Monthly Archives

juni 2017

Stockholm

Till sjöss

30 juni, 2017

Jag trotsade det mulna och blåsiga vädret och bestämde mig för att ta en tur för att titta på alla segelbåtar som nu har anlänt till Skeppsholmen i Stockholm för att på söndag starta i  havskappseglingstävlingen Gotland runt. Båtarna seglar förvisso Gotland runt, men tävlingen har bytt namn och heter numer ÅF Offshore race. (ÅF hette tidigare Ångpanneföreningen och är ett av landets största konsultbbolag.) Mängder av segelbåtar och höga master mötte mig och på de flesta var förberedelserna igång inför starten på söndag.

Båtar och hav tycker jag om, liksom att vara på sjön så när jag såg skylten med “Gratis Båtturer”  skyndade jag ner till vattnet.  Jodå det fanns båtar av skilda slag som var beredda att ta mig med ut och jag fick t.o.m. välja båt. Med tanke på blåsten, ca. 20 m/sekund i vissa byar kändes en “ribbåt”, snabb gummibåt med stark motor,  väl luftig.  Men jag hittade snabbt en annan båt som var lite halvtäckt och som passade perfekt.  Med en 100 hästkrafters motor hade  den kunnat köra sabbt, men hstighetbegränsningar råder inne i stan. Ensam passagerare blev jag också så detta blev helt klart en både oväntad och väldigt rolig upplevelse.

Dessa sex herrar plus några tjejer/kvinnor var behjälpliga med att framföra båtarna.

  “Sweboat,” båtbranschens riksförbund står för kostnaderna för provåkandet tillsammans med “Allt för sjön“, som ordnar olika båtmässor och Navigeringsgruppen, ett företag som erbjuder kurser i navigation. En klar fördel om man kan läsa sjökort och tyda en GPS när man framför en båt, men inga krav finns på sådana kunskaper för en båt som är under 12 meter. Märkligt tycker jag. Borde likställas med att köra ett fordon på land.

 

Den kraftiga vinden märktes påtagligt till sjöss men min förare styrde båten med fast och säker hand. Jodå, jag fick också prova.

Roligt att följa med på en GPS var det eftersom jag är mer van vid att läsa riktiga “papperssjökort.”

Vo körde längs Strandvägen och passerade under Djurgårdsbron, en bro som byggdes i samband med världsutställningen i Stockholm 1897.

På väg mot Djurgårdsbron.

Här syns Kaknästornet i bakgrunden och den vita byggnaden närmast vattnet är Sjöhistoriska museet. 

Kaknästornet är Stockholms läns högsta byggnad med sina 155 metrar och lägger man till masterna blir det hela 170 meter. Kaknästornet är centrum  ör Teracoms (ägs av staten) radio och tv-trafik i Sverige och servar 99.8% av landets hushåll med radio och tv- trafik.

I ca 30 minuter var jag ute och såg Stockholm från Sjösidan och än mer njutbart hade det förstås varit i sol. Men man kan inte få allt. Och jag är verkligen jätteglad över att jag fick en fin och uppriskande båttur.

I den hårda blåsten var det lite klurigt att angöra bryggan men god hjälp fanns att få.

Trevligheter

Uppsala

29 juni, 2017

Till Uppsala åker jag då och då, dotter Liv och barnbarn lockar och även Uppsala i sig. En bekväm tågresa  på 40 minuter från Stockholm central och jag är framme. Alltså om tågen går….

Uppsala känns som en småstad, i positiv bemärkelse. Alllt i centrum är nåbart till fots och med med sina dryga 350 000 invånare (många studenter tillkommer dessutom som inte är skrivna här)  är Uppsala Sveriges fjärde största stad där Stockholm, Göteborg och Malmö ligger i täten och med Västerås, Örebro och Linköping en bit efter.

Uppsala är ju en riktig studentstad och det sätter givetvis son prägel på stan och i Uppsala cyklas det. Här är jag inte alls orolig för bilarna, uatn mer cyklisterna för de har verkligen företräde här och vanliga trafikregler gäller inte Uppsalas cyklister. Att cykla på gångbanor, på övergångsställen, och på trottoarer i full fart hör till vanligheterna så man får verkligen passa sig. Men cyklisterna är också en del av charmen med Uppsala.

Uppsala hette Östra Aros fram till 1200-talet och östra lades till för att skilja staden från Västra Aros, Västerås. Själva ordet Aros betyder åmynning och syftar för Uppsalas del på Fyrisåns utlopp i Mälaren. Att namnet senare kom att bli Uppsala berodde på att det fanns en by, Ub Salum, som låg norr om Östra Aros och när ärkebiskopssätet flyttade därifrån och till Östra Aros i slutet av 1200-talet följde namnet med. (Flytten  av ärkebiskopssätet berodde på landhöjningen och att fartyg inte längre kunde segla upp till Ub Salum och kontakten med omvärlden därför blev knepigare.)

Fyrisån rinner genom Uppsala.

Fyrisån hette tidigare Salaån (efter byn norr om Uppsala) och är Upplands längsta å, 80 km. Fyrisån har sitt källflöde (börjar) i trakten kring Dannemora i Uppland och har sitt utlopp i Mälaren. Och Namnet Fyrisån kom till i slutet av 1600-talet genom att Olof Rudbeck döpte den till det. (Olof Rudbeck bodde i Uppsala och var bl.a.  historiker, arkitekt, tekniker, mekaniker, naturvetare och medicinskt kunnig och han ville sätta både Uppsala och Sverige på världskartan.) Namnet Fyrisån är inte helt belagt men enligt sägnen skedde ett slag på 900- talet ute på Fyrisvallen i Gamla Uppsala och det kan vara därifrån namnet kommit. En annan teori är att namnet kommit från de  två sjöar som finns söder om Uppsala – Företsjöarna och ordet föret i sin tur betyder vada eller fara (resa) . I alla avseenden har Fyris blivit ett signum för Uppsala och förekommer i olika sammanhang.

Vi tog en tur genom stan på väg mot dagens lunch och passerade Stora torget och Rådhuset. Stora torget kom till i mitten av 1600-talet när en ny stadsplan kom till. En stadsplan som förvandlade det medeltida Uppsala med sina smala, slingrande gränder till en modern stad med raka gator och regelbundna kvarter som var idealet på 1600- talet.

Stora torget är ett s.k. “hörnslutet torg,” ett fyrkantigt torg som omsluts av byggnader och med två korsande huvudgator. Idag är det bara Uppsala och Rådhustorget i Piteå som har kvar dessa hörnslutna torg.

Rådhuset är idag en  mindre shoppinggalleria med tonvikt på lite “finare butiker” men mellan 1710 och 1974 fungerade byggnaden som stadens rådhus.

Dagens lunch en god räkmacka inmundigades på restaurang Magnussons och med utsikt över Fyrisån.

Tiden går fort och visst ville jag följa med och hämta barnbarnen på skola och förskola och att gå i de gamla kvarteren i Uppsala,  där jag delvis bodde som ung, plockade fram nostalgikänslorna och tanken på studenttiden här. Så roligt! Och jätteroligt var det förstås att träffa barnbarnen!

Max ville visa sina  gymnastiska talanger bland lekredskapen i Frodeparken –

-och William ville leka i Ångloksparken. Tur att båda parkerna ligger nära.

 

 

Resor i Sverige

Välkomna till Julita gård i Södermanland

28 juni, 2017

Julita gård i Södermanland (Sveriges lantbruksmuseum) vid sjön Öljaren mellan Katrineholm och Eskilstuna, är Nordiska Museets herrgårdsanläggning och här visas hur ett storgods fungerade och såg ut i början av 1900- talet. Området är stort och erbjuder en välbevarad och sammanhållen herrgårdsmiljö med växthus, olika stugor där de som arbetade på gården bodde, (statarstugor) en kyrka, stall, såg, väderkvarn och  tegelbruk samt en hel del annat som hörde till ett storgods.  En trädgårdsbutik vid växthusen har tillkommit liksom en bra restaurang och ett café som båda  drivs av kocken Tommy Myllymäki, medlem i svenska kocklandslaget.  (Gott om bänkar och bord finns för de som vill ha med egen matsäck .)

Till den välbevarade godsmiljön hör också en vidsträckt och välskött park med många fruktträd, humleodlingar och stora odlingar av köksväxter. Just i trädgårdarna har Julita gård sedan mitten av 1970-talet arbetat med att bevara ett levande kulturarv och ett historiskt växtmaterial. På Julita gård finns också ett klonarkiv för äpplen, päron, humle och rabarber. (Ett klonarkiv är fruktträdgårdardär älder sorter av bl.a. päron, äpplen, krusbär, körsbär och plommaon odlas i syfte att bevara sorterna åt kommande generationer.)

Julita gård ligger  ligger drygt två mil norr om Katrineholm som syns i mitten av kartan. 

Julita herrgård sedd från framsidan.

Julita kloster har haft många ägare under årens lopp och har en brokig historia. Redan på vikingatiden fanns det en storgård här i närheten och i parken finns runstenar från 1000- talet. Ett kloster kom till i slutet av 1100- talet, Julita kloster och som kom att äga stora domäner i Södermanland, Närke och Västmanland. Och när det var dags för kung Gustav Vasas reformarbete på 1500- talet blev Julita en kungsgård. Julita som så många andra områden som varit kloster.

Julita gård har idag 2 200 ha mark, alltså 22 kvadratkilometer, lika mycket som fanns när gården 1941 domerades till Nordiska museet av den siste ägaren Arthur Bäckström. mycket mark är det och underhålet av markerna knyter an till den skötsel som gällde för hundra år sedan. Samtidigt bedrivs här ett modernt jord och skogsbruk. I visningsladugården lan besökare se hur mjölkning och skötsel av arrendatorns 200 kor går till. Och i en utställningsdal visas också Nordiska museets lantbrukshistoriska samlingar.

Att fördriva några timmar här på gården var väldigt trevligt och det fanns mycket att både se och uppleva. Julita gård är ett väldigt trevligt utflyktsmål i sig och likaså är restaurangen, Julita Wärdshus, verkligen värd ett besök.

Följ gärna med runt i omgivningarna!

Underbart vackra pioner, härlig blomsterprakt.

Statarbostäder.

Skansenkyrkan på Julita gård invigdes 1932  men är ingen församlingskyrka utan används för dop och bröllop.

Innergården vid kyrkan och entrén.

 

Julita gårds siste ägare, Artur Bäckström, var väldigt influerad av Skansens friluftsmuseum i Stockholm och döpte även sitt friluftsmuseum till Skansen. Det som finns på Julita gård är dock i ett litet friluftsmuseum i sammanhanget.

Julita Wärdshus där man från restaurangen har utsikt över sjön Öljaren.

Wärdshusets kock, Tommy Myllimäki välkomnade vår grupp.

Här på Wärdshuset åt vi en fantastiskt god midsommarbuffée där den varmrökta laxen kom nyrökt från röken på gården och levererades direkt till gästerna. Förutom de “kalla rätterna” så fanns det ett gott, i dubbel bemärkelse, utbud av grönsaksrätter och grillat kött till varmrätter.

Vacker lunchutsikt, trots tunga moln.

 

 

Foto Stockholm Torrevieja

Bad, sommar och sol…

27 juni, 2017

Sommar, sol och bad. Jodå, sommar är det förvisso enligt almanackan, men den gör ju lite som den själv tycker. Varierar en hel del.  Solen gör likadant. Visar sig när den har lust. Och tänk, just idag i Stockholm har den stor lust. Blå himmel och små lätta sommarmoln.

Bad?  Jodå villiga badande finns alltid.  Och vem minns inte barndomens simskolor utomhus i regn och rusk med vattentemperaturer på +16. Men både bad och simning blev det. Oftast glädjefyllt dessutom. Minns att jag lärde mig simma när jag var fem år efter att ha tittat på hur andra gjorde och när det ett år senare var dags för kompisarna att börja i simskola ville jag också gå. Tror mest jag suktade efter att med vänner ensam cykla iväg till den lilla insjön och med med matsäck för att få bada. Simskolan blev liksom en ursäkt för att jag skulle få cykla dit med de äldre kamraterna. Så mycket simskola blev det inte, men väl märkestagning och det gick ju lika bra det. För det var ju bada jag ville. Badkrukefasonerna fanns inte alls då utan har anslutit i vuxen ålder.

Bad är veckans ord att fritt tolka i bild och ord hos Sanna  i “Gemsweeklyphotochallenge” .  Och bad blir det!

Bad vid Tanto, på Söder i Stockholm, en varm söndag i maj. 

Källsdopp vid Tanto en vacker kväll i juni med en nedåtgående sol som  sällskap.

En andhona som tar några simtag –

– ett svanpar

-och en vattensnok som var intresserad av mig.

Ett snabbt dopp blev det.

Mycket kan man se och uppleva under ett bad. Snarare dopp, för med en vattentemperatur i Stockholms ytterskärgård på +15 så kan jag nog inte kalla det för bad. Men badet kom sig av att jag blev utmanad. Vadslagning! Och förlora ville jag inte. I övrigt är jag numer en badkruka och vill helst att dte ska vara +24 grader innan det blir fråga om ett bad. Ja, dopp också.

Barnbarnet Max, här sex år, är som en fisk i vattnet. (Månne han ha det efter sin mormor….)Medelhavet och Torrevieja inbjuder i alla falll till bad.

Lillebror William, tre år, vill också gärna vara som en fisk/delfin i vattnet.

Njutbart!

 

 

 

 

Resor i Sverige

Gott och vackert

26 juni, 2017

En resa bjuder ofta på godsaker av skilda slag och det är just variationen som  blir “det där lilla extra”. I Askersund, alldeles bredvid vårt hotell, ligger en liten choklad och pralintillverking som fint kombineras med café och butik. Här tillverkas pralinerna och chokladen för hand av endast färska råvaror och inga konserveringsmedel tillsätts, något som annars ofta finns i de chokladvaror som köps i butiker. Venus choklad har funnits sedan 2005 då Allanna och Michael Malmborg lät sin kärlek till varandra och god choklad få en plats i Askersund och hit söker sig  nu många för att både prova choklad och givetvis handla.

Vår grupp får en introduktion till konsten att tillverka riktigt god choklad och praliner. Alltid färska råvaror och inga konserveringsmedel och allt görs för hand. Smakprov fick vi också.

Utsökta praliner i långa banor. Och kanske är det som Carl von Linné förkunnade “choklad är gudarnas föda”.

Tillverkningen av pralinerna och chokladen sker på plats.

Vackert och väldigt gott, en chokladform fylld med jordgubbar och körsbär. 

Både gommen och ögat fick sitt vid besöket hos Venus choklad och dagen fortsatte på detta tema. Från Askersund, vid Vätterns norra spets, styrde vår busschaufför färden några mil söderut längs Vättern, till gården Övralid. Här, med en magnifik utsikt över Vättern, levde författaren och poeten Verner von Heidenstam sina sista år. Huset byggdes efter hans ritningar och han flyttade in 1925 och levde här till sin död 1940 tillsammans med danskan Frida Bang. Heidenstam ville ha ett hus och hem som var “avskalat” och stramt och så blev det. När Heidenstam dog testamenterades gården till en stiftelse som än idag driver gården.  Vill man titta närmare på huset är det periodvis öppet för allmänheten och med guidade turer.  (Just den dag vi var på plats var det stängt, vilket vi visste, foch mycket är stängt just under midsommarhelgen.)

Heidenstanm fick Nobelpris i litteratur 1916 och var ledamot av Svenska Akademien mellan 1912 och fram till sin död 1940. I Heidenstams diktning ch i hans böcker finns ofta ett historiskt tema och där den svenska stormaktstiden romantiserades. Och särskilt romantiskt kan ju inte Karl XIIs Karoliner ha haft det i Ryssland elle runder andra strider.

Heidenstam hade tänkt sig bli målare och ägnade många år att resa runt i världen. I slutet av 1800- talet gjorde han  resor till Alexandria, Kairo, Beirut och Jerusalem och under resorna målade han och skrev dikter. För att utveckla målandet reste Heidenstam och gode vännern August Strindberg till Paris och stannade där ett tag och han flyttade så småningom till Rom för att bli konstnär och gifte sig strax innan resan med sin barndoms vän Emelie Uggla. Fler giftemål kom det att bli under åerns lopp innan han slog sig ner på Övralid med Frida Bang och här kom han att stanna och ligger ligger begravd här på en terrass, en bit från huset,  ner mot havet.

Vackra omgivningar vid vidsträckt utsikt över Vättern.

Huvudbyggnaden på  Övralid.

För oss blev det lunch här. Vi serverades en jättegod räksmörgås gjord på tunt danskt rågbröd och rikligt med handskalade räkor på.  Utsikten gjorde det hela än bättre.

Farfarsstugan, caféet på Övralid som har sommaröppet. Namnet kommer sig av att det  förr här i huset bodde en arrendator, med son och barnbarn.

Verner von Heidenstam har räknats till de “svenska nationalskalderna”. (Någon som mer än andra anses företräda nationella värden.)  Även Bellman,(dock inte då han levde) Esaias Tegnér och även Gustav Fröding och Evert Taube räknas till de svenska nationalskalderna.  Många länder har sina egna  nationalskalder och bl.a. Finland har Runeberg, Norge – Knut Hamsun, England – Shakespeare,  Frankrike -Victor Hugo och Charles Baudelaire och Spanien- Cervantes.

Varje år den 6/7 som var Heidenstams födelsedag delas Övralidspriset ut och det är till författare/poeter med humansitisk inriktning och detta pris har delats ut sedan 1949. Idag uppgår penningsumman till ca 300 000 kronor och till detta kommer en kopia av den medalj som skulptören Carl Milles gav Heidenstam på hans 60 års dag.

Några som fått Övralidspriset genom åren är Harry Martinsson, Eyvind Johnsson, Tomas Tranströmer, Kerstin Ekman, PC Jersild, Kristina Lugn och  2016 var det författaren och professorn i idé och lärdomshistoria, Karin Johannisson, som fick priset. (Hon avled senare detta år)

Gott och vackert för oss hela dagen och mer skulle det bli för efter Övralid väntade Medevi Brunn, på oss. (Inlägg om det finns från den 24/6-17)