Skyltar

Skyltsöndag med gott och blandat från veckan

13 januari, 2019

Söndag igen! Och dags för årets andra roliga och trevliga ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Det är det ”skyltar” av olika slag som gäller och tolkningen är väldigt fri.

Skyltsöndag med gott och blandat. Här en blandad skylt om Melodifestivalen. Odenplan är tämligen grå efter sin ombyggnad och uppiggande var det att se den färgglada Melodifestivalsskylten.

Skyltsöndag

och veckans bidrag består av både gott och blandat.

Odenplan piggade upp mig med denna ”krovmoj”.  (Ja, inte färgmässigt…) Men några bluestoner hörde jag inte.

Trakterna kring Odenplan var från 2002 och ett par år framåt mina hemtrakter. Och mitt hjärta klappar fortfarande lite extra när jag kommer hit.

Sedan många år är det Söder som är mina hemtrakter och härifrån kommer resten av veckans skyltar.

Olja&Oliv – restaurang, café, bar, deli och butik  ligger på  Erstagatan 17. (Södermalm) Mycket gott och blandat.

 

En uppmaning är inte heller så tokig. Och varför inte. Kanske värt att testa. Ny karriär? Undrar vilken hobby jag ska välja. Börjar bli bråttom med att bestämma det. Kanske finns det en åldersgräns….

 

En del butiker känns som lite hemliga. Vad kan ”The Shop” sälja? Jag blev nyfiken och slog upp det. Jo, här säljs vackra smycken.

En entré man inte obemärkt passerar. Ska ta mig en titt här i butiken i veckan som kommer.

Hittade ytterligare en butik och där jag inte riktigt förstod budskapet, ”klädabonnemang”. Fick på nytt slå upp. (Butiken var stängd när jag passerade) Så här är det. Man kan antingen personligen eller via företagets hemsida beställa klänningar som måttsys efter egna önskemål. (Klädabonnemanget innebär att man prenumererar på måttsydda kläder och beställer nytt plagg var eller varannan månad och får då en stor rabatt. Men det finns även färdigsydda klänningar i butiken.)

 

Alldeles bredvid här på Skånegatan renoverades det. Lite klurigt budskap här också. Har inte lyckats ta reda på vad det innebär.

 

Och sist min inte minst så har jag hittat helt rätt. Men jag vet inte riktigt vad jag hittat.Men på rätt plats verkar jag dock vara.

Min bästa skylt denna sskyltsöndag är nog denna. Nu vet jag att jag hmnat het rätt.

 

Fler ”söndagsskyltare”  finns här!  Titta gärna in!

Stockholm

Söders höjder med Åsöberget – Fint bevarat kulturreservat

12 januari, 2019

Gårdagens promenad slutade vid på kajen före Danviksbron och där vek jag av upp mot en av Söders höjder, Åsöberget. Så nu befinner vi oss i ett kulturreservat. Och här fortsätter promenaden. Även idag med Per Anders Fogelström med i tankarna och även den gamla serien/filmen ”Söderkåkar”. (Begreppet kulturreservat infördes 1999 och avsikten var att bevara och vårda  miljöer och områden som anses viktiga för just bevarandet och skyddandet av vårt kulturhistoriska arv. I Sverige finns idag dryga 4o kulturreservat.

Kvastmakarbacken på Söders höjder är ett väl bevarat kulturområde-Här halkar jag ett steg framåt och tre steg bakåt på väg uppför Kvastmakarbacken. Och upp kom jag.

Dagens promenad från kajen vid Mandelparken och upp på Åsöberget till Lotsgatan.

På en av Söders höjder – Åsöberget

Området har sedan 1956 varit ett kulturområde som ägs och förvaltas av AB Stadsholmen. ( Ett dottterbolag till Svenska Bostäder) Och på husen finns en liten vit skylt som talar om detta. Är man högst upp på Åsöberget befinner man sig 37 meter över havet och kan ha en fin vy över Stockholm. (Det finns fler berg på Söders höjder och Skinnarviksbergen, på västra Södermalm kan ståta med  att den högsta punkten är 53 meter över havet. Och dit ska vi ta oss en annan dag. )

Södermalm var fram till vikingatiden en ö, Åsön, som genom landhöjningen mer och mer växte ihop med landskapet söderut. Det namnet kom av as-ås , från åsen som gick genom Stockholm och tvärs över Södermalm, Stockholmsåsen. När så Hammarbykanalen kom till på 1930-talet blev det på nytt en ö. Och namnet Södermaln kommer från slutet av 1200- talet då området kallades ”Suthermalm”. Namnet Åsön användes in på 1600- talet och går igen i namn som just Åsöberget och Åsögatan.

Ett av husen längs Kvastmakarbacken. (Detta är hyresbostäder som man kan ställa sig i kö till. Men kön är lång.

Kvastmakarbackens namn kommer troligen av att det i något av husen på berget bott en kvastmakare. Husen är från 1700-talet och har vårdats så att deras ursprungliga utseende bevarats och de höga plåtskorstenarna (syns på första bilden) har bevarats . Från Kvastmakarbacken leder en lång, brant trätrappa, Kvastmakartrappan,  ner till  vattnet och hamnen. Mer om området har jag berättat om här  och då var det sommar och grönt.

På en av söders höjder, Åsöberget. Vy mot Hammarbybacken och Hammarby SjöstadUtsikt mot Hammarbybacken på andra sidan Hammarby sjö och kanalen.

Åsögatan

tar vid och även här finns de gamla röda trähusen från 1700-talet fint bevarade på ena sidan gatan och på den andra ligger 4-5 våningars bosdadshus från början och mitten av 1900-talet. Och längre västerut på Åsögatan finns hus byggda i slutet av 1990-talet. Verkligen en kontrasternas gata. Här, på Åsögatans äldre delar, hade konstnären Carl Larsson sin ateljé och han och hand fru Karin bodde här ett tag på 1880- talet när de km tillbaka från Paris. Även Albert Engström bodde i ett av dessa hus och det var här hans karaktär ”Kolingen” växte fram. I husen här var trångboddheten generellt stor och man räknade med i genomsnitt sju personer bodde i varje rum. (Sängplatser hyrdes ut.)

Åsögatans östra del och innanför planken finns fler små hus.

En del av Åsögatan i slutet av 1800- talet.

Hus och människor

Namnen på kvarteren på Åsöberget och gatunamnen har getts efter dels vad människor här jobbade med och dels efter de fabriker/industrier som fanns, t.ex. kvarteret ”Tjärhovet” . Namnet kommer från 1600-talet och den tjärhov som fanns här. En tjärhov är en lokal där  vatten togs bort från tjära och sedan kokades till beck.

Här uppe på Åsöberget bodde varvsarbetare och deras familjer och även andra som hade anknytning till sjön och sjöfart. Detta ser man tydligt när det kommer till gatunamnen.  Bostadsnöden under 1800-talet gjorde att människorna bodde trångt och slitaget på husen blev stort. Förfallet fortsatte en bra bit in på 1900-talet och inte förrän 1956 fattade kommunfullmäktige i Stockholm beslut om att husen skulle renoveras. I många fall hade förfallet gått så långt att nya hus fick byggas av gammalt material som hämtades både från Stockholmstrakten och från andra delar av landet. De renoverade husen blev moderniserade med värme, vatten och el och planlösningarna ändrades så att husen och tillbyggnaderna blev större.

Ovanför Skeppargränd syns tydligt skylten som visar att det är AB Stadsholmen som förvaltar huset. Här kvarteret ”Tjärhovet”

Skeppargränd.

Lotsgatan.

En vandring här på  Söders höjder, idag Åsöberget, kan rekommenderas. Och tänk att denna miljö finns bevarad bara några hundra meter från den brusande huvudstaden.

 

Stockholm

Följer kajen mot nygamla kvarter på Södermalm i Stockholm

11 januari, 2019

Solen är på väg upp över hustaken i Hammarby Sjöstad/Södra Hammarbyhamnen och jag följer den. Det är knappt den orkar ta sig upp men lyckas till sist. Och har solen lyckats ta sig en bit upp på himlen så ska jag ta mig ut. Och det helst innan den försvinner igen. Dagens runda blir i nygamla kvarter på Söder och när jag går här så har jag  hela tiden författaren Per Anders Fogelstöm och hans stadsserie med mig i tankarna. Böcker som skildrar Stockholm mellan 1860 och 1968, livet här och följer några av dess invånare. Välkomna med till del 1/2 och promenaden fortsätter i morgon.

Solen får  kämpa sig upp mellan hustaken i Hammarby sjöstad.

Jag följer gärna kajen

längs Hammarby/Danvikskanalen när jag är ute och går . Och eftersom vi bor på kajen så befinner jag mig där när jag kommer utanför porten. Praktiskt! Jag har här tidigare skrivit om just det område vi bor i men i dagens runda blir det en fortsättning.

Start vid Hammarbyslussen och vidare längs kajen mot Barnängsområdet, Mandelparken och till Danviksbro.

Södermalm har gott om grönområden och en bit bort finns Barnängsparken och området Barnängen,väl känt från Fogelströms böcker.  (Ett gammalt industriområde) När Hammarby sjö, vattnet här som är en del av Östersjön, 1923 sänktes fem meter  och då skapades ett nytt hamnområde och den omedelbara kontakten med vattnet försvann från Barnängen. Så småningom rustades området upp och Barnängsparken kom till. Parken har efter hand blivit mindre eftersom en del av ytan blivit bostäder och privata trädgårdar till dessa.

Barnängsparken nås om man följer kajen en bit. En del av Barnängsparken som den ser ut idag. Lekytor finns och de nya bostäderna från 1997 skymtas mellan träden .

Barnängsbryggan där färjorna kostnadsfritt går över till Hammarby Sjöstad/Södra Hammarbyhamnen. Härifrån bryggan går också färjor via Masthamnen och Djurgården in till Nybroplan i Stockholm. Men då blir det en avgift. SL kortet gäller inte. (Mer info om färjorna och tidtabeller finns här)

Färjan har just lagt ut från kajen och är på väg till ”Sjöstan”. En resa på fem minuter. I bakgrunden Hammarbybacken.

Inte direkt sol  längs kajen. Men den kanske den vilar sig i form.

Mandelparken

blir nästa stopp. Namnet har det fått efter kvarteret här som heter ”Mandeln”. Namnet sägs komma från att det en gång låg en handelsträdgård här. Och förr fanns det på Söder gott om handelsträdgårdar. På 1930-talet låg här på östra Södermalm en av Stockholms största hamnar för kolonialvaror.  (Kvarteren runt om heter bl.a. Fikonet, Melonen, Nektarinen och Persikan)

 

En del av Mandelparken. På andra sidan Danvikskanalen ligger Danviksklippan med sina trekantstoppiga hus. (Kanalen byter längre västerut, mot Hammarbyslussen namn till Hammarbykanalen men det är ett och samma vatten)

Inne i bostadsområdet bakom  Mandelparken låg förr olika industrier. Här fanns Stockholms bomulls/spinneri och väveri AB, Barnängens industrier hade lokaler här och det fanns cigarr och tobaksfabriker. Dagens kvartersnamn Cigarren och Tobaken påminner om dessa tider.Och i kvarteret Tobaken, på en av gårdarna finns några skulpturer/figurer från Per Anders Fogelströms böcker om det gamla Södermalm. Konstnären är Lars Abrahamson

”Mannen har tagit upp en fisk ur sjön. Den glänser som silver och kanske är det sagans fisk. I barnens ögon”

Barnen betraktar fiskaren och fisken.

”Tvätterskan på bryggan sliter med sitt. Kvinnans roll. Vardagen. Renligheten.”

Jag lämnar gården och Fogelström för ett tag och går tillbaka mot kajen.

Danviksbron skymtar i bakgrunden. (Välkänd från Lasse Åbergs SOS Segelsällskapsresan)

 

Stockholm

Förflyttningar – Och hemma i Stockholm igen.

10 januari, 2019

Tisdagens förflyttningar från den spanska sommarstugan i Torrevieja och till Stockholm gick väldans bra. Allt flöt på bra med flygbussen Torrevieja – Alicante, säkerhetskontroll, flygresa, flygbuss från Arlanda till Cityterminalen i Stockholm och tunnelbanan hem till Söder. En total restid på dryga åtta timmar, inklusive väntan på flygplatsen i Alicante, känns tämligen överkomligt. (Rese med handbagage så väntan på väskor och inlämning av dem utgår) Och visst är det fint att komma hem till Stockholm igen.

Odenplan onsdag eftermiddag. Milt sagt färglöst…

Fler förflyttningar

kommer det att bli för oss under våren. Och om dryga en månad väntar en spännande långresa med start i Santiago de Chile och sedan söderut längs kusten. Förhoppningen är att få runda Kap Horn men beror på vindarna. Men innan dess vidgar vi vyerna med en del andra trevligheter.

För egen del lämnade jag igår Södermalm och tog mig till mina gamla trakter i Vasastan. Ett besök på Sabbatsbergs sjukhus var inplanerat och en rejäl titt på lungorna blev det. Genom apparater. (Har haft bekymmer med dem av och till sedan i somras då de hittade förändringar på höger lunga) Men jag är verkligen både glad och tacksam för att vården fungerar så bra. Vet dock att det kan variera en hel del. Orolig är jag inte för svaret som komer om ett par veckor, för jag kan inte vara orolig om jag inte vet varför jag ska oroa mig.

En del av Sabbatsbergs sjukhus.

När jag ändå var i mina ”gamla bostadstrakter” passade jag på att ta ett varv i dessa välkända kvarter runt Odenplan.   Och numer är Odenplan lite av ett resecentrum med  bussar, tunnelbana och pendeltåg. (Pendeltågsstationen här invigdes 10/7- 2017 och då lades gamla Karlbergs station ner.)

Idag är Oenplan en knutpunkt för tunnelbana,bussar och pendeltåg och många förflyttningar sker härifrån. Odenplan. Känns tämligen grå  och trist och än mer grå denna dag.

Onsdagen

gick i gråskala och på vägen hem köpte jag med mig lite uppiggande tulpaner. Väl hemma skyndade jag mig också att plocka undan de få ”tomtedjävlar” som satt i samlad grupp. Även adventsljusstakarna fick återgå till sin kasse och de vanliga lamporna fick inta sina platser. Nu väntar jag på vårens ankomst.

Blev glad av att se tulpanerna samsas så fint med tavlan min vän Tove målat. Och ljusstaken jag fick i julklapp är ett vackert blickfång.

 

Foto

Kristall – Veckans ord i Gems Weekly Photo Challenge

9 januari, 2019

Kristall är ordet att tolka denna vecka två i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Utmaningen i sig är att med bild /och/eller/ text – tolka det angivna ordet. Här är det är fritt fram för egna funderingar. Och alla är välkomna att vara med.

Vatten klart som kristall hittade vi på ön Tabarca strax norr om Torrevieja.Vatten klart som kristall ser man då och då. Här på ön Tabarca, en timmes båtresa från Torrevieja. 

Ordet kristall

blev en utmaning för mig att tolka och utmaningar tycker jag om. Men kanske väl utmanande denna gång. Kristall har flera betydelser och ordet används i olika sammanhang. En del butiker har ordet i sig, det finns nattklubbar och restauranger med namnet ”Kristall” och vi talar om kristallklart vatten, kristallklara tankar och om kristall som glas. Men kristallglas är just glas med hög ljushet och betyder ursprungligen genomskinligt glas. Här syftade man på allt ofärgat glas som liknade bergkristall som är en ofärgad variant av mineralet kvarts. Kristaller bildas djupt ner i jorden och är ofta en ren mineral som fått växa fritt under vissa specifika förhållanden. Men kristaller i varianter finns alltså nästan överallt.

Swarovskis butiker säljer mycket kristall av olika slag. Här är det kristallglas i Swarovskis butik på flygplatsen i Alicante. Men i butiken finns också smycken av ädelstenar som i sig ofta är kristaller.

Glasföremål i kristallglas hemma hos mig. 

Klart och mer oklart

Jag lämnade igår Spanien och flög hem till Stockholm igen. Fint och klart flygväder var det hela vägen till Stockholm /Arlanda.

Lämnar det spanska fastlandet och flyger ut över Medelhavet. Klart väder är det.

Här passerar vi Alperna och det fina vädret har vi med oss. Jag kikar efter snökristaller men de är svåra att upptäcka från luften.Säkert är det gott om dem-

I molnen finns det också små, små, kristaller – iskristaller. 

Och ännu fler kristaller….

 

Något som däremot inte är kristallklart är varför jag sedan ett par dagar tillbaka inte kan kommentera på en del WordPress.com  bloggar. Mina kommentarer hamnar i  papperskorgen och så har det inte varit tidigare. Så titta gärna i papperskorgen  för kanske jag och kommentaren kan finnas där. Om någon har en idé/förslag vad detta beror på så är jag tacksam för all hjälp.

Kan också i sammanhanget på nytt nämna att var gäller kommentarer hos mig så ska jag godkänna dem innan de publiceras. Och här kommer skräpposten upp på samma sida som kommentarerna ligger så jag hoppas att jag inte missar någon.

 

Titta gärna in här för att se fler av veckans  kistalltolkningar.

 

Torrevieja

Strålande dag – Och skön semesterkänsla.

8 januari, 2019

En strålande dag var det igår. Morgon var det, men lite kylig. Allt är ju relativt. Termometern visade på +11 så frukosten intogs inomhus. Men dagen bjöd oss på genomgående fint väder och termometern steg till uppemot +18 under dagen. Långpromenad längs havet, restauranglunch utomhus och en stunds läsning på terrassen när vi kom hem.  Som extra krydda blev det också  lite reseplanering och där väntar trevligheter av olika slag.

Klockan är nio. Det är en strålande måndag morgon och jag är på väg till postfacket som ligger ett par kvarter bort. 

Dagen började strålande

och den fortsatte så. Visserligen var det lite kylslaget på förmiddagen men med en tjockare tröja satt jag mig ute med ännu en kopp kaffe och läste nyheterna på datorn innan det blev dags för ett blogginlägg, om Trettonhelgen. Och här på terrassen blev jag sittandes ett tag. Konstaterade att grannens högresta julstjärna strävade än mer uppåt och att den växt om både deras citron och apelsinträd sedan vi var här i november.

Grannens julstjärnan är mer ett träd och har växt rejält på höjden.

Bloggdags från terrassen. Med en tröja på så var det skönt ute i solen under förmiddagen. 

Som alltid lockar en rejäl promenad och gärna längs havet. Några molntussar har dykt upp men vi ser de som badar och några njuter av solens strålar i lä både på stranden, på restaurangerna och på bänkarna längs strandpromenaden. men lite smolk finns i bägaren . På många stolpar och väggar ser vi denna efterlysning.  En ung kille som är försvunnen sedan nyårsafton. Hoppas han kommer till rätta och är oskadd.

Gott i solen och med fin havsutsikt.

En strålande januaridag i Torrevieja. Här Playa del Cura, en av stränderna inne i stan. Några har slagit sig ner på stranden i lä längs muren. Andra valde bort sanden och satt lika bra på bänkarna ovanför stranden. 

En sen lunch blev det. Och tre av de tänkta restaurangerna hade stänkt. Ute ville vi sitta och helst i solläge så det började köra ihop sig. Ett säkert kort är  alltid restaurang  Alingui nere vid vattenfallen, i Centrum av stan.  Där var vi i fredags så vi tvekade lite. Men vi bestämde oss för ett bord här och även för att förnya delar av matbeställningen. Lätt hänt att välja det man brukar.

Gott och mysigt med utelunch i solen på restaurang.

Och att fortsätta promenaden längs havet efter lunchen kändes helt klart motiverat.

Svårslagen promenad längs havet.

Sakta vi gå genom stan och hemåt. Här gatan Caballero de Rodas .

Torrevieja

Festligheter i Torrevieja -Trettonhelg med kungar och parad

7 januari, 2019

Trettondagsafton och trettondagen är de viktigaste juldagarna för många spanjorer. Och det är också då barnen får sina julklappar. På många platser runt om i landet firas de ter kungarnas ankomster med parader och andra festligheter. Själva firandet i sig är till minne av de tre vise männens besök i Betlehem efter Jesu födelse. Här i Torrevieja anlände kungarna och deras följe per båt till hamnen och givetvis var vi med här. Tillsammans med många, många, andra.

Kungarna- de tre vise männen skulle anlända med båt klockan 18 men redan 16.30 var många på plats för att få en ”bra plats”

Festligheter blev det

så småningom men det tog sin tid. Den spanska tiden har viss flexibilitet och kan ibland tas mer som en rekommendation. Men så till sist, när solen höll på att gå ner i havet i väster, kom då båten  med ”Los Reyes Magos” – de magiska kungarna – de tre vise männen. Jag skrattade när jag hörde ett barn som ropade ”titta det är ju Tabarcabåten”. (Tabarca är en ö, den enda i princip, ca en timmes båtresa söderut och visst var det Tabarcabåten som hämtat upp kungarna.)

Väntan på kungarna och deras följe blev lång. Alla ville ju att kvällens festligheter skulle börjaHär kommer båten och ”kungarna” med följe är ombord.

”Los Reyes Magos” – de tre vise männen/kungarna  lämnar paket till barnen och detta sker under natten till trettondagen. Efter paraden firas det tillsammans med familj och vänner. Barnen gör rent sina skor och ställer ut dem och på natten kommer kungarna med presenter där skorna står.  Ofta ställs det också ut godsaker och likör till kungarna och till deras kameler. En tid före helgen  har många barn lämnat önskelistor till kungarna. (I Sverige förekommer ju att gröt ställs ut för att göra Tomten glad och önskelistor har kanske och lämnats till honom i förväg.)

I Spanien och i den katolska världen är trettondagen, ”Reyes Magos”, en allmän helgdag. Och sedan är julen slut. Någon tjugonde dag Knut finns inte här utan den 7 januari börjar vardagen och även alla reor.

Trettonhelgen har firats länge i Sverige och mer att läsa om den finns här hos Nordiska museet.

Ett stort följe är det-

Färggranna kläder.

Paraden

Alla spanska barn vet att kungarna heter Melcior, Caspar (Gaspar) och Baltasar och vet också vem som är vem. Kungarna med följe ska så småningom ingå i den stor parad genom stan som avslutas uppe vid gamla kyrkan, kyrktorget och Plaza de la Constitución. (I Torreveja är det både i december, runt påsk och andra högtider processioner och parader som går genom stan och målet är ofta ”kyrktorget”)

Kungarna med följe tar sig av båten.

Vi tittar en stund på den vackra solnedgången innan vi tar oss vidare för att se paraden just där den startar.

Väntan på paraden blir också lång stadens gator kantas av både barn och vuxna som vill vara med om kvällens festligheter.

Så äntligen! Stämningen är förväntansfull och hög.  Barnen är utrustade med påsar/kassar för att samla in godis som slängs ut av de som deltar i paraden. (Jodå, en del vuxna håller sig också framme)

Paraden börjar och festlighter blir det verkligen.

Paraden har skiftande innehåll och mycket för att roa. Mycket dans, musik och akrobatik ingår.

Eldslukare finns med. (Här syns också barnens påsar med godis. )

Här är det en av kungarna som passerar. Kanske Caspar eller Melchior…

Väldigt trevligt att vara med om detta och i år var det första gången vi var på plats i Torrevieja just över trettonhelgen. I övrigt har vi nog prickat in de flesta helgerna, mer eller mindre, med besök. Förra julen tillbringade vi här och då var det premiär och gjorde då ett inlägg om spanska jultraditioner.

Spanien Utflykter

Spanskt bidrag i veckans Skyltsöndag

6 januari, 2019

Söndag igen! Och dags för den trevliga och roliga ”Skyltsöndagen” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det ”skyltar” av olika slag som gäller och tolkningen är väldigt fri.Veckans bidrag är spanskt och från den ”njutflykt” vi gjorde i veckan och bl.a. besökte den lilla staden Callosa de Segura och naturparken/bergsområdet Sierra de Callosa.

Sierra de Callosa, strax ovanför staden Callosa de Segura, i Alicanteprovinsen är ett fint spanskt naturområde.En bit upp på berget Sierra de Callosa. Och det är jag som är den lilla ”pricken” på väg ner. (Vännen Jörgen har tagit bilden)

 

 Spanskt bidrag

Den lilla Staden Callosa de Segura och berget/naturparken (friluftsområdet) Sierra de Callosa ligger ca 4 mil nordväst om Torrevieja och blev en trevlig bekantskap.På flera sätt. Turisterna var få och såg ut att bestå av oss fyra (kanske p.g.a. lågsäsong) och omgivningarna var väldigt vackra. Och det var nog mest omgivningarna vi fastnade för.

Uppe vid foten av Sierra de Callosa och parken fanns det tydliga instruktioner om hur man ska bete sig i parken. Man välkomnas på engelska och spanska. Och längst ner står det även på engelska vad som gäller.

Tydliga anvisningar om vad man inte får göra.

”Callosa är ditt hem. Behåll det rent”. Och visst vill vi det.

Instruktioner för hur, när och var man ska kasta sopor.

Olika vandringsleder finns i bergsområdet och av olika svårighetsgrader. och vill man inte vandra finns det gott om picnic platser. (Många under tak om solen skulle bli alltför stark.

Vägval

Nere i staden Callosa de Segura

där vi först såg oss omkring innan vi körde upp till berget fanns det också en del skyltar. Och några fick vara med på bild.

Hmm? Det dröjde en lite stund innan jag såg att skylten visar en hand och ev. ett myntinkast/mynt.

Men i närheten fanns denna parkeringsautomat. Såg dock inget direkt myntinkast men kort verkar fungera.

 

I stan välkomnade oss kommunhuset med ”God Jul”. Och idag, trettondagen, är det den dag barnen får sina julklappar så det är ju också som lite av julafton. (Mer om detta kommer i morgondagens inlägg.)

Många balkonger och fönster har bonader uppsatta med Jesusbarnet, Josef och Maria. (Finns på många ställen i Spanien)

 

Det hann bli lunchdags för oss och trots idogt letande hittade vi inte den typ av restaurang som serverade en trerättersmeny. Men vi hittade alternativ. Så hungriga behövde vi inte vara. Observera här Sábados och Domingos  öppettider (lördagar och söndagar) Kan inte minnas att jag sett klockslaget 24.30 skrivas så i Sverige. Inte på vare sig 12 timmars eller 24 timmars klocka. Men kanske är det ett spanskt sätt. Någon som vet?

Lunch fick vi och med god dryck därtill.

I väntan på lunchen.

 

Fler ”söndagsskyltare”  finns här!  Titta gärna in!

Torrevieja

Försommarkänsla i början av januari känns bra

5 januari, 2019

Redan lördag! Och det känns denna vecka som om det vore lördag hela veckan. Många helgdagar är det och mycket roligt som händer. Det fina vädret bidrar förstås. Försommarkänsla i början av januari tas tacksamt emot. Denna gång blir vistelsen här i Torrevieja och den spanska sommarstugan ”bara” drygt en vecka. Trevligheter av olika slag avlöser varandra och vi trivs med det.

”Vattenfallen” nere i centrum är en bra mötesplats. Och bänkarnas design kan man alltid titta mer på. Och även provsitta.

Försommarkänsla finns

och visst det är  behagligt att slå sig ner utomhus i solen och äta lunch. (Varmare årstider söker man sig helst till skuggan och tar skydd undre ett parasoll. Men det är då det.) Valet av restaurang blev denna gång Alinghi, ett säkert kort och med ett fint solläge. God mat och bra prisläge. Här blev vi sittandes länge. (Pris 7.95 för tre rätter utan dryck och det finn många rätter att välja bland)

Jättetrevlig lunch med vännerna Susan, Jörgen, Bosse, Ama och Anders

Vår försommarkänsla  följde med oss vidare efter lunchen och det blev en promenad längs havet. Blir ofta det.  Några hade valt att tillbringa dagen på stranden och lite i vattnet.

Absolut försommarkänsla.Temperaturen i havet lär vara runt +17 grader.

 Här i stan kan det vara ont om parkeringsplatser nära stränderna. Men det är tillåtet att parkera längs gatorna och många gör det. Men kreativiteten är stor när det gäller parkeringar  och att variera åt vilket håll man ställer sig går alldeles utmärkt.

Visst går det lika bra att stå lite hur som helst. Man tar det som det faller sig.

Trots det fina vädret var det gott om plats på stränderna inne i stan. Men kanske var det jobbdag för många spanjorer.

Playa del Cura – Prästen strand, är en av flera stränder inne i stan.

Vi vandrade vidare och kom till nästa strand, Playa de los Locos. (De ”galnas” strand. Här i närheten låg förut ett mentalsjukhus)

En tröja kom på fram på eftermiddagen men termometern visade fortfarande +18 och eftermiddagsbrisen svepte in.

En riktig solkatt.

Och en ros är alltid en ros. Oavsett årstid. Men denna blommade nu i vännen Susans rabatt. Så vacker.

 

Spanien Torrevieja

Nästa stopp – Den lilla staden Callosa med omgivningar

4 januari, 2019

Vi lämnade sjön, vattenreservoaren, Embalse de la Predrera (skrev om det besöket i gårdagens inlägg) och bilen styrdes med van och varsam hand  längs små, charmiga vägar en bit norrut. Här omgavs vi av berg, citrusträd med frukt, vinodlingar, mandel och olivträd. Nästa stopp skulle bli i den lilla staden Callosa de Segura med omgivningar. (Floden Segura flyter genom staden)

Ett kuperat område även i Callosa och en bit upp mot detta berg, Sierra de Callosa, skulle vi ta oss.

Vägen från Torrevieja gick via vattenreservoaren, Embalse de la Pedrera och sedan norrut till Callosa.

Callosa de Segura blev nästa stopp

Det är en liten stad med dryga 18 000 invånare, en järnvägsstation, många trånga gator och blandad bebyggelse. Här samsas hus i behov av renovering med andra som är helt nyrenoverade och piggar upp stan. När vi trasslat oss in i stan, en utmaning i sig, men med en skicklig chaufför och tre tämligen alerta kartläsare (vi passagerare) lyckade bilen parkeras alldeles vid stationen. Dags för en stadstur.

Vårt nästa stopp blir den lilla staden Callosa de Segura- Apelsinträden piggade upp. Dock är inte dessa apelsiner av den ärbara sorten utan mest som prydnad.

Vi hade tänkt oss hitta något vackert torg där vi i solen, på en mysig restaurang, skulle kunna inta en god trerätters lunchSå småningom hittade vi ett par torg, men de ev. restauranger som fanns där var stängda. Efter att ha frågat en ”stadsbo” fick vi vägbeskrivning och namn på en restaurang som skulle ha bra mat. Vid det här laget hade vi gett upp tanken på en lunch i solen. Restaurangen hittade vi. Men den var stängd.  Så det blev ett varv till runt i kvarteren och snart började vi känna oss som i ”Sällskapsresan”  där de letade efter ”Peppes Bodega”. Vi var igen  nästan tillbaka vid järnvägsstationen

Lite färgglada hus piggade upp oss.

Men efter ett drygt letande fick vi avstå från våra önskemål som fanns från början. Nu gällde att hitta ett matställe över huvud taget. Ett som serverade öl/vin till maten. Den lilla restaurang vi redan passerat tre gånger, men som vi tyckte hade ett ganska magert matutbud fick det ändå bli. Och sol fanns det. Mätta blev vi och maten var helt ok. Om vi då bortser från den trerätterslunch jag tänkt.

Färden går vidare

Bilen hämtas vid järnvägsstationen och nästa tänkta stopp för oss är Sierra de Callosa. Ett berg som ligger alldeles ovanför staden och vars högsta topp är 572 meter. Här uppe finns också en  kommunal naturpark La Pilarica – Sierra de Callosa.

Brant att köra uppför och på väldigt smala vägar.

Parken ligger vackert och man har fin utsikt över nejden. Mängder av tallar växer i de nedre delarna och de kalkrika bergen reser sig brant uppåt. Fåglar som finns här är bl.a. örnar och olika ugglor. En del smådjur finns också däribland gnagare, harar och rävar.

Förutom en katt så såg vi inte några djur denna gång.

Vi såg oss omkring i omgivningarna.

En kyrka fanns på plats. Dock stängd denna dag.

Vyn över nejden och staden Callosa är vacker. Och allra längs bort kan vi nästan skymta de norra delarna av Torrevieja.

 Berget Sierra de Callosa blev nästa stopp efter besöket i staden Callosa.

Jörgen och jag tog oss en tur uppför.

Flera vandringsleder av olika längd och svårighetsgrad finns så är man sugen på att vandra så är nog detta ett bra ställe. Ja, man måste ju inte bestiga bergen lodrätt. I området finns också en borg en bit upp att titta närmare på om sådana önskemål finns. (Men hos oss fanns de inte)

Susan, Jörgen och jag blickar ut över nejden.

Högt upp är vi.

Lika brant att köra ner som det är  att köra upp. Och smalt. Vägen är dubbelriktad…

Nere i stan igen. Undrar om pelaren är en rondell. Vi fick inte veta.

Sen eftermiddag och det är dags att bege sig hemåt. Nästa stopp blir en utsiktsplats i Torrevieja.

 I Torreviejas norra del stannar vi till och blickar mot Sierra de Callosa, syns längst bak i bild till höger.

Vi är hemma igen i Torrevieja och har med oss en massa trevligheter med oss i bagaget. Stort tack till Susan och Jörgen för en väldigt fin  heldagsnjutflykt