Kultur-arkiv - Ditte Akker

Steninge slottspark, den engelska trädgården och Stenladan

11 juni, 2020

Vi besökte förra helgen Steninge slott och omgivningarna där omkring. Till dessa hör också Steninge slottspark, den engelska trädgården, Stenladan och hela Steninge Slottsby och det finns en hel del att titta på. Idag blir det ett “grönskande inlägg” från de båda parkerna som ligger i nära anslutning till själva slottet.

En del av Steninge slottsparken leder på baksidan ner mot Mälaren En del av Steninge slottspark leder på baksidan ner från slottet mot Mälaren.

Steninge slottspark

är en barockpark och i en sådan är inte blommor det mest utmärkande. Däremot är välklippta, geometriska häckar, aléer av lind och en och annan blodbok något man ofta ser. Ibland fler. På Steninge såg vi en blodbok och den är verkligen mäktig- Barockens stil i trädgårdar började slå igenom i Sverige i mitten av 1600-talet och tankarna kom från Frankrike. En barockträdgård/park skulle ha öppna ytor och raka gångar och även en del fontäner satte sin prägel på dem. (Mer trädgårdshistoria finns att läsa här via länken.)

Denna enorma blodbok står helt nära Mälaren i Steninge slottspark Denna enorma blodbok står nära vattnet i Steninge slottspark. Magnifik!

Steninge slottspark. Välklippta häckar är det. Överallt i Steninge slottspark finns välklippta häckar i raka linjer och där inte ett “strå” ligger fel.

Vackra aklejor växer i parken.

Den Engelska parken – En del av Steninge slottspark

Vi lämnar barockparken och tar oss vidare genom Sfinxallén, eller som den också heter Maskeradbacken, till den Engelska parken. Allén kom till i början av 1700-talet och uppfördes efter trädgårdsarkitekten Johan Hårlemans ritningar. Murarna i allén har fått två förgyllda sfinxer i sandsten som ska vakta slottet. För det var den här vägen man på 1700-talet anlände till slottet då man kom med båt. I stenmurarna har arkitekt Hårleman också låtit bygga två kryptor med smidda järngrindar. Och för att pigga upp det hela finns också en mask över vardera grinden. I kryptan fanns förr också en sängplats med bolster.

På 1700-talet var det vanligt att man på Steninge slott höll maskeradfester och gästerna anlände då ofta med båt och passerade i allén för att nå slottet.

Helt granne med Steninge slottspark ligger den engelska parken. Och parkerna förbinds genom Sfinxallén På den högra sidan av Steninge slottspark, ner mot Mälaren, ligger den engelska trädgården. Och Sfinxallén förbinder dem med varandra.

En av de två gyllene Sfinxar som ska vakta slottet.

Början eller slutet på Sfinxallén – Ja, det beror på vilket håll man kommer från.

Ett minnesmonument

av Axel von Fersen finns i den Engelska parken. Familjen von Fersen ägde Steninge slott mellan åren 1735 och 1839. Axel von Fersen är en av de få svenskar som på denna tid var känd utomlands.Mest känd är han kanske för sitt förhållande med den franska drottningen Marie Antoinette och för sitt försök att rädda det franska kungaparet från fångenskap och död. Men mer dramatik blir det. Axel von Fersen blir 1810 anklagad för att ha förgiftat kronprins Karl August, sin till Karl XIII:s adopterade son. Och vid Karl Augusts begravning 1810 blev Axel von Fersen attackerad av folkmassan och misshandlad till döds.

Axels yngre bror, Fabian, tog sin döde bror till Steninge slott och förvarade där kroppen fram tills att en krigsrätt gav ett frikännande. Axel von Fersen var alltså inte skyldig till förgiftningen av kronprinsen. En begravningsceremoni ägde rum i Riddarholmskyrkan i Stockholm och Axel von Fersens kropp kom efter det att bli förd till Ljungs kyrka/kyrkogård där han nu är begravd.

Ett minnesmonument av Axel von Fersen uppfördes här i den Engelska parken på Steninge slott 1813. Och det var just här på platsen som den sargade kroppen förvarades.

Minnesmonumentet över Axel von Fersen.

Axel von Fersen i närbild.

Stenladugården

tror man är ritad av ägarna till Steninge under åren 1867 – 1873, Claes Adelsköld. (Major och järnvägsbyggare) Friherre Oskar von Otter köpte egendomen 1873 och lät då uppföra denna stora stenlada. Stenladan har ett stort historiskt värde och visar hur en verkligt ståndsmässig ladugård kunde se ut på 1800-talet. 1979 blev Stenladugården förklarad som byggnadsminne. Under slutet av 1990- talet genomgick den stora renoveringar och innehåller idag både butiker, en trädgårdshandel och restaurang.

Stenladugården.

Kommentar

Med personlig info. från Ulla som växt upp här på Steninge- Stort tack!

” Hej!
Åh så fina bilder!! En nostalgitripp igen, jag blir så glad!
Blodboken har jag klättrat i som barn, undrar hur gammal den kan vara? Gissar på upp mot 100 år! Den var stor redan på 50-talet när det begav sig. I Stenladan som då kallades “lagårn” hämtade vi barn mjölk klockan halv fem, varje eftermiddag, både till vår egen familj och andra. Det var ett bra sätt att känna en slant, vi fick 50 öre kannan. Man kunde få på fyra kanske fem kannor på cykelstyret!! Det var då det, innan tid av Steninge!
Tack Ditte!”

28 kommentarer

Kultur Utflykter

Steninge slott och Slottsby – En trakt med förhistoriska anor.

8 juni, 2020

Välkomna med till området runt Steninge. Här, vid Mälarens vatten, några mil norr om Stockholm, ligger Steninge slott och Slottsbyn och så här års inbäddad i vacker grönska. Här i området har jag varit en hel del förr och har vänner som bor i närheten. Och då, när jag besökt dem, har det känts som minisemester på landet.

Jag har även haft förmånen att vara på ett par fester på själva slottet- Minnesvärt. Men nu var det länge sedan så lördagens besök här tillsammans med maken och vännerna Susan och blev väldigt lyckat.

Steninge slott sett från landsidan. Slottet uppfördes i slutet av 1600- talet och Nicodemus Tessin d.y. var ansvarig arkitekt.

(Han ansvarade också för uppbyggandet av Stockholms nuvarande slott. Det gamla slottet Tre kronor brann ner 1697 och man skulle ersätta det med ett nytt på samma plats. Men Tessin.d.y. han avlida innan det nya/nuvaranade slottet var klart 1754 och arkitekten Carl Hårleman tog över ansvaret.)

Steninge slott och slottsby ligger vid en vik av Mälaren ca. 50 km norr om Skanstull på Söder där vi startade.

Området runt Steninge och Steninge slott

har förhistoriska anor och det vet man bl.a. genom att det ligger en fornborg på toppen av en höjd helt nära slottet. Hit kan man gå upp och blicka ut över Mälaren.

Under medeltiden blev gården ett adelsgods, kom alltså att tillhöra en adlig familj, och i det här fallet släkten Oxenstierna. Och så redan från slutet av 1400-talet. Därefter har olika adliga ägare avlöst varandra men släkterna Gyllenstierna från mitten av 1600-talet och von Fersen från 1736 har kanske satt de djupaste avtrycken. Och troligen var det under Axel von Fersens tid som den engelska parken blev anlagd. (Axel von Fersen d.y. var en gång den franska drottningen Marie Antoinettes älskare och blev mördad i Stockholm av en uppretad folkmassa 1810. Återkommer till honom på torsdag då nästa inlägg från Steninge kommer)

Steninge slott lär ha kommit till tack vare en kärlekshistoria mellan Carl Gyllenstierna och änkedrottningen Hedvig Eleonora.(Hon var gift med kung Karl X, mamma till Karl XI och farmor till Karl XII) Enligt sägnen finns det en hemlig gång i den s.k. Drottningflygeln som går mellan Hedvig Eleonoras gästrum och Carl Gyllenstiernas sovrum)

På 1700-talet brukade “teaterkungen” Gustav III tillbringa tid på Steninge slott tillsammans med teatervänner och den tidens stora skådespelare.

Steninge slott sett från sjösidan. Slottet är idag en privatbostad och är inte öppet för visning men parken är tillgänglig för allmänheten varje dag mellan klockan 12 och 17.

Klocktornet och “det gamla slottet”

Klocktornet kom till 1690 och det var en byggmästare från Stockholm, Johan Andersson Onswig som var ansvarig för byggandet. Urverket är från 1909, helt intakt och visar rätt tid. Och varje måndag dras urverket upp.

Steninge slott har också sitt eget klocktorn som är från 1600-talet. Klocktornet hör till Steninge slott och slår fortfarande varje hel och halv timme. Förr var det just slagen härifrån som hjälpte arbetarna på Steninge ute på fälten att hålla reda på tiden.

Gamla slottet är en av de äldsta byggnaderna inom området. Det var ursprungligen tänkt som badstuga 1690. I stort sett har byggnaden blivit bevarad. Ett lågt, “litet”, timrat hus i två våningar med “rutiga fönster” och ett s.k. säteritak. Alltså två tak med en melllanliggande våning med fönster emellan. Dessa tak var vanliga under 1600-talet och förekom ofta på herrgårdar och slottsbyggnader.Taket i sig visade på att det var en “frälsegård”. Alltså en gård befriad från skatt.

Den här byggnaden kallas “Garagelängan” eftersom tidigare boenden hade anknytningar till just garage.

Mälaren ligger helt nära och längs vattnet ligger förutom det “gamla slottet” också flera andra gulmålade, låga träbyggnader/bostadshus som väldigt fint smälter in i miljön. Även de med det så typiska säteritaken.

Steninge slott och Slottsbyn erbjuder både vacker grönska och närheten till Mälaren-

Gamla slottet är sedan länge ombyggt i olika omgångar och inrett till bostad. Här sägs det också att den tidigare ägaren Beata von Yxkull spökar i byggnaden. Funderade på om detta hus möjligen kunde vara till uthyrning. Tyvärr icke. Det såg väldigt bebott ut. (Och av en känd sångerska. )

Vi gick vidare och det fanns en hel del att fästa blicken på, bl.a. denna ståtliga blodbok.

Vännerna Jörgen och Susan och maken. Dags för lunch.

Lunchen åt vi i Stenladan. Och den var verkligen god.

Mer från Steninge kommer på torsdag.

44 kommentarer

Kultur Stockholm

Möt världen med ett leende – Och den ler tillbaka

10 december, 2018

Möt världen med ett leende – Och den ler tillbaka; “Smile and the rest will follow” är en av utställningar som nu pågår på Fotografiska museet i Stockholm, ett museum, dit jag går ganska ofta. Jag har läst om utställningen och ville gärna se den så söndagens gråväder passade perfekt för ett besök. Och fotografen Jan Hildebrandts bilder och texter grep verkligen tag i mig. Ordentligt.

Möt världen med ett leende

är en utställning av fotografen Jan Hildebrandt i samarbete med Operation Smile.Under ett års tid har Jan Hildebrandt dokumenterat organisationens arbete i tre länder och på tre kontinenter. I Ghana, Mexico och Filippinerna får besökarna via bilder följa nio barn och vuxna före under och efter den operation som som gett dem ett “nytt liv”. Alla operationer har utförts av volontärer som gör detta helt utan lön och i samverkan med lokal personal. Och en operation som tar ett par timmar kan för alltid förändra dessa barns liv.

“Möt världen med ett leende och den ler tillbaka mot dig…Men om ansiktet ses som ett tecken på att du bär på en förbannelse – då kan mötas du av rädsla, hån och utfrysning”. För många barn som föds med läpp, käk eller gomspalt och föds i länder där föräldrar och anhöriga inte har möjlighet att betala operationer blir detta en verklighet.

Möt världen med ett leende - En utställning på Fotografiska i Stockholm som verkligen berör.

Sedan starten 1992 har den medicinska hjälporganisationen “Operation Smile” samlat in pengar och utfört över 290 000 operationer käk, gomspalts och läppoperationer. I Sverige är det rutin att göra liknande operationer en kort tid efter ett barns födelse .

En möjlighet har skapats

för många barn och deras anhöriga att få ta del av både genemskap och ett nytt liv genom operationen. Att kompetensutveckla sjukvården på plats så att länderna själva på sikt ska kunna ta hand om sina egna patienter och det utifrån WHO:s riktlinjer .

Några av barnen.

Tänk att som liten få höra detta.

Kevin före och efter sin operation.

Här är Jermy 16 månader från Filipppinerna. Hans mormor berättar att “de sa att hans misssbildning berodde på en misslycak abort” .

Jeremy med sin pappa före operationen och med mormor efter.

Brian är ett år och är född i Mexico. Hans mamma Yasmin är ung, 17 år och när han föddes blev hon rädd och kände skuld för att hom inte haft råd att ta sina vitamintabletter ordentligt. Hon säger “utan operation hade våra liv varit väldigt annorlunda”

Vilken lycka att kunna möta världen med ett leende efter en lyckad gomspaltsoperation. Brian med sin pappa och mamma.

Mer om utställningen “Smile” finns på Fotografiska museets hemsida och här presenteras även de andra pågående utställningarna. Även dessa såg jag och återkommer till dem. “Wonderland” – där modeskaparen Kirsty Mitchell har fotograferat sin både skrämmande och vackra sagovärld. “Sthlm Forever, en samlingsutställning över och från Stockholm med bilder av olika fotografer från olika tider. Här är den bild August Strindberg tagit den äldsta, från 1907-1908 och den nyaste från sommaren 2018. Hand to handav Paul Hansen och Åsa Sjöström lyfter med bilder från olika delar av världen kopplingen till det livsnödvändiga behovet av tillgång till vatten och hygien. (Arvida Byströms utställning “Inflated Fiction” i rosa och kring identitet och könsnormer passerade jag bara)

40 kommentarer

Kultur Stockholm Trevligheter

Historisk resa i bokform – “Svenskar i strid mot Hitler”

24 augusti, 2018

Vi är på väg till Armémuseum i Stockholm för att vara med om en historisk resa. En spännande resa bakåt i tiden, till åren 1941-1945. Det är boksläpp för SVENSKAR I STRID MOT HITLER – I AMERIKANSK KRIGSTJÄNST 1941-45. Vi är inbjudna av bokens författare, militärhistorikern m.m. Lars Gyllenhaal, för att få veta mer både om boken och de svenskar som stred i amerikansk uniform mot Hitler. Och dessa var betydligt fler än de svenskar som tog på sig tysk uniform och stred för Hitlers sak. (Lars har även en blogg som tar upp både historiska och helt aktuella händelser med visst militärt fokus. Lars är också medlem i Svenska militärhistoriska kommissionen)

Armémuseum i Stockholm. Hit är vi inbjudna att göra en historisk resa i bokform. Armémuseum ligger på Riddargatan. Och både museet (fri entré) och restaurangen/cafeterian är trevliga att besöka. Här finns både permanenta utställningar och specialutställningar. (Info finns på hemsidan.)

En historisk resa

blir det när vi slagit oss ner och Lars börjar berätta om själva uppkomsten till den här boken. (Han har skrivit många fler) Under perioden 1941-45 var det fler svenskar som stred i amerikans uniform än tysk. Och de stred bl.a i Normendie, (Frankrike) Belgien, Tyskland och Norge I boken får vi lära känna dem och här finns också många foton och andra dokument som till stor del aldrig tidigare publicerats.

Lars Gyllenhaal beredd att berätta om boken och om några svenskars öde i amerikansk krigstjänst i Europa..

Lars Gyllenhaal tillsammans med en av förläggarna på Lind & CO

I boken finns många foton och dolkument av skilda slag och här är författaren tillsammans med sin vän och kollega, Mikael Norman, som kommit med många bra idéer och gjort bokens layout. Och boken blir verkligen en historisk resa både vad gäller tid, rum och männsikoöden.

Jag fick boken i min hand igår och har dels bläddrat i del och även läst en del. Snart fastnade jag vid just vid bilderna och bildtexterna. Ibland blir det lätt så med historiska böcker att de blir så späckade med fakta och kan kännas tunga att ta itll sig. Här i boken blandas bilder med text som i mitt tycke ger boken en större närvaro. Att texten sedan är skriven med “luft emellan” och fördelad mellan bilderna lättar också upp. Och bokens budskap går hela tiden tydligt fram och på ett sätt som är lätt att ta till sig.

Bilder från boken. Bildkälla till vänster: Anders Kullander och till höger – överst Lars Gyllenhaal och nederst Anders Kullander.

Vi, ett 20 tal, som är inbjudna fågas av författarens kunnighet, engagemang och goda förmåga att berätta.

En av “Kellys hjältar” –

finns och var i verkligheten var en man som hette Henry Backman, född 1907 och som kom från samma by utanför Piteå, Rosvik, där Lars Gyllenhaal bor. (“Kellys hjältar” är en actionfilm från 1970 med bl.a- Clint Eastwood, som “Kelly” . Filmen utspelar sig några dagar efter landstigningen i Normandie, Dagen D, och menige Kelly får av en slump veta att det finns 16 miljoner dollar i guld bara fem mil bakom tyskarnas frontlinje. Han bestämmer sig för att ta guldet och får de andra i sin pluton med sig.)

En historisk resa blir det av skilda slag. Här till Normandie och landstigningen den 6/6-1944. Landstigningen i Normandie. Här var en annan svensk i amerikansk uniform med, Anders Kullander från Göteborg. Foto från boken och bildkälla NARA.

Genom olika dokument och intervjuer med Henrys släktingar och vänner lyckades Lars Gyllenhaal få fram hans hstoria och kännedom om hur han hamnade i USA. Olycklig kärlek gjorde att Henry genom en släkting fick hjälpmed att starta ett nytt liv där när han var 22 år gammal. Mycket hinner utspela sig och Henry hamnar i en infanteridivision som så småningom landstiger på Omaha Beach i Normandie den 6 jui 1944. Någon månad senare pressade Henrys division tyskarna över floden Vire och intog och befriade staden Nancy.

Framsidan av en allierad sedel för Frankrike 1944-45 och som sedan hamnade i Rosvik. “Alltså en sedel Henry Backman” inte använde sig av.

Allierad sedal för Frankrike. Också historisk.

Kopplingen

till filmen “Kellys hjältar”? ” Citat från boken. ” Jo, i filmen tillhör de flesta amerikanska soldater samma division som Henry Backman gjorde, den 35. D infanteridivisionen. DE befriar i filmen den franska staden Nancy, som verklighetens division gjorde.” Och på så sätt var Henry Backman från Rosvik i Norrbotten en av ursprungliga “Kellys hjältar “.

“Rädda inte menige Ryan”

heter ett kapitel. Och verklighetens Captain Miller, Tom Hanks, i filmen “Rädda menigen Ryan” var svenskamerikanen Ralph Goranson. Alla soldater i hans kompanie hade frivilligt sökt sig dit. Detta är ytterligare en spännande historia att läsa och ta till sig för historien är också sann.

Ännu en svensk som gav sig ut på en historisk resa var Ralph Goransson.

Intresse för historia

har jag och jag är nog delvis född med det. Och tanken på att det är vår historia, i mångt och mycket, som bidragit itll att skapa det samhälle vi har idag är det än mer spännande och skrämmande. Biden nedan finns med i Lars Gyllenhaals nya bok. Jag ser min pappa, Allan Mann, då kanske 23 år, sitta längst ner till vänster. (Fotot har jag i original i mina gömmor) Han, tillsammans med många andra kämpade också mot Hitler och för länders rätt till sin frihet utan förtryck. Kampen gav också resultat. Och många minnen, syn och tankesätt har jag haft med mig ut i livet och likaså att kämpa för det jag tror på- Aldrig tungt att bära.

32 kommentarer

Kina Kultur Peking

Kinas olika kök -En “kort” introduktion till en matresa

20 april, 2018

Den kinesiska maten har stor variation och Kinas “olika kök”, alltså den mat som är karakteristisk för en viss del av landet varierar. Idag räknar men med tio olika “kök” och då är Peking och Shanghai inberäknade här. Jag har i ett par inlägg skrivit om just matkultur i Kina och vad man i huvudsak äter. Mycket är likt det vi äter men tillagningarna skiljer sig åt en hel del. Att gå igenom Kinas olika “kök” i ett blogginlägg låter sig nästan inte göras, men en kort introduktion blir det.

Pekinganka. Idag räknas även Peking och Shanghai in i Kinas olika kök. Här är det pekinganka som tillreds.

Kinas olika kök

Förutom Peking och Shanghai räknar man alltså till åtta övriga kök, alla med sina specialiteter. Shandong i norra Kina, Guandong/Kanton i sydöst, Sichuanköket, Hunan i centrala Kina, Huaiyang i närheten av Shanghai i öster och till detta kommer de mongoliska och muslimska köken. (Jodå, det finns några till…) Och så “hotpot” förstås. Här kommer en kort introduktion till några av köken.

Ugn/öppen eld där pekinganka kan tillredas enligt gammal sätt.

Pekinganka

Rätten är över 300 år gammaloch kommer ursprungligen från Nanjing, den gamla huvudstaden som ligger en bit söderut i Kina. (Nan betyder söder och jing huvudstad) Ankorna bör komma från Pekingområdet och vara ca 60 dagar gamla och köttet anses då som mörast. Förberedelserna, allt ifrån uppfödning till grillning är viktigt och är en omständig procedur. Innan gästerna får ta del av ankan så grillas den över öppen eld i 30 -40 minuter och blir då alldeles gyllenbrun. (Den tidigare penslingen med soya bidrar) Inom fem minuter ska sedan ankan trancheras i tunna skivor direkt vid bordet av en kock för att alla smaker bäst ska framträda.

Själva ankan äts äts genom att doppa köttbitarna i en god sås och lägga det tillsammans med finskuren purjolök och lite andra tillbehör i en sorts ljummen pannkaka som viks ihop och äts. Såsen är gjord av jästa soyabönor och kallas ofta plommonsås på engelska, men plommonen är frånvarande. Många kineser avslutar ankmåltiden med en soppa gjord på inkråmet. Just ankans knapriga skinn anses vara extra gott och smakrikt.

En anka äts sällan ensam utan ingår som en del av en middag och man beräknar att en anka räcker till mellan 6 och 8 personer. Jag har ätit Pekinganka vid flera tillfällen, men i mitt tycke blir den väl mäktig. Men att testa hör till.

Peking och det nordkinesiska köket

Mat som är typisk för Peking och norra Kina är mjölmat av olika slag; nudlar, dumplings, potatisrätter, soppor och pannkakor. Och just i norra Kina odlas en hel del vete men inte ris. Det är ganska tung mat som värmen för här är det vintertid tämligen kyligt. Mycket lök, vitlök, kål och nötter ingår också. Soya används mycket för att krydda maten men sällan separat.

Dumplings tillverkas och säljs på många ställen runt om. Vetemjöl, salt och vatten ingår. Ungefär som en pastadeg. Testa gärna. Recpet som jag provat finns här tillsammans med lite andra kinesiska recept som jag provlagat.

Potatis strimlad, i form av “höstack”, aubergine med paprika och olika grönsaker med kyckling. Mat från Peking.

Sichuanköket – kanske det bästa av Kinas kök

Sichuan i söder är Kinas största provins och enligt många kommer den bästa och mest varierade maten härifrån. Här är det strak kryddning som gäller med ingefära, vitlök, rödpeppar, kryddnejlikor och provinsens egen peppar, “blompeppar” . Kyckling, fläsk och insjöfisk äts mycket tillsammansn med grönsaker. Många gånger serveras nudlar och bönor i stället för ris. Härifrån kommer också den omtyckta rätten “gongbao ji ding” – palatsväktarens kyckling – med nötter, chili och grönsaker i en god så. Här är det just såsen som är viktigast.

Överst till vänster “gong bao” och underst en gryta med aubergine, paprika och bönor.

Barnbarnet Max, här 10 månader, provsmakar kyckling “gong bao” och ris.

Hunanprovinsen

ligger i södra Kina och vad som kännetecknar maten här är just att den är rejält stark. Man brukar säga att ju starkare maten är ju bättre. Här kan den chilikryddade kycklingen bestå av ett berg av rödpeppar och med några kycklingbitar väl dolda.

Kantonesiska köket

Här är maten “lätt” och många kineser som numer bor utomlands kommer härifrån och har tagit med sig sin kokkonst vidare i världen. Grönsaker, krispig mat där grillat, wokat, stekt och småkokt är karakteristiskt. En av de mer kända maträtterna härifrån är “dim sum” små degknyten med olika fyllningar. Ordet “dim” betyder att nudda vid hjärtat. Dim sunm är också en typ av dumplings och med väldigt tunn deg. (Av vatten , mjöl och salt) Odfta serveras knytena i bambukorgarmed gallerbotten. Korgarna ställs på varandraoch placeras över en kittel med kokande vatten. Ångan stiger upp genom gallren och genom korgarna och knytena tillagas på så sätt.

Dim sum , dumplings m.m. Kärt barn har många namn.

Mongoliskt och muslimskt

Muslimska restauranger serverar ofta mat från västra Kina och här används förstås inte fläskkött. Grillspett med lamm förekommer ofta och de steks på glödande kol. Och vill man inte ha lamm går det bar att få kyckling eller nötkött i stället. Fån det mongoliska köket kommer “hot pot” som är speciellt och värt att nämnas extra. Hot pot är som ett slags fondue på buljongbas. Man snabbkokar själv olika matvaror vid bordet i en gryta och över öppen eld. Numer finns också gasoleldade grytor och det innebär klart mindre os. Men även grytor som eldas med rödsprit förekommer. Till måltiden beställer man in olika fat med lövtunnt skivat kött, fisk, skaldjur och några tallrikar med kål, svamp, bönor, nudlar oc annat som man kan tänkas vilja ha för att stoppa i grytan. Man har här ett par pinnar som man dopppar i grytan och sedan äter man med andra pinnar. Till detta serveras många olika såser. Och för de som orkar kan man dricka den mustiga buljongen/soppan när man avslutat måltiden

En typ av hot pot restaurang i Peking

KInas olika kök erbjuder stor variation. Här "hot pot" Och en annan…

En hålet-i -väggen restaurang som vi ofta besökt. Så god mat och billigt. En middag för två med flera rätter och öl till ett pris av 48 kr .

Här finns det dukar på borden och en tv så man kan se arbetet som pågår i köket. Flera rätter och öl kostar här dryga 70 kr för två-

Detta är sista delen, del 3/3, där jag i korthet (nåja- det blev tämligen långa inlägg) skrivit om Kinas mat, matkultur och några av de “kök” som landet har. Så nu är det dags att prova på egen hand. Och någon direkt “kinamat” finns ju inte. Begreppet är vidare än så-

20 kommentarer

Older Posts