januari 2020

Vila i rörelse eller rörelse i vila? Visst går det bra.  Men givetvis beror det på vad man lägger in i begreppen. Jobba  mycket kan man göra, men samtidigt är det viktigt att ta sig tid för återhämtning. Och vad som sedan är återhämtning eller vila är ju högst personligt. För egen del kan jag också vara tämligen aktiv i vila. Och det mesta vi upplever är ju personligt. Vad som är vila för en person är det kanske inte för en annan.

En vacker dag med bara några lätta slöjmoln som det är vilsamt att följa.

Vila i rörelse?

Eller rörelse i vila. Det är ju helt beroende hur man tolkar det. Jag hade inte tänkt så mycket på innebörden av orden, uttrycket tidigare. Men i juni, när jag reste till Arvika för att vara behjälplig vid vännen Toves vernissage kom vi att prata mycket om detta. (Ja, jag skulle inte “hänga några tavlor,” utan tog hand om  “mer husliga och administrativa göromål”. Och för mig kunde vi konstatera att jag ofta vilar när jag är  i rörelse  och även tvärt om.

Den här tavlan har vännen Tove målat och kallar den för “Vila i rörelse.”  En av många härliga och färgglada tavlor som var med på hennes utställning i Arvika i juni 2019.

Funderade en del på det här med vila i rörelse igår när vi var ute  på den dagliga långpromenaden. Och för mig är dessa promenader verkligen just detta. Dessutom ges tankarna också fritt spelrum.

Många, både spanjorer och turister, satt både på uteserveringar och på bänkarna längs havet. Här finns både vila i rörelse och rörelse i vila.

På stranden Los Locos, en av stränderna inne i stan, jobbar man fortfarande på att lägga dit ny sand efter den som försvann  ut till havs i samband med stormen Gloria.

Här är det nog tveksamt om det handlar om vila i rörelse.  Är nog mest rörelse. Vila får de nog göra under siestan

De stora grusbilarna kör i skytteltrafik och lossar mängder av ny vit sant som sedan ska spridas ut på stranden.

Här en sandhög som ser ut som ett mindre berg. Jag tyckte bilden blev rolig här  med himlen i bakgrunden. 

Här lagas staket och träramper som också trasades sönder i stormen. Och kanske hinner mannen som målar i alla fall stundtals vila sig under tiden han jobbar.

Mer vila

Vi  slog vi oss mig ner för att blicka ut över havet. Och den vita sanden syns fint genom havsytan. Även havets olika skiftningar framträder fint, detta  trots att havet egentligen är färglöst

Kanske lite “jaktvila” hos katten i trädet. Men vad den tänker på vet man förstås inte.

Vi såg ett par vita hägrar, “ärgetthägrar”,  har jag lärt mig att de heter så.  De stod tämligen stilla men  jag såg att de spanade  in fiskbeståndet.

Mer vila i rörelse. Hägern står alldeles stilla men blicken rör sig och är fokuserad på att fånga eventuella fiskar.

Och visst smakade det fint med dagens “tapa” och lite vila efter 10 000 steg.  Och, här på  “Coffe &Tapa”, ett av fler favoritställena längs havet,(vi har många) träffade vi på vännerna  Ami och Patrik.Trevligt som vanligt! Här blev vi sittandes ett tag och när solen gick ner bakom udden och husen gick vi hemåt. En hel del rörelse blev det denna dag (11 km) och i god kombination med vila.

PS! Extra roligt  var att det igår kom fram två “bloggläsare” och tackade för en trevlig blogg med varierat och matnyttigt innehåll. Alltid så roligt när detta händer och kul att bli igenkänd. Stort tack!

Och visst var det så att gårdagens vackra väder lockade oss ut.  En “långfrukost” på terrassen blev en riktigt bra start på dagen. Och i sällskap till frukost hade jag maken,  nyheter och några bloggar. Ofta, när jag är “hemma”, lyssnar jag också gärna på radions P1. Tiden “äger” jag  som pensionär och några direkta “måsten ” finns inte längre med i tillvaron. Något som jag är väldigt nöjd med.

Passerade dessa två hemma på “vår gata”. Två kloka huvuden som slås ihop. 

Och visst lockade gårdagens vackra väder

oss till en heldag utomhus. Ofta lockar havet och gårdagen var inget undantag. Några direkta planer hade vi inte utan gick ganska planlöst. Och detta är en av fördelarna med att bo ganska centralt inne i Torrevieja. Gångavstånd till i princip allt. Något vi faktiskt tänkte en del på innan vi ganska hastigt och lustigt bestämde oss för en sommar/vinterstuga just här. Och bra blev det.

Gårdagens vackra väder drog oss  ner till havet. Ett glittrande blått Medelhav. Gott om plats på stranden.

Uteserveringarna var välfyllda och en del hade också hade hunnit plocka fram sommarkläder.

Det vackra vädret  lockade både till promenader längs havet och till och att slå sig ner på någon av uteserveringarna.

För vår del lämnade vi havsområdet för ett tag och stärkte oss på på “Calabrio”.  Här fick vi alldeles nygjord  och ljummen “tortilla” -potatis och lökomelett serverad till vår dryck. Så gott! Och priset ca 3 euro för två-

Tortilla med dryck. Och så skönt att sitta utomhus.

Efter avslutat “pitstop” drog vi oss på nytt ner mot havet.Och här var det de som vilade sig i form under gårdagens vackra väder

Mer vila!

Flickan här var inte så mycket för att vila sig i form. Och visst kunde gårdagens vackra väder locka till vattenlek.

Efter en heldag ute var det ganska skönt att vila fötter, ben och rygg hemma på terrassen. Precis när jag slagit mig ner kom en av grannarna längre ner på gatan och undrade om vi ville ha citroner. (Våra närmsta granne har både apelsinträd och citronträd så vi är välförsedda) Visst ville vi det. Kanske ska jag ta och göra ytterligare en omgång “limoncello.” Har testat det förut och med gott resultat. Gott på olika sätt.

För övrigt så ser det ut att bli en strålande dag idag också…

Det vackra vädret har  återkommit efter stormen Gloria, men har fått jobba på för att få fäste. Och den kommande veckan ska bjuda på behagliga temperaturer runt omkring +20. I alla fall dagtid. Bra så. Hur som helst lockade det vackra vädret ut oss på en rejäl promenad och vi kunde också förena nytta med nöje.

“Huvudkyrkan” den “gamla kyrkan i Torrevieja,  blandar europeisk och morisk byggnadsstil.  Och under gårdagens nytta och nöje promenad passerade vi här.

Både nytta och nöje

bjöd gårdagen på. Bra kombination. Nyttan? Jo, först och främst på en rejäl promenad på nästan 11 km, “pitstop” inkluderatoch även ett besök på det lokala elkontoret “Iberdrola”. Anledningen till besöket var ett brev vi fått i vårt postfack. (Ett postfack som ligger några kvarter bort och som det tog oss flera år att ens veta att vi hade.) Hos oss delas nämligen ingen post ut i den brevlåda vi har utanför huset.  Bara reklam. (För här i stan är det i stort sett bara flerbostadshusen som får posten levererade till dörren. De flesta med “egna hus”  har postfack) Besöket på elkontoret gick snabbt och smidigt, vilket inte alltid fallet hos denna typ av kontor. Och innehållet i brevet var information om vårt elkontrakt som löper på ett år. Och säger man inte upp det så “lever det vidare”. Bra så! I vårt fall.

Nyttan fortsatte vi med genom att traska vidare och att promenera är ju också ett nöje. Dags för en paus och den blev på “Casinot”.

Nytta och nöje; En del av nyttan utförd och dags för att slå sig ner för ett pitstop på Casinot.  

Casinot i Torrevieja – Nytta och nöje även förr

är den plats, eller snarare byggnad, som bäst kan sammanfatta det sociala livet som varit här sedan sekelskiftet 1800-1900 talet. Efter den jordbävning som ägde rum här i Torrevieja med omnejd 1829 har staden i princip inte haft något direkt centrum-  Jordbävningen föstörde i stort sett allt i stan och även stora delar av Costa Blanca. (Kusten här) Och fortfarande finns inte något direkt “centrum” utan det är utspritt.

Själva ordet casino kommer från latin och betyder liten byggnad för njutning och nöje”. På italienska betyder “casino” litet hus. Den första tanken på en social samlingsplats här i Torrevieja kom 1867. Då lät man uppföra ett hus nära stranden som fick namnet  Numanica, efter en amiral i den spanska flottan.

Uteserveringen på Casinot.

Den byggnad som idag är “Casino”

var klar för invigning 1896 och fick namnet “Sociedad Cultural Casino de Torrevieja”. Och namnet blev en markering för att detta skull bli ett slags kulturhus.  Byggnaden i sig blev så vacker att den fick namnet “Pequeña Corte”,  lilla hovet. Casinot blev så populärt att man i början av 1900-talet inköpte fastigheterna bredvid och byggnaden fick sitt nuvarande utseende och den moriska stilen är påtaglig. Inbördeskriget i Spanien kom och Casinot kom att tas i anspråk för militära ändamål. Men  efter upprustning kunde det på nytt tas i bruk 1944.

Mäktiga entrédörrrar.

Casinot har kvar den gamla stilen och den här “salen” passerar man på väg till det moriska caféet eller baren. Har var det förr social nytta och nöje som fint kombinerades. Säkert även idag vid vissa evenemang. Observera taket. 

Taket i närbild. Har tagit bilden rakt underifrån.

Casinot  är populärt och välbesökt. Ett trevligt café i morisk stil, restaurang både ute och inomhus, bar och bibliotek lockar många besökare. Utställningar, musikaftnar och allehanda kulturevenemang förekommer också i byggnaden. Och att ta en titt in här är att som att komma till en annan värld.

Läcker bardisk typiskt moriskt mönster. (Morer var romarnas benämning på de berber/folk vid Medelhavet i västra Afrika.) 

En hel del tapas finns att välja på om man skulle vara sugen. Här bläckfisk i variation.

Caféet är helt inrett i morisk/arabisk stil. Observera kaklet. 

Vi lämnade casinot

och fortsatte att gå en bra  bit längs havet innan vi vek av och drog oss hemåt. Solen började sakta dala och den lekte stundtals kurragömma med oss mellan husen.

Solen leker med oss och jag lyckades fånga en glimt mellan husen.

Väl hemma igen slår vi oss ner på terrassen. Klockan är en bit efter 18 och det är fortfarande +18 grader. Molnen, seglar förbi och både de och himlen övergår i olika rosa nyanser innan slutligen mörkret faller. Och vi sitter kvar länge.

En dag fylld av nytta och nöje övergår till kväll.

En fin söndag hade vi igår i Torrevieja. Verkligen! Både vad gäller väder och innehåll. Av den gångna veckans oväder märkte vi  nästan ingenting när vi kom ner till havet och stranden vid Playa de Los Locos, en av flera  stränder inne i stan. Visserligen hade stormen Gloria tagit med sig mycket av den vita sanden som nyligen fyllts på ut i havet. Och den mer “vanliga” ljusbruna sanden hade återkommit. Kanske kommer också mer av den vita sanden att återkomma. Återstår att se.

Verkligen en fin söndag. På alla sätt. Och de som jobbat med att rensa efter stormen har fyllt på ny sand på stranden Los Locos. 

En fin söndag

fick vi och det kändes på nytt som om det sköna försommarvädret vi haft innan stormen Gloria nu återkommit. Och att dessa vackra dagar, ja även mulna, promenera längs havet ger mig en speciell känsla av frihet. De som följt mig ett tag vet att jag dras till havet som en magnet. Men även till vatten/vattendrag i största allmänhet.Vi hade bestämt att äta en sen lunch tillsammans med vänner på en restaurang vid havet. Här hade vi också turen att få ett bord med fin havsutsikt. Perfekt

Absolut njutbart! Och visst är det en fin söndag! (Bergen som skymtar i fjärran hör till La Manga, en halvö,ca 5 mil bort fågelvägen.)

Målet för dagens lunch, restaurang El Sabor .

“El Sabor” har ett varierat kök och är man förtjust i indisk mat är detta ett väldigt bra val. Men här finns mycket av det mesta. Och för vår del var det nog de goda “papadam” bröden som var det mest indiska denna gång. Hårda, tunna bröd som serverades med goda röror att lägga på.

Pappadambröden, eller pappudambröd som man också kallar dem, hade en strykande åtgång.

En fin söndag blev än bättre tillsammans med goda vänner, god mat och dryck. Och havsutsikt. Lite “all inclusive”. Lunchgänget samlat: Patrik, Ami  Ingrid. Leffe, maken Bosse och jag.

Och det fina vädret höll  fortfarande i sig när vi ett par timmar senare lämnade restaurangen. Nu var det dags för “efterfest” hemma hos Ami och Patrik.

Är så fascinerad av de de olika blå nyanser som Medelhavet visar upp och trots att det “blå” är en synvilla.

En jättetrevlig “eftersittning”  blev det hemma hos Ami och Patrik.  en fin söndag hann

Och en fin söndag övergick i en fin kväll innan vi skildes åt.(Vy ner mot havet från Ami och Patriks terrass.) 

Ett rejält oväder har vi haft  hos oss här i Torrevieja. Ja, stora delar av Spanien har blivit drabbade och på olika sätt. Hit kom i söndags eftermiddag regnet. Ett regn som hade väldigt hårda vindar i sitt följe och även rejält med åska under natten till måndag. Även måndagen gick i ovädrets tecken. Natten till tisdag var det uppehåll i kortare perioder men med en del åska. Och i sällskap av åskan följde en del blixtrar. Men igår, tisdag lättade det hela och ovädret verkade över för denna gång-

Att det blir oväder här händer då och då och senast jag var med om det var i slutet av april förra året.  Då gjorde  allt regn att det blev översvämningar och bilarna inte kunde ta sig fram och vägar stängdes. (Och att det är väldigt dålig avrinning gör det inte bättre)

Tisdag eftermidddag och det oväder som varit har dragit vidare. Här en av stränderna inne i stan, Playa de los Locos.

Torrevieja -märkt med rött här på kartan.

Det blev ett rejält oväder här

men jämfört med många andra platser i världen som brukar drabbas så var det lindrigt. Vindstyrkan uppgick stundtals till 30 meter/sekund och detta förde med sig höga vågor. Uppmätt höjd på dem var  mellan 6 och 8 meter och det ligger en otrolig kraft i både dem och i havet. Vågorna förde med sig både större och mindre stenar som havet slungade upp och som hamnade en bra bit upp på land. En följd av ovädret var också att flygplatsen i Alicante stängdes under söndagen och flygtrafiken blev omdirigerad till den lilla flygplatsen, Corvera, utanför Murcia. (Ca. 7 mil sydväst om Torrevieja)

Playa del Los Locos. Här ligger kraftig sjö  kvar efter det oväder som varit. 

Just här vid stranden, på en del av den, fyllde man på vit sand för ett tag sedan. En sand som skulle var tyngre och bättre stå emot havets makter. En del av sanden låg kvar men mycket hade också havet tagit med sig ut igen.

Här en annan del av stranden där den gamla, bruna sanden är kvar. Tycker inte just att skillnaden mellan de båda sandsorterna är så stor.  Havet har dragit ed sig båda. (Bilden är tagen i motljus men visst ser man tydligt det upprörda Medelhavet.)

Att det varit ett kraftigt oväder vittnade de höga vågorna om.  

Ute på vår promenad för att se förödelsen träffade vi på Ami och Patrik.Och de var även ute i måndags och dokumenterade förödelsen de såg då.

Vågorna förde med sig mängder av stenar upp på land och här har de samlats ihop i högar .

Alldeles här till vänster, vd lådorna, ligger två av våra favorittapasbarer. Här går det inte nu att sitta ute.

Mycket regn och dålig avrinning på gatorna. Men visst  blev speglingarna i vattnet bra.

Vi gick vidare

och passerade av de andra stränderna inne i stan, Playa de la Cura. Här fanns det ingen strand kvar över huvud taget.

Playa del Cura hade ingen strand kvar efter helgens oväder.

Och ett “pitstop” är alltid trevligt. Här tillsammans med Ami och Patrik.

Visst finns det entusiaster. Och att ägna sig och vattensport i dessa vågor hör ju helt klart dit.

Delar av strandpromenaden var avstängda efter allt oväder.

Och att slå sig ner på “min bänk” hade jag ingen tanke på. Havet går här upp flera meter högre än det brukar.