Monthly Archives

januari 2017

Spanien Torrevieja

Blått i variation

21 januari, 2017

Blått i olika nyanser tycker jag om, men tyvärr har denna färg inte varit  vanligt förekommande sedan jag kom till Torrevieja i tisdags. Om jag varit en gråfantast hade det varit mer lyckosamt färgmässigt för då hade jag inte behövt leta. Det grå har visat sig alldeles självmant.

I västerländsk symbolik representerar ofta blått tro och trofasthet. Men färger har olika betydelser i olika kulturer.  Hos oss betraktas ofta blått som en kall färg men så inte alls av grekerna. Och av kineserna, inom den äldre kulturen, associeras blått med trä (en av de fem grundläggande elementen) öst vad gäller riktning och med våren. Så det känns fritt fram för egen tolkning och jag tror på snara blå dagar.

Jag tycker om att vara ute och går gärna både långt och mycket men jag har mina begränsningar; det ska vara ”gott” att gå. Alltså trevligt – och jag vill inte regna, åska, frysa eller blåsa bort.

Fredagens marknadsbesök ställde vi in, blött, kallt och grått – inget marknadsväder i vårt tycke.  Hoppas på nästa fredag.  För min del blev det en snabb utgång senare under dagen och det så fort en strimma blått visade sig. Havet drog mig till sig och jag var inte sen med att ta mig dit.

Nere vid strandpromenaden skymtades  olika nyanser av blått.

Några tyckte att det ”blå” såg tillräckligt inbjudande ut för att testa ett kläddopp.

Andra njöt av solens, för tillfället, värmande strålar på uteserveringarna. Och det blå fanns kvar.

För egen del träffade jag på vännerna Preciosa och Ingrid och vi slog oss ner på en bänk vid havet och filosoferade om livets väsentligheter allt medan skummet yrde från havet.

De blå nyanserna skiftar snabbt i färg och himlen mörknar. 

Den lilla värme som fanns, +14 grader, tycktes inte vilja stanna kvar så vi drog oss hemåt och med tanke på de mer kylslagna vindarna som kom var jag glad att jag hann hem innan det senare på eftermiddagen slog till med en hagel och regnskur.

Jag hann, innan blötvädret kom, med ett besök i en av våra lokala ”Consumbutiker” för att ta med mig ingredienser hem till kvällens middag, en kinesisk kycklingryta med sting; ”sichuan chicken kung pao.”  Värmande och väldigt god.

 

Spanien Torrevieja

Efter sol kommer….

20 januari, 2017

Igår kändes det väldigt hoppfullt, i varje fall under tio minuter då den blå himlen visade sig.  Efter idogt regnande i ett och ett halvt dygn var glädjen stor. Jag bestämde genast träff med vännerna Preciosa och Ingrid och vi bestämde oss för att ses och prata över en kopp kaffe, länge sedan vi träffades. Den blå himlen skiftade snabbt färg och när jag var på väg ut var det på nytt stora, mörka, moln som täckte himlen och det ösregnade på nytt. Verkligen vräkte ner.

Blå himmel som varade i en kvart.

Jag kände mig som en vadarfågel där jag skuttade för att korsa gatorna och försökte samtidigt se både uppåt, neråt och åt sidan för att undvika att bli översköljd av passerande bilar. Jag lyckades nästan. Ett missöde inträffade när jag var nästan framme, en dold vattensamling. Alltså jag såg inte hur djup den var. Stod plötsligt i vatten upp till anklarna.

Någon längre promenad i ösregnet blev det inte utan vi tog in på närmaste café där jag raskt fick av mig strumpor och skor.  Värmande kaffe och en toast smakade bra.

Inget regn upphör utan det var bara för oss att ge oss ut i regnet igen och vi  vadade i samlad trupp mot Consum (butiken heter så) för matinköp.

Vattnet forsade längs gatorna i strida strömmar och det gjorde det även in genom våra skor.

Hem kom jag med klafsande skor som trots att de tillbringade stora delar av eftermiddagen och kvällen på ett oljeelement inte var torra i morse. Frågan är om de någonsin blir det.  Idag fredag, är det uppehåll och solen kämpar för att ta sig fram och jag tycker den verkar envis så den ska nog lyckas. Gick ut för att se hur mina tappra livräddningsförsök på blommorna lyckats och det såg ändå lovande ut.

              

Fröken Kamelia har fyra knoppar, varav alla är på väg att slå ut och penningblomman har många blommor.

Inväntar nu bara att den ska fyllas med eurosedlar. Men man får se upp och vakta den noga för det finns de  här i närheten som inte har så mycket blommor på sina och gärna tittar efter om det kommit sedlar på andras blommor.  Å andra sidan är jag ganska generös.

Även grannarnas citroner letar sig över till oss och några är snart färdiga att skördas.

 

 

Spanien Torrevieja

Vardagslyx i trevligt sällsap

19 januari, 2017

Regnet bara öser ner.... Nu har det hällregnat i Torrevieja under drygt 30 timmar och regnet blandas friskt med blixtar och dunder.  I mtt tycke är det dessutom kallt ute, +7. Gatornas är fyllda av regnvatten och att gå ut kräver kragstövlar. Paraplyerna vänder sig ut och in och är till ingen nytta. Men det kunde vara värre. Här har vi ett tätt hus, än så länge och vi har rejäl värme, vilket långt ifrån alla har här. Allt regnande gör husen/lägenheterna fuktiga och de är inte heller så välisolerade. Och visst finns undantag. Många hus har stengolv och kyler rejält men under den heta årstiden svalkar de behagligt.

Att gå på trottoarerna fungerar men det är när en gata ska korsas som det kör ihop sig med allt regnvatten.

Gårdagens lätta och korta snöfall var smått historiskt för i Torrevieja har det inte snöat sedan 1926. För min del hade jag gärna avstått denna historiska händelse som inte tillförde någonting. Snön övergick dessutom snart till iskallt ösregn. Har på spansk tv sett att  delar av Europa  för årstiden har märkligt väder och så  även i stora delar av världen. I södra thailand har byar reggnat bort och människor mist sina hem och i Afrika är det torka. Tänk om regnet kunde fördelas lite mer rättvist.

Igår trotsade jag regnet och iförd det par skor jag har med hit, lätta joggingskor med ”nät” runt om, vadade jag iväg till lunchträff med vännerna Fia och Lasse. Ett klokare val hade varit att ta badskor. Något jag snart kom på.

Bar- restaurante El Rastrillo, betyder ”Krattan”,  på Calle Moriones 42, nära stora busstationen, är en kombinerad  spansk tapasbar och restaurang. Bara att välja vad man själv önskar; olika tapas, en trerättersmeny eller à la carte. 

Vi besöker gärna spanska restauranger även om vi varvar med en del kinesiska (många kineser finns här och även inom restaurangsektorn) och mer internationella. (Vad det nu innebär…)

Bardisken där mna väljer sina tapas. Antingen står/sitter man vid bardisken eller tar med sina tapas till ett bord.

Skinkor hänger i taket och det finns många olika sorter att beställa som tapas.

Restaurangen har två olika rum varav det inre är mindre bullrigt och mer pratvänligt så det var där vi slog oss ner. Menu del dia, dagens meny med tre rätter, blev vårt val och det fanns flera alternativa rätter att välja på. Paella till förrätt, ugnsbakad lax till varmrätt och ”flan” (crème caramel) respektive mandeltårta till dessert blev våra val. Och visst känns det extra lyxigt att i trevlig miljö att äta en god trerätters lunch inklusive dryck (valfri) för bara 9 euro.

                                  

En god paella med musslor av olika slag och desserterna – mandeltårta resp. ”flan”.

Jättetrevligt att ses igen och extra mysigt att njuta av en god lunch tillsammans.

Många skratt och mycket prat blev det och med Lasse som fotograf blir Fia  (till höger) och jag förevigade.

 

Spanien Torrevieja

Från snö och vinter mot…

18 januari, 2017

Snabba växlingar. Från snö och vinter hemma i Stockholm mot lite varmare trakter var tanken. Men vädergudarna tänkte annorlunda. Måndag kväll hemma och jag blickar ut över Globen som är vackert blåfärgad inför idrottsgalan. Jodå,  jag såg  idrottsgalan också och inte bara Globen.

Tidigt tisdag morgon befinner jag mig uppe i luften och tänker mig att jag  ska lämna snö och kyla för ett tag. Dock har det varit några vackra dagar i Stockholm den senaste tiden och t.o.m. tendens till viss vårkänsla har funnits vissa dagar.

Vacker tisdag morgon där uppe bland molnen i södra Sverige.

Resan går smidigt och det ser lovande blått ut över Alperna. Vackert med de snöklädda topparna.

 

Just nu är det ingen skidsemester som väntar men visst hade det varit väldigt trevligt. Nej, det är den spanska ”sommarstugan” som väntar. Men i dagarna känns det mer som vinterstuga.

Redan när jag landade i Alicante efter en rekordsnabb flygning, tre timmar och tio minuter, kändes det hoppfullt. (Resan tar oftast strax under fyra timmar.) Och det gjorde det tills jag kom ut och kände de isande vindarna komma mot mig och såg att termometern visade på + 10 grader. Att det blåste var förstås en av anledningarna till att vi verkligen flög fram, nordanvind, och turbulensen över Alperna var rejält påtaglig under 20 minuter.

Skönt med lätt dunjacka och vantar. Kände att även en mössa hade suttit bra. (Hemma använder jag bara mössa om det är riktigt kallt och om jag är i fjällen/Alperna på skidsemester)  Tursamt nog fick jag bilskjuts med ett par jag satt bredvid på planet så jag slapp invänta en buss på en kall busshållplats. Tacksam!  Men vädret kan man ju inte påverka och det finns många runt om i världen som både fryser ihjäl och får sina hem förstörda så lite kyla och blåst är ju detaljer i sammanhanget.

Eftermiddagen tillbringades inomhus med värme på och goda böcker och korsord lättade upp kylan i vis mån. Jag var hoppfull inför idag, onsdag,  trots att jag läst om eventuellt snöfall. Men positiva tankar brukar kunna hjälpa till, om inte annat så för att uppehålla ett glatt humör.

Nu, onsdag förmiddag, visar termometern bara + 5  och det känns isande kallt ute. Stundtals faller snön och stundtals regnar det och mörka moln drar ihop sig över nejden. Kanske skingras molnen under dagen men enligt väderprognosen ser det dystert ut fram till söndag så det är tur man har ett glatt och hoppfullt sinne.

Har förstått att denna dag med snö är historis för senast man såg snö här var 1926. Men jag hade klarat mig bra utan det vita som kom ner, trots det eventuella historiska värdet.

Snön har fastnat på enen som står ute på terrasssen och den tappra bougainevillean i bakgrunden påminner i alla fall om vår. Men just idag känns det vintriga mer påtagligt.

Kina

Rött idag

17 januari, 2017

På väg och i rött. (Bilden är nytagen och från Thailand.)

Nu kör vi  Det blir en resa i den röda färgens tecken och det passar bra eftersom min röda resa sker i Peking. Den röda färgen är i Kina eldens, kärlekens, vitalitetens, modets,turens och lyckans färg och den skrämmer bort onda andar. Ger man bort en present är det artigt i Kina att slå in paketet i rött papper och gärna med guldsnören. Själva inslagningen kan vara vuiktigare än innehållet.  Vid bröllopp ger man alltid pengar till bruoparet i röda kuvert och även vid andra tillfällen då man ger pengar är det brukligt att de ges i ett rött kuvert.

Denna byggnad är ett kinesiskt apotek i flera våningar i sydöstra delen av Peking. Här finns mycket att titta på  och att köpa både vad gäller naturmedicin och mer traditionella läkemedel hjälp av kunnig personal och läkare finns på plats. Dessa röda lyktor markerar fest och lyckliga tider och man ser dem ofta på många platser i Kina.

Ett brudpar klär sig ofta i rött, kärlekens och lyckans färg.

  Rött och guld, viktiga färger i Kina, finns även här vid Himmelens tempel som ligger i den sydöstra delen av Peking. (Guld/gult är den kejserliga färgen) Himmelens tempel heter egentligen Himmelens altare, bönehallen för god skörd, och det var hit den kinesiske kejsaren bars i bärstol en gång om året från den Förbjudna staden, några kilometer norrut. Himmelens tempel och den Förbjudna stade byggdes båda i början av 1400-talet  under Mingdynastin.  Området är stort, 23 ha. (En hektar är 10.000 m2) och innefattar förutom olika tempel även stora park och rekreationsområden.

Min födelsedag i mars gick också i rött.

Champagnebrunchen på hotel St. Regis gick även den i rött. Perfekt för en skaldjursfantast.

Troligen  Pekings bästa brunch.

Detta är mitt bidrag till Sannas   (Gemsofmylife)  fotoutmaning vecka 3 med temat röd.

Stockholm Trevligheter

Kollektiv shoppingtur

16 januari, 2017

Det har blivit många tillfällen för mig att åka kollektivt i Stockholmsområdet och till närliggande orter sedan vår bil hamnade i trygga händer hos ena dottern för ett par år sedan. När vi insåg att bilen körts 400 mil det senaste året konstaterade vi att den inte behövdes. Vi bor centralt i huvudstaden och har i princip gångavstånd till det mesta och vill man inte gå  finns båtförbindelser, bussar, tunnelbana, pendeltåg, tvärbana, Roslagsbanan och taxi. Bilen kan alltid lånas och det är gott om hyrbilar.  Trängselskatter, bilköer. svårframkomligt och ont om dyra parkeringsplatser gör dessutom bilkörningen i Stockholm onödigt trist. ( I övrigt gillar jag att köra bil.)

Gårdagen ägnades åt kollektivt resande  västerut mot Barkarby, ca två mil från innerstan, där en shoppingtur var planerad tillsammans med äldsta dotter Liv. (Hon är en kvart äldre än sin syster) Färden gick med pendeltåg från centralen till Barkarby  station och sedan buss till Barkarby handelsplats. En smidig resa på totalt 25 minuter, inklusive väntetider. Jodå, allt fungerade väl. Inte solklart när det rör sig om kollektivtrrfiken. Ute i Barkarby, på det gamla militärflygfältet, har en ”handelsplats” växt upp. Och handelsplats var det här även på vikingatiden. Ett åttital butiker, stora och även minder kedjor finns och är belägna i olika köpkvarter. I närheten ligger också IKEA om man vill ta sig en titt där. ”Stockholm Quality Outlet”, är en  en del av Barkarby handelsplats och här säljer ett 60-tal  märkesbutiker/företag sina varor direkt till kunden och därför är priserna också betydligt lägre.

Vårt första stopp blev i den roliga och trevliga köksbutiken Le Creuset som säljer grytor, pannor, tallrikar, skålar och det mesta man kan tänkas behöva i ett kök.

Läckra färger på grytor och allt som säljs. 

Skickade extra tankar till bloggvännen BP när jag såg dessa . Mycket orange finns också.

Märket Le creuset grundades 1924 när två belgiska affärsmän träffades på en mässa. En av den var expert på gjutjärn och den andre på lackering/emaljering och sedan produktionens början 1928 har deras grytor tillvekats efter samma metod. Idén med lackerat gjutjärn blev en succé och varje gryta/panna är unika på sitt sätt eftersom de tillverkas i speciellla sandformar som kasseras efter varje tillverkning.  LIvstidsgaranti gäller på produketerna i jjutjärn och emalj. Sortimentet har utökats med mycket annat under årens lopp och allt går att få färgkoordinerat om så önskas. Liv hittade ett par tallrikar  i orange, i en serie hon samlar på så inköp blev det.

Kunde inte bestämma mig för vilka salt och pepparkar  jag ville ta med hem.

Jag var i behov av jeans och en bra reseryggsäck och även detta hittades. Uppskattade verkligen att ha ett stort urval av butiker med tillmötesgående personal och ingen trängsel. (Har varit här många gånger förr om åren och handlat men nu var det länge sen och jag återkommer absolut.)

       

En ryggsäck, lagom för handbagage, om man inte har rullväska. (Hade velat haft den i orange.) Jeans som passade vid första provningen hittade jag hos Filippa K och det var bara att slå till- Har knappast köpt jeans sedan jag bodde i Peking för snart sex år sedan.

Att shoppa tar på krafterna och en sen lunch kändes behövlig. Praktiskt val blev Vapiano nära Centralen, på Klarabergsviadukten, vid Kungsbron. Konceptet är att sallader, pasta/ris och pizzor beställs à la minute i olika ”luckor” och man väntar och tar maten med sig till bordet. (Flera rätter går också att få i halvportioner.)Prisvärt och gott för en lunch när man ändå är på stan.

  

Min pasta med scampi gjorde sig inte så bra på bild, men god var den. Liv får lysa upp desto mer.

 

Allmänt Trevligheter

Vi firar

15 januari, 2017

En kall januaridag  2010 kom du till världen, liten en bit under tre kg men naggade ”go” redan då. Och vad jag längtade efter att få träffa dig men det skulle dröja tre månader innan vårt första möte i verkligheten. Redan som tremånaders liten bebis  började din  resa i livet och den gick till Kina, till Peking. Och det skulle komma att bli fler resor dit under årens lopp och även många andra resor av skilda slag.

Ett par år har gått  sedan du föddes och en glad kille är du  fortfarande.

Sju år fyllda. En kille fylld av humor, nyfikenhet och klurigheter, som gillar Star Wars och Pokémon och som bereder oss alla i din närhet så stor glädje. Ett riktigt kalas blev det och precis som du önskat blev det genomgående Pokémontema i år. Förra året var det Star Wars tema och när det gäller så är det ”all in” som gäller. Och jag hoppas förstås kunna vara med och fira dig i många år än. Jag är så glad över att du finns.

Pokémon är närvarande påväggen och-

-givetvis  på tårtan.

Max moster Helen har skapat  den fantastiska tårta från grunden,  en blåbärsprincesstårta, och modellerat figurerna med alla detaljer. Och inte har hon ärvt den pyssliga talangen av mig.  Jag kan säga att tårtan var försvinnande god. (Helen är inte konditor men har oanade talanger i branschen.)

Förväntansfull sjuåring.

        

Att bygga med lego är en en syssla bland fler som fångar Max. Koncentrationen är stor. 

Hur ska den här biten sitta? Ja, där satt den!

Allmänt

När? Var? Hur?

14 januari, 2017

Den senaste veckan, där det i huvudsak gällt att kurera en förkylning med tillhörande feber, har inneburit att mina dagliga promenader, utflykter och andra trevligheter i vardagen helt kommit av sig. Gårdagen med sitt stålande solsken hjälpte till att pigga upp mig och ut kom jag. Hem kom jag också men med ett huvud som stundtals kändes som fyllt av bomull och stundtals som om jag hade ett gäng muttrar fritt skramlande där inne.

Vilopaus i soffan där en kopp te och njutbar skymning över Södermalm gjorde att krafterna kom tillbaka.  Skymningen övergick i mörker och jag satt kvar.

Vackert att blicka ut över kanalen mot Hammarbyslussen och se ljusen spegla sig i vattnet.

Från fönstret ser jag kajen hos oss och ljusen från Hammarby sjöstad som  speglar sig i det isfria vattnet.

Det är när jag sitter i soffan och ”vilar mig i form” som jag börjar fundera över var jag har min mobiltelefon. Operation letning påbörjas. Och det ordentligt.  När? Var? Hur? Jag funderar rejält och känner stressen bli påtaglig. Jag vet att jag använde mobilen vid Skanstull innan jag gick in i min lokala ICAbutik så den borde ha följt med hem. Under promenaden fanns den i jackfickan med dragkedja. Jag rekonstruerar vad jag gjorde när jag kom in i lägenheten och var telefonen brukar läggas. (Kan variera.) Ingen mobil i sikte. Och jag kunde inte heller ringa till den. Funderade på olika lösningar och kom på att jag kunde uppsöka en granne för att be den ringa telefonen. Tänkt tanke fick gälla. Ringde på fem dörrar men igen som öppnade. Min envisheten är oftast bra att ha så jag fortsatte min vandring ner till plan fyra och där var turen med mig.

Ett par tjejer i elvaårsåldern står vid sin ytterdörr.  Jag berättar mitt dilemma och ber dem ringa min mobil. Först hörs ingen signal men den kommer. Det ringer inne i min lägenhet och efter visst sökande ser jag telefonen i en fåtölj. Den ligger bredvid en kudde på gråvit bottten och med liknande färger i övrigt som finns på mobilfodralet. En stor lättnad!

Egentligen är en förlagd telefon en världslig sak men jag som så många andra förlitar mig på att den finns där och helst i närheten. Idag blir det i inköp av nytt färgglatt mobilfodral. Och tänk så bra om det också fanns en funktion inbyggd i fodralet där man kunde ropa eller vissla på telefonen och så att den ger sig till känna. Kanske något att klura vidare på.

En ros till de hjälpsamma tjejerna och lite godispengar som tack för hjälpen. 

Rosen lånade jag från denna vackra bukett som jag fick av väninnan Vivi häromdagen som trots  det rejäla ovädret kom resandes in till stan för att pigga mig.  Och visst blev jag piggare av både sällskapet, blommorna och eftermiddagen vi tillbringade tillsammans.

 

Stockholm

Sol över Stockholm

13 januari, 2017

Sol över Stockholm och om man kände efter riktigt noga kunde en tendens till vår anas i luften.  Jag tror även  koltrasten hade uppfattat detta med liten vårtendens för jag hörde flera av dem ystert visslandes i träden när jag kom ut. En envis förkylning med feber, hosta och ont i kroppen har hållit mig i ofrivillig husarrest i en vecka och endast små utvikningar från hemmet har skett.

Det soliga vädret fick mig ut på en promenad i långsam takt och vägvalet föll på att ta en tur till Globen. Jag hade  också tänkt mig en tur upp på Globen med deras Skyview, har varit där uppe för ett par år sedan med äldsta barnbarnet och tänkte fräsha upp utsikten. Tyvärr var  ingen av de två gondolerna var i tjänst så jag fick nöja mig med att se Globen underifrån.

Tursamt nog hade jag ytterligare ett ärende att uträtta i området, förutom att åka upp på Globen. Äldsta barnbernet Max fyllde sju år igår och hade en önskan om en present som inte är så vanlig men  i en specialburik vid Globen hade den och jag fick köpt det jag tänkt. Och en tur med Skyview kan vänta.

Solen speglar sig vackert i fönsterrutorna på Folksamhuset –

-och damerna har intagit solposition, väl påpälsade. 

Jag stannar till en stund uppe på Skansbron och tittar ut över Hammarbykanalen, en del av Östersjön, och längs kajen  ligger husbåtarna på rad. (Den bruna träbåten till vänster är restaurang Thaiboat som i år har vinteröppet.)  Men visst längtar jag till att det ska bli vår och deras sandstrand kommer på plats. Jag vinkar till vårt hus på kajen innan jag fortsätter för att se hur det ser ut på Mälarsidan. 

På andra sidan Hammarbyslussen finns Mälaren och här ligger isen delvis kvar.

Ingen skridskois direkt.

Vackert är det och solen gör verkligen sitt bästa för att vara till lags när jag passerar den fina Skansparken.

Jag närmar mig Gullmarsplan och Globenområdet.

Globen, Ericsson Globe Arena, som stålkulan numer heter. Och här där man ser spåren brukar alltså de två gondolerna sakta klättra uppför. Varje glasgondol rymmer 16 personer och en tur upp och ner och några minuter uppe på toppen, dock sittandes/ståendes i gondolen, tar ca 20 minuter. Globen , världens största sfäriska byggnad, invigdes 1989 och hade då byggts på rekordfart på  två och ett halvt år. Ibland visas bio på Globen och då kan 13 000 personer  vara närvarande och ungefär lika många vid ishockey och andra idrottsevenemang.  På konserter kan 16000  besökare få plats eftersom alla då inte är sittandes. (Mer om Globen och Skyview finns att läsa här.) En tur upp på Globen rekommenderas och utsikten över Stockholm i galsgondolern är magnifik.

Även utsikten från mina fönster var sent på eftermiddagen god och en vacker rosa himmel lyste upp. Satt ett bra tag i soffan, kurade skymning och inväntade mörkret.

Kina Resor utomlands

Peking och hutonger

12 januari, 2017

Jag brukar tänka framåt men hamnar då och då tillbaka på de fyra år vi bodde i Peking och vilka fantastiska upplevelser och erfarenheter av alla skilda slag  vi fick.  Cykelturer varvades med promenader, buss, taxi och tunnelbana för olika förflyttningar och väldigt ofta hamnade vi i Pekings äldre delar på våra upptäcksfärder, gärna de gamla hutongområdena. Områden där  historiens vingslag  ständigt är närvarande.

Peking är en perfekt stad att cykla i, inte en backe, ofta med cykelbanor breda som svenska motorvägar. Ibland blev jag skjutsad av maken när den egna cykeln var på utlåning.

Vad är då en hutong? Själva ordet kom för 700 år sedan till kinesiskan från det mongoliska språkets hottog. Hottog betyder vattenkälla och där det fanns vatten där bosatte sig  människor.  Så även i Beijing. Idag har ordet fått betydelsen av liten gränd.


I trånga, smala, gränder byggdes rum i en fyrkant runt en gård, en courtyard. Dessa hutonger var förr den vanligaste bebyggelsen i Peking och andra kinesiska städer.
Många hutongområden revs inför OS 2008 och ersattes med nya höga hus. Men det finns också många områden kvar och som verkligen rustats upp, vilket var behövligt.
Man bör tänka på att dessa hus är byggda av sten och många saknade uppvärmning, alltså jättekallt på vintern. Toaletter, dusch och rinnande vatten saknades också ofta inomhus för de flesta.
Har man läst Per-Anders Fogelströms Stockholms-skildringar från 1800 talet och början av 1900 talet blir det genast lättare att förstå att hutonglivet var/är hårt ibland.

Gatulivet är livligt i hutongområdena och kommersen  pågår alltid.

Skolan är slut för dagen, vid femtiden på eftermiddagen och barnen hämtas ofta av mor/farföräldrar.

Det finns hutonger och hus som idag är  renoverade och andra där renoveringar pågår och på det mest fantastiska sätt för att bibehålla både det inre och det yttre genuina men som har alla moderna bekvämligheter.
Hutongerna är byggda enligt feng shui. Ofta löper de i öst-västlig riktning eller från norr till söder, detta för att  kunna utnyttja solen på bästa sätt och skydda sig från de kalla, nordliga, vindarna.
Inne i områdena odlas ofta vad som är möjligt av grönsaker, frukt och blommor.
Med tanke på att Beijing ligger på Madrids breddgrad, så är det hyfsat varmt här från mitten av  mars till slutet av oktober och det utnyttjas just till odlingar.

Idag pågår det många renoveringar och moderniseringar av dessa ”siehyan” och de är väldigt eftertraktade som bostäder. Innanför murarna följer sig en fyrkant och runt denna är olika hus placerade. Hela släkter bodde här och varje familj hade sitt egna hus.

Idag vill många, så även västerlänningar, köpa sig en courtyard (det engelska ordet) på kinesiska säger man ”siheyuan”   för att få känslan av att komma närmare det kinesiska livet.  Och var kan det bäst ske? Jo i hutongerna. Följaktligen har försäljningspriserna stigit och hyrona ökat.

Om någon är på väg ellerplanerar en resa itll Peking så finns det många ”sieheyuan” att hitta som är  ombyggda till hotell och där det verkligen är en fantastisk känsla att bo. Och de finns i alla prisklasser.

En port in till en finare courtyard. Här är porten av järn och har fyra ”pluppar” ovanför ingången vilket visar att det bott/bor en” finare” familj här. Portar kan också vara av trä och  ha en ”plupp” vilket visade att det var en enklare familjs bostad. (Det finns gradering från 1-4.)

Förr i Peking/Beijing (betyder norra huvudstaden) hette det stor gata om bredden på den  var 36 meter, liten gata om bredden var 18 meter och hutong om bredden bara var 10 meter. Den kortaste hutongen som ska finnas i Peking lär vara 10 meter lång och endast 40 cm bred…..

Hutongerna och dess byggnader är gamla. Men när Peking blev huvudstad för första gången i början på 1200 talet fanns inga hutonger. De första kom till  i slutet av 1200 talet under Yuandynastin, många byggdes under Mingdynastin 1368-1649 och även under Quingdynastin från 1644-1911.
Livet i hutongerna och människorna där är i sig Beijings historia. Här lever man än idag sitt liv som generationer gjort tidigare. Mat säljs på gatan, äldre människor spelar bräde, kort och mahjong, tvätten hänger ute, barnen leker och det känns som om tiden stått still. Levet här pågår parallellt med det hektiska storstadslivet som blir i en stad med drygt 22 miljoner invånare och nytt blandas ständigt med gammalt.