Resor i Sverige

Helen Sjöholm och Malena Ernman i Dalhalla

10 juli, 2017

 Dalhalla och där Malena Ernman  för nionde sommaren i rad intar scenen och i år gästas av Helen Sjöholm. Den musikaliska inramningen står Svenska Stråkensemblen och ett band som består av några av landets bästa instrumentalister. Malena Ernman på Dalhalla har blivit en sommartradition här och många återvänder år efter år för att njuta av en fantastisk musikalisk upplevelse. Artister som tidigare gästat malena är b.la.  Tommy Körberg, Lill Lindfors, Kalle Moreus och Sarah Dawn Finer. Jag hade  även förmånen att få göra en jobbrelaterad resa hit förra året också och då var det just Sarah Dawn Finer som delade scenen med Malena Ernman. En fantastisk musikupplevelse även då.

Dalhalla, ca 8 kilometer norr om Rättvik,  är en friluftsteater/konsertarena som byggts i det gamla kalkbrottet. Här har man sedan 1940-talet grävt och sprängt fram ett stort dagbrott, en enorm grop och när brytningen lades ner 1990 började tankarna om att anlägga en utomhusscenn här börja ta form. Många turer blev det och en ledande kvinna i sammanhanget var den f.d. operasångerskan Margareta Dellefors.

Kalkbrottet hade delvis formen av en amfiteater och med väldigt god akustik. Arkitekten Erik Ahnborg engagerades (Han ansvarade för bygget av Berwaldhallen i Stockholm) men det blev många diskussioner och oegentligheter innan det hela blev klart och han hoppade av sitt uppdrag innan Dalhalla blrv färdigt. Rättviks kommmun och Dalarnas län bistod med pengar till projeketet och 1994 hölls premiärkonserten som den svenska operasångerskan Birgit Nilsson ledde och året efetr skedde den officiella invigningen.

Scenen ligger långt ner och är omgiven av bergväggarna och det är många trappor innan man når sina platser.

Dalhalla var från början tänkt som en operascen men snart upptäcktes att endast opera inte drog ett fullsatt dalhalla så utbudet svängde över till en blandning till mer populärmusik och kommersiella evenemang. Pengarna styr här också. Vad gäller artisterna som ska uppträda på Dalhalla så krävs det mycket och helt också en utsålt arena.  JUst namnet Dalhalla kom till efter en ombildning av  asatrons Valhall och med en ”twist” av Dalarna. 

Arenan är stor och tar ca 5000 besökare, (fler med  ståplatser) och att dessa  ska ut och in har inte arrangörernas logistika uträkningar klarat av. Många bussar kommer och de har en särskilt parkering, men det är en logistikfråga att få in ett 50- tal bussar som ska parkeras på en trång grusplan där också besökare ska ut ur bussarna. Säkerthetskontrollen vid entrén var extar omfattande i år och med tanke på att det i insläppet fanns fem smala gångar så tog det tid att passera. Paraplyer, termosar,vattenflaskor och en hel del annat konfiskerades genast . Personal gick igenom alla väskor och detta var tidskrävande. Men till sist var vi igenom…

Köer på flera hundra meter för att passera genom säkerhetskontrollerna. Och ett råd till arrangörerna är ju att utöka personal och antal entréer.

Och kö var det för att gå ner på den smala vägen till arenan, men de flesta hann komma på plats innan föreställningen började.

Lite osäkert med vädret men inget regn på hela kvällen och när konserten börjat skymtades viss blå himmel. Publiken såg ut som ”färgglada bollar” i IKEAS bollhav.

Så var det dags! Och det bjöds på en enastående musikupplevelse inklusive allt och där Helen Sjöholm drog de absolut största applåderna med dels Gabriellas sång från filmen ”Såsom i himlen,” med en fantastisk hyllning till den nyligen avlidne Mikael Nykvist och dels ”Du måste Finnas” från ”Kristina från Duvemåla”. Magiskt båda numren.

Hela programmet var väldigt varierat med alltifrån opera, visor, ballader till ett avslutande och rivigt popmedley med 80-tals musik där publiken stod upp och sjöng med. I medleyt fanns bl.a ”godingarna” – Girls just want to have fun, Working 9 to 5,  Like a prayer, Here comes the rain, Walking on Sunshine, Time after time. Nostalgi!!

Helen Sjöholm och Malena Ernman i öppningsnumret.

Ombytta och som Malena Ennman sa ”lite Kling och Klangstuk” över oss. Mycket humor i de fartfyllda dialogerna

Malena är på väg och ta det årliga badet i sjön bredvid scenen. Våtdräkten är på under. Missade dock badbilden eftersom jag satt i mitte av arenan, perfekta parkettplatser och sjön ligger på vänstra sidan av scenen.

Dalhallascenen är stor och själva kalkbrottet är ca 400 meterl långt, 175 meter brett och med ett djup på 60 meter och detta har gjort att även scenen är stor. De skrovliga väggarna i klakbrottet gör att eko undviks och ljudet blir mjukt. Alla sitt platser är utformade för att ge bra ljud var man än sitter men visst ser man bättre  ju närmare scenen man sitter. Stora bildkärmar finns där allt visas så att även de som sitter längre bak ”ser bra”.  

Jag avstod en ”selfie” men fick en fin bild av både Malena och Helene föreställningen. Malena här med blött hår efter badet.

Konserten slutade strax efter 23 och det var kö fär att komma upp till bussar och bilar och kö för att få ut bussarna från sin parkering. Men alla var supernöjda efter en fantastisk musikupplevelse och tog all väntan med tämligen gott humör. Skönt att bara ha en halvtimmes resa tillbaka till hotelet i Tällberg där en vickning väntade på oss. Och klockan hann bli ”tidig morgon” innan jag slöt mina blå ögon.

Utsikt från mitt hotellfönster på First Hotell i Tällberg och klockan har hunnit bli 03. Lång dags färd mot natt.

 

 

Resor i Sverige

Tällberg och Dalhalla

9 juli, 2017

Gomorron! Jag befinner mig just nu på jobbresa med övernattning i Tällberg, Dalarna, och skickar en färsk skylthälsning härifrån. Mycket står på agendan, även idag, söndag , och Dalarna visar sig just nu från sin soligaste sida så frukost på hotellets terrass, en promenad i omgivningarna, förberedelser inför dagen och sedan avresa klockan tio. Vi har ett par besök att göra under dagen innan bussen på eftermiddagen åter ställer färden mot Stockholm och visst blir det en bra dag även idag.

Söndag är det och ”skyltsöndag” som BP så förtjänstfullt förvaltar. Och mitt bidrag kommer idag just från Dalarna.

På resande fot. Bra buss och chaufför är viktigt och det har vi verkligen.

Ankomst till Tällberg och ”First Hotell ”, tidigare hotell Gyllene Hornet.

En huvudbyggnade med reception, matsal, sällskapsrum och hotellrum finns. Större och mindre stugor och härbren i gammal dalastil finns  runtom.

Lite frukt smakar alltid gott och fruktkorgar finns utplacerade lite här och var. Vatten, kaffe och te likaså.

Huvudbyggnaden och med vacker utsikt över Siljan från fönstren.

Från Tällberg gick resan  lördag kväll vidare mot Dalhalla och konserten med Malena Ernman och Helen Sjöholm. (Mer om det kommer i veckan, men en helt enastående föreställning var det.)

En fantastisk musikupplevelse blev det verklige i ett fullsatt Dalhalla. En regnfri kväll och 4000 personer i publiken gav en fantastisk stämning.

Helen Sjöholm och Malena Ernman.

Bild – ”skylt”  från i morse strax före klockan sju. Jodå, jag var uppe för det är ju arbetsdag…En strålande vacker morgon i Tällberg.

 

 

Resor i Sverige

Njutbar lördag

8 juli, 2017

Cityterminalen i Stockholm denna lördag morgon och vår bussresa mot Dalarna och Tällberg börjar. En buss fylld med 48 pigga, glada och förväntansfulla gäster, plus chauffören och jag, också pigga och förväntansfulla, kör genom ett halvsoligt Uppland. Grönskan utanför är påtaglig och än vackrare blir den när vi kommer in i Västmanland. Jag berättar om platser vi passerear och stämningen är god. Snart är vi i Dalarna och där vi har kaffe och smörgåsstopp vid ”Karlfeldtsgården” som ligger strax utanför Krylbo, en riktig oas. Vänlig personal tar emot oss och visar till rätta.  Inget regn, så det går fint att sitta ute i trädgården.

Här på Tolvmansgården föddes 1864 författaren/poeten Erik Axel Karlfeldt och han bodde här tills han tog studenten. I samband med att Karlfeldt tagit studenten och flyttade till Uppsala för att studera vidare såldes gården på exekutiv auktion eftersom hans pappa hade stora skulder. Gården återförs till familjen när Karlfeldts son köper tillbaka den 1967 men i början av 1980- talet doneras gården till Avseta kommun.

Det finns även en ”Karlfeldtsgård” i Leksand och det var en gård som Karlfeldt köpte 1921, efter att ha gjort många resor till Dalarna och fastnat för trakten.

Mätta och belåtna fortsatte vi resan mot Tällberg och vårt boende, First hotel. Smidig incheckning,trevliga rum, bra service och att vi är på plats en halvtimme före beräknad tid är bara att lägga till pluskontot.

Härlig utsikt från hotellet över Siljan och det trots en del moln.

Hotellet består av en huvudbyggnad plus olika byggnader och längor – alla med vacker grönska omkring.

First Hotell i Tällberg, tidigare Gyllenen Hornet är ett av de tio hotell/pensionat som finns här. Från början byggdes delar av det nuvarande hotellet som en privatbostad  1934 men blev några år senare hotell. I början av 1950- talet inköptes det dåvarande hotellet av postpersonalens semesteravdelning , därav namnet Gyllene Hornet och såldes på nytt 2015 och då till kedjan First hotell.

Spa och relaxavdelningen är fri att använda för hotellgäster. Byggnaden är relativt ny och har fått gräs på taket för att smälta in i miljön.

Huvudbyggnaden

Tällberg ligger mellan Leksand och Rättvik och det är ett perfekt läge om man ska bege sig till Dalhalla på konser Och det ska vi göra om ett tag. Men först en tidig middag. Vickning blir det på hotellet efter konserten och då har klockan närmat sig midnatt.

Tällberg är en turistort och man räknar här med ca 250 000 besökare per år  och med tanke på att byn har ca 1000 invånare så fylls det ju på en del.

Vi hoppas på uppehållsväder inför kvällens konsert och om den återkommer jag. Det ska verkligen bli en upplevelse att se och höra Malena Ernman och Helen Sjöholm tillsammans och det är också första gången de står tillsammans på en scen.

 

 

Resor i Sverige Stockholm

Ny resa

7 juli, 2017

Fredag eftermiddag och Stockholm bjuder på vackert sommarväder.  Jag har ”studiedag”, idag också, inför helgens reserelaterade uppdrag men tar  gärna en paus för att promenera längs Årstavikens vatten. (Mälaren) Jag bor mitt i stan, på Söder i Stockhom, och bara några minuters gångväg hemifrån byts storstadens buller mot vågskvalp, båtar, änder som tjattrar och riklig grönska.  Flera olika koloniområden klättrar upp för berget och jag njuter av att titta på alla vackra växter som finns i koloniträdgårdarna.

Längs Årstaviken.

Möte. En and och en sothöna bekantar sig med varandra.

Eriksdalslundens kolonistugor klättrar uppför berget –

– och jag klättrar efter på gångvägarna.

Lummigt, blommigt och grönt.

Välskötta små kolonistugor där det verkligen blommar.  Jag sätter mig ner, andas in dofter och tar den vackra sommardagen till mig. 

Och när jag andats färdigt klättrar jag ner till vattnet och fortsättr hemåt. Jag passerar Hammarbyslussen, tittar på båtar som slussar ut i Saltsjön(Ästersjön) och går den sista biten hem längs kajen.

Helgens resejobb går till Dalarna och Dalhalla, norr om Rättvik, det gamla kalkstensbrottet som sedan 1993 byggts om och ut till en stor amfiteater- konsert och operascen. Även i år är det Malena Ernman som ger en konsert och nu tillsammans med Helen Sjöholm. Jga gjorde även resan förra året och då var det Sarah Dawn Finer som tillsammans med Malena gav en fantastisk konsert. Boendet har vi i Tällberg med utsikt över Siljan. Jag ser verkligen fram emot en fin jobbhelg och förutom konserten i morgon kväll blir det en hel del annat vi också ska se och uppleva under resan. Och visst är det fantastiskt att kunna förena nytta med nöje och en nygammal yrkeskarriär på ”äldre dar”.  Vill du läsa mer om Dalhalla och förra årets konsert så finns det här.

 

 

Bild från 10/7-2016 i Dalhalla när konserten var slut.

Malena Ernman, Sarah Dawn Finer och en ”junior” på trumpet.

 

 

 

Stockholm

Mobilvandringen i Stockholm fortsätter

6 juli, 2017

Min vandring runt östra Södermalm i författaren Per Anders Fogelströms fotspår fortsätter och  appen jag laddat ner till mobilen, Tempus Fugit” leder mig runt. Stadsmuseet i Stockholm tillhandahåller appen gratis under sommaren och jag låter mig villigt tas med runt östra Södermalm, det blir sammanlagt 15 stopp  som behandlas i 15 kapitel och där varje kapitel är mellan tre och åtta minuter långa. (Första delen av vandringen skrev jag om den 3/7.)

Per Anders Fogelström var en stor humanist och engagerad i många olika samhällsfrågor och var starkt engagerad i Förbundet för religionsfrihet som var föregångare till Förbundet humanisten. Att kyrkan skulle skiljas från staten var en viktig fråga för Fogelström och så skedde år 2000.  Borgerliga begravninga och borgerliga vigslar  som alternativvar andra viktiga frågor och Fogelström har skrivit de vigsellöften som idag ofta används vid borgerliga vigslar.

Per Anders Fogelström var en stor opinionsbildare och tillsammann med bl.a journalisten – krigskorrespondenten- och författaren Barbro Alving, Bang, och författaren Sara Lidman arbetade han aktivt för att Sverige inte skulle bli en atomvapenmakt, vilket var tänkt i slutet av 1950 – talet. Opninionsbildningen gav resultat och 1968 tog regeringen och riksdagen tillbaka beslutet. Jag hör detta berättas för mig när jag sitter i Stig Claessons, ”Slas” park här på östar Södermalm.

Parken fick detta namn 2008 när författaen som bott invid parken i nästan hela sitt liv avled..

”Slas” – författare, illustratör och konstnär var en mycket god vän till Fogelström och har illustrerat flera av hans böcker.

Karta över delar av Södermalm. Stig Claessons park är den lilla gröna fyrkant som är utmärkt norr om Vita Bergen.

Jag går vidare söderut och stannar till vid Borgmästargatan och ser Sofia Kyrka uppe i Vita Bergen framför mig. I detta gula hus startade Per Anders Fogelström, då 16 år gammal tillsammans med vänner ”Sofia småklubbar”, en sorts fritidsgård på östar Södermalm. Sofia kyrka ägde lokalerna och dessa fick lånas kostnadsfritt. Här samlades under åren närmare 1000 ungdomar i åldrarna 10 -15 år och olika aktiviteter erbjöds alltifrån idrott, till teater, film, högläsning, konst och poesi. Här höll Nacka Skoglund till och det var här hans fotbollsintresse väcktes.

 

Borgmästargatan 11, huset som under många år var en stor fritidsgård på östra Södermalm.

Sofia kyrka uppe i Vita bergen syns vida omkring, 46 meter över havet.

Jag tar mig upp i Vitabergsparken”Vitan” eller Vita bergen, kärt barn har många namn, ett område som är kulturreservat sedan 1956. Nuvarande namet tillkom så sent som 1967 och tidigare var detta ”Hvita Bergen”. Namnet vet man funnits sedan början av 1800- talet och kom till för att berggrunden här är så ljus. Kråkberget vet man var beteckningen på berget under 1600- talet. I slutet av 1800- talet var var detta område ett av Stockholm absolut fattigaste och har skildrats i bla. Röda rummet av Strindberg. Även Per Anders Fogelström syftar på Vita Bergen i boken ”Vita bergens barn”. I boken berättas om de nästan bortglömda åren i svensk historia i början på 1800-talet och fattiga människors livsvillkor.

Vitabergsparken är ett stort friluftsområde med både dansbana, en friluftsteater, ett café, musikpaviljong, lekytor och stora grönområden och många Stockholmare njuter här uppe av de vackra omgivningarna och utsikten över Stockholm.

Jag sitter på en parkbänk på en för dagen ganska öde friluftsteater, lyssnar och ser mig omkring.  Det är alldeles tyst, men i juli och augusti blir det mer liv och aktivitet. Stockholms Parkteater erbjuder många föreställningar och det är gratis. I sommar kan men bla. se Babben Larsson, hyllningsöreställning till Cornelis Vreesvijk, dansteater, ”Vegas i Vitan” med Carl Dyall och Rennie Mirro och Richard Wolff.  Teatern här  kom till 1954 och när det är föreställningar  vilket det är ganska ofta sommartid byggs en rejäl scen upp.

Musikpaviljongen är från början av 1900- talet.

Ett café mitt i grönskan. Fint att slå sig ner här och bara njuta av all grönska en fin sommardag.

Jag stannar till och slår mig ner på gräset vid de gamla husen Bergsprängargränd och lyssnar vidare. Just detta område i Vita bergen var ju så fattigt och eländigt och om jag blundar kan jag se framför mig hur tillvaron kunde te sig.

Jag har kommit till promenadens slut, gått ner från ”Vitan” och lyssnar på det sista kapitlet ”I kvinnoland”.Fogelsröm var omgiven av kvinnor i sin närhet, starka kvinnor som kämpat hårt och Fogelström har  beskrivit kvinnorna i sina böcker som”stötttepelare”. Redan när han skrev boken ”Sommaren med Monika” 1953, en bok som sedan blev film i Ingmar Bergmans regi, beskriver han monika som en fri och självständig kvinna. I ”Stadsserien” är det Emeli som står för godhet, mod och styrka liksom hennes mamma Lotten och mormor Johanna. Just de vårdande egenskaperna är viktiga i samhället och för en bättre värld . Kvinnors utsatthet i Stockholm  har beskrivits och hur de fått ta de smutsigaste och hårdaste arbetena t.ec som ”mursmäckor” . Ett jobb där de fick klättar högt upp på stegar med tunga murbrukshinkar och ge till murarna som stod där upp och bara murade. I Stockholm var prostitutionen omfattande och även dessa kvinnors villkor har beskrivits i flera av Fogelströms böcker. Jag har börjat läsa om hans böcker, böcker som jag läste både i min ungdom och läste om i tidig vuxen ålder, men det är dags igen. Och även läsa fler av Fogelströms kvnnoskildringar t.ex ”I kvinnoland” och ”I en borg av tystnad”, böcker jag inte tidigare läst.

Hemma har jag en bokskatt att bläddra och läsa i, en bok skriven av Per Anders Fogelström som jag fått av Ruth i Virginia .  Boken är helt unik och där finns mängder av de bilder som Fogelström ritat i samband med att han skrivit sina böcker men bilder som inte publicerats där. Stort tack, Ruth! Boken ger mig så mycket glädje.

 

 

Allmänt

Envis, men det räcker inte

5 juli, 2017

Envisheten är både min bästa och sämsat egenskap men ibland räcker den inte till.  Ja, inte bara envisheten utan förmågan att få till det också. Sedan några dagar tillbaka, snart en vecka, har jag haft stora svårigheter att ladda upp bilder till bloggen. Ibland har det fungerat men oftast inte och det har varit väldigt segt. En information om att det är HTTP fel kommer fram och det budskapet kommer hur jag än gör.

Gårdagens bilder i mitt båtinlägg kom till blogginlägget genom att livlinan Sanna hjälpte mig. (Sanna är min livlina i bloggfrågor och har hjälpt mig med både designen på den bloggen jag hade hos blogg.se och den nuvarande på WordPress.) Jag mailade bilderna till Sanna som sedan kunde gå in och lägga dem i mitt wordpressbiblioteket  där jag  kunde hämta och ladda upp dem.  Men vilken procedur.

Sanna har försökt att klura ut varför det inte fungerar för mig att ladda upp bilder från mitt fotoarkiv på datorn till WordPress, men att det går bra från hennes dator.  Likaså kan jag både skriva inlägg och laddda upp bilder om jag använder min mobil. Och mobilen är på samma trådlösa nätverk som datorn när jag är hemma.

Så bilden på rosorna i inlägget är tagna med mobilens kamera och sedan har jag har jag laddat upp bilden via WordPressappen i mobilen och då hamnar den i mitt bildbibliotek på WordPress där jag kan plocka upp den. Puh!

Nästa kluriga grej är att om jag testar med min gamla blogg så kan jag ladda upp bilder utan problem. Och när jag kom på att  datorn kunde  ”dela nätverk ”med mobilen så fungerade bilduppladdningen hur bra som helst. Så något är skumt mellan husets datorer och wifi uppkopplingen och bara vad gäller bilduppladdningen till min wordpressblogg.

Fiber, snabb sådan,  har vi  och wifi i lägenheten fungerar  perfekt, utom när det kommer till  uppladdning av bilder på ”Dittemitti” bloggen. ( Jag  har även testat husets andra dator men inte heller med den kan jag ladda upp bilder till  wordpressbloggen.  Konstigt är det.  Så är det någon / några läsare som har tips om felet så hjälp mig.  Tackar på förhand!

Imorgon när jag då samsat mig lite kommer  i alla fall fortsättningen på ”mobilvandringen”- i Fogelströms fotspår.

Foto Resor utomlands Stockholm

Variationer av båtar

4 juli, 2017

Dagens inlägg handlar om båtar, veckans ord hos Sanna i Gemsweeklyphotochallenge där man i bild/text fritt kan göra sin egen tolkning.

Min tolkning börjar i södra Kina bland ”Sockertoppsbergen” i trakten kring Yangshou och på en flotte där vi hade cyklarna med. En fantastisk resa nerför floden och  i en underbar  natur. Hem till vårt boende i mycket lantlig miljö tog oss cyklarna genom risfält och förbi vattenbufflar och hela tiden med de vackra bergen som kuliss.

Önskas det frukt eller förfriskningar finnns detta nära till hands. Bara att vinka som kommer leveransen. 

Nästa båttur blir i Thailand där vi tar oss över från den lilla staden Ban Phe till ön Koh Samet.  Resan tar ca 30 minuter och det är mycket som ska transporteras till ön förutom passagerare. (Ban Phe ligger ca 17 mil sydost om bangkok och är den närmaste staden från vår lilla thailändska by. Hit dit kör vi med scootern på ca 20 minuter antingen för att handla eller ibland ta oss över till Koh Samet)

Åland blir nästa stopp och här blir det ingen båtresa men väl ett besök på museiefartyget Pommern i Mariehamn. Pommern är en fyrmastad stålbark som byggdes i Glasgow 1903. Mer om Pommern finns att läsa här.

Pommern en vacker sommarkväll. (Under 2017 är det inte möjligt att besöka fartyget p.g-a. renovering, men 2018 ska fartyget  åter vara öppet för allmänheten.)

Och är man i Mariehamn rekommenderas ett besök i Östra hamnen och i det fina sjökvarteret. Här finns ettt träbåtsvarv, skeppsbyggeri, hantverkscentrum och ett litet museum.

Gamla båtar ligger vid bryggorna i Mariehamns sjökvarter och längst ut finns Sjökapellet. 

Resan börjar närma sig hemmahamnen, Stockholm, och på vägen passerar vi genom Stockholms vackra skärgård. Absolut njutbar i varje fall i vackert väder.

Vår sista båt, Maxie, får vara med och tar oss här hem.

Skeppsholmen i Stockholm och båtarna som ska segla tävlingen Gotland runt är  på plats. Jag går länge längs bryggorna och tittar och fastanar för de vackra klassiska modellerna.

Vackra båtar!

Lite klassiskt i båtväg kan även passera  genom Hammarbykanalen nedanför oss. En kväll för ett par år sedan dök denna båt upp. Och inte är det vanligt att någon seglar just här. Men båten hade ingen motor så vilket var alternativet…

Man behöver inte ha bråttom…

Och när en vevgrannofon drogs  upp och den gamla biten ”Red sails in the sunset” spelades på ”stenkaka” kändes  det så rätt.

 

 

Stockholm

Mobilvandring i Stockholm

3 juli, 2017

I en av Södertidningarna, Södermalmsnytt,  hittade jag häromdagen förslag till en littterär mobilvandring där  författaren, journalisten, Stockholmsskildraren, miljöaktivist, opinionsbildaren och fredsaktivisten Per Anders Fogelström är huvudpersonen. Promenaden tar en runt på östra Söder och man får veta mer om Fogelström, hans sätt att se på Stockholm och vad som drev honom i sitt arbete.

I samarbete med Stadsmuseet kan man under sommaren ladda ner en gratisapp, ”Tempus Fugit”  och där finns en karta, introduktion och ljudberättelser om Fogelström. Vandringen består av 15 kapitel som är kopplade till 15  platser på Södermalm som var viktiga för Fogelström.  (För att kunna lyssna måste man vara på plats och följa vandringen.) Så idag har jag gjort en givande  vandring i Fogelströms fotspår och hoppas ni vill följa med.

Stadsgårdskajen

Vandringen strtade vid Katarinavägen i Stockholm, alldeles ovanför Fotografiska museet och Stadsgården där Finlandsfärjorna och en del kryssningsfartyg lägger till. Här ser man inloppet till Stockholm och denna sjöväg skulle Per Anders Fogelström komma att ta många gånger och han sågs ofta stå här senare i livet och blicka österut.

Per Anders Fogelström föddes i Stockholm 1917 men kom sedan att bo i Helsingfors, Petrograd i Ryssland, tillbaka i Stockholm och sedan vidare till Viborg i Finland – innan det på nytt blev Sverige, så att byta land blev en vana.  Fogelströms pappa arbetade för ASEA men hade förskingrat pengar för dem under flera år och flydde till Tyskland där han han fick jobb som säljare. Familjen var skuldsatt och Per Anders mamma valde skilsmässa och att flytta hem 1922 till Stockholm med de båda barnen och det trots osäker ekonomi.  Pappan försvann ur familjens liv och flyttade vidare till Amerika med en ny kvinna.

 

Monumentet restes här 1977 och är gjort av Liss Eriksson.

Nästa stopp i vandringen blev högre upp på Katarinavägen vid minnesmärket La Mano, ”Handen” till minne av de svenskar som kämpade för demokratin  och dog i det spanska inbördeskriget, 1936-1939 och av de ca 500 svenskar som var med dog nästan 200 personer. Fogelström menade att ”en enda människa kan göra skillnad genom att använda sin röst” och detta var något han själv gjorde i många sammanhang.

”Fjällgatan är väl idag den här stadens vackraste gata. En gammeldags smal gata som drar fram längs bergskantenmed kullerstenar närmast husmurarna och med lyktor som sträcker sig ut från husen”. (Fogelström)

Början av Fjällgatan.

Längs Fjällgatan finns de gamla miljöerna bevarade från 1700-talet med hus som är timrade och panelade och har långsidan mot gatan . I förlängneingen av huset finns ofta ett plank med port in till gården och på gården fanns ytterligare hus, dass, bodar, stall och ibland även i bagarstuga. I mitten av 1700-talet började Falu rödfärg komma och den grå trästaden blev röd. Mot slutet av 1700- talet målades också trähusens fasade i ljus oljefärg för att efterlikna de finare stenhus som fanns i andra delar av stan än Södermalm.

Sista Styverns trappa.

En brant trätrappa leder från Fjällgatan upp till Stigberget och fick 1967 det nuvarande namnet. Tidigare hette trappan Mikaels trappgränd efter Stockholms bödel Mikael Reissuer. Trappan bytte namn för namnberedningen i Stockholm tyckte att denne Mikael med både gata, trapp och kvarter uppkallat efter sig  fått tillräckligt med uppmärksamhet.  En annan anledning var också att man ville återta namnet Sista Styverns trappor som i början av 1800- talet ledde ner från just Fjällgatan till Stadsgården där båtarna låg och till krogen med samma namn, Sista Styvern. Det var här sjömännen tog ett sista glas innan de tog sig hemåt och det var lätt att även här spendera sina sista styvrar, pengar.  (Även i Göteborg, i Majorna finns Sista Styvern)

I slutet av Fjällgatan ligger Per Anders Fogelströms Terrass med härlig utsikt (om vädret är fint) över både  Stockholm och dess inlopp-

Vy från Fogelströmsterrassen in mot Gamla stan, City och Skeppsholmen – till höger. (Det var där alla båtar till Gotland runt låg )

Fjällgatan 30, huset där Per Anders Fogelström bodde från 1964 och fram till sin död 1998, ett gammalt hus som byggdes i mitten av 1700-talet av tröjvävaren Anders Berg och som är väl bevarat.

Som en av våra mest kända  Stockholmsskildrare har Per Anders Fogelström kanske  blivit mest känd för Stadsserien, romanerna om Henning och Lotten och deras släkt som beskriver livet i Stockholm mellan åren 1860 och 1968.  Stockholm och främst Södermalm skildras  från mitten av 1700- talet och hundra år framåt i Fogelströms ”Barnserie” , där barnens situation belyses.  I ”Vävarnas barn” beskrivs barna arbetsförhållande och liv på Barnängens klädesfabrik 1749-1779 . ”Krigens barn” utspelar sig mellan 1788 och 1814 och skildrar genom stockholmarnas ögon de år då Sverige deltog i olika krig och hur barnen hade det. ”Vita Bergens barn” är en fortsättning på på Krigens barn och utspelar sig mellan 1821 och 1860 och skildrar fattiga människors liv i en tid av politisk oro. Här möter man som läsare de människor som förekommit i de övriga böckerna och om deras efterkommande.

Fortsättning följer.

Skyltar Stockholm

Bland båtar och skyltar

2 juli, 2017

Söndag och dags för nya skyltar denna  skyltsöndag. Detta är  ett tema som bloggvännen BP  förtjänstfullt förvaltar och där fantasin kan få fritt spelrum. Det gäller att hitta en eller flera skyltar, antingen några vi sett under veckan eller hämtade från något arkiv. Mina skyltar den här veckan håller sig inom det maritima området, men färgen är inte helt övertygande blå. Snarare är det en gråskala som framträder.

Idag, söndag den 2/7 går starten för havskappseglingen Gotland runt, men tävlingen heter sedan några tillbaka ÅF OFFSHORE RACE och sedan några dagar tillbaka har de deltagande segelbåtarna legat i Stockholm, på Skeppsholmen. Tävlingen startar inne i Stockholm och har så gjort sedan 2011 och går genom Stockholms skärgård, förbi Sandhamn och runt Gotland och målgången är i Sandhamn.  I år firar tävlingen, som anordnas av KSSS, Kungliga segelsällskapsklubben Sandhamn, sitt 80 års jubileum och det är 250 båtar som ska starta, betydligt färre än under 1990-talet då det ofta var mellan 400-500 båtar som deltog. Båtarna har blivit större och likaså besättningen ombord så antalet deltagande seglare kanske inte minskat i sig.

Deltagande båtar ligger tätt vid bryggorna på Skeppsholmen. Mycket som ska förberedas inför starten.

ÅF OFFSHORE RACE , tävlingens officiella namn sedan 20111. (ÅF står troligen kvar för Ångpanneföreningen, ett av landets största konsultbolag)

Sträckan som båtarna

Skärgårdsstiftelsen är med på plats; En idell stiftelse som arbetar för att bevara och utveckla en genuin skärgård. De erbjöd dock inga gratis båtturer just denna dag-

Men det fanns andra båtar som gjorde det, bla. den här som jag provåkte och körde häromdagen. Prova mig står det dessutom och visst tar en fasta på det även om det är grått och blåser upp till 20 m/sekund i byarna. 

Och visst ville jag se segelbåtarna/skeppen som skulle delta i tävlinge. Alla låg vid bryggorna så det var bara att titta på.

Ett par restriktioner fanns för att beträda bryggorna. dock överkomliga.

Vid dessa bryggor låg de äldre klassiska båtarna och här stannade jag länge. Vilka skönheter!

Så sant! Man får oftast jobba för att få sina önskningar uppfyllda.

Några av mina favoriter, men det fanns många. Hitttade här även en båt jag varit med och seglat på 1960- talet, samma namn men ny ägare.

 

Har nu tänkt mig iväg till Nacka strand för att se en del båtar som passerar där på vägen ut i Stockholms skärgård. Och idag, just nu, är det sol över Stockholm och bra vind, lyckat för seglarna.

 

 

Stockholm

Kontraster

1 juli, 2017

Här har det idag varit kontrasternas dag och inom vitt skilda områden. Häromdagen slutade vårt trådlösa nätverk att fungera och  ”dosan” – ”routern” som gett oss bra uppkoppling  hade tröttnat.  Det finns en väldigt snabb fiberuppkoppling i huset men det hjlpte inte min dator när routern tröttnat. Ny router är installerad och wifin är i toppklass, men dock  inte uppladdningshastigheten på min bloggs bilder. Men den piggnar nog också på sig vad det lider. I detta fall är min envishet en tillgång.

Blåsten från igår har gett med sig och för mig blev det en skön promenad i Södermalms äldre omgivningar, uppe på Åsöberget och Kvastmakarbacken. Södermalms ursprungliga namn är Åsön , och kommer av ordet as som är fornnordiska och betyder ås. Åsön syftar på den Stockholmsås som sträckte sig tvärs över nuvarande Södermalm.

Kvastmakartrappan med sina 137 trappsteg leder upp till Kvastmakarbacken.

Namnet Kvastmakarbacken kommer från att dte troligen bott just kvastmakare i husen just här. När man går här är det lätt att i ankarna hamna hos Per Anders Fogelström och hans Stockholmsböcker; ”Mina drömmars stad”, ”Barn av sin stad” och ”Minns du den stad”, ”I en förvandlad stad” och ”Stad i världen”. Husen uppe på Åsöberget är numer den  största sammanslagna trähusbebyggelse som finns kvar i Stockholm från 1700-talet-

De röda 1700-tals husen uppe på Kvastmakarbacken är från 1700- talet och ingen genomgripande renovering elleer modernisering ha skett och inte förrän i mitten av 1900- talet började viss modernisering. Husen bebos även numer och räknas som kulturhus och  förvaltas av Stadsholmen. (Ett fastighetsföretag som ska rusta upp och förvalta hus med antikvariska värden i Stockholm)

De höga plåtskorstenarna på husen är typiska för 1700- talet.

I bortre delen av bilden skymtar ett gult hus, men det heter ”Gröna gården” och kanske var det grönt förr. Huset kom till i sambande med att kung Oscar den I piggnade på sig efter en längre tids sjukdom. Tillfrisknandet firades med att  en stor insamling  gjordes och syftet var att med  hjälp av pengarnas  bygga ett hus som innehöll ” sunda och tjenliga bostäder åt den arbetande klassen”. Huset stod klat 1855 och här fanns 16 lägenheter med ett run och kök. Till varje lägenhet hörde en källare, två uthus, vedbod och dass. Och för att tillse att ordningen uppräthölls  bodde en tillsyningsman överst i huset. Maten lagades över öppen eld och så skedde fram till början av 1900-talet-  Som mest bodde här 70 personer varav 35 barn så trångt var det.  Huset köptes in av Stockholm stad 1931 för man hade då tänt sig att en del av Ringvägen på Söder skulle passera här. Så blev det inte och huset moderniserades på 1970- talet och antalet lägenheter minskades.

Alldeles i närheten ligger Hedbergs Malmgård, ett hus som byggdes av handelsman Daniel Hedberg. En malmgård var en större byggnad, som ett fritidshus och låg utanför själva stan. En stor trädgård med fruktträd  ingick ofta och även lusthus och stall. Runt om i Stockholm finns många malmgårdar och de flesta är från 1700-talet.

Själva ordet malm kommer från att mala -mald sten, krossad sten, som skapades vid inlandsisens avsmältning, ofta i form av åsar.  (Även Malmö och i betydelsen sandhög.)

Hedbergs Malmgård renoverades på 1980- talet och hade då haft kvar sitt ursprungliga skick i drygt 200 år. Ny renovering tycks ha påbörjats.

Efter en kort promenad är man åter tillbaka i Storstaden och det är fint att blicka ut över stockholm även en grå lördag eftermiddag.

Utsikt över Stockholm från Fjällgatan.

Sakta drar jag mig hemåt med Fogelströms böcker i tankarna och möter ett helt annat Stockholm. Ett Stockholm som jag också tycker om. Och kontrasterna som ständigt är närvarande gör Stockholm till både min och många andras stad.

Skånegatan. Fullt på uteserveringarna.

Hemma på Söder! En del av den bilfria  Södermannagatan med sina många caféer och mysiga butiker.