Jag är tämligen rutinerad vad gäller att använda mig av den kollektiva trafiken både hemma i Sverige och runt om i världen. Oftast går det riktigt bra och det flyter på men ibland kan det köra ihop sig. Något vi råkade ut för under vår resa i oktober längs spanska Atlantkusten. Ofta brukar det bli bra ändå och man blir alltid några upplevelser rikare. Men en utmaning kan det förstås vara. Och utmaningar kan jag uppskatta. I lagom mängd.
Igår skulle jag med lokalbussen ta mig från busstationen i Torrevieja och till shoppingcentrat La Zenia Boulevard, dryga 10 km söderut. Och jag var på plats en kvart före tänkt avgångstid. För säkerhets skull
Den “stora busstationen” i Torrevieja. Härifrån utgår bussarna som ska utanför kommungränsen. Jag var beredd på en utmaning vad gällde avgångstiden. Den stämmer inte alltid överens med tidtabellen.
En utmaning
kan det i sig vara att förstå tidtabellerna. De kan ändras med kort varsel och “appar” och även den egna hemsidan är inte alltid uppdaterad. Men jag är ganska luttrad och hade varit på plats och hämtat gamla hederliga tidtabeller i papper. Som dessutom såg ut att vara giltiga. För säkerhets skull fanns det två olika att tillgå för turerna till La Zenia. En för “interurban trafik” som bl.a har grannstaden Alicante som slutmål och passerar Torrevieja och La Zenia. Sedan finns den andra tabell för busslinjen bara mellan Torrevieja och La Zenia.
Jag köpte min biljett och den köper man till en viss avgång så jag satte hoppet till den klockan 12.30. En buss som skulle komma från Alicante och passera här. Och se den kom i god tid och gick också i god tid. Före tidtabellen. Men jag kom med och 20 minuter senare var jag framme- ( Alternativa vägar finns och då med byten eller att gå någon km. Det har jag också testat. Så fram kommer man alltid.)
Vid busshållplatsen “La Zenia Boulevard” ligger en rondell där man önskas hälsas “god dag” på olika språk. (Texten här kan variera efter säsong.)
Lika bra genast att titta på den uppsatta turlistan hur och när det skulle gå att ta sig tillbaka till Torrevieja.
Att tyda denna turlista var ännu en utmaning. Kändes lite rörig
Men när jag tittat ett tag förstod jag hur den skulle läsas. Här står det både på spanska och engelska . Och så dubbelkollade jag med mina pappersturlistor.
La Zenia Boulevard
ligger i grannkommunen Orihuela och här finns dryga 150 olika butiker . Här känns aldrig instängt och även om butikerna är inomhus rör man sig utomhus mellan dem. (Tak finns om det skulle bli regn) Gott om torg, bänkar, barer, caféer och restauranger är det också. Mitt besök här idag gällde främst sportbutiken “Decathlon” och tänkta köp av skor och några tjockare tröjor. Men jag passade på att titta runt efter lite annat också.
Och att julen närmar sig såg jag i här. En julgran mitt på det stora torget. Ganska diskret och lite internationell.
En och annan julstjärna var också på plats. Men jag vet att det utanför La Zenia också finns ett “jultält. Och att få in mig där skulle säkert vara en utmaning för en del vänner.
Med mina nyfyndade tröjor från Dechatlon och lite till i påsen slog jag mig ner för att ladda inför hemresan. Ett glas rött och en “pan con tomate” (En bit rostat bröd med riven tomat, vitlök, svartpeppar och olivolja på. Recept i länken)
Paus! Laddar inför hemresan
Och jag önskas välkommen åter. Tackar!
Jag går ut till busshållplatsen i god tid, en kvart före listad avgång. Tid för avgång härifrån skulle vara 14.45 – med viss förskjutning. Och med tanke på att avgångshållplatsen är en bit bort så kan det ju dröja innan bussen kommer. Men se, bussen kommer och är bara några minuter sen. ( Hade den inte kommit så var det två timmar till nästa avgång. Men taxi finns att tillgå och att promenera en mil går ju det också. Troligt är också att man kunnat hitta en annan buss längs vägen.)
Bussen till Torrevieja kom i stort sett på utsatt tid. Så nu känns det inte som om det kommer att bli en utmaning att ta mig hit eller härifrån nästa gång.
Hann hem lagom för att se skymningen sänka sig över vårt grannskap. Här österut.
Här har gatlyktorna har tänts och åt sydväst har molnen en mer rosa nyans.
Några minuter senare. Här är det mer orange som gäller.
Spännande molnformationer. Och några minuter efter att jag tagit bilden hade skymningen övergått i ett lätt mörker.
På gång mot La Mata, en bit på väg, blickar vi västerut mot bergen och en av saltsjöarna, Laguna de la Mata.(Det finns också en “rosa” saltsjö i närheten av
Så roligt att ses igen! Nästan sju månader 
Många välvårdade flerfamiljshus med vackra trädgårdar kantar vägen där vi går.
Gott om grönska finns och palmerna kantar vägen och erbjuder skugga om så önskas.
På gång genom Vattenkvarnsparken –
-och många fällor för processionslarverna är uppsatta i träden. Fällorna ska hindra dem för att ta sig ner på marken.
Förstärkning av gångvägen är också på gång.
Verkligen ett strand och havsnära läge på dessa villor.
Gott om plats denna 12 november på den kilometerlånga stranden. Och på stranden här i La Mata blir det just aldrig trängsel. Inte ens i högsäsong.
På gång att äta lunch. Och utsikten ingår.
Lite lä i gav all vacker grönska längs vägen.
En skogsdunge, snarare park, gav lite lä när vi blåste förbi.
Här, bland villorna i området “Los Angeles” (nära oss) blåste det mindre. Stora trädgårdar med riklig växtlighet gav lä och en del att titta på. 
Även en del högre hus gjorde sitt bästa för att bistå oss. Vacker grönska här också- 
Här vid 
Nästan lä- Men inga strandbesökare just här och just nu.
Precis som i Kina beställer vi olika rätter och delar. Och med lite extra smak. Så gott! Här två kycklingrätter, en med krispiga grönsaker och en med mandel.
Pinnar hör förstås till.
Här finns skyltar som berättar att alla olika varianter av mackor kostar 1 euro på onsdagar och söndagar. Klart vi passar på. 
Bra med apoteken som har skyltar som talar om hur varmt/kallt det är. Men vindriktning och hur mycket det blåser får man själv ha koll på.
Att det var sol och blå himmel noterade vi utan skylt.
Flera liknande skyltar finns uppsatta vid piren och på några andra ställen inom Torrevieja stad där det samlats många katter.
Klart att en katt också måste få vara med när det kommer till en kattskylt.
Sopbilen har parkerat utanför en tandläkarmottagning. Kanske dags att städa tänderna.
Ett marknadsbesök innehåller nästan alltid en titt in på de olika “grönsaksgatorna”. Och oftast kommer något med hem. 
Oliver av olika slag, små grukor, pickles och andra inläggningar burkar också få följa hem i samband med ett marknadsbesök.
“Väskmannen” med väskor för 5 euro brukar vi stanna till vid när vi är på marknadsbesök. Här 
Kanske en gran med många vita och röda inslag?
Eller en med mer “guldiga” inslag?
Kanske hade denne man också tittat på granars “outfit” och blivit helt matt.
Torsdagsmorgonen såg vädermässigt lovande ut. Inte ett moln i sikte och tämligen blåsfritt.
Vädret ser fortfarande lovande ut men ett par lätta moln har seglat upp på himlen.
Många lockas hit till strandpromenaden dessa fina dagar.
Vi satte oss ner för att se hur havet och hålen i stenarna samverkade till spännande mönster.
Vår favoritbänk var tyvärr upptagen så vi fortsatte längs havet en bit till. 
Vädret ser fortfarande lovande ut och Playa del Cura, en av stränderna inne i stan, har många besökare även så här i november. Här är det också oftast lä. 
Vy från de fina byn 
Flexibelt resande! Absolut. Och en del tågresor blev det längs kusten. Här “lokaltåget” som det var tänkt att vi skulle rest med en bra bit.
Flexibelt resande kan innebära mycket. Här byter vi på Bilbaos busstation till flygbussen som på 20 minuter tar oss till flygplatsen.
Flygplatsbyggnaden i Bilbao är verkligen spännande. Vilken design!
En ledig bänk och ett glittrande hav. Bra kombination. Bara att slå sig ner en stund.
Här kom det glittrande havet fram i motljuset och den blå himlen blev i stället grå.
Jodå, det finns de som badar. Här på 
Trots motljuset skymtar den två mil långa landtungan,
Vi “blåste” till fots ner till fiskehamnen i Torrevieja. Här ville vi ju se både hav och skepp. Och det fick vi. Fiskebåtar också.
Hav och skepp hör ihop- Här historiska Galeón Andalucia. 
Vi lämnade kombinationen hav och skepp och tog oss an vind och sol längs piren.
Trots den mycket goda vinden, ca 15m/sek, såg vi inga segelbåtar. Däremot mycket hav och himmel
Jag skulle försöka mig på att fotografera kombinationen hav och skepp, båtar, sol och vind. Lyckades hyfsat. Höll på att blåsa iväg längs piren.
Hav och sol. Men vare sig skepp eller båtar.
Palmerna viker sig i vinden. Och ett under att lyftkranen inte lyfte.