Vass är ordet att tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild /och/eller text tolka det angivna ordet. Orden vi får att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika, men som har olika betydelser. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med.
I veckans vassa tolkning bjuder jag till största del på helt nytagna bilder från vår balkong på Södermalm i Stockholm. Men det finns även med några arkivbilder som tyckte att de passade till inlägget.
Skyskrapan Stockholm 01, en vass byggnad på flera sätt med 27 våningar, plus restaurang/bar på toppen. Byggnaden sticker ut både till form och design och syns vida omkring. Hela området, Stockholm New, ska bli ett industriområde med fokus på kreativitet. Här kommer sju olika byggnader bilda en kärna. skyskrapan Stockholm 01 med sina .
Vass
Några betydelser jag kom att tänka på var spetsig, slipad, skarp, skicklig, kanske också stilig. Och så förstås vass. Mer som en växt och ett rör.
Här är en vass pil som symboliserar spelföretaget Arrowehead. Ja, pilar brukar vara vassa. (Företaget/byggnaden ligger tvärs över Hammarbykanalen och alldeles framför den nya skyskrapan.
Här förstärker kvällssolens strålar områdets spetsighet på ett av husen bakom men som hör till det nya området.
I sommar har det varit få luftballonger uppe- Men häromkvällen kom ett par. Just här hoppades jag att den inte skulle fastna på värmeverkets vassa kanter. Men det tog sig skickligt förbi. Även värmeverket ligger på andra sidan Hammarbykanalen.
Ballongföraren manövrerar skickligt sin luftballong och tar sig förbi värmeverkets skorsten.
Och apropå farkoster och fordon finns det en hel del vassa varianter där också. Jodå, även vassa fotbollsspelare finns. Vad sägs om Ronaldo och Messi. (Här barnbarnen)
En vass bil (kraftfull, elegant och skarp…) En av många vi såg förra året på en bilutställning. Skulle nog passa mig bra. Om jag skulle ha en bil.
Visst kan även ett landskap vara vasst och det på olika sätt. Här har vi just lämnat flygplatsen i Alicante och detta vassa landskap ser jag när jag tittar ut. De skarpa och spetsiga konturerna är verkligen framträdande.
I luften strax ovanför Alicante. Ett landskap med skarpa konturer och en vass framtoning.
När vi ändå är i Spanien så kan även dessa sjöfåglars vassa näbbar få vara med. En målning jag såg på en husvägg i en by vid den spanska Atlantkusten.
Och visst hör även en och annan vassrugg till.
Vass finns det gott om här hemma längs Årstavikens stränder-
Tycker nog också att jag har en vass blick när det gäller att se vad som händer hemma här i kanalen. Ibland är det en hel del på gång.
Och ibland är det väldigt lugnt-
(Ordet vass fanns med att tolka i mars 2019. Men den tolkningen tittade jag på först när det här inlägget var publicerat.)
Titta gärna in här för att se fler tolkningar av veckans ord.
En vacker och lite annorlunda rabatt som tillhör en av våra grannar. 
Husbåten, Gratia, som ligger vid kajen nedanför hos oss, har flera olika rabatter ombord. Tänk så många rabatter och så mycket grönska man kan få plats med på en förhållandevis liten yta.
En färgglad och vacker rabatt i Stadsträdgården i Uppsala.
En rabatt helt fylld av doftande rosor.
En säng kan också fungera fint som rabatt. Här fylld med jordgubbsplantor.
Kreativt i Parikkala i östra Finland. Visst kan en kamel, en skulpterade sådan, fungera som rabatt.
Frågan är om det är trädgårdstomtar eller blommor som är huvudattraktionen här i rabatterna.
Söndagens frukostutsikt. Gott om båtar i Hammarbykanalen. Och för många båtägare är deras sommarplaner klara.
Fint att sitta i den skugga vi har på balkongen, fram till 10.30, dessa soliga dagar och fundera. En hel del finns också att titta på. Här är det Kustbevakningen som passerat Hammarbyslussen och tagit sig ut i Saltsjön/Östersjön.
Sommarplaner och kanske med en del “hemester” . Här Anna Linds park en bit bort längs vår kaj. 
Och även på kajen nedanför oss hade solbadare slagit sig ner. Kanske smider dessa också sommarplaner. 
Här går det undan! Undrar om det ingick i sommarplanerna att polisen kollar hastigheten.
Poliser på plats. Och här kan det också gå undan om behov uppstår.
Solen börjar dra sig neråt i väster och för oss är det snart dags för balkongmiddag. Och om man vill pågår underhållning i kanalen. och vill man inte ha det så är det bara att dra bordet inåt. Har ännu inte hänt…
Söndagens middag.
1. Vi svävar över moln som ser ut som stora bomullstussar. Solen håller på att gå upp och vi ska om någon timme landa i 
2. 
3.
4. Fortfarande Eldslandet. Molnen har ändrat form och börjat sprida ut sig och solen har kommit lite högre på himlen. 
5. På Falklandsöarna brukar det regna och i snitt 1-2 m.m/dag året om. Men det finns också helt regnfria dagar. Denna morgon, när vi närmar oss huvudorten Stanley ,verkar det finnas en hel del regn i de moln vi ser.
6. Boracay. Lätta sommarmoln dras upp mot bergen.
7. En av många ljuvliga solnedgångar jag upplevt. Vi var här på Boracay i februari och solen gick då ner vid 18- tiden. Vackert med moln och en himmel som ständigt skiftar färg. 
8. Solen har nästan försvunnit i havet och ett spännande och dramatiskt moln har dykt upp.
9. 
10. Solnedgång över Uddevallabron och Byfjorden. Molnen har här färgat himlen i en vacker ljust orange färg och jag njuter av den här utsikten från mitt hotellrum på hotell Bohusgården.
Vemdalsskalet. Vart är vi på väg här? Vilken av nedfarterna skulle vi välja. Grönt= mycket lätt (hoppade vi över) blått=lätt, röd beteckning = medelsvår och svart=svårt. Tror det här blev en blå variant. Annars gillar jag de röda. (Svarta kan jag avstå för de brukar också vara “puckliga” och isiga)
På väg in i matsalen på högfjällshotellet i Vemdalsskalet finns detta hopplock av skyltar.Vad gäller avstånden så varierar de betänkligt.En plats kan ha olika avstånd..
Här uppe på Vemdalsskalet är det skidåkare som har företräde. Och skyltar som visar detta finns uppsatta lite varstans. 
Här är svaret på frågan “vart är vi på väg” tydligt. Det “kexchokladjakt” som gäller. Man ska på skidor leta kontroller efter en karta , ej via mobilen. Svara på frågor och stämpla sitt kort. Och visst hittade vi alla kontroller.
“Födelsedagsbarnet” (inte jag) blev bjuden på ett glas bubbel, sång och en grattis skylt som var synlig på en tv. 
Mitt val blev en räkrätt som var”försvinnande god” och vackert serverad. Till detta en öl, “Chang”.
Det här fägglada tåget, 
Vi visste vart vi var på väg. För vår del var det Inlandsbanan som gälld; från Röjan by och till Mora.
Absolut njutbara dagar i 
I liften upp. Tyst och vindstilla.
Här är barnbarnet Max som tar täten och har moster Helen strax bakom.
Pauser är trevliga och efter ett par timmars åkning känns det bra att vila ben och fötter ett tag. I Vemdalen finns gott om valmöjligheter och här vid Hovdestugan stannar vi gärna till.
Max och moster Helen. Ett fint ögonblick och med solen rakt emot oss.
Näst sista åket i Vemdalen för mig i år. Men Max fortsatte ett tag till med moster Helen.
Den blå himlen var på söndagen utbytt mot en grå. Här väntar vi på bussen mot Röjan by. 
Tågbyte i Mora och väntan i 20 minuter på nästa tåg. Men vi hann inte se några Vasaloppsåkare
Tåg och perrongbyte i Mora. Från Inlandsbanan till 
Det var många resenärer som kom med buss och Inlandsbanan från Vemdalen. Så det var till att vara “på hugget” för att få en plats på “Tåg i Bergslagen”. Inga platsbiljetter här. (Inte på Inlandsbanan heller. )
“Tåg i Bergslagen” och vidare från Mora mot Borlänge för att där komma på ett SJ tåg till Stockholm. Restid drygt en timme. 
Hemma på Söder igen. En fin skidsemester är slut för denna gång.
På
Skidsemester och en del packning är med- Barnbarnet Max, hans mamma Liv och moster Helen.
Högfjällshotellet i Vemdalsskalet . Här ska Liv och jag under vår skidsemester
Skidsemester innebär skidåkning. Och det är bra med tydliga skyltar var de olika liftarna finns.
Kul reklamskyltar för Inlandsbanan vid en av liftarna i Vemdalsskalet.
Skidsemester i Vemdalsskalet i strålande sol, härligt sällskap och bra backar. Jag stortrivs.
Uppför i sexstolsliften –
– och utför i fina backar.
En paus för att fylla på energi är förstås alltid “rätt” på en skidsemester. Fint också att vila ben och fötter en stund. 
Näst sista åket är gjort för denna skidsemester. (Åker aldrig det sista) Och Max och jag är i mål. Felfria.
Ser lovande ut redan tidigt med vacker blå himmel och en sol som är på väg upp.
Klockan är här strax efter nio fredag morgon och det är fler än vi som gillar en aktiv semester med skidåkning. Snart på väg upp med liften.
Bekvämt med 6-stolsliftarna. Och utsikten är njutbar i det soliga vädret.
Lite stelt i första åket. Träningsvärken sitter kvar sedan torsdagen och varenda muskel ömmar. Men det går över. Jag verkligen gillar det här med aktiv semester.
Barnbarnet Max, hans moster Helen och kusin Leo i rött stämplar sina kort. 
Absolut njutbar utsikt.
Vi har flera intressen gemensamma men att vara på en aktiv semester med fokus på skidåkning passar oss fint. Här “delar av” mina nära och kära. Några saknas dock. 
Nöjd och glad över möjligheten till en aktiv semester. I detta fall skidåkning.
Och solen sänker sig så sakteliga även över Vemdalsskalet.
Fin skidåkning väntade. Här upp på Vemdalsskalet.
Mina hyrskidor och pjäxor klara. Gillade särskilt att skidorna matchar min ryggsäck. 
Pjäxorna ska på och det tar sin lilla tid. Liv kommer med uppmuntrande tillrop för det är ganska knepigt att få på dem.
Barnbarnet Max får god assistans av moster Helen
Klar för skidåkning. Och förutom att skidorna matcher ryggsäcken så går pjäxorna bra ihop med jacka och byxor.
Vi började med “sexstolsliften “upp. Ja, man sitter sex personer i den. Och den går snabbt. Därav namnet, “Skalet Express”.
Max är klar för skidåkning och vi andra också. Visst har han en snygg skiddräkt? Och det bästa är att han syns i backarna.
Ibland blir det en paus i backen. För Max del en ofrivillig en. Men moster Helen assisterar. 
Fin skidåkning här i Vemdalen och härligt väder.
Kroppen i gott skick efter torsdagens skidåkning.
Vårt tåg mot Mora rullar in i god tid in på Stockholms central. Resenärerna är många och även om sportlovet här i Stockholm med omnejd pågått några dagar så verkar fjällen locka.
Vi tog tåg från Stockholms Central till Mora. Där tågbyte till 
Äldsta barnbarnet Max ägnar sig åt lite läxläsning på tåget. Här är det matte som gäller.
Max på väg mot Inlandsbanan.
Framme i Mora. Resan hit från Stockholm med tåg tog ca 4 timmar. Här väntade Inlandsbanan. 
Att åka tåg tycker jag om. Och just Inlandsbanan är dessutom väldigt personlig. Om nu en tågresa kan vara det.
Framme i Vemdalsskalet. Båda döttrarna och Max.
Högfjällshotellet i Vemdalsskalet där Liv och jag ska bo. 
Vårt boende!
Och utsikten.