Monthly Archives

mars 2020

Stockholm

Framåt – Får se vad som händer längs och på vägen

31 mars, 2020

Någon brist på sysselsättning kan jag inte alls påstå att jag har i dessa dagar. Visserligen blir innehållet för mig som för många andra begränsat. Men jag har friheten och möjligheten att ge mig ut. Nog så viktigt. Till viss del känner jag mig som en klocka. Jag går och går och jag kommer också i mål. Hemma! Men delmålen under gång, under promenaden, kan ändras. Inte så konstigt i rådande tider för jag undviker gärna större folksamlingar och vill känna att jag har gott om utrymme. Och  inriktad på att röra mig är jag. Så där är klockan och jag lika. Vi går framåt och får se vad som händer.

Norra Hammarbyhamnen. Vad är framåt och vad är bakåt? En öppen fråga. Vad är framåt och vad är bakåt här på kajen i Norra Hammarbyhamnen.  Beror på hur man ser det.  Det är  här jag startar och går mål efter mina rundor. I alla fall när jag är hemma i Stockholm.

Sen är det inte alla som väljer att röra sig utan vid lunchtid, jadå även andra tider,sitter många i lä längs och vid kajen och äter lunch.  (Bild från förra veckan)

Framåt längs vattnet

Vi känner hur vinden blåser och eftersom  den kommer österifrån bestämmer oss för att ta kajen västerut. Alltså gå i medvind längs Årstaviken/Mälarens vatten. Vi passerar Hammarbyslussen som skiljer Saltsjön från Mälaren och följer vattnet.

Start och mål denna runda är restaurang Thaiboat. Strax väster om den ligger Hammarbyslussen som skiljer Saltsjön från Mälaren.

Många i rörelse längs Årstaviken och avstånden är goda.

Vi passerar koloniträdgårdarna vidEriksdalslunden, ett område jag gärna och ofta  besöker. Alla årstider. Och vi fortsatte framåt. Mot nästa koloniområde för här längs vattnet och uppe på bergen ligger de olika koloniområdena sida vid sida.

Vi tar oss vidare framåt längs Årstaviken på en upptrampad stig. Vi lämnar grusvägen närmast vattnet och tar oss vidare framåt på den upptrampade stigen mot  nästa koloniområde, Södra Årstalunden. 

Tittar vi uppför berget skymtar Södersjuhusets olika byggnader och nere vid vattnet speglar sig träden i eftermiddagssolen.

Vi fortsätter framåt längs grusvägarna i Årstalundens koloniområde. Vi fortsätter framåt längs grusvägarna i Årstalundens koloniområde. Och just hit har vi inte tidigare styrt stegen.

Gott om vacker blå scilla både inom och utanför kolonilotterna.

Kolonistugorna klättrar uppför berget och vi stannar till för att njuta av utsikten. Noterar också ett utekök med dubbla dikbänkar. (I de flesta kolonistugorna finns inte el eller vatten indraget)

Vi går vidare uppför berget och ser en helikopter på väg att landa på Södersjukhuset.

Allra högst upp i området slår vi oss ner på en bänk och blickar ut över nejden. Och sedan styr vi fötterna hemåt igen. 

 

Foto

Händer – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

30 mars, 2020

Händer är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller/ text tolka det angivna ordet. Orden vi fått att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika men som har olika betydelser. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med.

Bilderna nedan, på barnbarnen Max och William, är tagna av deras mamma Liv Viberg.

Händer som möts -Händer som möts. (Barnbarnen Max och William) 

Händer?

När jag tänkte på ordet kom samtidigt tre olika betydelser upp; Som delar av kroppen, man kan ha, ta eller få “fria händer” till något. I princip göra lite som man vill och tycker. Och något som sker/ inträffar. (Funderade ett tag på ordet hand i sammanhanget och hamnade då i många andra betydelser. Men de lämnar jag därhän)

Händer som håller i varandraStorebror och lillebror. Händer som håller i varandra.

Händer som förenarHänder som förenar. 

Veckan som passerat

har varit innehållsrik på olika sätt och en hel del utevistelse har det blivit för min del. Många steg och kilometrar. Och mest promenader längs vattnet både på Söder och i Nacka. Men också skönt “balkonghäng” i sällskap med en trave böcker. (Läser ofta två parallellt och har en jag lyssnar på.) Och både ute på balkongen, från fönstren i lägenheten och från kajen i sig har vi  god utsikt över det som både sker både  längs och vid kajen och i vattnet. Så alla årstider. Här är det alltid något som sker.

Det blev ett avbrott i läsningen när den här kranen passerade. Den tittade nästan in över balkongkanten sex trappor upp.

På och längs kajen är det ofta mycket folk i rörelse, oavsett årstid. Och en av anledningarna är förstås läget och tillgängligheten. I stan men ändå med naturen och vattnet  helt nära- 

Bild från igår. Många i rörelse längs kajen här på Söder, Norra Hammarbyhamnen.  Och vill man pausa  går det fint att slå sig ner på någon av de många bänkarna som finns.

Inte mycket som händer här i Hammarbykanalen denna skymning. Men lugnet är fint det också. Efter en långpromenad i mitten av veckan sitter vi en stund på balkongen när skymningen sänker sig. Med en jacka på. Just då är det inte mycket som händer. 

Sista bilden få bli symbolisk för uttrycket “fria händer” –  En bild från Filippinerna och ön Boracay.

 

Vi har haft ordet “händer” att tolka en gång tidigare, i september 2017. Och nu när jag publicerat detta inlägg läste jag  den tolkning jag gjorde då. Roligt att jämföra. Lika men ändå olika.

 

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av  “händer”

Skyltar Stockholm

Skyltpromenad – Välkomna med ut i det vackra vädret

29 mars, 2020

Söndag!  Och dags igen för en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som så  bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det ”skyltar” av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkning.  Stockholm bjuder idag på strålande väder och så har det varit flera dagar under veckan. Bara att ta det positiva till sig. Så det gör jag även i dagens skyltning. Här bjuder jag på en en samling trivsamma, och i mitt tycke “glada skyltar,” från veckan som varit. Välkomna med på en skyltpromenad.

Stockholm och flera av grannkommunerna bjuder på fina strandpromenader. Här Danviksstrand i Nacka.en av stockholms grannkommuner. Fint att promenera längs inloppet till Stockholm. Tvärs över vattnet skymtar Kungliga  Djurgården.

Skyltpromenad i strålande sol

Vi stannar  till vid det gamla varvsområdet i Finnboda. Många nya hus har byggts här men den gamla, lite ruffiga, varvskänslan finns kvar och ger området sin karaktär. Och att ta en båt hit ut från City/Nybroplan och sedan vandra längs vattnet rekommenderas.

Min skyltpromenad börjar vid Finnbodaområdet i Nacka, grannkommun till Stockholm. Vår  skyltpromenad börjar vid Finnboda hamn, ett av stoppen utefter penedelbåtens linje. Linjen går från Nybroplan i City till Dalénum på Lidingö och med stopp vid flera bryggor på vägen.

I Finnbodaområdet är flera hus (bodtadsrättslägenheter) byggda på pålar ute i vattnet. Och runt om och bland husen finns synliga rester av det gamla varvet.

Från Finnboda gick vi vidare längs vattnet/Östersjön och passerade Kvarnholmen. Här finns den gamla kvarnen Tre Kronor kvar men nu är  den ombyggd till bostadsrättslägenheter.

Längs vattnet, finns här som på många andra liknande platser, ibland väldigt gott om måsar. Och måsar är väldigt bra på att dra ut sopor ur soptunnor. Men se här har man ordnat till det med en kedja så att måsarna eller andra intresserade fåglar inte ska ta sig ner i soptunnorna. Riktigt smart.

En smart lösning med kedjor på papperskorgen.

Flera olika grönområden finns och förutom papperskorgarna med kedjor har man också satt ut många behållare för engångsgrillar. Ett gott initiativ det också. Färgen piggar dessutom upp.

God idé med en behållare för engångsgrillar.

På Kvarnholmen finns också ett  rejält utegym. Perfekt med instruktioner bredvid de olika “apparaterna”.

Vi lämnar Kvarnholmen

och tar oss vidare längs vattnet på Sicklaön i Nacka.  Passerar Svindersviksbron, Ryssbergen och Marinstaden.  Och efter ett par kilometer är vi framme vid Svindersvik

Här möts vi i den fina eftermiddagssolen av en välkomnande skylt.

Ytterligare  en glad och positiv skylt.

Och ännu en!

Fika utomhus blev det för vår del. Och kan man i fjällen slå sig ner vid en solig vägg när det är -10 grader i skuggan så kan man ju göra det här när det är +10.

På vägen hem, mot färjan över till Södermalm från Henriksdalsbryggan i Nacka, såg jag den här målningen som täckte dörrarna till en annars grå pumpstation.

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

 

 

Stockholm

Svindersvik – Gård och café från 1700-talet

28 mars, 2020

Vi är på gång, på väg längs vattnet här vid Svindersviken och målet är gården Svindersvik och café Brygghuset. En kaffepaus lockar innan vi tar oss vidare hem till Södermalm igen.

Under veckan som varit har jag tagit er med på en långpromenad på västra Sicklaön i Nacka .(En grannkommun till Stockholm.) Även kontakten med vatten har hela tiden  påtaglig. Och så även med en hel del natur.  Flera stopp har det blivit för  längs vägen finns en hel del att se både av historiskt värde och av det mer moderna slaget. Igår blev det ett stopp i  Marinstaden  med sina villor och radhus som är byggda på pålar i vattnet.

Visst är mars en vårmånad. Men på vägen till Svindersvik, längs vattnet, låg det tunn is kvar. Visst är våren här men på väg till  Svindersvik såg vi att det låg tunn is på vattnet. 

 Café Brygghuset på Svindersvik – En favorit

Vi kommer hit till fots och har gått dryga 7  kilometer sedan vi startade på Södermalm.Det är en vacker eftermiddag och vi tittar efter en plats vid vattnet. Men eftersom vi vill hålla avstånd så är inte möjligheterna här så många. (Väldigt få)

Vi närmar oss Svindersvik längs vattnet. Gott om platser utomhus vid café Brygghuset vid Svindersvik. Och vill man inte sitta vid vattnet eller att det är fullt här finns flera utspridda platser på gårdssidan.(Just nu är det bra att de just är spridda)

Café Brygghuset vid Svindervik i nacka. Härlig 1700-tals miljö. En favorit bland caféer. Brygghuset vid Svindersvik är ett jättemysigt café med  bakverk, smörgåsar, soppor och lättare lunchmat. Allt “hemlagat” från grunden.

Detaljen med våra sittplatserna löste sig smidigt  och herrarna i sällskapet slog sig ner. Väldigt roligt att det var så många besökare här. Men allt var noga genomtänkt – Från själva serveringen till avstånd mellan bord och personer i kön.

Gästerna pekar på  eller talar om vad man vill ha.Och personalen med handskar och tång lägger upp.

Svindersvik och Café Brygghuset. Mysig inomhusmiljö Och extra lovvärt att gästerna spritt ut sig. Svindersvik och Café Brygghuset . Trevligt även inomhus. Och gästerna hade spritt ut sig.

Väldigt gott och skönt med en kaffepaus i solen efter 7 km. Maken och vännerna Susan och Jörgen ser nöjda ut.

 

En annan byggnad som också tillhör café Brygghuset i Svindersvik. Här gräddas det våfflor. Bord och stolar finns inomhus att nyttjaEn annan av byggnaderna på Svindersvik som också tillhör caféet.  Här gräddas det våfflor som man beställer inne i caféet men hämtar här.  Och i byggnaden finns  också  bord och stolar och även en liten loppis.

(Jeanette som driver kaféet är förälder till ett par elever som gick på Svenska Skolan i Ban Phe i Thailand när jag jobbade där  många år sedan. Nu var det så många gäster att jag inte ville störa med att hälsa. Jeanette höll på att grädda våfflor).

Lite historia om Svindersvik

Den gula huvudbyggnaden ritades av rokokoarkirtekten Carl Hårleman och byggdes som sommarnöje till Stockholmsfamiljen Grill i mitten av 1700 talet. Ett sommarnöje i den här storleken kallade man allmänt för en “grosshandlarvilla”. Just namnet grosshandlarvilla  kommer sig av att under slutet av 1700-talet och till början av 1900-talet köpte eller arrenderade många förmögna grosshandlare mark. Ofta sjötomter där de sedan uppföra stora villor.  Många grosshandlarvillor kom till runt om i olika delar av skärgården i Stockholm och de finns fortfarande kvar. Tar man en tur ut i skärgården, både den norra och södra, ser man dem ofta. Och med fantastiskt fina lägen.

Svindersviks gård blev såld  1780 och har haft olika ägare.  Och på 1940-talet blev gården köpt av Nordiska Museet som än idag driver verksamheten. (På hemsidan här går det att läsa om olika evenemang och visningar som kommer att äga rum.) )

Grosshandlarvillan – Svindersvik.  Gott om gamla äppelträd i parken. Men jag undrar om de taniga grenarna orkar bära någon frukt…

Familjen Grill

Och hit ut till den stora villan  flyttade familjen Grill när sommaren kom. Helt enkelt var det inte på 1700-talet  att ta sig  så här långt utanför Stockhom så det blev  roddbåt som familjen blev transporterad med.  Inne i “staden” det var  alltså Gamla stan som gällde, ägde Familjen Grill också Grillska huset.  Ett stort hus vid Stortorget där de bodde de vintertid.  Sedan 1963 bedriver Stadsmission en omtyckt konditoriverksamhet i byggnaden.

Stockholm ägde familjen flera byggnader, bl.a. Torstensonska Huset. En byggnad som senare såldes vidare till prinsessan Sofia Albertina och idag huserar UD där. Flera svenska järnbruk var också i familjen grills ägo fram till en konkurs på 1800 talet; Söderfors, Iggesund och Österbybruk. Dessa bruk har också periodvis ägts av släkten de Geer.

Gott om gamla äppelträd är det i parken. Och en del är som gjorda nu för att kunna vara lite avskild i dessa tider.

Mot Södermalm

Från Svindervik fick  vi för några kilometer närheten till vattnet. Men vid Sickla kaj och Henriksdal började det arta sig igen. Vi bestämmer oss för att ta färjan från Hensiksdalsbryggan i Södra Hammarbyhamnen/Hammarby sjöstad och ta oss över till Barnängsbryggan på Södersidan. En sjöresa på fem minuter. Och sedan återstår den sista kilometern hem längs kajen.

Tittar på stegmätaren och ser att vi utifrån kartan gjort en del steg extra så resultatet är totalt ca 15 km. Ren friskvård!Och en väldigt trevlig sådan.

På väg till Henriksdalsbryggan. Många sitter längs kajen och njuter av det vackra vädret. Och på andra sidan Hammarby sjö ligger Södermalm.

En karta över den sträcka vi gått.Start och mål vid den “röda pluppen”. (Ett par km mer enligt stegräknaren än vad kartan visar. Som fotograf blir den en del extra metrar,)

Barnängsbryggan, (Söder) och sedan över till Nacka mot Finnboda, Kvarnholmen, Marinstaden, Svindersvik, Hemriksdalsbryggan, Barnängsbryggan och hem.(Har ni missat något av promenaden och vill hänga med så finns den i bloggen under den senaste veckan.)

Stockholm

Sjönära – Nacka med Marinstaden och Ryssbergen

27 mars, 2020

Ett sjönära läge har vi där vi bor, på kajen i Norra Hammarbyhamnen, på Södermalm i Stockholm. Och nära vatten håller jag mig också väldigt gärna och oavsett var jag befinner mig. Allra mest lockar havet, men i Stockholmtraketn kan jag inte påstå  att havskänslan är påtaglig. Visserligen har vi Östersjön helt nära men man får komma ut en bra bit ut i Stockholms skärgård mot Ålands, hav för att jag ska få den där riktiga känslan av hav. Annars är det ju andra delar av landet som gäller.

I några inlägg har jag här på bloggen i promenadtakt rört mig längs vattnet på Sicklaön i Nacka kommun. Och det är många läsare i andra delar av landet och även från Stockholmsområdet som följt med. Så en riktig gruppromenad har det blivit. Jättetrevligt.

Sjönära fortsätter vår promenad att vara. Från Danviksbron via Saltsjökvarn, Finnboda varvsområde och KvarnholmenHär, vid Svindersviksbron, invigd 2016,stannade vi till när vi kom  från de gamla områdena vid Finnboda varv och Kvarnholmen med kvarnen Tre Kronor.

Med fokus på det sjönära

och närheten till vattnet, några meter bara, har vi haft  hela tiden. Och vattnet, i det här fallet Östersjön, kommer att fortsätta att vara med oss. Från Kvarnholmen fortsätter vi  under Svindersbron och vidare längs Svindersviken, en del av Östersjön. Svindersviksbron är en bågbro, byggd av stål och betong, som förbinder de mer centrala delarna av Nacka med Kvarnholmen. Bron går i ett spann och är planerad för både bila och cykeltrafik samt fotgängare. (Bron i sig är 140 meter lång och den segelfria höjden är 18 meter.)

Vi, vännerna Susan och Jörgen, maken och jag,  går längs Svindersviken på en 400 meter lång träbrygga och är på väg mot Marinstaden. Tvärs över vattnet ligger Kvarnholmen.

Tyvärr har jag inte fått fram en bättre karta över natur och rekreationsområden på Sicklaön i Nacka. Men det som är markerat med grönt är naturområden och de bruna är rekrerationsområden. Vi har följt vattnet från brun 7:a- Saltsjö kvarn, till brun 2:a. på Kvarnholmen.  Vidare över till grön 2:a Ryssbergen och sedan mot målet  som är brun 2:a – Svindersviks gård

I princip, kan man alltså gå längs med vattnet runt västra Sicklaön. Vilket vi också gjorde.

En kort promenad idag. Från Svindersviksbron och till Marinstaden

Promenden är sjönära längs Svindersviken. Men också skogen ligger nära. Promenaden är sjönära.  Svindersviken  på  högra sidan. Men ett par avkrokar tar oss några hundra meter från vattnet och upp mot skogen.

Ryssbergen

är en tämligen orörd urskog  i ett kraftigt kuperat naturområde här på västra Sicklaön.  Namnet tror man kommer från den delen av Svindersviken som kallades för Ryssviken och ligger här nedanför skogen. Hit kom ryska fartyg  för att ankra därför att man inte ville ha dem närmare Stockholm.

Särskilt kuperat är området ner mot vattnet, Svindersviken. Högsta höjden är 60 meter. Här växer både lövskog och barrskog. Och inom området finns tallar som är över 400 år gamla. Tyvärr har den brand som var här sommaren 2018 påverkat både djurlivet och växtligheten. Men olika arter av fladdermöss trivs och hittar sin föda nära vattnet. Även många olika fågelarter trivs eftersom de här har lätt att finna både föda och boträd.

Bland träden ser man också en hel del “torrakor”. Alltså döda träd som står upp men det finns  också “lågor” döda träd som ligger ner. Vad gäller Ryssbergen i stort är det unikt med en urskog med allt som finns i den så nära en storstad. Mer om Ryssbergen finns att läsa här via länken.

Alldeles sjönära, vid Svindersvikens strand ligger Ryssbergen.Alldeles sjönära, vid Svindersvikens strand, ser man Ryssbergen. 

Ett sjönära boende

har man absolut här i Marinstaden. Ett bostadsområde nedanför Ryssbergen, vid Svindersvikens södra strand.  Man började planera området 1999 och här i  en tidigare en gammal hamnanläggning.Här låg förr rostiga fartyg och sådana som inte var i farbart skick. I folkmun kallades detta för ” de döda skeppens vik” och det fanns ju en anledning. Så här i den gamla hamnanläggningen byggde man villor och radhus på mellan 100 och 200 m2  på osänkbara betongplattformar.  Och dessa skulle bli anslutna till det kommunala vatten och el nätet. Även ett större hus med bostadsrättslägenheter var planerat vid strandkanten.

Absolut sjönära och med egen båtplats på tomten.Absolut sjönära och med egen båtplats på tomten

Huvuddelen av bostäderna skulle byggas i Tallin och sedan skeppas hit. Men det körde ihop sig och 2013 blev företaget bakom satsningen, Marinstaden AB, försatt  i konkurs av Stockholms tingsrätt.  Och redan tidigare hade det varit ekonomiska problem och förseningar i byggprocessen.

Här finns olika husvarianter och en del består av 150 m2, fördelade på tre våningar och med källare under vattnet.

Marinstaden. Absolut sjönära men utan att det gungar. Absolut sjönära men utan att det gungar. Villorna här är byggda på betongpelare men nog kan det gå vågor i viken så att vattnet svämmar över.

Här har man på en flotte byggt ett växthus på sin sjötomt

Ett större hus, Sjöhuset, med 48 bostadsrättslägenheter har kommit till under 2018, Huset är sluttande och så har arkitekten Tomas Sandell valt att bygga för att ta hänsyn både till hur solen rör sig, naturen och Ryssbergen runt om. Alla lägenheter har obruten sjöutsikt och från balkongerna är det kvällssol. (De ligger alltså i norr) Har man köpt en lägenhet här så ingår både garage och båtplats. Priset för en lägenhet? Ca 8-9 miljoner för en 3:a – 4:a  på 110-120 m2 och en månadsavgift på ca 6000 kr. (Alltså ett  lägre pris /m2 än vad det är inne i centrala Stockholm.)

Sjöhuset i Marinstaden. Sjönära boende här också med ca 75 meter till vattnet. Sjöhuset i Marinstaden i Nacka. Sjönära här också med ca 75 meter till vattnet.