Furuvik är en liten tätort i Gävle kommun, vid Gävlebukten, cirka 10 km öster om Gävle. Och här ligger också den fina Furuviksparken som i lördags var målet för vår tur. Men vill man inte besöka parken så är Furuvik ändå ett trevligt utflyktsmål. Vacker natur, hav och sjö samt trevliga och havsnära restauranger kan vara minst lika trevligt. (Mer om parken, djuren som finns, läget och vad som finns att göra finns på hemsidan. )
Har man möjlighet att besöka Furuvik och parken en vardag är det mindre trängsel. I alla fall sommartid.
Furuvik
och Furuviksparken var målet för vår “njutflykt” i lördags. (Njutflykt , ett ord jag hittat på, innebär en utflykt som är extra trevlig och njutbar. Men ibland händer det att en tänkt njutflykt inte riktigt blir njutbar.)
Vi hade bestämt oss för att ta tåget till Furuvik och det visade sig vara ett bra och bekvämt val. För oss i Stockholm blev det tåg till Uppsala och där byte till “Upptåget” som går mellan Uppsala och Gävle, med många stopp under vägen. (Det finns även ett “Upptåg” som går från Uppsala och till Sala.)
I Uppsala bytte vi till “Upptåget” som på dryga timmen tog oss till Furuvik. Bekvämt att tågstationen ligger ett par hundra meter från entrén till Furuviksparken.
Liv tittar på kartan över parken och Max & William väntar. Vad ska vi först titta på? Hmmm…Schimpanserna och lemurerna är i närheten så där börjar vi.
En stor fördel med Furuviksparken är att den är utspridd inom ett stort grönområde vid havet och att man kommer nära djuren. Trots att det var en lördag vi var på plats, och mycket folk, kändes det inte direkt trångt annat än inom tivoliområdet. Där var det långa köer så därför testade vi bara ett par åkturer denna gång.
Många gamla hus finns bevarade inom parken i Furuvik och flera används till butiker och caféer.
Vi började med att titta på en del djur
och först av allt hälsade vi på hos schimpanserna . De trivs i vilt tillstånd i regnskogen och savanner men såg ut att tycka miljön här i parken också var riktigt bra. Livslängden för schimpanser är i det vilda 35 år och här i Furuvik ca 50 år.
En stor fördel är att man som besökare här i parken i Furuvik kommer nära djuren.
Här är det ett par lemurer som får mat och djurskötaren berättar under tiden om dem. I vilt tillstånd finns de på Madagaskar och de förekommer i ca. 20 arter.
Här är vi på en meters avstånd från lemurerna.
Barnbarnet William hälsade på hos getterna.
Innan lunch hälsade vi också på hos de stora sumatraorangutangerna. De har ett stort eget hus där man försökt att efterlikna deras livsmiljö som är i regnskogarna. Intressant är att här i Furuvik finns det sedan 2008 en primatforskningsstation som drivs av Lunds universitet. (Man studerar hur människoapor, här i parken. schimpanser och orangutanger) tänker och uppfattar sin omgivning .
Lite vila för mamma sumatraorangutang.
Dags för lunchen och den medhavda matsäcken. Och med den här utsikten över Gävlebukten smakade den extra bra.
Vi hittade en fin plats för lunchen här i Furuvik. Verkligen naturnära omgivningar.
Hemliga fortet i Furuvik
har funnits här länge. Det är ett kustförsvarsmuseum som byggdes i mitten av förra seklet och skänktes till Furuviksparken i mars 1993. Har kan man kliva rakt mer i underjorden och få en känsla av det “kalla kriget”, motsättningar mellan USA och Sovjetunionen, som pågick på 50-talet. Här nere i underjorden spejar man ut över havet genom riktiga kanonsikten. Och anledningen till att detta batteri (antal kanoner som samverkar mot ev. fienden) var placerat här var att skydda Norrlandskusten från ev, fiender som kunde komma sjövägen.
Här nere får man absolut en känsla av hur det kunde vara under beredskapstiden och man kan känna på och testa det mesta i de många och hemliga gångarna.
Här är vi på väg till “Äventyrsön” med det “hemliga fortet, en del av parken i Furuvik.
Lite knepigt att hitta nergången. Den verkar väl dold.
Så här bodde man.
Max är verkligen intresserad och visar, förklarar och testar allt som finns.
Fin utsikt över Gävlebukten från ett av kononsiktena.
En lång och lyckad dag var till ända och trots att badkläder var med avstod vi bad .Det mulnade på så vare sig havet eller de stora utomhusbassängerna lockade någon av oss. Tågresan hem gick också bra och i var eniga i att om tågen fungerar så är det ett bekvämt sätt att resa på.
Furuviksparken välkomnar med blommor. 
Lite gamla skyltar. Kanske kommer ni ihåg några av dem. Jag gör det i varje fall.
Furuviksparken bjuder på mycket av det mesta och även tydliga skyltar.
Mängden besökare i Furuviksparken med ursprung i andra länder var stor. Men alla skyltade inte lika mycket.
I Furuviksparken har man låtit bygga ett par stora insektshotell. Och invånarna trivs.
Barnbarnet Max, 9 år, inspekterar radarstationen här upp. Och förklarar för mig. 
Max är stolt bärare av sin “moster Helens” vinst på godishjulet.
Och William bär på sockervadd. Lycka! Men smaken var nog inte den bästa. En hel del hamnade i en papperskorg. Foto Liv Viberg, Williams mamma)
Rankhyttan och herrgården ligger några mil söder om Falun, vid Vikasjöns södra spets. Värt att notera är att gården har anor från 1200-talet men är om och tillbyggd i olika omgångar. Huvudbyggnaden som den ser ut idag är från 1800-talet
En bild av Gustav Vasa, målat på 1800-talet, hänger i en av de stora salarna på Rankhyttan.
En av flera stora salar på Rankhyttan
God och varierad buffé med både kött, fisk och olika sallader.
Olika sillsorter finns framdukat för de som vill ha.
Många möbler på Rankhyttan är från 1800-talet och en del också betydligt äldre-
En av salongerna på Rankhyttan där man kan inta sitt”kaffe på maten”.
Ett rejält nyckelskåp med många nycklar av äldre modell. Kanske kan några komma till användning än idag. 
Kungsladan på Rankhyttan är förknippad med Gustav Vasas äventyr i Dalarna vintern 1520-1521.
Utsikt över Siljan från First Hotell – Gyllene hornet i Tällberg.
Västanvik och Jobs handtryck. Här ligger både butik och verkstad. Vacker utsikt från själva verkstan ner mot sjön.
Två långa bord á 30 meter är i bruk när tygerna får sina tryck.
Jobs handtryck tillverkar tidlösa klassiska tyger som alltid är rätta i tiden. Här håller mönstret “Folklore” på att få sina färger.
Åsa Jobs visar en av de stora schablonerna som används i själva tryckprocessen.
Här är det en tablett/liten duk som är på gång och då blir det tryck i mindre schabloner 
Jobs handtryck förekommer i många olika varianter. Här en del av alla vackra kuddar. Här stod jag länge. 
Funderade starkt på den orange kudden….
Utsikt över Siljan från vårt boende i Tällberg, 
Hit till Tällberg återkommer både jag och andra gärna.
“Gyllene Hornets” spa- anläggningen har ett tak som är tak vackert bevuxet med gräs och blommor.
En del av huvudbyggnaden på hotell Gyllenen Hornet i Tällberg.
En av stugorna som hör till hotellet. Titta noga på de fina skorstenarna.
“Röda stugor tåga vi förbi”…
En sista titt denna gång ut över Tällberg och Siljan innan vi reser vidare. Tack för denna gång!
Ett trevligt stopp blev det på vägen till Dalhalla. Kaffe och smörgås smakade bra på 
I denna röda byggnad, “sommarvistet” föddes skalden Erik Axel Karlfeldt 1864.
Ska man gå på konsert i Dalhalla är det trevligt att övernatta i Tällberg. Här utsikt från mitt fönster. 
Dramatiska moln över Siljan
Kön in till Dalhalla, genom säkerhetskontrollen, rör sig ganska snabbt. Och många som ska passera.
Dalhalla, själva arenan, sedd från vägen som leder ner. Och det är brant. Både att komma ner och sedan vidare in till sin plats. Ju längre fram man sitter desto längre att gå. 
Malena Ernman har haft konserter med olika gästartister på Dalhalla i år för elfte året.
Duett, Malena Ernman och Kristin Lidström. (Kristin har spelat bl.a. i Kristina från Duvemåla och Les Miserables och nu i “Såsom i himmelen”
Lisa Nilsson bjuder på brasilianska rytmer – Hon “äger” verkligen scenen på Dalhalla.
– och mer av dessa tillsammans med Malena.
Lite regn kom det på oss efter pausen och publiken på Dalhalla iklädde sig sina regnponchos.
Malena Ernman, 
Här ett stycke ur “Trollflöjten” framfört med stor humor. Här damerna tillsammans med 
Klockan är snart 23, konserten är slut och Dalhalla töms på sina åskådare. 
Tydliga vägvisare såg vi på flera platser i Visby. Just här skulle vi mot 
Tydligt budskap! Och, jodå vi träffade fler vi kände här i Visby som också var på besök. 
Innanför ringmuren i Visby ligger Gotlands Bryggeri
Många tänkvärda skyltar om Östersjöns fiskar passerade vi. Gjorda med humor.
Fyndigt!
M/S Sigrid hade under Almedalsveckan lagt till i Visby hamn.
Tetra pak för vatten verkar komma mer och mer. Miljövänligare än plast.
“Det var mycket väsen för lite ull, sa pokjken när han klippte grisen.”
Almedalsveckan var inne på sin andra dag när vi var i Visby. Och några gator hade gott om besökare.
Vackra rosor växer längs många av de smala gränderna i Visby.
Heliga Trefaldighetens ruin, “Drotten, en av många i Visby.
Vid “Drotten” står Christopher Polhem och blickar ut över nejden.
Vackra små torg med fina planteringar finns runt om i Visby. Lugnt här trots Almedalsveckan. 
Gott om uteserveringar. Och plats fanns det på de flesta. Trevligt med ett och annat “pitstop”.
En del av Visby ringmur. Vackert med både mur och hav. 
Visbys ringmur omger den botaniska trädgården. Ringmuren är från andra halvan av 1200-talet och sräcker sig ca. 3.6 km runt Visbys gamla stadskärna.
Botaniska trädgården har 30 olika “planer” och alla med sin karaktär. Här “Ovalen”.
“Solvisarplan” en av de 30 planer som finns här i botaniska trädgården.
Mer att läsa om den botaniska trädgården finns 
En giftig växt, en giftsumak grönskade fint men kan orsaka allergiska reaktioner om man vidrör den. 
Giftsumaken i sin helhet.
Från Bosses blogg tyckte jag mig förstå att detta är en Queen of Meadow. Hoppas jag har rätt. Älggräs på svenska.(rätta mig om jag har fel.)
Givetvis finns mängder av rosor i botaniska trädgården. 
Alldeles utanför botaniska trädgården ligger havet framför oss.
Visby mötte oss med strålande sol och en del vind.
Lotsen kommer i en av Sjöräddningens båtar för att just lotsa oss in till kajen i Visby. 
En del av Cinderella sedd från kajen i Visby.
Flera kryssningsfartyg låg i Visby hamn. Detta, från rederiet “Ponant, såg vi när vi på vår resa i februari, i Ushuaia, på Eldslandet, i södra Argentina.
Vi går längs Skeppsbron in mot stan. Många fritidsbåtar av olika storlekar ligger i hamnbassängerna och längs kajen. 
Ett kaffestopp blev det hos de trevliga killarna hos 
Många utställare finns även utanför Almedalsområdet. Och ju närmare Almedalen vi kommer ju mer ökar folkmängden.
Mycket att lyssna och titta på.
En del av Almedalesparken i Visby
Här är Riksidrottsförbundet representerat. 
Mitt i vimlet träffade vi också på delar av familjen Kristersson, våra grannar från åren i Peking, 2007 till 2010. Jätteroligt att ses! Och vi har setts efter det.
Här håller TV4 på att förbereda en intervju.
Vi stannade och lyssnade en stund på Lotta Bouvin- Sundberg från SVT som intervjuade Anna Kindberg Batra.
Strax utanför Almedalen slog vi oss ner vid havet. Absolut njutbart.