Browsing Category

Resor utomlands

Resor utomlands

Buenos Aires och den färgglada stadsdelen La Boca

4 mars, 2019

Vi är nyligen hemkomna efter en fantastisk resa i Sydamerika med kryssningsfartyget Star Princess. Och resan kommer här på bloggen att fortsätta ett tag till. Vi startade resan i mellersta Chile, i Santiagos hamnstad San Antonio och fortsatte söderut via, Patagonien, Kap Horn, Eldslandet, Falklandsöarna och därefter norrut längs Argentinas kust för att till sist nå till Buenos Aires, slutdestinationen. Jag har under resan lämnat mindre avtryck här på bloggen men en hel del finns kvar. Buenos Aires är en fascinerande stad med hög puls och mycket av allt. Så välkomna med hit.  Idag hälsar vi på i La Boca, en av de 47 stadsdelar, ”barrios” som staden är uppdelad i.

Färgglada hus finns det gott om i stadsdelen La Boca i Buenos Aires.Färgglada hus kännetecknar stadsdelen La Boca  i Buenos Aires.

La Boca i Buenos Aires

ligger i  den  sydöstra delen av stan och är speciell på många sätt och med alla sina färgglada hus. Detta är  en gammal arbetarstadsdel och de som först bosatte sig här var invandrare som kom hit från hamnstaden Genua i Italien på 1800-talet. Stadsdelen är känd för att alltid ha varit radikal och bohemisk och är så än idag. Ett exempel är att man här  i slutet av 1800-talet proklamerade sin självständighet från Argentina och hissade Genuas flagga. Men denna utbrytning blev kortvarigt för Argentinas dåvarande president såg till att den snabbt kom ner igen. Huvudstråket i La Boca är gatan El Caminito och området runt omkring med alla färgglada hus  som är  karakteristiska för stadsdelen.  Det var också här i kvarteren som den argentinska tangon föddes. (Klippet  är ett par år gammalt och från det fartyg vi var ombord på, Star Princess)

Gatuliv i stadsdelen La Boca I Buenos Aires. Gatuliv i La Boca. 

 Dragningen av el är  speciell här som på många andra platser. 


I La Boca

är det först av allt fotboll som gäller. Laget/klubben, Club Atlética Boca Juniors, ett av de bästa lagen i Argentina, har här sina rötter och sin hemmaarena,La Bombonera. Klubben bildades 1905 av fem unga italienska killar och den fick sitt namn efter stadsdelen. Man la till ”juniors” för att få en lite brittisk prägel på det fattiga laget från södra Buenos Aires. Vad som är roligt att notera är att både klubbens nuvarande dräkter för hemmamatcher och deras hemmaarena går i blått och gult. De svenska färgerna.

Lagets hemmaarena, La Bombonera, målad i gult och blått. 

En svenskinspirerade  fotbollsarena vad gäller valet av färger. Arenan invigdes 1940 och rymmer dryga 57 000 åskådare.  

De nuvarande fotbollsdräkterna kom till 1907 då man i laget bestämt att välja färger efter det fartyg som först kom in till hamnen på morgonen. (Tidigare hade man varit oense om färgen) Nu var det ett svenskt fartyg som kom och så blev dräkterna gula och blå.

(Det andra stora fotbollslaget i Argentina, River Plata, finns också i Buenos Aires och rivaliteten är stor mellan dem.)

Gult och blått dominerar –

– liksom fotboll.

 

 

I morgon blir det mer från Buenos Aires. Välkomna med på en rundtur.  

Resor utomlands Skyltar

Skyltpromenad i Buenos Aires – ”Den ”goda luftens” stad.

3 mars, 2019

Söndag! Och dags igen för en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkningen. Veckans bidrag kommer från en skyltpromenad i Buenos Aires, Argentinas huvudstad, där vi tillbringat några verkligt innehålls och upplevelserika dagar. Och precis som Santiago de Chile är det en väldigt charmig storstad. Men så mycket större.

Att ta en hop-on/hop off buss tycker vi är ett bra sätt att få en fin överblick när vi kommer till en ny storstad. 

En skyltpromenad

i Buenos Aires –  den ”goda luftens” eller de ”goda vindarnas stad”  blev en trevlig upplevelse. Skyltarna bara fanns där och väntade på att få komma med på bild. Men om luften är så god vet jag inte för gott om bilar och bussar är det.

Taxibilarna är många men de sitter också fast i bilköerna. Här talar en skylt om att ”über taxi” är olagligt.

Tunnelbanenätet är väl fungerande och så också alla olika busslinjer. Denna buss går via en av Buenos Aires 48 stadsdelar, La Bocka och vidare till flygplatsen.

 

Den bohemiska stadsdelen La Bocca. Här har också ett av Argentinas bästa fotbollslag La Bocca Junior sin hemmaarena.

Vår skyltpromenad i Buenos Aires tog oss med hop on -hop off buss till bohemkvarteren i La Bocca. Färgglada hus är det gott om och –

– museer av alla de slag.

Tillbaka i centrum

igen var det skönt att slå sig ner i skuggan i en av alla parker och vila fötterna innan skyltpromenaden/promenaden fortsatte.

Buenos Aires har gott om parker. Här en park vid Plaza San Martin i centrum av stan.

Att växla till argentinska pesos kan man göra på många ställen och bra är att växla in dollar eller euro. På banker måste man ha pass eller tidkort med för att kunna växla men på växlingskontor kan det gå bra utan. Varierar.

Gott om växlingskontor är det. 

Cafékulturen väl utbredd och till detta anrika café var det kö så vi gick vidare. Och det blev ett helt annat möte.

 

Att plötsligt träffa på Argentinas stora fotbollsstjärna, ”Messi” var trevligt och lite oväntat. Men här i hörnan stod han.

Oväntat att på skyltpromenaden i Buenos Aires träffa på fotbollstjärnam Messi. Messi verkade glad  över att se oss. 

Efter att ha avlagt en skyltpromenad i Buenos Aires på dryga milen, visserligen med en del ”pitstop,” slog vi oss ner på ett café nära hotellet för att sammanfatta det vi sett och upplevt. En Argentinsk öl, Quilmes, smakade gott.

Och att bläddra och småläsa i en argentinsk tidning, precis som Buenos Airesborna, gjorde att vi kände oss riktigt hemmastadda.

 

Fler ”söndagsskyltare”  finns här!  Titta gärna in!

Mer från denna läckra och pulserande stad kommer i morgon och på tisdag.

Resor utomlands

Turistattraktion och kulturskatt i Buenos Aires – Recoleta kyrkogården

1 mars, 2019

Igår morse kom vi  från ”lilla” Montevideo i Uruguay till jätten Buenos Aires i Argentina och har hunnit skaffat oss en viss överblick.  Buenos Aires är en riktig storstad med sina dryga 3.5 miljoner invånare i City och med ca. 14 miljoner invånare i storstadsområdet. Vi bor väldigt centralt och i de trevliga området Recoleta och i det hus där Eva Peron bodde mellan 1942 och 1944. Byggnaden är idag hotell,  Melia Recoleta Plaza. Eva Peron var skådespelerskan som gifte sig med Argentinas president Juan Peron. Hom kom att närmast få ”kultstatus”, en ikon och kämpade som presidenthustru bl.a, för kvinnlig rösträtt. Ett förslag som gick igenom 1947. Eva Peron avled i cancer 1952, endast 33 år gammal. Så när vi nu bor i denna historiska byggnad tog vi en promenad till Cementerio de la Recoleta – en sorts kombinerad kyrkogård och park. En turistattraktion/ kulturskatt som finns i närheten av vårt hotell.

Entrén till Cemeterio de la Rekoleta. Hela området är en kulturskatt och turistattraktionEntrén till Cementerio de la Recoleta – Recoleta kyrkogården. Här står ” Vi väntar på Gud”. Området är helt klart en turistattraktion. (Gratis entré till hela området) 

En turistattraktion

och kulturskatt är den kombinerade kyrkogården och parken Recoleta, Cenemtario de la Ricoleta ligger också i området Ricoleta, centralt Bbuenos Aires. Inom området finns ca. 6400 statyer, sarkofager, mausoleum och minnesmärken över Argentina mest uppskattade män och kvinnor. Över Argentinas ”elit” –  artister, författare, konstnärer, musiker, presidenter Här finns också Eva Perons grav. Fån början, på 1700-talet var det först  munkar som slog sig ner här i området Ricoleta, som då låg en bit utanför Buenos Aires centrum. (Jämför Gamla stan i Stockholm som förr var stadens centrum och Södermalm och andra malmarna som låg lite utanför)

Mängder av gravplatser/mausoleer finns inom området och små gränder leder in till dem. 

En del mausoleer är också rejält utsmyckade. 

Området designades av en fransk arkitekt, Prospero Cattelin och mellan de olika mausoleerna finns skuggiga gångar och bänkar för besökare att slå sig ner på. Stilen inom områdets olika mausoleer varierar kraftigt mellan barock, gotisk stil och art déco. Några mausoleer som vi såg var från början av 1800-talet och andra har kommit hit under 2000- talet men inga vi såg var i direkt modern stil.

Eva Perons gravplats/familjegrav

hittade vi genom att vid entrén titta på en karta. Helt enkelt var det ändå inte och hennes familjegrav är också ganska diskret.

Det var många som gärna ville se Eva Perons grav och den var inte lätt att hitta. Men som den serviceinriktade person jag ofta är så fanns jag till hjälp att lotsa andra besökare.

Jag tar täten och har argentinare, japaner och amerikanare kommer hack i häl för att se graven. 

Kyrkan

”Nostra señora del Pilar” var en klosterkyrka och det var munkarna som lät bygga denna 1732. Munkordern upplöstes 100 år senare och då förvandlades området till den första allmänna kyrkogården  kyrkogården i Buenos Aires.

Klosterkyrkan och här vi tittade in.

 

Dags för oss att gå vidare och se mer av Buenos Aires. En fantastisk stad. På alla sätt! På måndag kommer mer härifrån.

 

 

Resor utomlands

Montevideo, Uruguays huvudstad – En tur genom stan

28 februari, 2019

Uruguay är det lilla landet vid Atlantkusten som är lite intryckt mellan jättarna Argentina och Brasilien. Just här i Montevideo, i södra Uruguay anlade spanjorerna en befästning i början av 1700-talet för att värja sig mot portugiserna. Men det dröjde till 1827 innan staden blev landets huvudstad. Uruguay är ett litet land med ca 3 miljoner invånare och även Montevideo med sina ca 1.4 miljoner invånare känns överkomlig i storlek. En huvudstad som passar till landets ”litenhet”. Det kändes också riktigt bra att efter tre nätter och två dagar till havs sätta fötterna på land.

Mercado de puerto ett mysigt område i Montevideo med gågator, barer och små butiker. Mercado del Puerto. Ett mysigt område i Montevideo med gågator, restauranger och små butiker.

 

Montevideo

ligger vid floden Rio de la Platas norra sida och känns med sina ca 1.4 miljoner invånare ganska behändig i storlek. Och här bor nästan hälften av landets befolkning. För att bekanta oss med stan valde vi att ta en guidad busstur som tog oss runt och gjorde ett antal stopp under vägs. Ett bra sätt att få en känsla för en ny stad tycker vi så välkomna med på turen.

Plaza Zabala.

Här fanns det en hel del att köpa i de olika marknadsstånden bl.a dessa ullsaxar.

Första stoppet blev på det lummiga torget Plaza Zabala. Namnet härrör från den spanske guvernören i Buenos Aires, Bruno Mauricio de Zabala. Under lång tid var det ”bråk” mellan portugiser och spanjorer men Zabala lyckades medla och stridigheterna upphörde.

Nästa stopp blev Plaza Independenzia,”Oberoendetorget” – och här finns även presidentens ”arbetshus” och det nya riksdagshuset med glasfasad.

Ursprunget till namnet Montevideo är inte känt men flera teorier finns. En av dem är att eftersom det finns kullar/berg runt stan så kan det ha inspirerat.

Många monument/statyer körde vi förbi men namnen på dem var överkurs.

Mercado Agricola de Montevideo

en stor inomhusmarknad, blev ett trevligt ”pitstop”. Förutom barer och restauranger fanns mängder av färsk frukt, grönsaker, ostar, fisk och kött. Och just köttproduktionen och exporten av kött är stor i Uruguay. Har även i Sverige sett kött från Uruguay. Här var det mysigt att bara slå sig ner och titta på allt runt omkring.

Marknadens huvudentré

 

Rio de la Plata

När vi stod här, vid den i vårt tycke bruna floden, Rio de la Plata, kom vi osökt att tänka på Evert Taube och ”nästan vid kanterna den blåa Atlanten” . I våra ögon var vattnet brunt men vår guide tyckte att chokladfärgad var en bättre benämning. Vattnet, brunt eller chokladfärgat, har fått sin färg genom det slam som förs med floden från bergstrakterna. Inga problem alls att bada här och flera stränder ligger längs flodens utlopp både i Montevideo och i andra städer där floden mynnar ut.

Rio de la Plata i Montevideo. Många stränder finns längs vattnet. Det chokladfärgade vattnet i Rio de la Plata. 

Hamnområdet och vi är på väg ut från Montevideo. Observera den trånga passagen.Här tog vi oss igenom. Vill också berätta för bloggvännen BP att hon blivit lyrisk över alla kranar.

 

Mer om Montevideo kommer på söndag när det är dags för veckans ”Skyltsöndag”.

Resor utomlands

Brons – Var inte ordet i Gems Weekly Photo Challenge

27 februari, 2019

Hjälp! Jag inser att jag ligger en vecka före här i temat. Har missat att det var ”vis” som var veckans ord. 

Denna vecka är det inte ordet brons som vi fått att tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Men jag har missat och är en vecka fel. Men!!!! Utmaningen i sig är att med bild /och/eller/ text tolka det angivna ordet. Här är det är fritt fram för egna funderingar och alla är välkomna att vara med.

La Carretamonumentet i Montevideo är i brons och hela nio meter långtMonumentet i brons är hela nio meter långt. 

 

Brons

kändes först som ett svårt ord att tolka och det var helt lite stiltje på den kreativa fronten. Men eftersom jag är på resa i Sydamerika ville jag gärna ha ett bidrag härifrån. Vad gäller stiltje i övrigt har det inte direkt varit det rådande under denna resa, vare sig vad gäller upplevelser eller intryck. Stiltje var det inte heller på Stilla havet (länk) där vi färdades under första hälften av vår resa från Santiago i Chile och söderut till Kap Horn.
Men gårdagens besök i Montevideo, Uruguays huvudstad, gav i alla fall en idé till temat brons och poletten föll ner. En rundtur med buss i och runt Montevideo tog oss till ett monument av brons. Ett monument på nio meter – La Carreta.

Vagnen på hjul är kanske föregångaren till dagens husbilar/husvagnar.

Bronsmonumentet

visar hur Uruguays ”gauchos”, motsvarande USA:s cowboys, flyttade sin boskap allt eftersom för att hitta bete. Inte bara boskapen bytte boplats utan man tog med sig sin familj och sitt hem på hjul. Liknande har skett och sker över hela världen. (Kan jämföras med renskötarnas/samernas förflyttning av renar i Sverige till nya betesmarker. ) Kanske var också dessa hjulförsedda vagnar föregångare till dagens husbilar och husvagnar. Ett mäktig monument med ett historiskt budskap.

Starka och muskulösa djur.

I morgon kommer ett smakprov här från Montevideo.

Titta gärna in här för att se fler av veckans  ljustolkningar.

Resor utomlands

Atlanten – Och till sjöss i tre nätter och två dagar.

26 februari, 2019

I lördags kväll lämnade vi Falklandsöarna efter ett väldigt lyckat besök. Tre nätter och två dagar till sjöss på Atlanten väntade oss innan vi skulle nå Montevideo, Uruguays huvudstad. Verkligen roligt att ha varit på Falklandsöarna och inte minst mötet med pingvinerna. Även transporten med jeepen rakt ut i terrängen för att nå pingvinernas stränder kommer vi sent att glömma.

Atlanten

var i tämligen lugn form under resan med vindar och vågor som var tämligen modesta i jämförelse med Stilla havet. Från Santiago i Chile och söderut ner till Kap Horn hade namnet ”Ostilla havet” varit ett mer passande namn. Och just vid Kap Horn möts Stilla havet och Atlanten.Tiden till sjöss, innan vi skulle nå Montevideo, kändes först ganska lång men känslan försvann snabbt. Solen kom efter hand, lagom vindstyrka med ca15 m/sekund och varmare i luften gjorde att vi satt/var/gick en hel del i lä ute på däck.

Lite kyligt mellan varven på däck. 

Ett hav som var tämligen lugnt, en bekväm solstol och böcker är en bra kombination. Som extra bonus rensas också hjärnan och man kan bara vara just här – just nu. Skulle energin eller känslan av sysslolöshet bli alltför påträngande kan man gå några varv runt fartyget och snabbt samla några kilometer.  Vad gäller annat att göra ombord  kan man enkelt fylla sin dag om man så vill.

Vädret skifta snabbt ute på Atlanten såväl som på stilla havet. Vädret skiftar snabbt ute på både Atlanten och andra stora hav.

Någon timme senare är Atlanten lugnare och himlen tämligen blå.

 

Nu på morgonen har vi lagt till i Montevideo och har fast mark under fötterna. Frukost väntar, klockan är här 8.40, frukost väntar och sedan  ska vi ut och närmare bekanta oss med ”Sydamerikas Paris”.

 

Resor utomlands

Pingviner på Falklandsöarna- Ännu en härlig upplevelse

25 februari, 2019

Vi kom till Falklandsöarna och vi fick se pingviner på nära håll. Detta var första gången vi såg dem i sin ursprungsmiljö och att komma dem så nära var verkligen jätteroligt. Roligt också att komma till Falklandsöarna, denna ögrupp i Södra Atlanten där allt är så brittiskt. Och visst kändes det märkligt med detta brittiska avtryck så långt borta.

Pingviner fick vi se många av på Falklandsöarna.

 

Pingviner

hade vi hoppats på att få se och det fick vi. Det är lätt att förstå att Falklandsöarna med sitt orörda landskap, vidsträckta stränder och Atlantens klara vatten fyllt med fisk är ett paradis för pingviner.
Pingvinerna lever på och i närheten av stränderna en bit utanför Stanley, huvudstaden. Och för att tämligen smidigt få se dem på nära håll var det mest praktiskt att följa med på en av fartygets arrangerade utflykter. Flera olika turer fanns att att välja mellan men vi hade missat att boka innan vi åkte från Sverige så flera var helt slutsålda. Vi fick i alla fall plats på turen ”Gen too penguins expedition at Newans station”. (På alla stopp man gör med fartyget finns gott om olika utflykter att köpa till. Och är det på små orter så finns inte sevärdheterna inom rimligt avstånd dit man själv kan ta sig.)
Att även själva resan med jeep ut till pingvinerna skulle bli en upplevelse visste vi inte utan det blev lite av en trevlig överraskning. För vad gäller vägar var det inga sådana vi körde på de sista kilometrarna utan mer direkt i terrängen.

 

På Falklandsöarna

finns olika sorters pingviner bl.a kungspingviner, gentoo pingviner /åsnepingviner på svenska, magellanpingviner, rockhoppers och macaronipingviner. Men den majestätiska kejsarpingvinen finns inte för den vill ha mer kyla. Dit vi kom fanns mängder med gentoo pingviner och en endaste kungspingvin. Fler kungspingviner var synliga på andra stränder men de flyttar sig och det är svårt att veta riktigt var de samlas.

En endaste kungspingvin såg vi. Men bar så. En kungspingvin såg vi . Här längst till höger. 

Kungspingvinerna

Blir i genomsnitt 91-96 cm höga och de är tämligen tama och nyfikna på besökare. De känns lätt igen på de tydligt orangefärgade öronen och den röda näbben. Honan lägger ett ägg och kan föda 2-3 ungar vart tredje år. Och när ett ägg är lagt bär honan runt det på fötterna tills det kläcks.

 

Gentoo pingviner – Åsnepingviner

Kommer i storlek efter kungspingvinerna och de blir i genomsnitt 80 cm höga. De är oftast bofasta på en och samma strand hela året men kan ha sin koloni även en bit in över land och vandrar till och från havet där deras mat finns. De bygger också sina bon inom samma område varje år men finns lite varstans på de olika Falklandsöarna och är de vanligaste pingvinerna här.

Gott om pingviner var det. Här en gentoo pingvin eller på svenska åsnepingvin.

När ”åsnepingvinerna” är vuxna känns de igen på den tydliga horisontella vita markeringen på huvudet och den långa näbben som är orange och svart.

Åsnepingvinungar som är ungefär ett till två år. 

Åsnepingvinhonan lägger två ägg och de är tämligen stora. 

 

Fåglar

av många olika sorter finns det på och runt Falklandsöarna. Vi spanade efter albatrosser (pingvinernas avlägsna släktingar) och hade turen att tidigt på morgonen när vi närmade oss Stanley se ett par till havs. Men någon bild på dem blev det inte.
En vanlig rovfågel här är ”turkey vulture” – har inget svenskt namn på fågeln men den påminner om en sorts storlom. Den har ett vingspann på 160-170 cm och är illa sedd eftersom den gärna ger sig på skadade pingviner och lamm och  tar ofta först ut deras ögon innan de fortsätter att äta på dem.

Turkey volture.

Gott om sjöfåglar är det också.

 

Nöjda med vad vi sett var det dags att så småningom åka tillbaka till Stanely för att titta mer på denna häftiga lilla stad.

Resor utomlands

Falklandsöarna medverkar i veckans Skyltsöndag.

24 februari, 2019

Söndag! Och dags igen för en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkningen. Gårdagens besök i Stanley, huvudstaden på Falklandsöarna erbjöd en hel del smått och gott i skyltväg. Och att ta sig hit blev en sjöresa på  23 timmar från Kap Horn. En lugn färd på Atlanten.

Falklandsöarna välkomnar

Falklandsöarna

består av många större och mindre öar och har en befolkning på ca 3000 personer som är väl utspridd över öarna. Till dessa kommer många brittiska soldater som är stationerade här och har så varit sedan Falklandskriget. Ett krig där kampen stod om vilket land Falklandsöarna skulle tillhöra; Argentina eller Storbritannien. Falklandsöarna tillhör Storbritannien men ligger en bra
bit utanför södra Argentinas kust.

Lite ”streetart i Stanley

Välkomna på skyltpromenad i Stanely

Pingviner, pingviner och pingviner. Här gentoopingviner som i storlek kommer efter kejsarpingviner (finns inte på Falklandsöarna) och kungspingvinerna.

Gentoopingvinerna blir i genomsnitt 76 cm höga och det var gott om dem. Här såg vi den en bit utanför Stanley.

Falklandsöarna, med sitt läge, långt ute i Atlanten, har inte inte så utbredd mobilmottagning och det är danska få master som finns. Däremot finns gott om fungerande telefonkiosker och färgglada soptunnor också-

Jodå! Det fungerade att ringa. 

Visst är soptunnan snygg- 

Ett besök på en lokal pub blev det också- Hög stämning. England spelade match i rugby mot Wales. Vet inte hur matchen slutade….

Man fick vara uppmärksam för att hitta entrén. 

Hög stämning på den lokala puben i Stanley. Och väldigt trångt. Matchen var viktig och ”alla” var på plats. 

Dags för oss att ta ”tendern”, en båt som tar en till och från fartyget. Men innan dess inköp av lite lokalt vin ”Pingvin – vin”. Svårt att motstå.

Tillbaka till Star Princess.

Befinner mig just nu mitt ute på Atlanten, på väg mot Uruguays huvudstad Montevideo. Och precis som Stilla havet vill Atlanten  visa upp sina vindar och vågor. Vilka krafter havet kan erbjuda! Fascinerande. Men vad gäller sjögången är det i alla fall hyfsat med en våghöjd på 6 meter exklusive skum.

 

Fler ”söndagsskyltare”  finns här!  Titta gärna in!

Resor utomlands

Kap Horn – En upplevelse utöver det vanliga

23 februari, 2019

I torsdags kväll lämnade vi Ushuaia, världen sydligaste stad, (länk) i södra Argentina. Om vindarna och Stilla havet var i hyfsad form så var Kap Horn nästa mål under resan. Osäkert var det och vädret rår ingen på. Men vi hoppades förstås på att det skulle det vara möjligt för vårt fartyg att ta sig till Kap Horn. Så klockan 07 igår morse var vi på däck för att möta Kap Horn. Fram kom vi men inte riktigt helt runt eftersom det blåste 32 m/sek och kaptenen inte ville ta några risker.

Vi närmar oss Kap Horn.

Kap Horn

är den sydligaste delen av Eldslandets skärgård i södra Chile. Jodå, det finns viss skärgård här ute. Kap Horn ligger på den lilla ön ”Hornos Island” men är ändå inte den sydligaste punkten i Chile utan ögruppen Diego Ramirez kan ståta med det läget. Kap Horn utgör den den norra gränsen för Drakpassagen ( den punkt där Stilla havet och Atlanten möts.

Längs till vänster syns udden på Kap Horn. Längst till vänster syns udden på Kap Horn.

Själva udden Kap Horn upptäcktes av spanjoren Francisco de Hoces som passerade här 1525. Men namnet till udden gavs av holländaren Willem Schouten efter staden Horn i Holland och kom till troligen på 1600-talet.
Att segla runt ”Hornet” har alltid varit förenat med hårda strapatser och många är de sjöfarare som omkommit i sina försök att göra det. Det finns ett albatrossformat monument på en höjd på Kap Horn som minne av de som omkommit i sina försök att ta sig runt. I närheten finns också en fyr och ett litet kapell.

Fyren och väderstationen på Kap Horn.Fyren och väderstationen på Kap Horn.

 

Det berättas också att de som förr återvände från en lyckad seglats runt Kap Horn hade rätt till vissa privilegier. Här ingick bl.a. rätten att lägga en fot på middagsbordet och rätten att bära ett guldörhänge som tecken på sin bedrift. Och en bedrift av stora mått var det att runda udden.

Förr var

Kap Horn en viktig segelpassage och var så ända till öppnandet av Panamakanalen1914. Många var de fartyg från bl.a. Åland som seglade till Australien för att hämta vete och som på vägen tillbaka passerade i vattnen utanför Kap Horn. Även en del svenska skepp seglade här liksom förstås skepp från många länder. Idag används inte vattnen här utanför som farled men visst händer det att äventyrslystna seglare försöker att ta sig runt. Även en del fartyg som ska till Antarktis på expeditioner och andra fartyg i mer turistiska sammanhang försöker runda ”Hornet” om så är möjligt. Och en upplevelse utöver det vanliga är det att ha varit här.

Så mäktigt att var här längst ner på Kap Horn.Så mäktigt att vara här längst ner på Kap Horn. I bakgrunden fyren, kyrkan och väderstationen.

 

Detta blev ett smakprov och mer kommer. Idag väntar Falklandsöarna, mitt ute i södra Atlanten och förhoppningsvis kommer vi att möta pingviner, sjölejon och kanske en och annan albatross och delfin.

Resor utomlands

Världens sydligaste stad – Ushuaia i Argentina

22 februari, 2019

 

Några timmar före beräknad tid anlände vi i går morse till hamnstaden Ushuaia i södra Argentina. Världens sydligaste stad  (beroende på hur man mäter) och porten till Eldslandet. Lämnar idag ett litet smakprov härifrån och mer kan komma när jag åter är på svensk mark.

PÅ väg mot Ushuaia i södra Argentina. Världens sydligaste stad.Tidig morgon, klockan 7 och på väg mot världens sydligaste stad, Ushuaia i södra Argentina. 

 

Ushuaia – världens sydligaste stad

var från början en argentinsk straffkoloni och ligger längst in i en djup fjord. Området runt Ushuaia grundades för 10 000 år sedan av den indianska Yámanastammen. Det var också Yámanastammen som gav staden sitt namn. Ushuaia betyder staden som ligger på fjordens/vikens västra sida.
Och här levde indianerna länge utan besökare. Så smeknamnet på stan, ”världens ände” passar fint. Men år 1833 fick området besök. Den brittiske sjökaptenen Robert FitzRoy, med besättning, kom seglandes till trakten. De var ute på en missionsresa för att utforska Eldslandet eller Tierra del Fuego som området heter på spanska.

Ushuaia skymtar längst in i viken. 

För oss var planerna att vi skulle komma till Ushuaia vid 12- tiden på förmiddagen. Men p.g.a. akut sjukdomsfall ombord ökade kaptenen under natten farten för att snabbare nå Ushuaia och ett sjukhus. (En mycket välutrustad medicinsk avdelning finns på fartyget, liksom ett par läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal.)
Så detta gjorde att vi i natt, när det var mörkt, passerade de fem glaciärerna så de fick vi inte se. Vi var i alla fall uppe på däck redan klockan 7, beredda på glaciärer, men såg i stället inseglingen till Ushuaia. Mäktigt med världen sydligaste stad.

Vi närmar oss. 

Hur är vädret?

Jo, tack riktigt kyligt med + 4 grader och blåsten gjorde att det kändes än kallare på morgonen. Och ändå är det sommar här. Men just klimatet skiljer sig inte så mycket de olika årstiderna. Ushuaia ligger så långt söderut och tämligen ”nära ” Antarktis och det spelar förstås in på väderförhållandena. I morse när jag stod på däck mellan klockan sju och åtta var det mössa, halsduk och lätt dunjacka med fleecetröja under som gällde och vantar.

Januari är den varmaste månaden med temperaturer upp till +15 och med dagsljus i dryga 17 timmar. Juli är den kyligaste månaden med dagstemperaturer runt +4 och med ungefär 7 timmars dagsljus/dag.

Mäktigt!

 

Vill ni följa med till Kap Horn? Välkomna i morgon.