Monthly Archives

april 2020

Stockholm

Nyfiken – Nu blev det av att ta en titt och få veta

30 april, 2020

Gårdagens vinden var vass och molnen hade milt sagt  blandade färger men där de mörkare tog ledningen. Termometern ville inte, trots att jag försökte med positiva tankar, riktigt passera +9 grader. Men den dagliga rundan ville jag gärna ta, för någon stugkatt har jag ännu inte blivit. Bestämde mig snabbt för att ta en titt på en kombinerad butik & restaurang här i närheten och  som jag länge varit nyfiken på länge.

Passerade vår innergård på vägen ut till gatan och stannade till hos magnolian. Vacker! Men snart överblommad.

Jag har länge varit nyfiken på

en liten butik i närheten som specialiserat sig på ett bra  utbud av det “goda” från Italien, Frankrike och Spanien. Butiken har också en restaurangdel och vill man kan man också köpa med sig färdiglagad mat hem. Annonser för butiken har jag sett i våra Södertidningar men nu ville jag alltså själv ta mig en titt.

Jag lämnade det lugna området på kajen, passerade Tullgårdsparken och kom upp till Götgatans brus och myller.

Götagatan, vid Skanstull, myllrade denna eftermiddag av både bilister, fotgängare och cyklister. Nästan som vanligt.

Start längst söderut vid Trålgränd och sedan via den blå prickade linjen norrut  till Renstjärnas gata 25. Mitt mål för promenaden.

Jag gick bara et kort bit på Götgatan för att strax vika in på Katarina Bangata och stannade till vid den legendariske fotbollsspelaren  Nacka Skoglunds hörna..  Man kan kanske, på ett sätt, jämföra honom med  Zlatan eftersom både har en liknande bakgrund. På sin tid var Nacka “världsberömd” och det även långt utanför Sverige.

Nyfiken på den här byggnaden har jag varit. Men på en guidad tur fick jag ta en närmare titt. Så nu vet jag. Ett gammalt bryggeri ocu senare sinnessjukhus är svaret. Nyfiken på den här byggnaden har jag varit många gånger.  Men en guidad tur på  Södermalm gav mig svaret.

På Södermalm fanns många bryggerier och ett av dem sträcker sig runt ett par gator, Brännerigatan och Bjurholmsgatan. I början av 1800-talet förvandlades lokalerna här till “Epidemiska sjukhuset” ett provisoriskt sjukhus som gick under namnet “kopphuset”. Ett passande namn, för i Stockholm pågick en epedemi av smittkoppor. I slutet av 1800- talet blev det Katarina sjukhus som drevs i Katarina församlings regi och med plats då för 2000 patienter och hela bryggeriet togs då i anspråk. Epedemien tog slut och här blev det nu 1902 ett “sinnessjukhus”, det mest verksamma i Sverige. Idag är det bostäder och konstnärsateljéer här.

Det röda huset som skymtar mellan träden, Katarina Bangata 42, är  huset där Nacka Skoglund växte upp och där han också tillbringade sina sista dagar.

Området kring det krog och cafétäta Nytorget ligger ganska öde och så även den gröna plastgräsmatta. (Tidigare gräs här men det blev snart en leråker så det blev plastgräs i stället.)

Nytorget. Konstgräs men påskliljorna och träden runt om är “äkta vara.”

Fortfarande nyfiken närmar jag mig målet

och kommer ut på Renstiernas gata. Jag passerar trapporna som leder upp till den fina Vitabergsparken men just nu blir det ingen avstickare dit upp. Här uppe i den fina Vitabergsparken har jag varit många gånger. Under sommaren brukar Parkteatern underhålla med olika föreställningar och evenemang som lockar många besökare. Även parken och området i sig är ett stycke Stockholmshistoria.

Vitabergsparken lockar alltid till ett besök. Och även om jag varit här många, många ,gånger så går jag gärna runt här.  

Framme! Stockholm Ost & Chark

Stockholm Ost & Chark på Södermalm. Nyfiken öppnar jag dörren och kliver in. Och nyfiken öppnar jag dörren och kliver in.

I den högra delen av lokalen, längs fönstren ut mot Renstiernas gata, finns restaurangdelen. Gott om plats mellan borden. Och den mittersta och vänstra delen av lokalen är butiksdelen.

En del varor har jag på min lista; goda ostar, lax och oxfilé från Dalsland. Men sedan finns  förstås möjligheter att  fylla på listan efter hand.

Jag rör mig långsamt och går väldigt noga genom utbudet. Vill inte missa något. Att sedan priserna är mycket överkomliga, bättre på många varor än de stora kedjorna är också positivt.  (Just nu är det färre som äter ute på restauranger och butiken här har köpt in en del av det överskott som blir)

Nyfiken rör jag mig runt om i butiken bland olivoljor, balsamvinäger och andra varor. Nyfiken rör jag mig sakta runt i butiken och tittar noga på utbudet av olivolja och balsamvinäger.

Jag köper det som finns på listan och konstaterar att den under vändan i butiken blivit lite längre. Min nyfikenhet är stillad för den här gången och jag vet att det snart blir ett nytt besök här.

 

 

Stockholm

Vackert – Blommor och skir grönska på vår innergård

29 april, 2020

Många och ganska långa promenader, runt 8-10km/dag, har det blivit under dessa virustider. Ibland tillsammans med vänner, ofta med maken som sällskap men  jag promenerar också gärna på egen hand. Gamla områden – områden som kan vara historiskt spännande,  varvas med  trakter där jag gått många gånger. Trakter där det välkända ofta ger mig nya infallsvinklar.  Här är kameran, bloggen och alla bloggläsare trogna följeslagare. Men idag ska vi inte alls gå så långt utan stanna till hemma på vår vackert blomstrande innergård. Välkomna in!

Visst är det vackert med de japanska körsbärsträden som är i blom och all den skira grönskan.

Vackert

Jag njuter av de dagliga  promenaderna och det är så fint att se hur naturen nu nästan dagligen förändras och det blir grönare och grönare. Och snart kommer min favorittid – den mellan hägg och syren.

Vackert är det även längs kajen där träden iklätt sig sin sommarkostym.Vackert är det även längs kajen här i Norra Hammarbyhamnen på Södermalm, där träden iklätt sig sin sommarkostym.

Dagen till ära var det glest bland “gångarna” för de brukar förekomma i rikliga mängder. Men den vassa vinden och en termometer som visade +5 gjorde att andra omgivningar mer i lä lockade. Här på kajen finns fortfarande de gamla järnvägsspåren kvar. Spåren härrör från den tid då det gick godsvagnar förbi med last till fraktfartyg som låg här och vid Stadsgården.  Så området i sig är gammalt.

Innergården är som en grönskande oas och väl omhändertagen av en inhyrd tärdgårdsfirma som gör täta besök.

Föreningen består av 263 lägenheter, varav de flesta idag är bostadsrättslägenheter i olika storlekar, från 2 rum och kök upp till etagelägenheter med 6 rum. Alla med balkong och många kan se en skymt av vattnet.

Tulpaner i grupp är vackert.Tulpaner i grupp är vackert men den här sorten är snart överblommade-

På en annan del av innergården är det en annan sorts tulpaner på väg att slå ut. Bra planerat här att det blommar i omgångar. Och apropå blommor, men även allt vad gäller det som hör naturen till och mycket annat, så titta gärna in hos Anki.

Vackert här också. De låga vitsipporna, de blommande narcisserna och tulpaner på väg att slå ut. Vackert här också. De låga vitsipporna, tulpaner på väg att slå ut och en del narcisser som fortfarande är i blom.

Pärlhyacinter som kantblommor.

Fler körsbärsblommor.

Magnolian är snart överblommade men vackert är det så bänge den har sina blommor kvar. Magnolian är snart överblommad. Men vackert är det så länge den står i blom.

Men några magnoliaknoppar hittade jag.

Området här i kvarteren

var ännu en bit in på 1900-talet rena landsbygden. Vad gäller Södermalm, eller Åsön som var det  gamla namnet, så var det på 1700-talet som det här började bli bebyggelse med fabriker och eländiga träkåkar för de som jobbade där. Och på Södermalm  hamnade sådant man av någon anledning inte ville ha inne i stan. Sådant som man ansåg vara illaluktande, eldfarligt eller allmänt otrevligt t.ex. sjuk och fattigdoms inrättningar. Just där våra hus finns idag var det tidigare sjöbotten, Hammarby Sjö, vars strandlinje gick ca. fem meter högre upp än vad Saltsjön gör idag.

Våra kvarter 

var inflyttningsklara 1994 och då var det hyresrätter här. Hyreslägenheter som Skanska byggde på uppdrag av  det kommunala bolaget Familjebostäder. Men i slutet av 1990-talet bildades bostadsrättsföreningen och idag är det ca 30 lägenheter av 263 som fortfarande är hyresrätter. (Hyresrätterna har betydligt högre kostnader för sina lägenheter än bostadsrättsinnehavarna och om de flyttar blir lägenheten såld av föreningen.) Och det var efter valet 1998, med en ny majoritet i Stadshuset i Stockholm, som man beslutade att kommunala bostäder skulle kunna säljas  till de boende. Så blev det med våra hus. Man bildade här en bostadsrättsförening och den 1/3 2001 blev “våra fastigheter” köpta av kommunen.

Stockholm

Vidgade vyer på Söder -Vi går upp till Danviksklippan

28 april, 2020

I helgen ägnade vi oss åt vidgade vyer här hemma och tog oss en vända upp på eller kanske snarare till Danviksklippan. Klippan och området har vi ofta sett på lite avstånd. Men under alla de år vi bott här på kajen på Söder i Stockholm har det  inte blivit av att gå hit. Men nu var det dags.

En fin dag för en promenad längs vattnet och vi stannade till en stund för att njuta av vår vackra innergård.

Vi både  startade och slutade hemma på kajen till vänster på bilden, vid de blå punkterna. 

 Visst blev det vidgade  vyer

men vi började med det mer välkända. Att gå längs kajen förbi Barnängsbryggan/Barnängsområdetvidare längs vattnet och bort mot Danviksbron. Och strax innan bron ser vi både Danviksklippan och husen där uppe.

Nu skulle det bli vidgade vyer och vi skulle ta oss upp på Danviksklippan. Punkthusen här, liksom  klippan, har vi ofta sett från Södermalmssidan. Men nu skulle det bli vidgade vyer.Och på flera sätt. 

Vi går ut på Danviksbron eller Danvikstullsbron som den också kallas. (Bron ligger vid Danvikstull) Här lämnar vi Södermalm bakom oss. Och på andra sidan bron ligger Nacka kommun med Danviksområdet; det gamla Danvikens hospital, Saltsjö kvarn, restaurang Boule & Berså till vänster. På högra sidan reser sig den mäktiga Danviksklippan.

Vidgade vyer från Danviksbron. Hammarby sjö, Sjöstan, Globen Danviksklippan och Norra Hammarbyhamnen.orra Vidgade vyer. Absolut! Utsikt från Danviksbron mot Hammarby sjö.  Globen skymtar och till höger ligger ligger Södermalm i Stockholm och till vänster den mäktiga Danviksklippan.

Vi började med ett “pitstop” och gick nerför trapporna till Boule&Berså. Lite kyligt var det men vad gör det när man träffar fina vänner och skratten blir många.

Alltid trevligt att stanna till här vid vattnet på Boule& Berså. Och än trevligare när vännerna Susan och Jörgen är på plats.

Vi skiljs åt och Bosse och jag ska ta oss an området uppe på Danviksklippan. Vi startar med nästa ett hundratal trappsteg upp på klippan.

Visst håller vi avstånd. Vi säjer “hej då” och räknar med att snart ses igen. Alltid så roligt att ses. 

Danvikstull

Ja, här kan man ju undra över namnet Danviken. Klippan är påtaglig men vad gäller då resten av namnet. Man vet faktiskt inte helt. Men “dana” kommer från folkslaget daner, alltså danskar. Och en vik av Saltsjön/Östersjön är det.  Men namnet Danviken är ändå oklart för det förekommer också på flera ställen längs Norges och Sveriges kuster.

Här vid Danviken, nedanför klippan,  fanns även en av Stockholms tullar. Riksdagen bestämde i början av 1600-talet att en avgift “lilla tullen” skulle tas ut på alla varor som bönderna utifrån kom in med till Stockholm för att sälja. Och genom Danvikstull passerade skärgårdsbönder som kom österifrån, från Värmdöhållet.

Vidgade vyer kan skatorna få. Men med skymd sikt. Vidgade vyer men med skymd sikt har även skatorna från sitt bo. Södra Hammarbyhamnen/Sjöstaden och Globen skymtar där borta. 

Här uppe på Danviksklippan

låg mellan 1770 och 1903 en holländsk väderkvarn, Hovings kvarn eller som den också hette “Klippans kvarn.” En kvarn som fått namn efter Carl – Gustaf Hoving, en fabrikör i Stockholm och som ägde tobaksspinnerier och färgerier i det närbelägna Barnängsområdet på Södersidan. Kvarnen här  användes just för malning av färg till färgfabriken där. Kvarnen revs 1903 men grunden finns kvar än idag.

Här uppe på klippan byggdes i början på 1940-talet nio stycken karakteristiska punkthus med toppiga tak. Punkthus var en helt ny företeelse när dessa byggdes och dessa höga hus blev väldigt omtalade när de byggdes.  Punkthusen hade från början 5-7 våningar men kom sedan att bli upp till 10 våningar. De är  ofta byggda i grupp för att skapa en områdeskänsla och byggda på en kvadratisk markyta.

Danviksklippan. Vi kände verkligen att vi här uppe fick vidgade vyer både vad gällde utsikt och upplevelse. Flera gemensamma uteplatser i olika nivåer finns inom området. Här stannade vi till ett tag och kände verkligen att vi hade fått vidgade vyer genom att gå upp hit. Både vad gällde upplevelse och utsikten.

Hemåt

Vi tar trapporna ner från Danviksklipan till kajen, 80 trappsteg och går mot Henriksdalsbryggan. Dags att ta färjan hem till Söder och Barnängsbryggan igen. (Om man inte vill eller kan gå i trappor finns det gator som leder upp.)

Nackasidan och på väg här längs kajen till Henriksdalsbryggan.

Färjan kommer. Några går av och några stiger på. Färjan går mellan Barnängsbryggan på Södersidan till Lumabryggan i Sjöstaden och vidare till Henriksdalsbryggan innan den kör tillbaka till Söder/Barnängsbryggan.

Snart hemma på Södersidan. Och i bakgrunden skymtar Danviksklippan med sina punkthus med de toppiga taken.

 

Foto

Tacka – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

27 april, 2020

Tacka är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild /och/eller text tolka det angivna ordet. Orden vi fått att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika men som har olika betydelser. Det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med.

Möte med en tacka på Åland. Möte med en tacka på Åland i samband med en skördefest och “öppna gårdar”. (Man får alltså besöka gårdarna och se lite av hur arbetet där bedrivs)

 

Ordet tacka

tyckte jag var knepigt att toka. Tänkte att jag kanske skulle kunnat presentera en guld eller järntacka. Men tyvärr har jag inte kommit över någon trots idogt letande i gömmorna hemma och i bildarkivet. En bristvara helt enkelt. Men en och annnan betydelse av ordet har jag med viss möda fått fram. Dock inga färska bilder. Men vad gäller tacka i betydelsen vuxen fårhona så finns de i närheten av där jag bor. I Stora Blecktornsparken, 200 meter bort och uppför berget.  Men tyvärr var inga får ute  i helgen så det blev alltså inga bilder på just dem. (Har förstått att de bara får vara ute på grönbete och lek när personalen är på plats. Men de blir omhändertagna alla dagar.)

Här har jag ögonen på mig. Särskilt av en tacka. Här har jag ögonen på mig. Och särskilt av en tacka.Tycker den i mitten blänger på mig. och den till vänster verkar mer välvilligt inställd. 

Kanske har visst tycke uppstått.

Från Åland beger vi oss till Kina och Peking. (Här jobbade och bodde vi  mellan 2007 och 2010) Olika frukt, grönsaks , blomster, fisk och köttmarknader besökte vi då och då. Men ibland var utbudet i vårt tycke lite udda.

Gethuvuden var inte vad vi skulle ha. Vet inte hur det var med åtgången av dem.

Apropå gethuvuden

så vet jag att man kanske inte direkt äter de här hemma. Men jag vet att lammskalle är en tusenårig gotländska rätt. Om man äter den idag vet jag dock inte.  Här ett citat från Mitt kök angående detta. “Lammskalle hör de mer dramatiska lammrätterna – en tradition med tusenåriga anor. Man flår, klyver och tvättar lammskallarna när hjärnan tas bort. Sedan får skallarna ligga i kallt vatten över natten innan de paneras med ströbröd, senap och ägg och griljeras i ugn tills ytan blir knaprig. Serveras med fördel tillsammans med gotlandsdricka och strunkamos.”(rotmos)

I mitten är det ko/oxsvansar.  Något en del äter även i Sverige. Även oxkind som jag också såg här. Nja, såg – försäljaren berättade att det fanns. Längst ner i bild till höger är grisfötter. Kan också finnas på en del svenska julbord. Men just detta var inget för mig.

 Tacka vet jag skaldjur.

Tacka vet jag skaldjur! Här på hotel St. Regis i Peking. Söndagsbrunch. Tacka vet jag skaldjur! Absolut en favorit. Här på St. Regis hotell i Peking och deras söndagsbrunch med dignande skaldjursfat.

Och om man inte vill eller kan äta skaldjur så finns hur mycket annat som helst att välja bland. Den absolut bästa brunch vi ätit och i väldigt lugn miljö. Nog så viktigt.

 

Att säja tack

för något kan man göra på olika sätt. Och sättet man tackar på  varierar en hel del mellan både olika länder, världsdelar och kulturer.

Barnbarnens sätt att tacka för presenter. Härliga leenden och glittrande ögon. Här är det barnbarnen Max och William som genom sina leenden och ögon vill tacka för en present. Och även en kram.

Och till sist vill jag här tacka döttrar och delar av deras familjer för fantastiska skiddagar i Vemdalen i mars. Vilket omhändertagande jag fick och så många härliga upplevelser. Stort och innerligt tack.

 

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av  “tacka”

Skyltar

Grönskande Skyltsöndag – På olika sätt

26 april, 2020

Söndag! Och dags igen för en rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det ”skyltar” av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkning. Idag blir de en Skyltsöndag i grönskande och vårlik tappning. På olika sätt och med bilder från den gångna veckan. Håll till godo!

Vår vackert grönskande innergård men ljuvliga körsbärsträd i blom.Vår vackert grönskande innergård. Bild från igår.

Grönskande och vårlikt

blir det en dos av i dagens Skyltsöndag. Först av allt börjar vi med citroner. Citron festivaler pågår i Europa och kanske främst på franska och italienska Rivieran.

Grönskande citronfestivaler pågår just nu runt om i Europa. Grönskande citronfestivaler pågår runt om i Europa. Även Gunnarssons konditori på Götgatan i Stockholm har hängt på. (Observera den gröna macronkakan till vänster)

Alldeles nedanför oss här hemma på kajen på Söder, i Norra Hammarbyhamnen, ligger en rejäl hubåt, Gratia. Och nu under våren förvandlas båten successivt till en grönskande och blomstrande trädgård. (Återkommer senare i sommar med bilder härifrån.) Oftast är läget här vid kajen och i kanalen ganska lugnt. Men ibland tillkommer spänningsförhöjande moment. Här ska bogserbåten Leif vända med sitt “släp”. Inte helt enkelt, för släpet är tungt. Men till sist gick det vägen.

Husbåten Gratia förvandlas nu under våren till ett grönskande växthus. Husbåten Gratia förvandlas nu, successivt under våren, till  ett grönskande växthus. Och redan nu är plantorna på väg att vakna till liv.

I Stockholm hade vi i veckan några strålande försommardagar. Och att kombinera en båttur, “Sjövägen”till Nacka strand och sedan promenera tillbaka till stan längs vattnet blev en fin njutflykt. Alltså en utflykt med det där “lilla extra”.

På väg till Nacka strand möter vi bogserbåten Leif med sitt släp. Ser lovande ut.

Vi gick längs vattnet från Nacka strand till Svindersvik och passerade bl.a Marinstaden. Här finns ett antal villor byggda på vattnet. Alltså inga husbåtar utan villor. Flera av dem i tre plan och båtplatser finns utanför varje villa.

Vid Marinstaden i nacka finns också en grönskande parkering för besökare och boende. Vid Marinstaden finns också en grönskande parkering för boende och gäster. Observera trädäcket som bilarna står på.

Fler grönskande skyltar

Gott om bänkar och även soptunnor med grönskande inslag finns längs vägen från Nacka strand till Svindersvik. Det finns gott om bänkar efter vattnet för återhämtning. Även gott om soptunnor med viss grönskande text. 

Även en grönskande caféskylt finns längs vägen mellan Nacka starnd och Svindersvik. Även en grönskande caféskylt ser vi längs vägen. Är det månne Svindersviks café Brygghuset som är i åtanken.

Japp! Så var det. Här i luckan hämtar man ut beställningen man gjort i luckan bredvid och väljer sedan var man vill sitta; på bryggan eller i trädgården. (Detta är också köksingången.Tydlig skylt om att det är personalingång.)

Gårdagen var inte lika försommarlik som en del andra dagar under veckan. Men den dagliga promenaden tog vi förstås. Och vi hade ett ärende så vi tog oss till Sickla köpkvarter. Smidigt att ta färjan från Södersidan och Barnängsbryggan  över till Hammarby sjöstad/Södra Hammarbyhamnen och sedan promenera till Sickla längs  Sickla kanal.  (Tur och retur hemifrån oss ca 7 km)

Skrattade gott år skylten här vi Sickla kanal. Kändes inte helt aktuell i dessa grönskande tider. Skrattade också gott åt skylten här vid Sickla kanal. Den känns inte direkt aktuell i den grönskande tid som råder just nu.

Till sist! Dags att åka hem till Söder igen. Vi tar färjan från Lumabryggan i Sjöstan och får oss en extra tur via Henriksdalsbryggan, som ligger i nordöstra delen av Hammarby sjöstad innan vi är tillbaka hemma på Söder. En tur på 10 minuter.

Snart på väg hem till Söder. Och visst finns det även här lite grönt med i bild.

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

Stockholm

Följer vattnet – Från Nacka strand och tillbaka till stan.

25 april, 2020

Igår var vi här på bloggen ute på en båtresa och tog Sjövägen från Saltsjökvarn till  Nacka strand. Och idag blir det en promenad där vi följer vattnet tillbaka mot Stockholm och Södermalm.

Vi har gått iland vid Nacka strand, stannar till och blickar över till Kungliga Djurgården.Och en bit bort, till höger, skymtar en liten del av Lidingö.  Hit kan man också fortsätta med Sjövägen om man så vill.

Vi följer vattnet

västerut och den här viken av Saltsjön/Östersjön i Nacka kommun heter Svindersviken. Viken hette tidigare Gäddviken, ett namn som var passade eftetrsom det här förr fanns gott om gäddor. Namnet Svindersvik kommer från en holländsk köpman, Johan van Swindern som ägde en hel del mark på båda sidor om viken. Han kom till Sverige på 1600-talet och var “hitbjuden” för att framställa tjära och beck. Och i mitten av 1600-talet överlät Danvikens hospital, som ägde mycket mark här på Sicklaön, en stor del till honom. Förutom Svindersviken och Gäddviken så förekommer också namnen Ryssviken och Troldalsviken. Namnet Ryssviken därför att ryska fartyg inte fick gå in till Stockholm med sin last. Trolldalen, eller som den också kallas Trollskogen är som namnet visar, en stor skog här i området och som kan verka trolsk.

Vi följer vattnet väster ut, längre in i Svindersviken. Vi följer vattnet västerut och närmar oss Svindersviksbron. Gott om rastplatser med både bänkar och små paviljonger finns att tillgå.

Vi startade i Nacka strand och följde vattnet längs de bruna strecken fram till Svindersviks gård.

Vi närmar oss Svindersbron, en bågbro över Svindersviken som leder över till Kvarnholmen. Bron invigdes 2016 och har underlättat för alla de som är boende på Kvarnholmen att ta sig in till stan. Om man nu inte vill ta “pendelbåten” så går det bussar.

Vi följer vattnet längs de fina trädäcken och närmar oss Svindersviksbron. Vi följer vattnet längs fina trädäck som gör det lätt att ta sig fram.  Även här på trädäcken finns det gott om bänkar utplacerade. Och det är ju inte förstagången vi går här. Men med startpunkt i Nacka strand är det premiär.

Dags för ett “pitstop”

Till höger om oss ligger Svindersviken och på andra sidan breder skogen med Ryssbergen  ut sig.

Här,en bit in, hittar vi årets första gullvivor.

Vi går vidare

och kommer till vattenvillorna i området Marinstaden. Lite mer rörelse i vattnet och vid villorna än när vi var här i mars månad.

Perfekt med egen båtplats på tomten.

Vi har siktet inställt på Svindersviks gård och hoppas att caféet skulle vara öppet.

Snart framme. Vi följer vattnet och Svindersviken en liten bit till. Ser bryggorna vid caféet på Svinderviks brygghus. Snart framme . Vi följer vattnet en bit till och ser den bortre delen av viken och ser bryggan vid Svindersviks brygghus, caféet. 

Jag tar sikte  på ett ledigt bord alldeles vid vattnet. Blir perfekt. Maken slår sig ner och jag hämtar vår förtäring. Kaffe och nygräddade våfflor med jordgubbssylt och grädde.

Perfekt att slå sig ner här och njuta av den vackra försommardagen. Vi satte oss på bryggan men ytorna är stora runt caféet och det är gott om plats.  Och även om man inte har vägarna förbi så är Svindersviks brygghus/café värd en omväg. Särskilt om det är vackert väder. (Hemsida via länken där också öppettiderna är angivna)

Absolut njutbart!

Flera ljuvliga vitsippsbackar passerar vi när vi lämnar Svindersvik. och vattnet kan vi fortsatt se skymta mellan buskarna

Visippsbackar ser vi när vi följer vattnet en bit till .En  bit till följer vi vattnet innan vi får vika av och ta oss till färjan i Södra Hammarbyhamnen som tar oss över till Söder och Stockholm igen. 

Och snart, efter en promenad på 8 km, är det bara en kort tur med färjan från Hammarby Sjöstad, Henriksdalsbryggan över hem till Söder.

 

Stockholm

Sjövägen – En båttur till Nacka strand från Saltsjökvarn

24 april, 2020

Den sköna försommarvärmen kunde vi här i Stockholmsområdet njuta av även igår. Och vi passade på att kombinera en kortare sjöresa med natur och promenad. Vi bestämde oss för att ta sjövägen från Saltsjökvarn och till Nacka strand och därefter promenera längs vattnet tillbaka hem till Söder. Ja, nästan i alla fall. För det blev även en kort båttur sista biten från Hammarby sjöstad och över till Södersidan. (Och som av en händelse var det ju vatten som tema i bloggen igår.)

Perfekt att ta sjövägen. Passar alltid bra. Perfekt  att ta sjövägen och en båttur passar alltid bra. Båten är som en buss men på vattnet.

Sjövägen

Vi är på väg till Saltsjökvarn och går längs vattnet på Södersidan. Vi  passerar Danviksbron, går nerför trapporna på andra sidan och är då i Nacka kommun, på västra Sicklaön. Boule&Berså,  ett “uteställe” alldeles vid vattnet, ligger helt öde. Just nu bara öppet på helgerna. Och några hundra meter längre bort ligger Saltsjökvarn. Som namnet låter har det här tidigare varit en kvarn men är sedan flera år tillbaka ett hotell med SPA – Elite Marina Tower.  Vi är i god tid och kan i lugn och ro traska runt lite på kajen. Här, precis som i de andra områdena här har man byggt och håller på att bygga nya bostadsrätter. Men tyvärr är det en hel del lägenheter som har norrläge.

Vid bryggorna finns det en semafor. En sorts vägskylt som visar att man vill medfölja båten.  Här sätter maken den i lodrätt läge för att visa att vi vill med båten.

Sjövägen. Linjen är en ringlinje med start vid Nybroplan i Stockholm och har Fihamnen som ändhållplats. Sjövägen. Linjen är en ringlinje som startar inne i Stockholm, vid Nybroplan och har sedan ett fast antal hållplatser efter vägen.

Frihamnen är slutstation och sedan kör båten tillbaka samma väg. Och man behöver inte alls stiga av utan kan ta det som en rundtur. Här gäller Lokaltrafikens taxa och kort och mer info finns här.

Vi lämnar bryggan vid Saltsjökvarn och passerar snart en stor byggnad som ligger på berget uppe till höger. Danvikshem, ett äldreboende här uppe på Finnbodaberget som drivs av en ideell stiftelse. Och ett äldreboende har det i princip varit här sedan Gustav Vasas tid på 1500-talet. Dock inte i denna magnifika byggnad för den kom till i början av 1900-talet och då flyttades vården av de äldre hit från hospitalet vid Danviken.

Längs sjövägen passerar vi snart Danvikshem, ett äldreboende, byggd i  början av 1900-talet och i nationalromantisk stil.  

Vi fortsätter  längs Sjövägen

och tittar in mot stan och ser Söders höjder med bl.a. Åsöberget och tornet på Katarina kyrka.  Längre in mot stan ses byggkranarna vid Slussen.

Sjövägen och båten tar oss vidare mot bryggan vid det gamla varvsområdet, Finnboda. Varvet i sig är sedan länge blott ett minne men en del gammalt har man sparat. Många nya hus med bostadsrättslägenheter byggs även här. Och en del av husen är byggda på bryggor eller pelare ute i vattnet.

Finnboda varvsområde. Spår  och rester av den gamla varvsverksamheten finns kvar men mycket nytt byggs.

Nästa stopp för oss blir vid bryggan på Kvarnholmenoch här låg förr Kvarnen “Tre kronor” i den stora byggnad som ligger till höger i bild. Fram till början av 1990-talet var verksamheten igång här. Även här längs vattnet vid den gamla kvarnen bygger man en hel del nya hus med bostadsrättslägenheter. Man beräknar att det kommer att finnas ca . 2500 lägenheter när området är klart.  I själva kvarnen med  sidobyggnaderna, som bevarat det ursprungliga utseendet, har Riksbyggen byggt 163 lägenheter.

Vi lämnar Kvarnholmen bakom oss och Sjövägen tar oss tvärs över vattnet till Kungliga Djurgården och Blockhusudden. 

Blockhusudden nästa

och sista stoppet innan Nacka strand där vi ska stiga av. Blockhusudden är den östligaste delen av Kungliga Djurgården och var på medeltiden en ö med Östersjön runt sig. Namnet Blockhusudden är lite speciellt och kommer från att det här i mitten av 1500-talet, på Gustav Vasas tid här låg ett blockhus. Ett blockhus var en byggnad av timmer och sten. och som hade skottgluggar och skulle vara till för att försvara Stockholms inlopp.

Det gula huset var Stora Sjötullen från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet. Till höger om Stora sjötullen ligger Blockhusuddens fyr.

Blockhusuddens fyr blev 1912 en AGA – fyr (en sorts automatisk fyr) efter Gustaf Daléns uppfinning. (Gustav Dalén levde mellan 1869 och 1937) Att den heter just AGA kommer från Daléns bolag AB Gas-ackumulator som tillverkade fyrar. Speciellt med dessa fyrar är att ljuset drivs med acetylengas och att tillförseln av den sker med hjälp av en solventil . Och den här solventilen tänder och släcker automatiskt gasen beroende på det ljus so finns runt om. Men 1995 blev fyren elektrifierad och då noterade man att solventilen inte någonsin behövt lagning.

Från Kungliga Djurgården  och Blockhusudden och över till Nacka strand . En resa på fem minuter.

Nacka Strand. Här ska vi kliva av Sjövägen och till fots ta oss vidare längs vattnet tillbaka mot stan.

Inloppet till och utloppet från Stockholm.  Och vid Nacka Strand välkomnar oss som vanligt Carl Milles staty,  “Gud Fader på himmelsbågen”. (Mer om statyn via länken) Här i trakten, vid Nacka Strand känner jag mig hemma för jag har en dotter som bor här. Och även Sjövägen har jag flitigt använt mig av.

Ett signum för Nacka Strand är Milles skulptur. Ofta sprutar den också vatten. Till vänster i bild ligger Fjäderholmarna.  Också ett trevligt utflyktsmål under den varmare årstiden.

Restaurang J är välbesökt vid lunchtid både för de so tagit sig ett “pitstop” och de som vill äta lunch i verkligt sjönära miljö.

 

Foto

Vatten – Ett fototema för april månad

23 april, 2020

Igår hade bloggen FreedomTravel antagit en fotoutmaning från resebloggaren Marias memoarer och där temat var olika bilder och tolkningar av vatten. Och idag hänger jag på. Kanske är det fler som vill göra det. Peter och Helena på Freedom Travel bor på en husbåt och omges av vatten. Även vi har vatten runt oss där vi bor vi bor på Södermalm i Stockholm, på kajen i Norra Hammarbyhamnen.

Maria funderade så här: Mitt fototema för april månad fick bli vatten – alltså allt möjligt som har med vatten och vattendrag att göra. Är du en resebloggare kan det vara foton från just dina resor. Men även andra som gillar fotografering får förstås haka på.  Man kan även dela sina vattenbilder på Instagram ifall man föredrar det, tagga mig gärna (@mariasmemoarer) så jag hittar dem.

Hemma på kajen omges vi av vatten

Vatten

är ett stort tema så jag insåg raskat att det fick bli tre underrubriker; hav, sjöar och älvar/floder.  från här hemma och från olika håll i världen.  Många länder har jag besökt, drygt 60 idag och  alla världsdelar utom Antarktis har jag besökt. Och just dit är jag tveksam om jag någonsin kommer. Vad gäller vatten så dras jag dit som en magnet och har så gjort sedan jag var liten.  Mängden bilder av vatten i alla variationer är stor så jag har valt fyra bilder från vardera hav, sjöar och älvar/floder/kanaler

Hav  – Rejäla vatten

Hela 70%av jordens yta täcks av hav och jordens tre största hav, eller oceaner som de kallas,  är Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen.  Och jag väljer att börja i världens största hav, Stilla havet.

Filippinerna och ön Boracay. Stilla havet! Vatten av stora mått. Världens största hav. Vatten av stora mått. Stilla havet är jordens största hav och täcker ca. 1/3 av jordens yta. Bilden här är från  en resa 2010 till Filippinerna och ön  Boracay.

Från Filippinerna blir det en förflyttning till en av de sydligaste punkterna i Chile, till Kap Horn. Udden där Stilla Havet möter Atlanten. I “vattnen” och länderna häromkring var vi på  en både fantastisk och minnesvärd  resa i februari 2019.  Stilla havet, på engelska “The Pacific Ocean,”  fick sitt namn när världsomseglaren Magellan år 1521 seglade genom nuvarande Magellans sund. (Det sund som skiljer  fastlandet i Sydamerika från Eldslandet längre söderut)  Stilla havet var just när Magellan seglade igenom här  och havet låg helt spegelblankt. Ett namn som både experter och mig känns fel för här förekommer det ofta rejäla stormar.

Rejäla vatten vid Kap Horn. Här mötes Atlanten och Stilla havetRejäla vatten här vid Kap Horn där det ofta stormar. Här möter Stilla havet möter Atlanten.

Atlanten är världens näst största hav/ocean och omfattar nära 30% av världshavets yta eller dryga 20%av hela jordytan.

Atlanten. Här utanför Lofoten.  En kryssning längs Norges hela kust upp till Nordkap i juli 2011 och med avstickare in i ett tiotal fjordar längs kusten.

 

Indiska Oceanen utgör ca. 20% av världshavets yta och runt 15% av jordens totala yta. Namnet kommer Indiska Oceanen kommer från floden Indus  som har sin källa i Tibet och som rinner genom Pakistan och ut i Indiska Oceanen.

Indiska oceanen är spegelblank denna kväll. Bilden är från Chackpong, en liten by på det thailändska fastlandet ca. 25 mil söder om Bangkok. Och hit har vi återkommit många gånger.

 

Sjöar

Königsee i södra Tyskland. Ett väldigt vackert och rofyllt område. Besökte trakten här i samband med en resa till Salzburg i september 2019. Och det blev också en båttur på sjön. 

Wolfgangsee i Österrike och en tur till byn St. Wolfgang i september 2019

Så blir det ett långt hopp, till Tibet, och till en av de absolut vackraste sjöar jag har sett.  En resa med tåg till Tibet gjorde vi 2009.  Då bodde vi under nästan fyra år i Peking och passade på att upptäcka Asien på nära håll.

Vatten. En sjö utanför Lhasa i Tibet. Den vackraste sjö jag sett och med tillhörande omgivningar. Vatten. Här i Tibet, en bit utanför Lhasa vid  en av de vackraste sjöar jag sett i livet.

Så till Sverige. Här finns många sjöar att välja bland. Och lite beroende på hur man räknar  lär det finnas över 90 000 sjöar med en yta större än en hektar. (1 ha =10 000 m2) Här väljer jag Dellensjöarna i Hälsingland

Mer vatten. Dellensjöarna Hälsingland. Hit till Hälsingland var jag på en jobbrelaterad resa 2017.

 

Floder/Älvar/Kanaler

Flera turer med  flotttar blev det i Yangshouområdet i södra Kina. En resa hit som vi gjorde vi  2008 då vi bodde i Peking.

Norra Norge i närheten av Lofoten.  På väg in i Trollfjorden.

Så blir det ett hopp till vårt östra grannland Finland och staden Imatra i södra Karelen och när den ryska gränsen.Här är det ett mäktigt skådespel att se när dammluckorna (sommartid) öppnas och mängder av vatten forsar ut till tonerna av Sibelius musik.

Här forsar det vatten från floden Vuoksen. Under sommartid öppnar man kvällstid dammatna och vattnet forsar ut till tonerna av Sibelius musik. Mäktigt!Imatra i Finland. Forsande vatten. Här öppnar man sommartid dammluckorna och vatten från floden Vuoksen forsar ut. Bild från sommaren 2019 då jag var på en jobbresa till Finland och det var vatten som var temat för resan.

Till sist en tur på Hjälmare kanal en vacker julidag förra sommaren

En hel del vatten finns även i Hjälmare kanal. En hel del vatten finns även i Hjälmare kanal.

 

 

Stockholm

Folk i farten – Skön försommarkänsla i april

22 april, 2020

Gårdagen var verkligen generös och  bjöd huvudstaden åter på strålande väder och skön försommarkänsla. Och det redan i slutet av april- Även de mer kyliga vindar som ibland varit i sällskap tidigare med det fina vädret hade dragit sig undan. Temperaturmässigt var det hemma hos oss igår dryga +20 grader. En långpromenad, i långsam takt blev det. Och visst var folk i farten på olika sätt. Mer och mindre.

Gott om folk i farten var det helaa dagen och kvällen längs vår kaj här i Norra Hammarbyhamnen på Söder,Gott om folk i farten under hela dagen. Här hemma på kajen hos oss. (Fler var det i rörelse men de kom inte med på bild från balkongen.) 

Folk i farten

var det och på olika sätt. Och med mer eller mindre fart. Många var de som slog sig ner på gräsytor, bänkar, stenar och längs kajerna. För egen del njöt vi av en god långfrukost i lä på den icke inglasade balkongen och såg folkvandringen längs kajerna. För mig blev det dags för den dagliga rundan och jag lät fötterna bestämma rutten. Inte helt oväntat styrde de mig mot koloniområdena längs Årstaviken.

Tar man sig upp  här, en bit från vattnet så är det gott om plats och man slipper både  de flåsande joggarna som rör sig närmare vattnet och cyklisterna. (Cyklister som på den smala grusvägen närmast vattnet tror att de deltar i ett cykellopp. De ska rätta hastigheten efter de gående men detta självklara har fallit i total glömska. Dessutom finns rejäla cykelbanor längs Ringvägen som de kan nyttja. Jodå, jag cyklar också gärna men inte här längs vattnet.)

Folk i farten har det varit vid Eriksdalslundens koloniområde på Södermalm. Vårbruket är långt kommet. Här i koloniområdet vid Eriksdalslunden,ett stenkast från de trafikerade Ringvägen,Skanstull och Eiksdalsbadet har det varit folk i farten som gjort i ordning sina trädgårdar.

Denna dag kändes det som skön försommar och jag tänkte tillbaka när jag gick här och längs med Årstaviken i januari och redan då letade vårtecken.

Picknick i det gröna vid Årstaviken. Kanske inte den lugnaste platsen för just här vid grusvägen brukar det vara fullt av folk i farten som joggar eller cyklar snabbt Picknick i det gröna. Kanske inte den mest rofyllda platsen för det. För på grusvägen är det verkligen mycket folk i farten.

Mer folk i farten

än det brukar vara är det här längs Årstaviken denna vackra tisdag.  En hel del även i vila. Men nu är det Coronatider och  många har anammat detta med promenader och att ses ute. Och ska man röra sig kan man ju göra det i trevliga omgivningar med en och annan paus.

Här har man slagit sig ner för att sola.

Lite varstans såg jag att man satt upp sina pallkragar (odlingslådor) och verkar redo för vårsådden.

 Bryggan, alldeles vid restaurang Skrovet, hade också sina besökare.Och man sitter “på  distans”.  (Skrovet i sig har öppet helger nu i april och länken visar dem och deras meny)

En hel del folk i farten var det på gräsytorna övanför koloniområdena. En hel del folk i farten, i alla åldrar, var det på gräsmattorna ovanför koloniområdena. 

Visst blev det även ytterligare en sittning på balkongen.

Och eftersom jag inte ska vara i solen slog jag mig mer i lä, i skuggan, intill ena väggen. Och visst var det nu  på sena eftermiddagen än mer folk i farten längs vår kaj. En del i rörelse och andra i mindre rörelse.  Men kvällssolen verkar locka till utevistelse och detta blir till ett skådespel för oss. Här  på kajen är vi ganska bortskämda  med att det är viss rörelse  hela året och under den varmare tiden än mer.

Norra Hammarbykajen, Södermalm. Folk i farten - på olika sätt. Folk i farten. Några har tagit med sig stolar, andra sitter på kajen och en del går. Jodå, det finns gott om joggare också. 

Jag tittar snett över kanalen och ser att en av uteserveringarna  i Hammarby Sjöstad/Södra Hammarbyhamnen som har kvällssol är välbesökt.  Och många har även här slagit sig ner på kajen med god distans.

 

Nedanför oss kommer en paddlare glidandes. Funderade genast på om han tagit sig genom Hammarbyslussen. Men jag hann inte fråga.

Tittade bort mot restaurang Thaiboat. Här har man glesat ut bland borden utomhus och man tar in betydligt färre besökare. Men av gäller avstånden i kön så kan jag ha synpunkter. Tycker de väntande står väl tätt.

Vi satt länge kvar på balkongen och en kofta kom på.  Men är det en vacker kväll så är det. Och den tar vi gärna till vara. 

Foto

Sticka – Veckans ord att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

21 april, 2020

Sticka är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild /och/eller/ text tolka det angivna ordet. Orden vi fått att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika men som har olika betydelser. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med. Jag har med ett par gårdagsfärska bilder där det handlar om hantverket stickning och de övriga bilderna är plockade från bildarkivet.

I Yanngshouområdet i södra Kina ser man runt flera sjöar "sockertoppsberhen" sticka upp just likt sockertoppar.  Här vid och runt  en av flera sjöar i södra Kina,  i Yanghshouområdet,  ser man “Sockertoppsbegen”  sticka upp just som sockertoppar. ( Ordet sticka  kan också användas när man pratat om att en sjö har ett visst djup.)

Ordet sticka

har mängder av olika betydelser och här var det enkelt att fritt spåna. Och eftersom stickning, i form av handarbete, inte tillhör min bästa gren så lämnar jag det till slutet. Men det finns med.

Sticka kan var en sorts pinne. Och att att äta med pinnar gör jag väldigt gärna när det kommer till den asiatiska mat där det praktiskt är lämpligt. Tyckte även att det var dags för barnbarnet Max (idag 10 år)  att testa redan i tidig ålder.

Max, inte två år fyllda och på besök här hos oss som då bodde i Peking. Hans tredje besök och dags för introduktion i  att äta med pinnar.

Och visst ger övning färdighet. Knappt ett år senare. Och besök på en liten “hålet-i väggen- restaurang.

Vi lämnar ätpinnarna och nu är det dags för att sticka rent kroppsligt. Ja, inte att försvinna. Inte ännu. I april förra året blev jag riktigt dålig när vi var i den spanska “stugan” och det blev nödvändigt med en sjukhusvistelse. Att jag sedan inte är så lätta “att sticka” var mer en utmaning för personalen än för mig. Och rejält stucken blev jag. Många kanyler skulle in i armarna både med “mat” (dropp) och antibiotika av olika slag.

På Quironsjukhuset i Torrevieja hamnade jag. Och här hade personalen rejält svårt att sticka mig. Mest besvärligt för dem. Jag är svår att sticka i armarna så det var en utmaning mer för personalen än för mig. Och det var svårt att få fäste för alla nålar. 

Fler stick skulle det bli.

Och nu i juli månad under en jobbresa till och längs Höga kusten. Jag klev vid det tillfället av stigen för att titta närmare på hjortron. Just då, stack det plötsligt till. En sticka från ett snår måtte ha tyckt om mig och nästlade sig fast i vaden.  Och den var verkligen både besvärlig och efterhängsen. Infektioner gav den och rejäla besvär. Men tiden läker ju de flesta sår så idag är det ett rejält ärr som är kvar som minne.

Här i Skuleskogen på Höga kusten och bland hjortronsnåren fick jag en sticka i vaden. En sticka som orsakade mig mycket sveda och värk. besvär och Här, bland hjortronsnåren, fick jag på något sätt in en sticka i vaden.

I slutet av augusti, här på väg med skärgårdsbåt till Gustavsberg, har jag fortfarande besvär av den sticka jag fick in i vaden i juli månad.Här i slutet av augusti 2019, på väg till Gustavsberg, har jag fortfarande stora besvär av den sticka jag fick in i benet i juli.

Sticka – Att tillverka något

som ett handarbete  har aldrig varit min bästa gren. Inget handarbetet alls egentligen. Lite märkligt kanske för min mamma och mormor och andra släktingar ägnade sig både åt att sticka, virka, brodera och sy kläder. För egen del såg jag inte behållningen av handarbete utan  var mer var intresserad av uteaktiviteter, lek och sport. Jag hade tom. svårigheter att få bli scout eftersom man då skulle stoppa strumpor. Och jag tyckte inte jag behövde det eftersom jag  fick skavsår av att ha stoppade strumpor. Så jag avstod scouterna till förmån för basketboll, gymnastik och fri idrott.

Rundstickor och stickor av bambu. Gårdagens bild från Åhléns. Äger inga stickor som man handarbetar med.

Även i skolan slapp jag redan som 11-åring syslöjden efter ett gräl med en syfröken-  Hon tyckte att jag var så dålig  att jag alltid fick välja garn och tyger sist. Hemma berättade jag om detta och mamma skickade med fina garner och tyger och då blev syfröken arg på det. Men jag hade en handlingskraftig mamma  och mormor som gick till Huvudsta skola i Solna, där jag gick, och kom överens med rektor om att det var bra om jag fick en paus från syslöjden. (Det hette så då)  Jodå, det gick bra och så fick jag jobba med att låna ut och sortera böcker i biblioteket i stället. Betalt fick jag också – 100 kr/termin. Dock återinträdde jag i syslöjden i klass 7. Med en annan och mer förstående lärare. Och jag blev godkänd när jag lämnade klass 9.

Jag har testat att sticka

   och jag har testat många gånger. Det blir inte bra och jag tycker inte det är roligt. Men vad gäller stickade saker, vad det än vara månde, har jag ändå alltid varit välutrustad.

Att sticka kan jag inte eller snarare har inte tålamodet. Men det hindrar mig inte från att ha stickade saker.

Här ett par stickade tröjor och ett par fantastiskt praktiska vantar. Vantarna är stickade i Peking och av en förälder. Observera att det både är en tumvantar och fingervante. Den lila tröjan köpte jag i Tibet och den är stickad till mig på beställning. Den vita och blå tröjan är nog sådär en 60 år och stickad av min mamma.

Ett litet urval av det jag har som är handstickat. Stickat av vänner, mamma,  mormor och skolelevers föräldrar.

Så till sist en bild med något jag nu kan längta efter. Möjligheten att sticka iväg.

Möjligheten att sticka iväg – Visst saknar jag den. Men trots allt en världslig sak i rådande tider.

 

Noterade nu när jag skrivit klart dagens inlägg att ordet “sticka” fanns med som ord att tolka förra året i juni. Och  då hade jag en helt annan tolkning där det handlade om att sticka ut.   Roligt att tankarna och associationerna går åt så olika håll.

 

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av  “sticka”