Stockholm. Tvärs över vattnet skymtar 
Vår skyltpromenad börjar vid Finnboda hamn, ett av stoppen utefter
I Finnbodaområdet är flera hus (bodtadsrättslägenheter) byggda på pålar ute i vattnet. Och runt om och bland husen finns synliga rester av det gamla varvet.
En smart lösning med kedjor på papperskorgen. 
God idé med en behållare för engångsgrillar.
På Kvarnholmen finns också ett rejält utegym. Perfekt med instruktioner bredvid de olika “apparaterna”.
Här möts vi i den fina eftermiddagssolen av en välkomnande skylt.
Ytterligare en glad och positiv skylt.
Och ännu en!
Visst är våren här men på väg till Svindersvik såg vi att det låg tunn is på vattnet. 
Gott om platser utomhus vid café Brygghuset vid Svindersvik. Och vill man inte sitta vid vattnet eller att det är fullt här finns flera utspridda platser på gårdssidan.(Just nu är det bra att de just är spridda)
Gästerna pekar på eller talar om vad man vill ha.Och personalen med handskar och tång lägger upp.
Svindersvik och Café Brygghuset . Trevligt även inomhus. Och gästerna hade spritt ut sig.
Väldigt gott och skönt med en kaffepaus i solen efter 7 km. Maken och vännerna Susan och Jörgen ser nöjda ut.
En annan av byggnaderna på Svindersvik som också tillhör caféet. Här gräddas det våfflor som man beställer inne i caféet men hämtar här. Och i byggnaden finns också bord och stolar och även en liten loppis.
Grosshandlarvillan – Svindersvik. Gott om gamla äppelträd i parken. Men jag undrar om de taniga grenarna orkar bära någon frukt…
Gott om gamla äppelträd är det i parken. Och en del är som gjorda nu för att kunna vara lite avskild i dessa tider.
På väg till Henriksdalsbryggan. Många sitter längs kajen och njuter av det vackra vädret. Och på andra sidan Hammarby sjö ligger Södermalm.
En karta över den sträcka vi gått.Start och mål vid den “röda pluppen”. (Ett par km mer enligt stegräknaren än vad kartan visar. Som fotograf blir den en del extra metrar,)