I början av veckan blev det ett trevligt och helt oplanerat besök på Scenkonstmuseet i Stockholm. På väg till en träff med väninnan Agneta såg jag reklam i tunnelbanan för en fotoutställning här. Och eftersom vi ändå skulle träffas i närheten och det duggregnade var inte en promenad det som lockade.
Välkomna till Scenkonstmuseet som bjuder på lite av varje som hör till ”scenen” på olika sätt. Flera olika utställningar pågår, men vi hade fokus på en fotoutställning i musikens tecken. (Via länken ovan finns info. om museet och de olika utställningarna)
En fotoutställning
ser jag gärna och i Stockholm har jag nog Fotografiska museet som en favorit. Men det är lätt att slinka in på lite olika gallerier i Stockholm både för att se foton och konst.
På Scenkonstmuseet möttes vi av en samling glas i taket. Glas som var färgat och som gav ett läckert ljus. Här finns 64 glas upphängda och dessa utgjorde en del av scenografin till en musikföreställning av Pia Forsgren, ”Different trains” som spelades på Judiska teatern 2008, 2009 och 2012. Nu är glasen donerade till scenkonstmuseet. Musiken till Different trains är stråkmusik, skriven av Steve Reich och tar oss, på olika sätt tillbaka till andra världskriget.
Spännande glas i taket och den svagt spelande stråkmusiken förde oss vidare mot fotoutställningen.
Så läckert med dessa färgade glas i taket.
Dessa färgade glas och ljussättningen var som konstverk i sig.
Christer Landergren (1941- 2006) fotograferade det han älskade och det inom området jazz och popmusik. Han blev 1964 antagen till Christer Strömholms fotoskola och här blev eleverna uppmanade att kombinera fotokonsten med ett annat stort intresse. Och för Chirister Landergren blev jazz det självklara valet.
Innan sin bortgång donerade Christer Landergren sina bilder, sitt livsverk, till ”Svenskt visarkiv.” En del bilder ställs här ut för första gången och andra har förekommit i andra utställningar. (Vill du läsa mer om Christer Landergren finns fakta här).
Fotoutställning med bilder av ”jazzfotografen” Christer Landergren.
Foto :Christer Landergren.
Ett smakprov av bilder från utställningen. Många fler finns.
Fotografen. Noterade att den här bilden var i färg. I övrigt är den nästan bara svartvita bilder som är med på utställningen.
Hur detta med intresset för jazz började berättar Christer Landergren; ”Det var sommar i början av 1950-talet, jag var i Mönsterås på besök och kär i världens underbaraste flicka. En kväll gick vi på bio och såg en film som hette New Orleans. Louis Armstrong spelade trumpet och Billie Holiday sjöng. Jag fylldes av av något stort, varmt och stark som jag inte kunde förklara.”
Och givetvis finns en bild från filmen New Orleans med på denna fotutställning. Det var ju den filmen som var upphov till intresset. Här Louis Armstrong och Billie Holiday.
Och visst finns några foton av ”jazzens stora” med på Scenkonstmuseets fotoutställning. Här Duke Ellington och Ella Fitzgerald.Bild från Konserthuset i Stockholm 1966.
I Stockholm slog på Sveavägen jazzklubben Gyllene Cirkeln upp sina dörrar 1962. Och här kom Christer Landergren att tillbringa mycket tid. Hit kom jazzmusiker från hela världen för att uppträda.I och med ”Gyllene Cirkeln” kom jazzvärlden till Stockholm. Livemusiken från London och New York var här i Stockholm.
Stockholm 1966. Svenska Alice Babs och Duke Ellington.
Här Monica Zetterlund 1968 på Stockholms jazzfestival.
Sommaren 1969 reste Christer Landergren för första och sista gången till USA och till musiken. Många besök på olika jazzklubbbar blev det.
Att fotografera
säger Christer Landergren är en teknik som en måste lära sig . Men utmaningen är att göra bilder som berättar något. Gemensamt för hans fotografier är att de alla bär på en berättelse. ”En berättelse öppen för betraktaren att lyssna till”. Artister som blivit fotograferade på scenen har berättat att Landergren på olika sätt var osynlig. Han hade förmågan att komma nära utan att störa arbetet på scenen.
Tina Turner 1972 i Kungliga Tennishallen. Minns att jag såg henne där. Minnesvärt. Senare såg jag henne i Globen 1990.
Mer Tina Turner. En favorit . Och visst är det effektfullt med svartvita foton.
Några av Christer Landergrens kameror.
En riktigt intressant fotoutställning tyckte vi. Men visst måste en ha visst intresse för bilder för att uppskatta den. Men inte alls nödvändigtvis intresse för jazz. Utan det är helt klart så att alla bilder berättar något.
Mycket trevligt att få följa med på foto-utställningen. Tack för det Ditte!
Jag föll ganska handlöst för glaskonsten som hörde till. En bra glasblåsare, kanske flera fanns där också mitt i allt detta andra fina fotograferade och helt rätt, att fotografera är en konst om något. Bra att det lyfts fram. Det är ju inte bara att ”knäppa”, man ska kunna göra det och man ska ha öga för det också.
Precis som med all konst.
Kram
Glaskonsten här var så läcker och med tillhörande musik svagt i bakgrunden. En fin inledning till den spännande fotoutställningen.
Vi var så nöjda med vårt spontana infall att besöka Scenkonstmuseet. Och kostnadsfritt var det också.
Kul att du var med.
Kram
Vilken trevlig fotoutställning. Vi pratade om att se den i torsdags men vi hade ett annat museum på G så tiden räckte inte. Nu fick vi ju följa med dig istället så tack för det! Visst är det effektfullt med svartvita foton, precis som vi tyckte om Geddas porträtt.
Det blev ett trevligt besök och alltid roligt att se foton. Inte minst svart-vita. Förstår att ni hade en fin upplevelse på Fotografiska. Har det kvar. En verklig favorit.
Ser fram emot att se Geddas porträtt
Önskar er en fin helg.
Vilken fin och trevlig utställning! Jag uppskattar verkligen att titta på fotografier och i svartvitt tycker jag att de brukar bli extra vackra måste jag säga. Även om man inte är en jazzfantast är jag säker på att man har stor behållning av att se den.
Fotografiska tycker jag också om att besöka men vi får väl se vad som erbjuds när vi kommer upp.
Önskar en god kväll nu!
Kram
Vi kom ju hit av en slump.Jag såg ju reklam på tunnelbanan
Och just bilder i svartvitt är spännande. Ska snart ta mig till Fotografiska för där pågår flera olika utställningar.
Nej, jazzfantast behöver en inte vara för bilderna talar. Och i del, som de på Tina Turner, Janis Joplin, The Supremes, kan en höra musiken.
Önskar dig också en fin kväll.
Kram
Är tokförtjust i glaslamporna i taket. Undrar om det inte är Torstensson Art&Design som har gjort lamporna. Vi har snarlika i Täby Centrum, men de är mindre.
Utställningen var ju kanooon. Louis Armstrong och Billie Holiday samt Tina Turner är ju klassiker. Och som du säger, man behöver inte gilla jazz. Å Tina Turner är ju ingen jazzartist.
Visst är de läckra. Fastnade också för dessa. Nej, dessa har en annan designer och gjordes inför föreställningen ”Different trains” på Judiska teatern 2008.
Nej, en måste inte gilla jazz för att uppskatta bilderna. De berättade något. Även ”The Surpremes” och Janis Joplin m.fl. fanns med.
Tina Turner är ju även en av mina favoriter och jag gillade verkligen hur fotografen fångat henne på scen.
Wow, gillar verkligen glaset i taket! Svartvita foton kan verkligen vara effektfullt. Är själv inte så kreativ, men kanske ska prova att göra svartvita bilder också till ett eget inlägg en dag.
Visst är det läckert med detta glas i taket. Och det var en hel del.
Svartvita bilder i speciella situationer, inte minst när det gäller porträtt eller på personer ”in action” ger så mycket mer än de i färg. Ska snart se utställningar på Fotografiska i Stockholm och där det är många forografer som just använder sig av svartvitt. Effekterna kan ju bli väldigt speciella, särskilt när det kommer till att fotografera människor. I svartvita bilder blir det ju mer ett fokus på motivet.
Har testat en del i svartvitt med systemkameran och det är riktigt effektfullt.
Kul om du testar.
Så intressant att se! Svart-vita foton är något speciellt och väcker minnen. Pappa var fotograf så tittade ständigt på foton och det finns mycket kvar av dem hos olika som arkiverat. Har förstås en del.
Så trevligt att vara aktiv och såg det fina på Östermalm du visade. Har vänner och förut släkt i de kvarteren så jag promenerat där en del. Och så vackert med parker och hus, hoppas det får bestå så och aldrig komma upp något svart eller grått hus framför. Nej, något måste bevaras men nästan förvånad att det görs och är så grönskande runt husen.
Vilken härlig dag ni hade, ser helt underbart ut vid det bordet med allt gott.
Önskar dig en trevlig helg nu.
Visst är det något extra med foton i svartvitt. Så roligt att din pappa var fotograf och kan tänka mig att du sett många bilder. Ohc just svartvitt får fram bilden på ett speciellt sätt. Just människor fotade i svartvitt är ju speciellt. Gillar det verkligen.
Vi hamnade här på museet av en slump och efter det att jag sett reklamen i tunnelbanan. En lyckad slump.
Strosar ofta och gärna på Östermalm och tittar gärna på de vackra husen och miljöerna.
Så fint att dessa miljöer bevaras för ett stycke historia är det.
Önskar dig också en fin helg.
Wow, det museét har jag inte hört talas om. Vilka fantastiska foton! Tina Turner som ung, kände knappt igen henne, va kul att du sett henne live två gånger! Fotografiska är verkligen ett sevärt museum, vi gillade verkligen utställningen News flash, så mycket nyheter som foton, och visst påminns man om mycket!
Vill tillbaka dit, när vi har mer tid på oss!
Ha det gott!
Kram
Scenkonstmuseet hör nog inte till de mer omtalade. Men så roligt att titta in här-
Tina Turner är en favorit och så roligt att ha sett henne live.
Här fanns även foton av The Supremes. Såg dem , snarare hörde, i N.Y. i Central Park 1978. Minnesvört.
Så roligt att ni var till Fotografska och dit ska jag också. Är lite sen.
Mycket intressant att se där men svårt att ta in allt på en och samma gång.
Ha det fint du också.
Varm kram
ÅÅÅÅÅ glaset!! Upphängningen, fototkonstnären Landegren som berättar och visar sina bilder, han har öga och kunskap! Svart vit är så mycket, det är så läckert och talande, Fler detaljer träder fram med skuggor mm.
Jazzen jaa då nog svänger det fint till och i bilderna av de stora där!
Första och sista bilden i synnerhet från denna utställningen.
Tack tack!
Du och Agneta sveper in och njuter kulturen i olika fattningar 🙂
Kram
Just så, sa vi också när vi kom in här. Och sedan stråkmusiken till musikstycket i bakgrunden.
Är så glad att jag såg reklamen för utställningen på tunnelbanan och att vi gick hit. Fantastiska bilder. Och visst är det svart/vita effektfullt.
Även du var med oss här.
Varm kram
Gomorron Ditte!
Va’ trevligt med fotoutställningen med alla musiklegender från vår ungdom, tack så jättemycket för den rundturen!
Gomorron!
Tack! Jättetrevligt att hamna här. Och av en trevlig slump. Väldigt fina bilder på dessa musiklegender.
Kul att du hängde med.
Önskar dig en fin helg
Fantastisk utställning, något jag själv skulle kunnat tänka mig att besöka.
Monica Zetterlund var jag en stor fan av, bra gumma det där tyckte jag.
Min far kände henne lite en gång i tiden, många historier jag fick höra där.
Tillönskar dig en fin lördag Ditte.
Det var verkligen roligt att se alla fina bilder. Och just svartvitt blir ju väldigt effektfullt.
Monica Z gillade jag också. Och hon håller än idag. Men ett hårt liv ….
Önskar dig också en fin lördag.
Strålande sol här i huvudstaden och +14.
Vilken bra dag du fick på scenkonst museet ,Härlig utställning ,funderar på vad den har för kul till barn då min minsta upplevde detta museum som väldigt kul o bra när den besökte med skolan innan pandemin,kram o fin lördag i vårvärmen
Är en i närheten så passa på att titta in. Översta våningen här en hel del vad gäller musik så det kan nog vara kul för ungdomar.
Vad gäller fotoutställningen är det ju inte så många av dagens artister med.
En härlig dag blev det. Var i Gamla stan och satt ute med ett glas vin. Så mysigt .Och sen på balkongen när solen gick ner med ett glas bubbel.
Kram! Önskar dig en fin kväll.
Dåligt väder kan det bli något alldeles bra av.
Vilka lampor, riktigt vackert.
Fotografiska muséet har jag besökt men annars har det inte blivit några fotoutställningar. Men nu fick jag ju, tack vare dig, se en hel del bilder.
Tina Turner, häftigt, en sångerska som verkligen ger allt. Alice Babs, en stor sångerska och även Monica Zetterlund var härlig att lyssna till.
Trevlig helg och hoppas att du får må bra.
Varm kram!
Visst är det så.
Och roligt att se och hitta ljuset och möjligheterna.Besöker här på Scenkonstmuseet blev så lyckat.
Roligt att se bilderna på dessa världsartister som Christer Landergren tagit. I svartvitt gör de sig extra bra.
Fotografiska museet är en favorit och ska snart bege mig dit- Räknar då med en heldag där. Många pauser för att vila ryggen får jag räkna med.
Varm kram
Men va skoj och kul att se, det hade passat mig att gå och se 🙂 super skoj älskar utställningar så tack för du visar denna även om det var genom dina ögon …
kram och fin kväll
Trevligt och spontant! Och att se bilder i svartvitt är speciellt. Blir en helt annan känsla.
Kul att du var med.
Kram
Jag gillar svartvit fotokonst, ofta är de bilderna mer talande än de i färg, för i färg ser vi ju världen hela tiden. Dock är jag inte någon jazzmusikfantast, rent ut sagt har jag rätt svårt för musikstilen som jag av någon anledning upplever som orytmisk och i dissonans. Men det tror jag att jag är rätt ensam om.,
Det jag hade upplevt som mest fängslande här hade onekligen varit stråkorkestern som berättade berätta tåghistorien om judarnas situation. Kramen
Jag också! Man behöver inte gilla jazz för att se bilderna fanns en hel del andra med också. Inte minst Tina Turner, The Surpremes m.fl. Jag gillar en hel del jazzartister men som också gjort mycket annat; Louis Armstrong, Duke Ellington och Ella Fitzererald.
Svenska Monica Z har ju också gjort mycket annat.
Stråkorkestern och glaskonsten i taket blev en bra start för att sedan gå vidare och se fotoutställningen.
Kram