Tacka är veckans ord att tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild /och/eller text tolka det angivna ordet. Orden vi fått att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika men som har olika betydelser. Det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med.
Möte med en tacka på Åland i samband med en skördefest och ”öppna gårdar”. (Man får alltså besöka gårdarna och se lite av hur arbetet där bedrivs)
Ordet tacka
tyckte jag var knepigt att toka. Tänkte att jag kanske skulle kunnat presentera en guld eller järntacka. Men tyvärr har jag inte kommit över någon trots idogt letande i gömmorna hemma och i bildarkivet. En bristvara helt enkelt. Men en och annnan betydelse av ordet har jag med viss möda fått fram. Dock inga färska bilder. Men vad gäller tacka i betydelsen vuxen fårhona så finns de i närheten av där jag bor. I Stora Blecktornsparken, 200 meter bort och uppför berget. Men tyvärr var inga får ute i helgen så det blev alltså inga bilder på just dem. (Har förstått att de bara får vara ute på grönbete och lek när personalen är på plats. Men de blir omhändertagna alla dagar.)
Här har jag ögonen på mig. Och särskilt av en tacka.Tycker den i mitten blänger på mig. och den till vänster verkar mer välvilligt inställd.
Kanske har visst tycke uppstått.
Från Åland beger vi oss till Kina och Peking. (Här jobbade och bodde vi mellan 2007 och 2010) Olika frukt, grönsaks , blomster, fisk och köttmarknader besökte vi då och då. Men ibland var utbudet i vårt tycke lite udda.
Gethuvuden var inte vad vi skulle ha. Vet inte hur det var med åtgången av dem.
Apropå gethuvuden
så vet jag att man kanske inte direkt äter de här hemma. Men jag vet att lammskalle är en tusenårig gotländska rätt. Om man äter den idag vet jag dock inte. Här ett citat från Mitt kök angående detta. ”Lammskalle hör de mer dramatiska lammrätterna – en tradition med tusenåriga anor. Man flår, klyver och tvättar lammskallarna när hjärnan tas bort. Sedan får skallarna ligga i kallt vatten över natten innan de paneras med ströbröd, senap och ägg och griljeras i ugn tills ytan blir knaprig. Serveras med fördel tillsammans med gotlandsdricka och strunkamos.”(rotmos)
I mitten är det ko/oxsvansar. Något en del äter även i Sverige. Även oxkind som jag också såg här. Nja, såg – försäljaren berättade att det fanns. Längst ner i bild till höger är grisfötter. Kan också finnas på en del svenska julbord. Men just detta var inget för mig.
Tacka vet jag skaldjur.
Tacka vet jag skaldjur! Absolut en favorit. Här på St. Regis hotell i Peking och deras söndagsbrunch med dignande skaldjursfat.
Och om man inte vill eller kan äta skaldjur så finns hur mycket annat som helst att välja bland. Den absolut bästa brunch vi ätit och i väldigt lugn miljö. Nog så viktigt.
Att säja tack
för något kan man göra på olika sätt. Och sättet man tackar på varierar en hel del mellan både olika länder, världsdelar och kulturer.
Här är det barnbarnen Max och William som genom sina leenden och ögon vill tacka för en present. Och även en kram.
Och till sist vill jag här tacka döttrar och delar av deras familjer för fantastiska skiddagar i Vemdalen i mars. Vilket omhändertagande jag fick och så många härliga upplevelser. Stort och innerligt tack.
Titta gärna in här för att se fler tolkningar av ”tacka”
Men åh, getter som är så söta <3 Kan tala om att jag inte riktigt läste och ville se bilderna när jag såg blod, så hoppade den delen :'D KRAM
Fullt förståeligt att du valde att hoppa över de bilderna. Tänkte nog inte på att bilderna var blodiga utan mer att det var kött.
Men visst är fåren fina. Fick riktigt bra kontakt där-
Kram
Jag har lite svårt för de där bilderna med döda djur. Även i Thailand är det väldigt vanligt med marknader där djur i olika stadier ligger till försäljning. Mycket bättre då med frukt och grönt, vackert och gott.
Även skaldjur är läckert.
Tacka vet jag dina glada barnbarn 😊
Nej, marknader med dessa har jag besökt och mest i studiesyfte och jag tror de finns överallt. Har sett liknande även i Europa. Gillar också helt klart frukt, blom och grönsaksmarknader bättre. Skaldjur är jag väldigt förtjust i och äter dem gärna.
Ja, glada barnbarn är en höjdpunkt.
Tack för fina bilder. Gethuvudet och oxsvansarna, de var kanske inte så fina, men resten var snyggt och sött.
Att tacka, det är viktigt, tycker jag. Tyvärr glömmer en del bort det, eller bryr sig inte om det, det är dåligt.
Jag är uppväxt med att be Gud välsigna maten och sedan tacka Gud för maten också. Vi ser ju nu i coronatider, att inte allt är självklart. Fint att vi har mat på bordet än så länge.
Fåret tacka, ja. Vi hade ju får några år, så många tackor fanns det av rasen Texel och så en bagge. Roligt var det i lamningen.
Glad måndag och stor kram!
Nej,bilderna från marknaden här var inte så fina i sig. Men jag har sett liknande bilder även i Europa. Och här hemma i Sverige säljs ju oxsvansar, grisfötter och jag tror att man även på Gotland förr åt fårskallar. Hur det är idag vet jag inte. Men lammskalle finns med bland de traditionella gotländska rätterna.
Visst är det viktigt att föräldrar lär sina barn att tacka.Och det är ju då något som sitter i och följer med hela livet. Tacka för maten har jag alltid gjort, döttrarna och barnbarnen också .
Önskar dig också en trevlig måndag.
Stor kram
Tacka vet jag skaldjur säger jag också! Grisfötter och gethuvuden ingår inte i min kost tack och lov. Vilka härliga bilder på tacksamma barnbarn. Tacksamt också att ha dem. Det finns mycket att tacka för men även här lyser guldtackan med sin frånvaro.
Kram och ha en fin måndag!t
Jag föredrar också skaldjur. Men jag vet ju att det på svenska julbord kan förekomma grisfötter och man ser ibland att det finns oxkind pch oxsvanssoppa på en meny på en svensk restaurang. Och en del annat också. Men inget av detta eller några som helst huvuden och ingen inälvsmat vill jag ha.
Barnbarnen är så fina och alltid också väldigt tacksamma.
Visst finns det mycket att glädjas och vara tacksam över.
Önskar dig också en bra måndag.
Kram
Tackor är söta, tackande barnbarn lika så 🙂
Men styckade djur hoppar jag över.
Tacka de är ett kul ord som har många olika betydelse och tolkningar.
Kramiz
Jag kan inte påstå att jag tycker om stuckade djur heller men de finns ju på många platser både i Europa och andra delar av världen. Och förr även i Sverige. Men jag föredrar helt klart frukt, grönsaks och blomstermarknader. Och givetvis tackande barnbarn. Är själv också ganska generös med att tacka.
Kram
Åh Ditte vilket fint inlägg och extra fint slut på det förstås <3 Min hyresvärd har får, vi brukar köpa lammkött av honom, det är perfekt så får vi det levererat hem också 🙂 Du, såna där getskallar såg jag i Chania på marknaden!! Det kändes inte så aptitligt faktiskt 😀
Så önskar jag dig en toppendag <3
Då börjar jag med att passande nog tacka för dina fina ord. Så fint att din hyresvärd har får och då vet man ju också att de haft det bra. Nog så viktigt. Visst är matkulturen olika och getskallar är ju inget vi direkt äter. Men kosvansar/oxsvansar och oxkind förekommer ju. Men inget direkt för mig. Men vet jag inte vad jag äter och det smakar bra och ser gott ut är det ju en annan femma.
Önskar dig också en fin eftermiddag och kväll.
Tackan i mitten hade nog fått ett gott tycke för dig. Mysigt att kunna gå en kort promenad från hemmet för att hälsa på fåren. Dessutom roligt för barnen.
Visst kan man tacka på olika sätt och visa tacksamhet att vi mår bra i dagens läge. Tack för ditt fina inlägg med bilder, tolkning och text
Trevlig måndag <3
Kram
Just så kändes det.Vi bor ju här mitt i stan men det är fint att ha en 4H gård så nära. I övrigt har vi ju nära till det mesta.
Visst är det viktigt att känna tacksamhet. Lätt att glömma det ibland idag där mycket tas för självklart.
Tack för fin kommentar!
Önskar dig en trevlig kväll.
kram
Där fick du med både det ena och det andra. Både i ord och bild. 🙂 Tacka vet jag… 🙂
’Kram
Tack! (a) Lite knepigt var det men jag tyckte jag kom i mål helt ok.
Kram!
Så fint inlägg om tacka, gillade både de fina tackorna på bilden och så dina barnbarn!
Å visst var det väl härligt att ni hann ses och åka skidor där i mars månad, fantastiskt!
HA en bra kväll!
Kram
Passar på att tacka för fina ord. Är verkligen så glad över att jag hann åka skidor och umgås med ”de mina” innan virusutbrottet kom. Fint att ha med mig vidare i livet. Och visst är både tackorna och barnbarnen fina.
Önskar dig också en fin kväll.
Kram
Självklart så blir ju den åländska tackan eller tackorna favoriter. 🙂
Och att säga tack blir man aldrig fattig av som min mamma alltid sade. Det hör till att tacka och visa en viss ödmjukhet.
Vanligt hyfs kommer man långt med.
Styckade djur har vi ju överallt i världen, kanske inte med huvud, svansar osv men vi behöver inte gå längre än till våra egna köttdiskar. De är ju fyllda av styckningsdelar av djur.
Estetiskt ser det förstås inte ut med huvud och så vidare på disken, men det är inte längesen som ett grishuvud med äppel i munnen var en självklarhet på julbordet/julbuffeérna.
Tack för ett väl gjort inlägg igen Ditte! Du är en fena på att blogga!
Tack, Karin! Jag hade dig i åtanke när de åländska tackorna fick framträda här. Just så om att ”tacka” sa min mamma också. Kanske var de samma årgång. Och hellre tacka en gång för mycket.Tänkte också på grishuvuden som fanns här på julborden och kanske kan finnas än idag. Och lamskallar har ju varit något en del ätit på Gotland i tusentals år. Men visst tackar jag hellre jag till goda skaldjur än till en hel del annat.
Tackorna är ju hur söta som helt. Barnbarnen likaså, precis som deras fina leenden som visar uppskattning.
Men hujedamej vilken kontrast med döda djur/kött – de bilderna skrollade jag snabbt förbi.
Önskar dig en fortsatt fin vecka!
Christina
Visst är tackorna fina! Och barnbarnen är alltid så goa,ofta med både mun och ögon i ett leende.
Kan förstå att du snabbt scrollade förbi köttbildern. Har även sett dessa skallar i bla.a Grekland. Inte direkt aptitligt.
Tänkte också på att det ju inte inte heller var så länge sedan grishuvuden fanns på de svenska julborden och en del äter ju än idag grisfötter till jul. Och det tackar jag absolut nej till. På Gotland vet jag att lammskalle i tusentals år varit en specialitet. Om man äter det än idag vet jag inte.
Önskar dig också en fin vecka.
Att du till och med hade bilder på tackor borde ju förvåna mig, men jag vet ju bättre;-) Du har bilder på allt, oavsett vilket ämne.
Å har man som jag ätit fårtestiklar så kan jag även tänka mig en lammskalle. Överraskades en gång för länge sedan i en fransk bergsby som faktiskt serverade kalvskalle. Det enda som störde mig där var ögonen. Har lite svårt för mat som glor på mig;-)
Vet att min mamma gjorde världens godaste soppa på oxsvans. På den tiden var det en ”billigrätt”, för idag är oxsvans faktiskt rätt dyr kan jag tycka.
Men du har nog rätt, jag tackar hellre ja till en skaldjursbuffé:-)
Bilderna på Max och William är ju så fina. Vilka härliga grabbar:-)
Kanske lite oväntat, men dessa träffade jag på Åland. Och visst tycke uppstod.
Jag vet ju att du är mycket ”modigare” än vad jag är när det gäller mat. Men vet jag inte vad som serveras så brukar jag smaka.Dock är det kanske svårt att dölja en lammskalle, eller grisfötter. Detta med olika matkulturer är ju spännnade- Och grishuvuden på svenska julbord har ju förekommit i många år. (Hos en del) Oxsvanssoppa har jag också smakat och det var riktigt gott. Vet att den måste koka jättelänge.
Och att tacka ja till goda skaldjur det gör jag väldans gärna.
Ja, killarna är så fina och de är verkligen så tacksamma för allt. Både mun och ögon kan le så fint.
Du fick till ett väldigt bra inlägg till temat men jag scrollade snabbt förbi bilderna från marknaden. Det är allt bra mycket trevligare med levande, söta fårskallar än de där. Jag äter också hellre skaldjur och den där brunchen ser fantastisk ut. Så härligt att få tillbringa en vecka med döttrarna och deras familjer, jag förstår att du är tacksam för den resan.
Tackar! Ja,jag kan förstå att du som flera andra snabbt scrollade förbi bilderna från marknaden. Och visst är det trevligare med fina tackor. Men jag tänker på Gotland med sina lammskallar. Vet inte om man äter det idag.Men det finns upptaget som en specialitet för Gotland.Jag skulle inte äta det. Inte heller grisfötter som förr också kunde finnas på ett svenskt julbord. För att inte tala om ett grishuvud…
Men ofta ser det ut så här på en marknad utomlands, även i Europa. Föredrar att fästa blicken på frukt, grönsaker och blommor.
Skaldjur är jag väldigt förtjust i och att äta dem här på Regis hotell i Peking är en upplevelse. I lugn och smakfull miljö och med perfekt service. Men jag äter dem lika gärna på en enkel strandrestaurang i fjärran land.
Vi hade fina skiddagar i Vemdalen och jag är så tacksam för det. Fint och minnesvärt-
Vilka härliga bilder du har tagit
Men dem på de döda djuren hade jag nog sluppit om jag fått välja hihi
Vilken fantastisk vecka du har haft med nära och kära fina du
Kram ♡
Tack! Kan förstå att du hoppade över bilderna från marknaden med djuren. Men även hos oss var dte inte så länge sedan grishuvuden fanns på julbordet med ett rött äpple i munnen. Och till jul va det en del som åt grisfötter i gelé. Inget för mig det heller. Helst besöker jag marknader med frukt, grönsaker och blommor. Men ofta finns där ju även köttdiskar.
Jag är så glad för skiddagarna med ”de mina”. Minnesvärda.
Kram
Heisann, ja her var det mye for deg å takke for….
Tacka kan ju betyda olika saker och det är stor skillnade mellan betydelserna.
Du fick med bägge tolkningarna, själv hade jag inga tackor på lager. Roliga bilder på dom dessutom. Dina barnbarn såg glada ut och det är ju ett tack i sig. Lammska, nja men oxkind har jag testat, riktigt gott.
Jag fick leta lite efter tackorna men visste ungefär var de fanns i bildarkivet. Tror att visst tycke uppstod. Barnbarnen ler ofta med både mun och ögon och tacksamma är de verkligen. Lammskalle är inte min grej men jag vet att den i varje fall räknas som en gotländska specialitet sedan lång tid tillbaka. Men om den äts idag vet jag inte. Oxkind har jag inte testat men även hört andra som tyckt att den smakar bra. Undrar hur den presenteras hos en slaktare. Bara en tanke…
Spännande och mångsidigt inlägg som alltid. Tackor är trevliga … grannen har ca 25 stycken i fårhuset just nu + plus minst dubbelt så många lamm, varav förmodligen åtminstone en del också är tackor 🙂
Att lära barnen att tacka är viktigt … och barnbarnen 🙂
Getskallar ser inte så aptitretande ut – inte något av det som finns på de bilderna … men, jag gillar oxsvanssoppa och jag gillar grisfötter 🙂
Ha en bra dag!
Kram
Tack! Lite knepigt denna vecka men man får använda fantasin och se var den tar en. Vad roligt med din granne som har så många tackor och säkert kommer det att bli fler av dem. Visst är det trevligt med ett tack. (Verkar ibland som en del idag har glömt att ordet finns.)
Nej, matmarknader utomlands är inte direkt alltid aptitliga. Men de finns. Och hos oss kan man ju se grisfötter och oxsvansa och tungor plus en och annan oxkind. Oxsvanssoppa har jag ätit och tyckte det var gott men har inte testat grisfötter. Förr hade vi ju här på en del ställen här i landet på julbordet grishuvuden med ett äpple i munnen. Inte så aptitligt direkt. Men så var det.
Önskar dig en fin tisdag från ett grått Stockholm.
Kram
Först och främst vill jag tacka för den fina tolkningen 🙂
Jättefina bilder på dom ulliga tackorna och dom gulliga barnbarnen 😀
Ha en toppendag!
Tackar! Visst blir tackorna och barnbarnen som tackar favoriter.
Önskar er också en fin tisdag. Ha det så bra ni kan.
Mulet i huvudstaden idag och regn. Men det ser ut att klarna upp och då blir det en vända ut.
Måste ju också få tacka för de fina bilderna förutom några där vid köttdisken, då scrollade jag fort! 😀
Lite synd att du inte hade någon guldtacka liggandes hemma att fotografera, det hade ju känts lite bra att ha ibland.
Ja, köttmarknader av det här slaget finns ju runt om i Europa. Har sett dem både i Spanien, Italien, Porugal och Grekand här i Europa.Men jag kan förstå att du scrollade förbi. Just lammskalle har man ju ätit i tusentalsår på Gotland men jag undrar var man säljer dem. Vet ju inte om man fortfarande gör det. Nej, jag ska inte äta och inte köpa. Nej, någon guld eller järntacka kunde jag inte uppbringa. Tyvärr. Men något att satsa på kan det ju vara.
Bjuds jag på skaldjur tackar jag ja med förtjusning! Och leende, tacksamma barnbarn går bara inte att motstå!
Ha det gott och tack för ett trevligt inlägg!
Jag också! Äter väldigt gärna skaldjur. Och visst är leende guldbruna ögon på barnbarn ett tack så gott som något.
Tack själv för en fin kommentar.
Äter väldigt gärna lammkött, men jag är glad att jag inte behöver slakta djuren själv … fegt, antar jag. Men håller med dig om att skaldjur betyder fest! Fast jag vill gärna att nån annan kokar dem. Förlåt.
Nej, all form av slakt avstår jag ifrån. Men jag är delvis uppvuxen på landet i Västergötland och har varit med vid en del slakt som liten. Mne då skedde den oftast hemma och i liten skala. Vad gäller skaldjur har jag kokat levande hummer, krabbor och havskräftor. Men det är inget jag gör till ”vardags”.
Tack för alla tack- du fick med i inlägget, fantasi saknades då rakt inte! Och tacka vet jag också skaldjur…
Jättefint inlägg till temat!
Kram
Tackar för dessa fina ord! Nej, ibland kommer fantasin fram bara jag slipper handarbeta eller måla eller pyssla.Idéer har jag gott om men ofta brukar andra få förverkliga dem.
Kram!