Monthly Archives

juni 2018

Resor i Sverige

Uddevalla – slåttermarken och staden på udden

20 juni, 2018

Uddevalla i Bohuslän är landskapets största ort/stad med sina dryga 40 000 invånare. Staden grundades på 1400-talet som en norsk handelsplats (Bohuslän tillhörde Norge) och fick heta Oddevold på norska och Oddewall på svensk alltså ”slåttermarken på udden.” I slutet av  1400- talet när Uddevalla fick sina stadsrättigheter blev det  ”staden på udden”.

Här fanns på 1400-talet ett tiotal gårdar, en huvudgata och man levde av handel och hantverk.  ”Oddevold” var då en stad i den norska unionen med kungen i Köpenhamn och biskopen i Oslo. Och varken Bohuslän eller ”Oddevold ” blev svenskt förrän 1658 och freden i Roskilde. (Fredsfördrag  mellan Sverige- Norge- Danmark som slöts i den danska staden Roskilde och som avslutade det nordiska kriget. Freden blev dock kortvarig)

Uddevallabron som invigdes år 2000 är som ett signum för det moderna UddevallaUddevallabron. Lite av ett signum för Uddevalla. Nu på resan var det första gången jag körde över bron. Har tidigare bara sett den på avstånd.

Uddevalla

har med sitt läge vid Skagerrak och Byfjorden,  varit en handels och sjöfartsort med en stor export och importhamn och kom att växa under årens lopp. (Att det heter just Byfjorden kommer av att by på norska betyder stad. Fisket utvecklades och olika industrier kom till med bomullsspinnerier. tändsticksfabrik och Uddevallavarven. Uddevallavarvet grundades efter andra världskriget och lades ner 1986 .) Staden har brunnit ner i olika omgångar och byggts upp igen  och det har varit både svenska och norsk-danska trupper som anlagt dem. Senaste storbranden var i början av 1800-talet då en eldsvåda startade i en privatvillla. Men med ekonomisk hjälp från Norge, St. Petersburg , Hamburg och London byggdes Uddevalla upp på nytt.

Bohusläns museun i Uddevalla visar dels det gamla bIhuslän och har även samtida konstutställningar

För att veta mer om Bohusläns historia och Uddevalla rekommenderas ett besök på Bohusläns museum. Här finns olika utställningar,  temporära och permanenta,  konst med bohusländsk anknytning, samtida konst och en basutställning som visar Bohusläns historia. Fri entré och generösa öppettider. Väl värt att göra ett besök här.

En av de nu pågående temautställningarna  jag tittade på var ”Röster från kriget”och handlar om fem olika människoöden under det Nordiska sjuårskriget. Personer i olika åldrar berättar om sin vardag mitt i kriget.

Lena Cronqvist har i den samtida utställningen med ett 60-tal verk där målningar och skulpturer dominerar. Här visas nu produktion från de senaste 30 åren.

Mer att göra

Kanske en promenad längs havet på den vackra Strandpromenade,  en dryga nio km lång, gång och cykelväg, byggd av trä och stål. Strandpromenaden börjar vid det unika Skalbanksmuseet, en del av Bohusläns museum och lokaliserat till  stadsdelen Bräcke. Här finns världens största skalbankar från djur som levde för dryga 10 000 år sedan.

Vad är då en skalbank. Bohusleden,Det är en större samling av skal från i huvudsak djur  som bara delvis blivit förvandlade till fossiler. Här hittar man skelettdelar av späckhuggare, vitval, knölval och isbjörn för att nämna några. Inomhus finns en mindre avdelning men den större är bekägen utomhus. Trevligt kan det vara att gå ”Skalbanksslingan” och längs den, går paralellt med och här finns informationsskyltar som berättar.

Den vackra Strandpromenaden i Uddevalla. Den vackra Strandpromenaden.

Följer man den vackra Strandpromenaden som hela vägen går längs havet passerar man vårt boende, Bohusgården, och kommer efter ett par kilometer till Gustafsberg, nordens äldsta havskurort. Och ytterligare en bit bort ligger badplatsen Lindesnäs. Strandpromenaden kan man nå från olika platser längs vattnet och informationsskyltar finns uppsatta längs med vägen-

Kanske skulle det passa med en båttur i den Bohusländska skärgården. Möjligheterna till olika dagsturer är fler. Musikfestivaler, matmarknader och olika idrottsevenemang finns också. Och att strosa runt i stan och insupa den historiska atmosfäen är ett nöje i sig.

Bohusgården

i Uddevalla var vår hemmahamn för de dagar vi var i Bohuslän och det är bekvämt att inte behöva byta boende var natt. Man tar sig på drygt en timme till många orter längs kusten både norr och söderut och Uddevalla i sig är helt klart värt att besökas.  Hotellet har ett perfekt läge vi havet och de flesta rum har havsutsikt och många även fina, stora möblerade balkonger. Stora, rymliga och bekväma rum, bra service och god mat gjorde vistelsen än mer behaglig.

Bohusgården ligger högt upp och nedanför syns den fina Strandpromenaden. Här en vy från Gustafsbergs havsbad.

Den nyare delen av Bohusgården där vi bodde. Stora fina rum och de flesta med havsutsikt och balkonger.

Balkongutsikt sen eftermiddag åt ena hållet. Uddevallabron skymtar i bakgrunden.

Kvällsutsikt åt andra hållet. Det gamla Uddevallavarvet skymtar i bakgrunden.

 

Vill någon läsa mer om Uddevalla så finns det i länken här. Ett inlägg jag skrev vid ett besök för två år sedan.

Foto

Turkos- veckans ord i Gems Weekly Photo Challenge

19 juni, 2018

Turkos är veckans ord att fritt tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Utmaningen i sig är att med bild /och/eller/ text – tolka ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och alla är välkomna att vara med. Den första associationen jag fick när jag tänkte på ordet var färgen turkos, en blågrön nyans och en färg jag är väldigt förtjust i- (Överlag är jag en ganska ”blå” person.)  Men sedan slog min kreativa ådra till, något den sällan gör. Ibland händer det och då jag kan då hamna en bra bit utanför ”lådan” .

Denna ståtliga påfågel såg jag i Europaparken i Torrevieja.

Turkos i olika sammanhang

Nyligen läste jag att turkos tillsammans med ljusblått står för hav, frihet, kommmunikation och ärliga känslor.  Direkt ljusblå är jag inte, men det gör kanske mindre. Själva ordet turkos är gammalt och kommer troligen från franskans ”pierre turquoise”, alltså turkisk sten. Själva namnet lär vara en missuppfattning för stenen förekommer inte i Turkiet utan kommer från Iran och Afganistan där den kallas för ”firuze”. Men de turkiska handelsmännen  som handlade med Västeuropa förde stenen med sig och den kom att förknippas med dem.

Turkos kan vara både en färg och en sten. Här ett halsband av stenen turkos som samsas med ett silverarmbabd i turkos emalj och mitt mobilfodral.

 Turkos kan också delas upp

i flera ord t.ex turk + os eller i tur + kos. Mina tankar tog mig här vidare på en tur. En flygtur.

En flygtur –

– till Fidji, atollerna och det vackert turkosfärgade Stilla havet.

Och till ön Kos i Grekland där barnbarnen varit på semester. (Även jag har tidigare varit här i resejobbsammanhang under ett par somarar på 1970-talet)

Barnbarnet Max på Kos med turkosa badkläder. (Foto Ann-Sofie Schulz-Viberg,barnens farmor )

Yngsta barnbarnet William på semestertur till Kos. Glass är gott!  (Foto Ann-Sofie Schutz Wiberg)

Även spanska måsar kan flyga sin kos.

 

Titta gärna in här för att läsa och se fler av veckans turkosa tolkningar

Resor i Sverige

Smögen och Fjällbacka – Vi tar oss vidare i Bohuslän

18 juni, 2018

Med ”hemmahamn” i Uddevalla var det lätt att ta sig både söder och norrut längs Bohuskusten. I Marstrand, några mil söderut, tillbringade vi en he dag och en bit norr över blev det besök i Lysekil, Smögen och Fjällbacka. Och alla fyra har sin egen karaktär där både likheter och skillnader framträder.

Den långa träbryggan längs vattnet i Smögen, Smögenbryggan är 600 m lång. meter långBryggan i Smögen, ”Smögenbryggan” är en 600 meter lång träbrygga där det mesta händer i högsäsong. 

Smögen

är en ö i Sotenäs kommun i mellersta Bohuslän och har haft lite olika namn där  ”Smögit” och ”Smygesund” är ett par av dem. Dessa namn är troligen kopplade till det smala sund, Smyghålet” som ligger söder om Smögenön och troligen kommer från det fornsvenska ordet ”smugha” – smyghål. Smögen nämns första gången i slutet av 1500-talet och hundra år senare bosatte sig människor på Hasselön som växt ihop med Smögenön och har landförbindelse genom Smögenbron.

Lugnt på Smögenbryggan innan turistsäsongen börjar. Här bor utanför säsong ca 1500 människor och den siffran mångdubblas  från midsommar och fram till mitten av augusti.

Smögenbryggan var tämligen glest befolkad med båtar den dag vi var här. Turistsäsongen börjar till midsommaroch fortsätter sedan till mitten av augusti och då är det fullt här. Både av turister och båtar. Längs bryggan finns mängder av små bodar som säljer det mesta och här finns också många restauranger. Och är man på Smögen så är det perfekt att köpa färska smögenräkor. Så att den första räkmackan kom till här är fullt förståligt Dock inga extrapriser här. Snarare tvärt om. Man räknar Smögen till Sveriges skaldjursparadis där det förutom räkor finns havskräftor,  ostron,musslor, hummer och krabba.

Somartid är Smögen välbesökt och så både av de båtburna turisterna och andra oc så har det varit sedan början av 1900-talet.  Här på ön gjorde Evert Taube sitt första officiella framträdande redan 1918 och han var en flitig besökare här.

Många små gränder och stigar slingrar sig upp över berget. Och här blandas de röda och vita husen. 

 

Fjällbacka

ligger 40 km norr om Smögen och blir vårt nästa stopp. Fjällbacka omnämns i början av 1600-talet som ”Fieldbacke” efter det branta berget ,Vetteberget, 74 meter högt, som ligger mitt i fiskeläget. Namnet Vetteberget kommer från det fornnordiska ordet”viti” som betyde märke och syftar på röset på toppen. Detta märke var förr ett sjömärke, ”vedde”.

Norra  delen av Fjällbacka med kyrkan uppe på berget.

Fjällbacka växte med ”sillperioderna” alltså den tid när det fanns gott om sill. Och den kom just i perioder, de två senaste från 1747 till  1808 och  mellan 1877 och 1896. Under dessa perioder var det liv och rörelse och mycket pengar att tjäna men när sillen försvann blev det fattigt igen. I samband med de goda sillperioderna började man koka tranolja av sillen och den användes bl.a. till läderfett och bränsle. Bl.a. så eldades Paris gatlyktor med bränsle från Fjällbacka.

Idag har samhället cirka 1000 invånare åretruntboende och till det kommer en hel del som valt Fjällbacka som delårsboende. Jobbmöjligheterna är begränsade utanför turistsäsongen så många pendlar till jobb på andra orter. De stora fiskebåtarna som förr hade sin hemmahamn här är borta. Det finns inte längre stora sillstim och även annan tillgång på fisk har minskat. Däremot har antalet kustfiskare som  fiskar räkor och havskräftor från mindre båtar ökat.

Fjällbacka söderut.

Kungsklyftan i Fjällbacka

Genom Vetteberget går en stor klyfta, Kungsklyftan, som fått sitt namn efter det att kung Oscar II besökte Fjällbacka i slutet av 1800-talet. Tidigare hette klyftan ”Ravneklåvan”  efter de korpar (ravn är korp på fornsvenska) som höll till här.

En trappa leder upp till klyftan och man kan sedan ta sig vidare upp på Vetteberget och även runt det via Vetterbergsleden.

Vetteberget.  (Här på berget och i klyftan spelades en del scener in i filmen Ronja Rövardotter. )

Skådespelerskan Ingrid Bergman ( 1915- 1982)

kom till Fjällbacka i slutet av 1950-talet tillsammans med sin tredje man, den svenska regissören och teatarproducenten Lars Schmidt. Stor uppståndelse! Fjällbacka var djupt religiöst och att gifta sig tre gånger var något helt otänkbart här-  Lasse Schmidt hade köpt ön Danholm utanför Fjällbacka och där kom paret och Ingrids barn att tillbringa många somrar.

(Mer om Ingrid Bergman och Fjällbacka har jag skrivit om här.)

 

Efter Ingrid Bergmans död donerade Lars Schmidt en bronsbyst av henne som om på plats 1983. Den är placerad vid det lilla torget vid gästhamnen i Fjällbacka. Bakom statyn finns också en liten minnesutställning med personliga foton av Ingrids tid i Fjällbacka och på Danholmen.  (Finns här sommartid)

 

 

Resor i Sverige Skyltar

Genom Marstrand vandrar vi i dagens skyltsöndag

17 juni, 2018

Söndag igen! Och dags för en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och tolkningen är väldigt fri. I veckan besökte jag härliga Marstrand och tar er idag med på en  skyltvandring genom stan. (Mer om Marstrand finns här, gårdagens blogginlägg)

Vi startar vår vandring genom Marstrand nere vid havet. Vi började vår vandring genom Marstrand vid havet.

Genom fina Marstrand

vandrade och fick av vår kunniga guide ta del av både öns äldre och modernare historia. Riktigt när Marstrand blev ”stad” är högst oklart men sannolikt på 1200- talet och staden tillhörde då Norge. I slutet av 1800-talet  tombildades Marstrand stad  till en stadskomun och 1971 uppgick stadskommunen i Kungälvs kommun. Men vad gäller det kyrkliga har Marstrand alltid varit en egen församling.

Havet är ständigt närvarande var man än befinner sig på Marstrand och finns det hav finns det båtar.

Många båtar finns det även här i ”lågsäsong” och även sommartid får man se upp för det finns halkrisk.

Marstrand är i princip bilfri, vilket är behövligt eftersom gatorna är trånga och husen går ut mot gatan. Men nyttotrafik är tillåten. När vi var på ön så var den verkligen påtaglig och mina resenärer undrade om jag missuppfattat det hela.

Gemom marstrand och tvärs över ön löper fina små gator kantade av vackra trähus.

Nyttotrafiken, här en varuleverans från ”Spendrups”, är rutinerad.

De flesta hus på Marstrand är byggda i trä och vitmålade. Och av färgen att döma ser de helt nymålade ut. På många hus finns också den karakteristiska ”marstrandsstjärnan” med som utsmyckning.

Vid Rådhustorget ligger byggnaden med bibliotek, rådhus och museum. Praktiskt med ”allt i ett”.

Gammal skylt och några nyare i reklamsyfte.

En helt nyuppsatt skylt med. tydligt budskap syntes utanför huset mot gatan.

Anrika Bergs konditori

på Hamngatan, alldeles vid vattnet måste besökas.  Och har man inte besökt Bergs anses man inte ha varit i Marstrand.  Så många av oss slog oss ner där efter lunchen för att inta eftermiddagskaffet. Ett konditori med anor. Här har det serverats nybakade bullar och bröd sedan 1930- talet. Huset i sig är från slutet av 1800-talet och det berättas att konditoriet gästades av många samtida svenska konstnärer och författare. Här i konditoriets trädgård lär Selma Lagerlöf ha suttit och skrivit ”Herr Arnes penningar” vars handling i huvudsak utspelas på Marstrand. (Idag fins det flera böcker om Marstrand och jag vet inte om de skrivits här på Bergs konditori, men bl.a  författarinnan Ann Rosman har skrivit deckare om Marstrand t.ex ”Porto Francos väktare”)

Gammalt och nytt

Den svenska kungen Oscar II kom till Marstrand som 14-åring och kom senare att återkomma hit varje sommar i 20 års tid. Och detta har fastighetsbyrån ”Oscars” tagit till vara. En fyndig reklamskylt.  Det gamla turisthotellet ”Oscar” med sina nöjesloklare i källaren köptes av Ernst Rosén och tanken var att riva den gamla byggnaden och bygga nya bostäder här. Men  många turer har det varit och alla är nog inte ännu helt klara. Tanken var att få fler fastboende till Marstrand. Tjugo nya lägenheter med bostadsrätt är planderade här och det är Whites arkitektkontor i samband med ”Oscar Properties” som står för det hela.

Här Marstrand, vid vattnet och kajen, där  det gamla turisthotellet Oscar, från 1899, låg ska det byggas nya bostäder.

Ett  kopass?

Är det något ni hört talas om. Jag hade det inte. Men nu har jag det. Marstrand var en del av det svenska riket men svenska förordningar gällde inte här. Det gjorde de däremot på Koön, på fastlandet, mitt emot Marstrandsön och dit skickade marstrandsborna sina kor på bete och då måste de ha pass. Ett för  varje ko.

Gustav den III införde ”Porto franco”- tullfrihetoch det var därför som Marstrand räknades som utland och detta förde med sig en hel del spännande saker. (Vill ni läsa mer så tar länken er dit)

Ett gammalt kopass  som nu finns på hembygdsmuseet.

 

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

Resor i Sverige

Marstrand i Bohuslän – En historisk ö att återkomma till

16 juni, 2018

Vi lämnade vår ”hemmahamn”, hotell Bohusgården i Uddevalla, för att köra en bit söderut (8 mil) längs kusten. Marstrand var målet och vi färdades  med vår buss i vacker och grönskande bohusländsk natur med strålande sol och blå himmel som följeslagare.

Marstrandsön ligger längst ut i väster, där skärgården tar slut och havet tar vid.  Hit kommer man med färja från Koön, på fastlandet, en tur på några minuter och där besökare betalar 40 kr för att ta sig över och återresan är kostnadsfri.

Den vackra Uddevallabron i fint morgonljus. Utsikt från min hotellbalkong på Bohusgården.

Från Uddevalla till Marstrand –  på kartan med siffran 2.

Till Marstrand

tar man sig med färja eller egen båt. Färjan Lasse Maja går från Koön, på fasttlandet, hela dygnet och  fram till midnatt varje kvart. Mellan midnatt och 05.00 är det halvtimmes trafik och då får en lampa på Koön påkalla uppmärksamheten.  (Historien om boven Lasse Maja, en man i kvinnokläder kan ni läsa här och detta plus en del till skrevs när jag var på jobbresa i Bohuslän i augusti 2016.) Marstrand är i princip bilfritt men nyttotrafik, varuleveranser och annat är tillåtet. Annars är det flakmoppe, cykel som gäller. Till vissa nyttojobb på ön används elbilar.

Färjan Lasse Maja lämnar Koön på fastlandet för att ta sig till Marstrand. Färjan Lasse Maja har lämnat Koön på fastlandet.

Carlstens fästning

och torntaket uppe på kullen syns redan vid överfarten. Fästningen är byggd i granit och omges av av vallgravar och höga murar. Det finns fyra basstationer på fästningen och här placerades kanonerna. Carlstens fästning började byggas  efter freden i Roskilde 1658, när Bohuslän och Marstrand blev svenskt. Och för att försvara ön så var det kung Karl den X  som fattade beslutet att bygga en fästning här och det var fångar som utförde arbetet. Fram till mitten av 1800-talet användes Carlsten som fängelse och i slutet av 1800-talet avfördes fästningen från rikets fasta försvar.  Fästningen är idag ett museum som man kan besöka.

Marstrand och Carrlstens fästning på höjden. Marstrand med Carrlstens fästning uppe på höjden.

Vår guide Lena, bosatt på en av öarna utanför Marstrand, tog oss med på en spännande och intressant vandring.

Rundvandring

Vi vandrade runt med vår guide både kängs de smala vackra gatorna och längs havet. De flesta hus är välbevarade och vackert vitmålade.

Mysiga kullerstensgator.

Runt det lilla Rådhustorget ansågs det väldigt fint att bo. Och om man inte hade råd med ett helt hus så kunde man bygga en gavel ut mot torget.

En enorm silverpoppel är planterad mitt på Rådhustorget.

Just det röda huset här har bara en gavel ut mot torget.

Vid södra inloppet till Marstrand låg Södra Strandverket, en försvarsanläggningsom stod färdigt 1857 och var bestyckad med 46 kanoner och dryga 170 soldater. Runt om fanns en vallgrav som numer är igenfylld. I byggnaden som är ett statligt byggnadsminne, invigdes 2012 Strandverkets konsthall, som visar samtidskonst inom fränst foto och skulptur men även tavlor. För närvrande restaureras byggnaden och muséet är stängt.

Båtar, hav och bad

omges man verkligen av.  På Marstrand finns landets största gästhamn och från midsommar och framåt ligger här båtarna tätt. Och tänker man på segling så är det Marstrand som gäller, särskilt första veckan i juli när den stora segeltävlingen Stena Match Cup går av stapeln.

1822 startade badverksamheten, kurbad,  på Koön, på fastlandet och här var det den svenska kungen Oscar II som var initiativtagare. Han vistades ofta här. Men marstrandsborna tyckte det var långt och besvärligt att ta sig dit så de startade ett badbolag på ön 1843. Och redan på 1930-talet byggdes vattenrurschbana och hoppptorn. Runt hela Marstrandsön går en vandringsled på dryga fem km och där man under vägs kan ta del av öns historia. Flera fina klippbad och ett par mindre sandstränder finns om man skulle vilja svalka sig.

 

Och till Marstrand återkommer jag gärna. Här på bloggen redan i morgon för detta är en  klar favorit.

 

Resor i Sverige

Lysekil – staden vid havet. Välkomna med hit!

15 juni, 2018

Välkomna till Lysekil! En av de platser i Sverige jag besöker nu i sommar. Och just igår blev det en tur hit från Uddevalla. Här, vid Gullmarsfjorden (Gullmarn) i Bohuslän, kan du uppleva salta bad och krabbfiske.  Du kan strosa i de smala och slingriga gatorna och besöka ”Havets Hus”. Kanske en tur upp till kyrkan högt uppe på berget  och där  passa på att blicka ut över över staden och Skagerack.  Och att ta sig hit med buss från bl.a Göteborg och Uddevalla fungerar fint med  Västtrafiks direktbussar. Tillbaka till Uddevalla kan man  tisdagar melllan 3 juli och 7 augusti ta sig med båt, m/s Byfjorden, som även den körs av Västtrafik. Båtturen måste förbokas och middag serveras ombord.

Vy ut över Skagerack och lysekil från höjden där kyrka är belägen. Vy från kyrkan och ut över Lysekil och Skagerrak.

I Lysekil

erbjuds  flera boendealternativ inne i stan eller så finns det möjligheter att ta sig vidare med båt, också Västtrafik,  till Skaftö, Grundsund eller Fiskebäckskil för att övernatta där. Inne i Lysekil erbjuder ”Strandflickorna” olika alternativ för övernattning i sekelskiftesmiljö.

Längst ut i havsbandet finns naturreservatet Stångehuvud och Pinneviksbader med fina, släta granitklippor där man kan bada och fånga krabbor. Ett besök på Havets Hus, med 40 akvarier i olika storlek och innehåller ett urval av av  de djur som lever i Gullmarn och Västerhavet. (Västerhavet – Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, Öresund, Limfjorden, Stora o Lilla Bält)

 

Havets Hus

Akvarierna vid Havets Hus börjar med växt och djurlivet vid strandområdet, går genom Västerhavets miljöer och till de djupa bottnarna.  Vattnet som finns i akvarierna  hämtas från Gullmarsfjorden och 30 meters djup och det innebär att temperatur och salthalt följer naturens växlingar.

Gullmarsfjorden, en del av Skagerrak

En sorts sjöborre.

Småfläckig rödhaj.

Här på repet syns ägg från den småfläckiga rödhajen. Äggen har honan ”limmat fast på repet och det tar 8-9 månader innan äggen kläcks och ut kommer ca 10 cm småfläckiga rödhajar. Näring får äggen under denna tid från  gulesäcken. (En av fostersäckarna.)

Det vita på repet är ägg från småfläckig rödhaj.

Kyrkan

är byggd i nygotisk stil och  har sedan 1901, då den invigdes präglat stadsbilden i Lysekil med sin röda granit, hämtad från trakten.  Kyrkan är 63 meter hög och toppen av spiran befinner sig 95 meter ö.h. Kyrkan är stor och byggdes för att ha plats för 1500 personer. Men man har nu minskat antalet bänkar och sittplatser till 1300 och gjort utrymme för bl.a en sitthörna. Den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen som byggts då de andra två blev för små.  Den kyrka som nu står här  är stor så den fick inte plats i ost-västlig riktning som är  brukligt utan fick placeras  i nord-sydlig riktning.

Kyrkan i Lysekil ligger uppe på berget och den högsta punkten på kyrkan är 95 m ö.h. Vy från Havets Hus upp mot kyrkan.

Kyrkan med tornet var tänkt att bli 68 meter högt men man ritade om och bestämde att höjden på kyrkan fick bli 63 meter. Man var orolig för att tornet skulle knäckas i stormarna.  Men sänkningen hjälpte inte utan 1913 knäcktes tornets topp i en storm och året därpå blåste det ner. (Detta hade även hänt de tidigare kyrktornen.) Så tornet har levt ett riskabelt liv.

Interiör av kyrkan och med en del av caféhörnan. Den första kyrka där jag sett en caféhörna. Trevligt!

 

 

 

Resor i Sverige

Nordens äldsta havskurort finns i Uddevalla

14 juni, 2018

Ett par kilmometer söder om Uddevalla i Bohuslän ligger nordens äldsta havskurort, Gustafsberg. Här vid den gamla gården Baggetofta, alldeles vid havet, vid  Byfjordens strand, anlades redan på 1700-talet en hälsoinrättning. I århundraden hade människor druckit av det järnhaltiga vattnet som fanns här i en källa och känt sig piggare efter ett glas vatten. Göteborgs stadsläkare, Jacob Boëtius, undersökte vattnet och menade att det kunde bota ett 30-tal krämpor.  Linné besökte källan på sin resa i mitten av 1700-talet och fann att källan var ”stark af Mineral”.

Gustafsberg utanför Uddevalla är Nordens äldsta havskurortByggnaden här är numer ett vandrarhem men  förr fungerade den som badhus. 

Nordens äldsta havskurort

Hälsokällans läge direkt vid havsviken gav idén om att man kunde erbjuda varma saltvattenbad precis som man visste att det förekom i utlandet och i slutet av 1700-talet fanns här ett badrum med dusch i brunnshuset. I slutet av 1700-talet kompletteradesbrunnsdrickandet med salta bad och på så sätt blev Gustafsberg Nordens första badort. Och här på kurorten kom det att bli kunglig glans i början av 1800-talet då kung Gustaf IV och drottning Fredrika tog med sin krasslige fyraårige kronprins hit för att dricka brunn. Han piggnade till efetr brunnsdrickandet och de salta baden och människor strömmade hit.

Här på Gustafsberg var det och är fortfarandevar  vacker natur, lummigt och grönt och havet alldeles intill och det lockade många att komma hit.

Gustafsbergs badrestaurang används även idag.

Många fina byggnader finns inom det väl tilltagna området. Bygnader där brunnsgästerna förr bodde i.

Sveriges äldsta internatskola och namnet Gustafsberg

Gården här hette Baggetofta men kom så småningom att få namnet Gustafsberg efter tillstånd av kung Gustaf III. Men då handlade det inte om bad utan om skola. Familjen Knape, en barnlös skeppsredar/grosshandlarfamilj som ägde Baggetofta hade i sitt testamente skrivit att gården skulle bli ett hem/skola för studiebegåvade pojkar från Bohuslän. Kurorten sköttes av barnhusets/skolans direktion och här var man oroad över att badgästernas ”flärd” skulle påverka gossarna på skolan. Internatskolan fungerade fram till 1924 och än idag är Gustafsbergsstiftelsen viktigaste uppgift att stdja studerande ungdomar, men numer genom stipendier.

Den gamla skolan ligger vackert uppe på en höjd med utsikt över Byfjorden.

Baden

Man hade de tyska baden som förebild  hade man lärt sig hur vattnet skulle värmas. Havsvattnet pumpades upp till en kopparpanna på vinden och leddes ner i badkaren men så småningom byggdes det också en kallvattenkuravdelning. I vattenet utsnför Gustafsberg fanns det gott om havsväxteroch dessa ansågs ha god verkan på kroppen liksom gyttja. Gyttja till gyttjebaden hämtades långt ut i havet. Och gyttjebaden ansågs vara välgörande för bl.a. leder, engelska sjukan, hemorrojder, hysteri och andra psykiska åkommor.

Idag badar man här på annat sätt.

Det sociala livet

på alla kur och badorter i Sverige var viktigt och man alternerade med besök på olika kurorter. Även Medevi Brunn i Östergötland liksom Ramlösa i Skåne och Loka Brunn i Värmland var välbesökta. Men dessa kunde inte erbjuda havsbad. Gustafsberg var fram till mitten av 1800-talet den mest fashionabla kurorten och dit många göteborgare reste och gärna med giftasvuxna döttrar. Här hoppades man hitta ett ”lämpligt parti”. Gästerna roade sig rejält om kvällarna på ”socitetshuset” med baler, musik och teater och badläkaren tyckte sällskapslivet gick till överdrift.  Han menade att allt festande gjorde att ”badsejourens verkan” blev tillintetgjord. Ett ”skvallertorg” fanns och här tillbringades dagarna med samtal, handarbetan  och viss läsning.

Vacker natur med hav och grönska lockade många gäster.

Gustafsbergs glansdagar började se slutet i mitten av 1800-talet. Nya badorter som Varberg, Marstrand, Lysekil och Strömstad lockade mer. Här fanns det saltare luft och saltare bad. Men samtidigt började Uddevallas borgarskap att bygga sommarvilllor på Gustafsberg så nu blev de tongivande här.

Även idag kan man ta sig till och från Gustafsberg per båt.

 

 

Resor i Sverige

Mot Bohuslän -en resa i resan med trevliga stopp

13 juni, 2018

Gårdagens resa från Stockholm  mot Bohuslän och Uddevalla blev en fin resa där vackra miljöer, strålande sol, härlig svensk sommargrönska och en hel del historia kantade vår väg . Trevliga stopp under resan förhöje det hela än mer. Jag befinner mig alltså denna veckan på en ”arbetsrelaterad resa” till Bohuslän där jag är reseledare och guide.

På vägen mot Uddevalla och bohuslän blev det ett fint lunchstopp på Karlslunds herrgård utanför Örebro. Lunchstopp på Karlslunds herrgård utanför Örebro.

Mot Bohuslän

Lunchstopp på Karlsunds herrgård utanför Örebro är alltid ett bra val och det alla årstider. Karlslunds herrgård ligger vid Svartån, strax utanför Örebro, och anlades på 1500- talet av en av Gustav Vasas söner Hertig Karl, senare Karl IX. Han var då hertig över Närke och Södermanland. Herrgårdens ursprungliga uppgift var att som kungsladugård förse Örebro slott med livsmedel och ved. Karlslund har haft många ägare och olika funktioner genom åren men ägs sedan 1966 av Örebro kommun. Själv herrgårdsbyggnaden i sitt nuvarande skicka kom till på tidigt 1800-tal.

Vackert dukat i en av de vackra matsalarna. Ohc här passade det perfekt att äta herrgårdsstek, med pressgurka, gelé, potatis och gräddsås.

Och kaffet intog vi i den vackra parken.

På vägen mot Uddevalla blev nästa bensträckare blev på ”Utsiktens kaffestuga”  uppe på Kinnekulle vid Vänern i Västergötland. Och vacker utsikt är det. Särskilt om vädret är klart och vackert.

Ett stopp på KInnekulle vid "Utsiktens kaffestuga" vid Väner blev det också.  Utsiktens kaffestuga är en fin avstickare. Gott kaffe och väldigt trevlig personal gör besöket än bättre. 

När vi nu var i närheten av Husaby kyrka passade vi på att titta in här. Kyrkan uppfördes på 1000- talet och var då en stavkyrka, en kyrka byggd av trä i stavverk. Men under 1100-talet byggdes kyrkan om till en stenkyrka. Här i närheten, vid Sankt Sigfrids källa, berättas det att den svenske kungen, Olof Skötkonung, döptes. Han var den första sveakung som döptes och förblev kristen och bidrog till att Sverige kristnades.  Källan har fått sitt namn efter  den engelske missonsbiskopen Sigfrid.

Husaby kyrka i Västergötland är från 1000 talet. Husaby kyrka med sitt speciella, rektangulära torn och runtom finns två rundtorn.

Tak och väggmålningarna i kyrkan har fått målats dit på nytt eftersom man vid en renovering i början av 1900- talet ”råkade” skrapa bort delar av de ursprungliga målningerna. 

Framme 

i Uddevalla efter ca 45 mil. Fortfarande strålande väder.  Vi checkade in på hotell Bohusgården som ligger alldeles vid Byfjorden och har alla härliga rum med balkong och absolut njutbar utsikt. Hotellet är tämligen stot och erbjuder över 200 rum i olika storlekar och med ca 500 bäddar. En SPA avdelning och olika barer och restauranger, både inomhus och utomhus, gör anläggningen än trevligare. Liksom en väldigt serviceinriktad personal. Här är det lätt att trivas.

Mitt rum med fantastisk utsikt över Byfjorden.

I bakgrunden ser jag den mäktiga Uddevallabron som är en motorvägsbro över Sunningesund/byfjorden. Bron är en del av Europaväg 6 som i sig utgör en viktig del av förbindelsen mellan Köpenhamn, Göteborg och Oslo. Bron är 1700 meter och 149 meter hög och den seglingsfria höjden är 51 meter.

Uddevallabron och Byfjorden tidig kväll .

Samma utsikt sen kväll och jag njuter på balkongen.

 

 

Foto

Hårigt – veckans ord i Gems Weekly Photo Challenge,

12 juni, 2018

Hårigt är veckans ord att fritt tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Utmaningen i sig är att med bild /och/eller/ text – tolka ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och alla är välkomna att vara med.

Ett hårogt får på Åland. Skördefest. Ett hårigt får. Dessa  fina får träffade jag på en skördfest på Åland.

Hårigt

– med synonymerna ludet och lurvigt gav mig en del tankebrydderi. Men efter att ha bläddrat i arkivet så hittade jag några håriga ”vänner”. Jag var också inne på funderingar om händelser  som passerat, men där det var på håret att de gjorde det. Dock svåra att fånga på bild. Så det fick bli ”hårigt” av det  mer jordnära slaget. Och får är jordnära-

Rara får på Åland.

Fårskinn är också håriga  och mjuka.

Curre,  Helenfamiljens fina och goa labrador är också  ett fin och ”hårig” vän. Lite lurvig också- 

Under vår resa till Tibet för några år sedan träffade vi på mängder av jakar. Om jag tänker på ett hårigt djur så hamnar jaken på första plats.  Ett annat namn på jaken är grymtoxe och förutom här på Tibets högplatåer förekommer den i områden runt Himalaya, i delar av Mongoliet och i Ryssland. I Tibet används jakar ofta inom jordbruket och ofta för plöjning. Och för att se skillnad på sina jakar dekorerar familjerna dem på olika sätt. Jaken är viktig och hålls som boskap för mjölk och kött. Mjölken blir till smör och och kan jäsas och bli till yoghurt. Jakarna används också som drag och packdjur och för transporter och är viktig i så många sammanhang.

Jaken är ett verkligt hårigt djur. Här i Tibet. Jakar i Tibet på rad. Ståtliga djur. 

Jakarna har jag i färskt minne, liksom hela resan till Tibet . En fantastisk resa. En sådan man kanske får chansen att göra ne gång i livet. Vi fick möjligheten och tog den. Idag väntar en annan resa, en kortare resa, till Bohuslän. En resa jag verkligen ser fram emot och som är en av de jobbresor jag ska göra i sommar.

 

Titta gärna in här för att läsa och se fler av veckans ”håriga” tolkningar

Stockholm

Tre gånger L – Lars Lerin på Liljevalchs konsthall

11 juni, 2018

Välkomna med ut till Djurgården i Stockholm och till tre gånger L –  Liljevalchs konsthall och delar av Lars Lerins bildvärld. Här pågår fram till den 9 september 2018 en utställning med ett hundratal målninger gjorda av Lars Lerin. Tavlorna är målade under perioden 2002-2018 och tar besökarna med på en biografisk resa till bl.a. Värmland, Lofoten, Egypten och  Syrien samt en hel del foton från Brasilien. Många av fotomotiven från Brasilien är hemlösa katter och hundar som med sina speciella ramar  och säkra kompositioner verkligen berättar något om sina hund/kattliv.

Tre gånger L. Lars Lerin och Liljevalchs konsthall i StockholmMålning från Syrien

Tre gånger L

I Lars Lerins utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm har man valt att satsa mest på allvaret i konstnärsskapet. Här finns över hundra målningar att se och Mårten Castenfors, som är chef på Liljevalchs, har enväldigt fått välja ur Lars Lerins ofantliga produktion. Castenfors har medvetet valt bort det  lättsamma för att ta fram allvaret, mörkret och tyndgen hos Lars Lerin. Och detta har han verkligen lyckats med. Utstäällningen var mörk. Jag har under 2017  varit tre gånger på Sandgrund, Lars Leins permanenta konsthall i Karlstad och där finns en större bredd av tavlor från det allra ljusast till det mörka. Men här på Liljevalchs är det mörkret som är i fokus.

Några akvareller från utställningen

Syrien, fasa och mörker, raserade städer.  Vi matas dagligen med detta i media. Vi ser, men ändå inte. Stänger av. Lars Lerins målningar visar vad som pågår och får oss att se .

Sönderbombade hus.

Segelfartyg som är på väg. Äventyr, öppet hav och  det ljusa blandas med det mörka. En egen värld i livet ombord.

 

”Stylade hem” på hemnet. Längtan och drömmen till något annat. I Lars Lerins akvareller  framträder här en tomhet. Det är avskalat och det är ensamt

Ett ”stylat hem” på en söksida för bostäder.

Samlad kunskap i pärmar, en dokumentation före den digitala tiden – ett bibliotek, ett arkiv. Ett stycke sparad kultur i akvarellform. Kanske en hyllning till läsandet och kunskap.

Kanske hyllar Lars Lerin här kunskap och läsande. Pärmarna är en dokumentation.

Jag tyckte utställningen var sevärd, absolut. Men den gick i moll och så är det ju tänkt. Att sedan Liljevalchs lokaler är tämligen mörka bidrog förstås till den mörka stämningen. Utställningen är väl värd ett besök och Lars Lerins akvarellmålningar är fantastiska oavsett om de är mörka eller ljusa.  På måndagar har Liljevalchs konsthall gratis entré så det kan vara ett bra tips. För andra dagar går det bra att köpa biljetterdirekt i kassan eller förköpa via internet.

Min personliga åsikt är att Sandgrund erbjuder ett mer varierat utbud av Lars Lerins konst och där också nya målningar ständigt kommer till. Jag har här skrivit om ett av besöken på Sandgrund och om Lars Lerin.