Browsing Category

Resor i Sverige

Foto Resor i Sverige Resor utomlands

Solnedgångar och soluppgångar – Ett fototema för september

12 september, 2020

September, den första höstmånaden är här och så är också ett nytt fototema. Här är det är resebloggen/resebloggaren Marias memoarer som  ger inspirationen till dessa månatliga teman. Och för september är det solnedgångar och soluppgångar som gäller. Vad gäller solnedgångar har det blivit många  jag sett och förevigat och jag  tror vi är många som gjort detsamma. Soluppgångar då? Jodå, visst har jag sett en hel del av dem också.

Har du lust att vara med så häng gärna på.

Arvika. Solnedgång över Glafsfjörden. Tänk att både solnedgångar och soluppgångar kan vara så stämningsfulla. Nr.1  Besök i Arvika, i december 2018, hos min vän Tove . Solnedgång över Glafsfjorden. (Som trots namnet är en sjö och inte en fjord)  Här skulle jag gärna se flera solnedgångar och soluppgångar. 

 

Solnedgångar och soluppgångar

är ett tacksamt fototema. För min del gäller att många av de vackraste sol upp och nergångar jag sett  runt om i världen finns på pappersbilder och i minnet. Och ett av de bästa minnena och den finaste solnedgången är från  Fidjiöarna  (Där jag en gång gifte mig på en strand just i solnedgångenmen det var knappt att vi hann fram.)

 

Solnedgångar i variation

blir det och de är hämtade från arkivet. Några har troligen varit med på bloggen i andra sammanhang men de tål att återanvändas.Vad gäller solnedgångar bestämde jag mig också för att 7 bilder skulle få vara med. Och knepigt  att välja ut bilderna var det också. Vilken/vilka av solnedgångsbilderna tyckte du bäst om?

Nr. 2  Östersjön och på väg från Visbyi juni 2019

Nr.3  Östersjön igen. Nu i  är vi på väg mot Helsingfors.

Nr.4  Arlanda flygplats. Ett plan är på väg. Fin utsikt från Clarion hotell och restaurang  Kitchen & Table.

Nr. 5  Normandie och staden Aromanche. Mäktiga minnen härifrån. På olika sätt.

Thailand och den lilla byn Chackapong på fastlandet, dryga 20 mil söder om Bangkok. Här har vi tillbringar där vi tillbringat mycket tid och hit återvänder vi ofta i tankarna. Och bilderna får tala för sig själva.

Nr. 6

Nr. 7

Nr.8

Soluppgångar

 

Nr. 1  Soluppgång i Thailand på Chackapong beach.  Och här kan man säga att jag var uppe med  tuppen för det var den som väckte mig. Indiska Oceanen och himlen går samman i pastellfärger.

Vi stannar kvar i Asien och förflyttar oss till Kina. Och en bit utanför Peking upplevde vi soluppgången vid ett mycket “oturistiskt” ställe på Kinesiska muren.Här är vi uppe och ute redan före klockan 05 på morgonen. (Här finns det blogginlägg  jag skrev 2009 just då vi var på plats. Minnesvärt!)

Nr.2 Vi skymtar solens strålar.

Nr. 3 Snart har solstrålarna tagit sig över bergskammen.

Nr. 4

Kinesiska muren. Både solnedgångar och soluppgångar vid och på den kinesiska muren är magiska och minnesvärda upplevelser. Nr.5 En strålande vacker morgon i verkligt historisk miljö. På kinesiska muren. Detta var ett av många besök på  och vid “muren” vi gjorde. Och kanske det bästa. Både solnedgångar och soluppgångar på  den kinesiska muren är minnen att ta med sig. 

Så en snabbtur till Argentina och Ushuaia, världens sydligaste stad. Här stod vi på däck en tidig morgon och såg solen gå upp över bergen och glaciärerna.

Nr.6

Jag började inlägget med en bild från Sverige och jag avslutar också med en bild härifrån. Soluppgång sedd från mina fönster och balkong hemma på Södermalm i Stockholm.

Nr. 7

Vilken eller vilka bilder fastnade du för bland soluppgångarna?

Lämnar i morgon ett litet “resultat”.

 

Resor i Sverige

Färnebofjärden – En nationalpark i Gästrikland

28 augusti, 2020

När vi för några veckor sedan var på vår minisemester till Gästrikland och bodde ett par nätter på Högbo bruk  brukshotellet passade vi också på att se oss omkring i området. Gästrikland är ett ganska litet landskap, Norrlands minsta, så avstånden är och känns korta. Landskapet är omväxlande och bjuder på djupa skogar, bruksmiljöer, trevliga städer och en fin kuststräcka mot Östersjön. Just den här resan blev det inget besök vid kusten men däremot ett väldigt trevligt “smakprov” på en av Sveriges nationalparker, Färnebofjärden.  Tiden för oss var begränsad och en stor nationalpark kräver rejält med tid för att utforskas. Innan besöket här räknade jag till att jag varit i 20 av Sveriges nationalparker.   Väl utspridda besök under årens lopp. (Flera av dem har också fått mer än ett besök bl.a. Skuleskogen vid Höga kusten)

Gästrikland. Färnebofjärden är en nationalpark vid Dalälven op gränsen mot Uppland. Färnebofjärnden  ligger vid Dalälven och nära Gysinge bruk och herrgård.

Färnebofjärden

är en av landets 30 nationalparker och ligger på gränsen mellan Uppland och Gästrikland. Mindre delar av nationalparken ligger i Dalarna och Västmanland och de fyra landskapen möts på den lilla ön Tjuvholmen. 

Detta är  den enda plats i Sverige där fyra landskap möts. Denna gång hann vi bara se en ytterst liten del av den stora nationalparken som  har en yta av 10 100 hektar, varav 4110 ha är vatten.  (10 000 ha motsvarar 100 km2) Men vi kommer absolut tillbaka.

Turen vi gjorde;  Stockholm -Högbo Brukshotell – Mackmyra Whiskyby, Gysinge Herrgård/Bruk och Färnebofjärdens nationalpark.

Hela området i  är  känt för sitt rika fågelliv och speciella miljöer med älvängar, översvämningsmark och forsar. Och sommartid inte minst all mygg. Beroende på de ständiga översvämningar av markerna närmast vattnet har de näringsrika älvängarna kommit till. (Gräsmark nära älven) Redan på medeltiden hade bönderna kommit på att älvängarnas frodiga gräs var bra vintermat för deras kreatur. Om somrarna kom bönderna hit, skördade gräset och torkade det sedan till hö.

Färnebofjärden har över 200 öar, holmar och kobbar som är perfekta häckningsplatser för fåglarna som här får vara i fred. Vattnet är “näringsrikt” och insekter trivs här och blir bra föda både för fiskar och  fåglar. Och fågelarterna är många. Man räknar med att över 100 arter regelbundet häckar här; bl.a. havsörn, fiskljuse, strömstare, sångsvanar,  storskrake, fisktärna och tjäder. Förutom fåglar kan man, med lite tur, även få se lodjur.

Daöälven möter vi på flera olika platser här i Färnebofjärden.Dalälven möter vi på olika ställen längs vår korta vandring här i nationalparken i  Färnebofjärden. 

Här i Färnebofjärden

har gammelskogen ett stort energiförråd.  Det är gott om gran och tall men så har det  inte alltid varit. Människor har i alla tider hämtat både ved och byggnadsmaterial från skogen. Här började man på 1600-talet att hugga ner stora skogsområden därför att  bergs och järnbruken behövde stora mängder träkol till sina ugnar. Man fällde träden och det gjorde man en bra bit in på 1900-talet, för att förse kolmilorna  med råvara.Men vissa delar av skogen var så otillgänglig för skogshuggarna att träden fått växa fritt i hundratals år.

Färnebofjärden bjuder på skiftande natur med många olika sorters barr och lövrtäd- Färnebofjärden bjuder på skiftande natur med  flera olika sorters löv och barrträd.

Ekar är som hyreshus

Här bor mängder av hyresgäster, både djur, svampar och växter. Ju större en ek är desto mer attraktiv är den och även döda ekar har gott om hyresgäster. Jag läste på en skylt att ca 1500 olika arter är mer eller mindre beroende av eken. På olika sätt- Antingen så bor de här eller hittar sin mat här-

Intressant är att alla hyresgäster har sina favoritställen ; ändå från den fuktiga “källaren” nere vid ekens rötter upp till trädkronan. Att sedan eken kan erbjuda både ett soligt läge på framsidan eller ett mer regnskyddat och skuggigt läge på baksidan gör den attraktiv. En del vill också bo i ekens murkna håligheter och andra borrar sig en egen lya i stammen. Valfrihet med andra ord.

Gästrikland. Nationalpark.Färnebofjärden erbjuder en rik och varierad natur och närhet till vatten Verkligen en blandad, intressant och varierad natur i Färmebofjärden. Och vattnet är ofta närvarande helt intill.

Vad gäller djurlivet förutom det vi såg i några ekar så hörde och såg vi ett antal fåglar. Men helt oavsett var vi väldigt nöjda med besöket. Och några mygg besvärade oss inte.

En sorts fjäril såg vi –

-och en väldigt fin labrador.

 

Färnebofjärdens nationalpark har en informativ hemsida så titta gärna in här om du vill läsa och veta mer.

 

Resor i Sverige

Gysinge Bruk- Ett vallonbruk i Gästriklands järnrike

21 augusti, 2020

Tiden går fort och jag nästan småjoggar för att hinna med. Riktigt vad jag ska hinna vekar vara oklart, men jag tror det handlar om att bromsa tiden lite grann. För ett par veckor sedan var vi på minisemester till Gästrikland och Högbo bruk. Och när vi ändå var i här i landskapet passade vi på att även besöka Mackmyra, ett svenskt whiskydestilleri med rundvandring och provsmakning. Gästrikland är inte ett så stort landskap så det blev även en utflykt till både Gysinge Bruk och en mycket kort visit i Färnebofjärdens nationalpark (Ett kort inlägg därifrån kommer i nästa vecka)

Gästrikland. Vi kör över Dalölven och närmar oss Gysinge bruk. Vi kör över Dalälven och närmar oss Gysinge Bruk.

Gysinge Bruk ligger i Sandvikens kommun i Gästrikland och helt nära Färnebofjärdens nationalparkGysinge Bruk ligger i Sandvikens kommun i Gästrikland och helt nära Dalälven och Färnebofjärdens nationalpark

Gysinge Bruk

ligger i Gästrikland, i Sandvikens kommun och just vid Dalälvens forsar och fjärdar.  Gysinge är också namnet på forsen här i Dalälven. Detta är ett gammalt vallonbruk med anor från 1600-talet. Och som så många andra bruk så är det idag annan verksamhet som pågår.  Här finns bl.a. vandrarhem, folkhögskola, gallerier, konsthantverksbutiker,  café, restaurang, olika utställningar och konferensmöjligheter.

Under 1800-talet var Gysinge ett av Sveriges ledande bruk och en promenad genom området tar en också med på en historisk promenad. Bruket fick tillstånd att anläggas år 1668. Tillgång på vattenkraft och skog för koleldning var anledningar som gjorde  förhållandena lovande. Under 1700-talet växte bruket i storlek och mycket av detta finns kvar än idag. Hyttan och smedjorna var centralt placerade vi Dalälvens forsar och en herrgård blev uppförd. Och en bit från herrgården kom bostäder, ladugårdar och olika uthus till för de som jobbade  på bruket.

Gysinge Bruk i Gästrikland. Här omges man överallt av det så viktiga vattnet från Dalälven. Dalälven omger på olika sätt  hela  Gysinge Bruk

Under 1800-talet kom Gysinge att bli det största järnbruket i Gästrikland men i början av  1900-talet upphörde verksamheten här. Herrgården och de intilliggande byggnaderna tog PRO över (Pensionärernas Riksorganisation) Ett par år senare förvärvade Sandvikens kommun övriga delar av bruksmiljön och en varsam renovering blev påbörjad.

 

En del byggnader på Gysinge Bruk kom till i början av 1800-talet och bruket var då ett av de största i Gästrikland. En del byggnader på Gysinge Bruk kom till i början på 1800-talet då bruket var det största i Gästrikland. 

Vattnets kraft – Grunden för Gysinge Bruk

Vi går ut till en liten ö, tonvikt på liten, som kom till för att bättre kunna använda den kraft vattnet från Dalälven gav. Vattnet kunde bli reglerat och styrt  med hjälp av piren uppströms, grävda kanaler  och dammluckor. Här har det tidigare stått flera byggnader men idag finns bara stengrunden från mjölkvarnen och sågverket kvar.

Forsarna var den främsta anledningen till att järnbruket blev anlagt just här i Gysinge. I vattnet fanns mycket kraft att hämta. Och med hjälp av ett vattenhjul räknade man med att det motsvarande lika mycket arbetet som 100 män kunde utföra.

Att Gysinge bruk kom att bli anlagt här berodde på de forsar som fanns i Dalälven och som var sp viktiga för vattenkraften. Att Gysinge Bruk kom att ligga just här berodde på forsarna i Dalälven.

Området runt bruket

består av vacker natur som till stora delar är en parkområden. Och området är stort så någon trängsel blir det inte.

Gästrikland. Herrgården på Gysinge bruk kom till i början av 1800-talet under brukets glansdagar.Herrgården på Gysinge Bruk kom till i början av 1800-talet. Här kan man idag bo och konferera, eller hyra för fest eller annat.  

Och från herrgården är det nära ner till bryggan och vattnet.

Gysinge Bruk och orangeriet som blev uppfört 1790.Orangeriet på Gysinge Bruk blev 1790 uppfört som växthus. Idag är detta folkhögskolans matsal.

En välskött och grönskande  park med många gamla träd. Tänk om de kunde berätta….Och mellan träden skymtar gamla arbetarbostäder. Dessa kom till på 1860-talet och var byggda för 6-7 familjer i varje länga.

Och visst är det en himla tur att man kan vara dold och ändå med på bild. (Makens foto)

 

Vill du läsa mer om  Gysinge så finns det en hel del här i länk från Wikipedia och här, brukets hemsida.

 

Resor i Sverige Skyltar

Veckans skyltbidrag – Från Högbo Bruk och Mackmyra

16 augusti, 2020

Söndag! Och det innebär också att det är dags för “Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkning. Veckans skyltbidrag kommer från Gästrikland. Några från Högbo bruk där vi under förra veckan tillbringade några jättefina dagar. Och när vi ändå var i trakterna blev det även ett trevligt besök på  Mackmyra där tillverkning av svensk whisky varit i gång sedan 1999.

Veckans skyltbidrag

är “förra -veckan – färska” och vi börjar på Högbo bruk

Vi tar oss sakta vidare i området runt Högbo bruk. Och man kan välja hur. För egen del valde vi att gå runt sjön men många tog sig runt i olika varianter av kanoter.

Och skulle man vara mer äventyrslysten kunde man ta sig runt uppe bland trädtopparna. Såg spännande och roligt ut. En klar utmaning.  Men med tanke på att min axel fortfarande är i konvalescenstillstånd avstod jag.

GästriklandHögbo Bruk. Veckans skyltbidrag i avdelningen utmaningar.Veckans skyltbidrag i avdelningen utmaningar. Att ta sig fram på en äventyrsbana bland träden. Jodå både säkerhetslinor och hjälm är på.

Kanske finns det några som minns denna gamla Facit skrivmaskin. Fanns i receptionen på Högbo Brukshotell. Och visst testade jag att använda den.

Gästrikland. Högbo brukshotell. Denna gamla skrivmaskin platsar absolut bland veckans skyltbidrag. Den gamla avdelningen. Denna gamla Facit  skrivmaskin platsar absolut bland veckans skyltbidrag. En raritet.

En hel del av det gamla möts man av på Högbo bruk och även mycket nytänkande. Så även i Gårdsbutiken där vi förstås tittade in.

 

Av det ät och drickbara som finns till försäljning i butiken är det allra mesta “härproducerat” eller alldeles i närheten. Lovvärt!

Gästrikland. Högbo bruk. Gårdsbutiken. "Härproducerat" bland veckans skyltar. Lite gott och blandat från Gårdsbutiken finns förstås med i veckans skyltbidrag

Visserligen inte direkt närproducerat men visst är det en rolig låda/skylt. Och företaget fanns förr i Lidköping, Västergötland.

Mer närproducerad är då denna tvål för barn från Gefle. Men filialfabrik i Stockholm. Fanns inte till försäljning men en låda där tvålen förvarats fanns kvar.

Gästrikland. Högbo Bruk. Gårdsbutiken. I veckans skyltbidrag, modell Ä, finns denna gamla tvålask från "Flora" i Gävle. Ett annat av veckans skyltbidrag, i äldre variant  är denna gamla tvållåda från “Tekniska Aktiebolaget Flora”. 

Varor som säljs i gårdsbutiken på Höhbo bruk men som inte är tillverkade här. Men däremot i Gysinge,  ca 5 mil söderut, mot gränsen till Uppland. Jodå, vi utflyktade hit också. Inlägg därifrån kommer i veckan)

 

Mackmyra och veckans skyltbidrag

I gårdagens inlägg berättade jag om vårt besök på Mackmyra och idag kommer slutklämmen därifrån med några skyltar. Och om man är mer intresserad av gin, vilket jag är, så var det roligt att även få veta lite om den tillverkningen.

Och är man riktigt whiskyintresserad så kan man på egen hand eller tillsammans med vänner just skapa och äga en egen whiskytunna. Men man får ha god framförhållning för den ska ju lagras länge.

Även vad gäller gin så kan man för egen del eller tillsammans med vänner gå ihop och köpa in sig på en tunna.

Riktigt snygg design på ginflaskorna och med en etikett på som berättar vad det är. Här fatlagrad gin med info om hela processen

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

 

Resor i Sverige Trevligheter

Mackmyra – Välkommen till en svensk whiskyby

15 augusti, 2020

Förra veckan var vi på en minisemester till fina Högbo Bruk i Gästrikland och bodde på det jättetrevliga  brukshotellet. Här omgavs vi av vackra, gröna, omgivningar och en hel del fanns att sysselsätta sig med på bruket om man ville Och kände man för att vila sig i form gick det precis lika bra. För vår del blev det en del fina promenader i omgivningarna men också några utflykter. En dag blev det en tur till  Mackmyra Whiskyby som ligger ett par mil öster om Högbo bruk och Sandviken. (Och strax väster om Gävle)

Gästrikland. Mackmyra. Välkomna hit. Mackmyra Whiskyby. Välkomna hit!

Mackmyra denna svenska maltwhisky

kände vi till och ha provat den i olika omgångar. Jag är ingen direkt whiskyfantast men att se hur produktionen av svensk maltwhisky går till ville jag gärna se. Gärna  också en provsmakning.

Vi har besökt några whiskydestillerier tidigare och då i Skottland. Vi gjorde 2015 en fantastisk resa i Skottland där Lena, med “bloggen Lena i Wales”,var guide och reseledare. Och under resan besökte vi ett av de mest berömda skotska whiskydestillerierna, Glenmorangie.  (Denna whisky anses också vara  en av världens mest sålda maltwhiskysorter.)  Och förutom Mackmyra så finns det nu ytterligare några destillerier i Sverige

 

Här på Mackmyra “hängde vi på låset” så redan när de öppnade klockan 11 var vi på plats och beställde  både visning och provsmakning. Vi blev en minigrupp bestående av tre personer, så maken, dotter Helen och jag fick en väldigt personlig visning och provsmakning. En rundtur i destilleriet kostar 150 kr och provsmakningen har samma pris. (På Mackmyras hemsida finns alla deras olika provningar och övriga utbud med. Så vi började vår rundtur med att åka högst upp i destilleriet och blev sedan guidade ner genom hela byggnaden. Och fick veta hur whiskytillverkningen började här på Mackmyra.  ( Bor man i Stockholmstrakten finns Mackmyra också representerat på Fjäderholmarna.)

Gäsrikland . Mackmyra Whiskyby.Destilleriet i här är byggt på höjden. Något som är ovanligt i sig. Destilleriet här i Mackmyra Whiskyby är byggt på höjden.

Idén till

en svensk whisky kom till i en svensk fjällstuga i Sälen 1998. Några vänner, sedan studietiden,  brukade träffas här en gång om året. Just detta år hade de alla av en slump tagit med sig en flaska whisky. Och sedan var “bollen i rullning”. De funderade över varför det inte fanns svensk maltwhisky och om det skulle kunna vara möjligt att tillverka en. Var det nu möjligt så varför hade ingen redan gjort det. Tanken blev till handling och 1999 grundades företaget Mackmyra Svensk Whisky.

Siktet var inställt på att skapa en whisky med svensk prägel. Man ville använda svenskt korn, vatten från närområdet och svenska ekfat. Även den rökiga smaken är “svensk” från  torv och svenska enriskvistar. Och som all maltwhisky är det kopparpannor som gäller.

Mackmyra. Gästrikland. Utsikt från destilleriets högsta våning. Ohc från vattentornet tas det vatten som används vid whiskyframställningen. Utsikt från destilleriets högsta våning. I bakgrunden syns det vattentorn varifrån Mackmyra får sitt vatten.

Mackmyra. Gästrikland. Här två olika varianter av korn som används vid whiskytillverkningen. En mer rökig än den andra. Svenskt korn används i den maltwhisky Mackmyra tillverkar. Här två olika varianter varav en mer rökig.

En rundtur på Mackmyra och provsmakning

Vi går en rundtur i destilleriet och får allt om tillverkningen beskrivet för oss.  Och att framställningen här är ett riktigt hantverk förstår vi. Många moment är det förvisso.  Vill du läsa mer om tillverkningen på Mackmyra finns den beskriven här. 

Kopparpannor  är viktiga då man tillverkar maltwhisky

Här förklarar vår guide Dennis hur jäskaren fungerar.

Destillering. När produkten jäst färdigt så överförs den till sist till  en destilleringspanna. Och här blir vätskan uppdelad i tre olika vätskor; huvud,  hjärta och svans. Hjärtat är det som är viktigast och avgör hur mycket doft och smakämnen som finns

Dessa vätskor innehåller också olika mängder av alkohol-

Rundvandringen är slut och det är dags för lite provning. Vi smakade på två olika sorter av Mackmyra whisky och på en gin som också tillverkas här. För egen del är jag inte så förtjust i whisky men roligt att smaka. Gin är mer en favorit.

Gästrikland. Mackmyra. Provsmakning i Mackmyra Whiskyby. Dessa  tre varianter  av Mackmyra produkter provade vi. Och fick även berättat för oss om både tillverkningen, lagringen och smaksättningen. 

Nöjda var vi så redo att ge oss vidare. Verkligen ett lyckat besök.  Och dotter Helen som var chaufför fick nöja sig med att lukta.