All Posts By

Ditte

Resor i Sverige

Hjälmare kanal – Välkomna med på en tur

17 juli, 2019

Välkomna med till västra Mälardalen och en tur  på vackra Hjälmare kanal. Kanalen är Sveriges äldsta idag farbara kanal. En kanal som också utgör en länk mellan Mälaren och Hjälmaren.  Sommartid kan man ta olika turer/kryssningar på kanalen och det finns ett par rederier som arrangerar dessa. För mig var detta en jobbresa och vi anlitade Arboga rederierna men även Strömma kanal erbjuder dagsturer. Även kvällsturer finns.  (Klick på länkarna om du vill ha mer info. om tidtabeller, på/av stigning, priser och annat)

Hjälmare kanal vid Notholmen.Hjälmare kanal. Vi startade vår resa vid Notholmen och lämnade båten vid Gravudden.

Hjälmare kanal ligger öster om Arboga och är märkt med en streckad blå linjeeKarta över västra Mälardalen. Hjälmare kanal är märkt med en blå streckad linje  öster om Arboga. Vi klev på vid Notholmen, längst söderut.

Hjälmare kanal

började man bygga på 1600-talet då kung Gustav II Adolf ansåg att en vattenväg här kunde underlätta transporten av gods mellan  Bergslagen och Stockholm. Mycket tackjärn, virke och spannmål kom till till huvudstaden via kanalen och annat gods, utom järnet,  gick från Stockholm tillbaka samma väg.  Planer på en kanal här fanns redan under Gustav Vasas tid på 1500-talet . På den tiden fick man ta fartygen genom Öresund och tullavgifterna för att få passera var höga- Dessa tullar finansierade dessutom danskarnas krig mot Sverige så fullt förståeligt att man från svensk sida ville undvika dem. Och för att få folk till att bygga kanalen bestämde kung Gustav II Adolf att bygdens folk skulle gräva. Detta i utbyte mot att de slapp krigstjänst.

Notholmen. Här startade vi vår resa på Hjälare kanal- Vi startade vår tur på Hjälmare kanal vid Notholmen och Hjälmare sluss.

Trevlig besättning önskade oss välkomna ombord.  Och ombord  var det gott om utrymme för vår grupp om 50  personer att sprida ut sig.

Nya Hjälmare kanal

– den kanal som är i bruk idag, byggdes mellan 1819 och 1829 och fick en lite annan sträckning än den gamla för att få större kapacitet. Och det var Baltzar von Platen, ansvarig för byggande av Göta kanal, som kom med idén som föll i god jord. (Snarare vatten)

Fartyget gkider sakta och tyst fram längs Hjälmare kanalSvensk sommar. Så mycket grönska. Och vårt fartyg glider sakta  och tyst fram här på Hjälmare kanal.

Vi såg en del fåglar längs vägen. Men alla ville inte vara med på bild. Några av  fåglarna som trivs här är grå häger, strömstare, havsörn och fiskljuse.

En grå häger vill i alla fall vara med på bild. Och stockarna som är placerade i vattnet är till för att stärka kanalbanken så den inte drar sig ner i vattnet. 

“Nya” Hjälmare kanal är 13,7 km lång och av dessa är 8.5 km grävd kanal. Nio handdrivna slussar finns på sträckan Notholmen till Gravudden, en sträcka på nästan 13 km.  Och de öppnas för hand på samma sätt som man gjorde på 1600-talet. Verkligen ett tungt jobb.

En flotte med motor ligger fint här vid bryggan. Vi såg många liknande men mötte ingen på vår tur.

Vackert och rofylllt längs Hjälmare kanalVäldigt vackert och rofyllt längs Hjälmare kanal.  Jag bor ju hemma i Stockholm vid Hammarbykanalen men där är det mer fart och rörelse.

Här är det fritidsbåtar som ligger i en av slussarna och vi får vänta. 

Slussportarna stängs.

Fallhöjden i Hjälmare kanal varierar från 2 dm till 5 meter. Fallhöjden, vattennivåskillnaden, i Hjälmare kanal, alltifrån 2 dm och upp till 5 meter och det är därför slussarna är nödvändiga.

 

Vi glider vidare och passerar här “Hjälmare docka” som är en gästhamn och en torrdocka- (En torrdocka gör det möjligt att reparera en båt utan att båten har vatten under sig. Båten kör in i den och sedan släpps vattnet ut.)

Efter tre timmar

på Hjälmare kanal närmar vi oss slutet på resan, Gravudden. Där möter Arbogaån  kanalen. Men först broöppning. Idag är det ingen godstrafik på kanalen, den upphörde 1970. Men det är gott om fritidsbåtar och en del turistbåtar som håller den vid liv.

Strax öster om Arboga. Här öppnas bron som går över E 20 för oss så att vi kan passera.

Framme i Gravudden och vår tur på Hjälmare kanal är över för denna gång

 

Slutligen. Vad tyckte vi om turen?  Alla var väldigt nöjda. Båten i sig, personalens goda service och kaptenens trevliga guidning spelade absolut en stor roll. Likaså god mat; ugnsbakad lax med pesto och parmesan, färska varma grönsaker, dillromsås och kokt potatis. Riktig sommarmat. Värt att notera var också att båtens servering var öppen hela resan så förfriskningar, kaffe, glass och annat smått och gott kunde inhandlas.

 

Foto

Mönster – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

16 juli, 2019

Mönster är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så gäller det att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med. De fem första bilderna är gårdagsfärska och för tankarna till form, design, motiv och bild. Och de tre sista bilderna är arkivbilder och är mönster i form av förebild.

Olika mönster. Finns vid Stadions tunnelbanehållplats i Stocholm Olika mönster. Dessa finns vid Stadions tunnelbanestation i Stockholm.

Mönster

De fem första orden jag kom att associera till var dekor, bild, motiv, design och förebild. (Men det finns många fler betydelser av ordet.)  Under gårdagens resa med tunnelbanans röda linje stannade jag till lite extra vid några av de bilder jag såg. För Stockholms tunnelbana kan i sig vara en konstresa- Mycket samlad konst finns det på många av stationerna. Några av dem har jag besökt . Men jag har planer på att i sommar uppleva “världens längsta konstutställning”  på 110 km som finns i Stockholms tunnelbana.  (Mer info. i länken) På ca. 90 av de 100 stationerna  finns skulpturer, installationer, målningar och mosaiker. Dels kan man själv ladda mer “gratisapp “och ta sig runt på egen hand och dels kan man följa med på guidade konstvisningar som är kostnadsfria.  (SL-kort/biljett behövs)  Mer info om detta finns här.

Tunnelbanestationen vid Stadion

invigdes 1973 och är dekorerad med olika väggmålningar och andra färgstarka alster. En del av mönstren har anknytning till just Stockholms Stadion men i övrigt är tanken att man som besökare/passagerare här ska få en känsla av att befinna sig i en isgrotta.  Här är det konstnärerna Enno Hallek och Åke Pallarp som stått för utsmyckningen.

En fägglad pil med rektangulära mönster visar vägen ut. En färgglad pil, med mönster i rektangulära former, visar vägen ut. 

Väggarna är skrovliga och förstärker känslan av att befinna sig i en grotta. Och går man ut mot utgång “Stadion” möts man av en gigantisk regnbåge. Det gjorde jag inte denna gång.

Detta mönster går igen på flera av väggarna- Detta mönster går igen på flera av väggarna. 

Östermalms tunnelbanestation erbjuder också mönster

bl.a. ristningar i betong med temat “Kvinnosaken, freds och miljörrörelsen” och är skapat av  konstnären Siri Derket. Verket skapades under åren 1961 -1965 och sträcker sig här längs hela perrongen. Ristningarna består av två 145 meter långa och 3.5 meter höga paneler av naturbetong. Och eftersom Siri Derkert särskilt värnade om kvinnors rättigheter, fred och miljö så blev detta ett genomgående tema.

Mönstren på kropparna är lika men ansiktsuttrycken varierar.

Kända politiker och kulturpersonlighter finns med bland de olika ristningarna. Här på bild dock endast svenska, men Jean  Paul Sartre, Einstein och Simone de Beauvoir  är några av dem.

Mönster i form av förebild

En förebild är något som min pappa är/var. Han avled i december 2005 och var då var gravt märkt av sin alzheimer. Pappa var den som aldrig gav upp, så envis,  som räddat och på olika sätt hjälpt så många människor under både andra världskriget och i Finland under Vinterkriget. Ofta med sitt eget liv som insats. Och ibland under mycket dramatiska former. Ödmjukheten, känslan för andra och att stå upp för det man tror på även om det kan blåsa orkan ibland. Men det gjorde han.  Han kämpade alltid för det han tyckte var rätt och för den saken var han många gånger på väg att mista sitt liv. Men han överlevde. Vi skojade ofta om att bara ett “skott i nacken” kunde ta död på honom. Men det fanns annat. Alzheimer. Många minnen finns och de har, tar jag och bär jag med mig.

Här på klippan i Aromanche i Normandie, berättade pappa för Krigsskolan Karlbergs kadetter och andra militärer  om hur den norska styrkan gick i land  här den 6 juni 1944.

Veteraner samlas vid Pegasus Bridge i Normandie 50 år efter invasionen. Här vid Café Gondré, det första hus de allierade befriade. 

 

Titta gärna in här för att se fler av veckans mönstertolkningar.

Resor i Sverige

Furuvik och lyckat besök i Furuviksparken

15 juli, 2019

Furuvik är en liten tätort i Gävle kommun, vid Gävlebukten, cirka 10 km öster om Gävle. Och här ligger också den fina Furuviksparken som i lördags var målet för vår tur.  Men vill man inte besöka parken så är Furuvik ändå ett trevligt utflyktsmål. Vacker natur, hav och sjö samt trevliga och havsnära restauranger kan vara minst lika trevligt. (Mer om parken, djuren som finns, läget och vad som finns att göra finns på  hemsidan. )

Har man möjlighet att besöka Furuvik och parke en vardag under sommaren är det mindre trångt.Har  man möjlighet att besöka Furuvik och parken en vardag  är det mindre trängsel. I alla fall sommartid. 

Furuvik

och Furuviksparken var målet för vår “njutflykt”  i lördags. (Njutflykt , ett ord jag hittat på,  innebär en utflykt som är extra trevlig och njutbar. Men ibland händer det att en tänkt njutflykt inte riktigt blir njutbar.)

Vi hade bestämt oss för att ta tåget till Furuvik och det visade sig vara ett  bra och bekvämt val. För oss i Stockholm blev det tåg till Uppsala och där byte till “Upptåget” som går mellan Uppsala och Gävle, med många stopp under vägen. (Det finns även ett “Upptåg” som går från Uppsala och till Sala.)

"Upptåget" tog oss till Furuvik på drygt en timme. I Uppsala bytte vi till “Upptåget” som på dryga timmen tog oss till Furuvik. Bekvämt att tågstationen ligger ett par hundra  meter från entrén till Furuviksparken.

Liv tittar på kartan över parken och Max & William väntar. Vad ska vi först titta på?   Hmmm…Schimpanserna och lemurerna är i närheten så där börjar vi.

En stor fördel med Furuviksparken är att den är utspridd inom ett stort grönområde vid havet och att man kommer nära djuren. Trots att det var en lördag vi var på plats, och mycket folk, kändes det inte direkt trångt annat än inom tivoliområdet. Där var det långa köer så därför testade vi bara ett par åkturer denna gång.

Inom parkområdet i Furuvik finns mång agamla hus som används till butiker, caféer och annat. Många gamla hus finns bevarade inom parken i Furuvik och flera används till butiker och caféer.

Vi började med att titta på en del djur

och först av allt hälsade vi på  hos schimpanserna . De trivs i vilt tillstånd i regnskogen och savanner men såg ut att tycka miljön här i parken också var riktigt bra. Livslängden för schimpanser är i det vilda 35 år och här i Furuvik ca 50 år.

En stor fördel här i parken i Furuvik är att man kommer "nära" djuren. En stor fördel är att man som besökare här i parken i Furuvik kommer nära djuren.

Här är det ett par lemurer som får mat och djurskötaren berättar under tiden om dem. I vilt tillstånd finns de på Madagaskar och de förekommer i ca. 20 arter.

Här är vi på en meters avstånd från lemurerna.

Barnbarnet William hälsade på hos getterna.

Innan lunch hälsade vi också på hos de stora sumatraorangutangerna. De har ett stort eget hus där man försökt att efterlikna deras livsmiljö som är i regnskogarna. Intressant är att här i Furuvik finns det sedan 2008 en primatforskningsstation som drivs av Lunds universitet. (Man studerar hur människoapor, här i parken. schimpanser och orangutanger)  tänker och uppfattar sin omgivning .

Lite vila för mamma sumatraorangutang.

Dags för lunchen och den medhavda matsäcken. Och med den här utsikten över Gävlebukten smakade den extra bra.

Njutbar lunchutsikt fick vi i parken i FuruvikVi hittade en fin plats för lunchen här i Furuvik. Verkligen naturnära omgivningar.

Hemliga fortet i Furuvik

har funnits här länge. Det är ett kustförsvarsmuseum som byggdes i mitten av förra seklet och skänktes till Furuviksparken i mars 1993. Har kan man kliva rakt mer i underjorden och få en känsla av det “kalla kriget”, motsättningar mellan USA och Sovjetunionen, som pågick på 50-talet. Här nere i underjorden spejar man ut över havet genom riktiga kanonsikten. Och anledningen till att detta batteri (antal kanoner som samverkar mot ev. fienden) var placerat här var att skydda Norrlandskusten från ev, fiender som kunde komma sjövägen.

Här nere får man absolut en känsla av hur det kunde vara under beredskapstiden och man kan känna på och testa det mesta i de många och  hemliga gångarna.

Äventyrsön och det "hemliga fortet" är sedan 1993 en del av parken i Furuvik. Här är vi på väg till “Äventyrsön” med det “hemliga fortet, en del av parken i Furuvik.

Lite knepigt att hitta nergången. Den verkar väl dold.

Så här bodde man.

Max  är verkligen intresserad och visar, förklarar och testar allt som finns.

Fin utsikt över Gävlebukten från ett av kononsiktena.

En lång och lyckad dag var till ända och trots att badkläder var med avstod vi bad .Det mulnade på så vare sig havet eller de stora utomhusbassängerna lockade någon av oss. Tågresan hem gick också bra och i var eniga i att om tågen fungerar så är det ett bekvämt sätt att resa på.

 

Resor i Sverige Skyltar

Furuviksparken har sin plats i Skyltsöndag.

14 juli, 2019

God morgon!  Och dags igen för  ”Skyltsöndag” tillsammans med  bloggvännen BP och många andra. Här är det skyltar av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkning.  Dagens skyltar/bilder är hämtade  från gårdagens resa till Furuviksparken. En heldagstur jag gjorde tillsammans med barnbarnen och döttrarna.

För egen del väntar idag en ny jobbresa, en heldagstur där vi reser Mälaren runt.  En av dagens höjdpunkter blir en båtresa,  på Hjälmare kanal och med slussningar inkluderade. Strålande sol i Stockholm och jag hoppas den följer med oss under dagen.

Furuviksparken välkomnar med blommor. Furuviksparken välkomnar med blommor.

 

Furuviksparken

– cirka en mil öster om Gävle är en trevlig bekantskap. En park med mycket natur, djur, upplevelser, tivoli och en hel del annat.  Här har jag varit i unga år och här  var vi när  döttrarna var små. Senaste besöket här, tillsammans med döttrar roch barnbarn, var 2015. Så nu var det dags igen.  Och vilken lyckad dag det blev. På alla sätt. Och besöket här i Furuviksparken ska få ett alldeles eget inlägg i kommande vecka. Men idag är det alltså skyltar från parken som gäller.

Lite gamla skyltar. Kanske kommer ni ihåg några av dem. Jag gör det i varje fall.

Furuviksparken bjuder på mycket av det mesta och även vad gäller slyltar. Furuviksparken bjuder på mycket av det mesta och även tydliga skyltar.

Stora grönområden och hela tiden närheten till de djur som finns i parken gör besöket än trevligare. Här är vi på väg att se lemurer som får mat. Och t-shirten i rött vitt och blått ger en tydlig vink om nationalitet.

Mängden besökare i Furuviksparken med utländskt ursprung var stort. Men många var mer diskreta än denne man. Mängden besökare i Furuviksparken med ursprung i andra länder var stor. Men alla skyltade inte lika mycket.

I Furuviksparken har man byggt ett par stora insektshotell. Och man har lockat hotellgäster till sig genom att bygga olika rum på hotellet. Rum som kan fyllas med bl.a.  bamburör, träpinnar, kottar och kanske tegelstenar. Insekterna söker även skydd mot kyla så det är bra om “hotellet” har ett ljust läge och är placerat 1 -1 1/2  meter ovan marken och har vatten i närheten. Eftersom vi människor har förändrat insekternas naturliga miljö behöver de nu hjälp på traven för att kunna sprida pollen. Blommor och insekter är beroende av varandra.

I Furuviksparken har man låtit bygga ett par stora insektshotell I Furuviksparken har man låtit bygga  ett par stora insektshotell. Och invånarna trivs.

 

Äventyrsön

fanns även när vi var här 2015, men då besökte vi den inte. Här på Gråberget i Furuvik är det kustartelleriet som haft ett batteri (En samling kanoner som samverkar mot främmande styrkor.) “Batteriet” utgick ut krigsorganisationen 1984 och lämnades över till Furuviksparken 1993. Och man kan nu gå ner här i kulvertarna och se hur det såg ut. Och visst gjorde vi det.

Barnbarnet Max, 9 år, inspekterar radarstationen här upp. Och förklarar för mig.  

 

Ett annat äventyr var att pojkarnas moster vann på ett “godishjul”. Mycket godis blev det och lyckliga gossar. Och att utflykta med dessa juniorer är alltid roligt, var sig det är till land eller sjöss. Eller en kombination. (Som t. ex. när vi i Stockholm åkte på sightseeingtur med en amfibiebuss. )

Max är stolt bärare av sin “moster Helens” vinst på godishjulet.

Och William bär på sockervadd. Lycka! Men smaken var nog inte den bästa. En hel del hamnade i en papperskorg. Foto Liv Viberg, Williams mamma)

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

 

Stockholm

Fredag kväll – Balkongmiddag med underhållning inkluderad

13 juli, 2019

Fredag kväll. Veckan har gått i rask takt och helgen lär också göra det. En del jobb har det varit i veckan. Och mer är på gång, både på söndag och i slutet av nästa vecka. På söndag blir det en resa runt Mälaren. En resa som som kombineras med  båttur och slussningar på vackra Hjälmare kanal. Och på  söndag eftermiddagen blir det besök och guidad tur i Härkeberga kyrka. En kyrka som ligger strax nordost om Enköping  delvis är  från 1300-talet-  En ny jobbrelaterad resa  blir det nästa torsdag, till Höga kusten. Verkligen en favorit i repris. Så när  resandet ändå är i gång  passar jag på att tillsammans med döttrar och barnbarn idag, lördag, ta en tur till Furuviksparken.

Fredag kväll, blå himmel och utsikt mot Globen. Fredag kväll, uppehåll, blå himmel och utsikt mot Globen där en “skyview” (gondol) är på väg upp.

Fredag kväll

Dagen har bjudit på ömsom vin  och ömsom vatten. Alltså både sol, halvsol och en del regn. Men fram på kvällen bestämde sig solen för att vara med stabil. Bra så och vi bestämde oss för en balkongmiddag. Ja, det har blivit en del av dem i sommar.  Och lite att titta på under tiden finns det alltid. Hammarbykanalen och Hammarbyslussen, utanför oss, är en bra scen för mycket. Satt här även förra fredagen och hade full underhållning.

Populärt är det att ta en tur upp på  Globen för att njuta av utsikten. Och i klart väder ser man vida omkring. 

Fredag kväll. Många propellerplan på väg mot Bromma flygplats. Fredag kväll och en del propellerplan är på väg mot Bromma flygplats.

Ett Vasaliknande skepp i miniatyr tar sig en tur denna fredag kväll. Vad är detta? Jo, ett fartyg som kan påminna lite om Vasaskeppet i miniatyr tar sig en tur denna fredag kväll.  Och passagerare är det ombord.

Olika sköldar/vapen  fanns runt fartygets sidor.

En italiensk segelbåt passerade också i kanalen denna fredag kväll. En italiensk seglare, dock för motor i kanalen, passerade denna fredag kväll.

Även en estnisk båt är på väg mot att slussa in i Mälaren.

Fredag innebär, av någon anledning, också att Sjöräddningen har en del att göra. Och en av deras stationer ligger här i kanalen.

Fredag kväll innebär ofta en del jobb för Sjöräddningen. Sjöräddningen har ofta en del att göra en fredag kväll. Ja, annars också…

Även polisen tar sig ett par vändor på sjön.

 

Blidösund, “musikbåten” passerade men många gäster ombord-

 

Så något helt annat. En mindre båt med olika mikrofoner och rejäla filmkameror. Här gällde det att zooma in för att se bättre. Har ingen aning om vad som filmades, men kanske var det Blidösund.

 

Fredag,

ja egentligen alla sköna vår, sommar och tidiga höstkvällar, kvällar innebär att livet här på kajen blomstrar. Och blomstrar gör ve verkligen restaurang Thaiboat. Här är det alltid fullt och troligen den restaurang  i Stockholm som har sol längst om kvällarna.

Restaurang/bar Taiboat lockar många besökare. 

Även på andra sidan kanalen, i Södra Hammarbyhamnen/Hammarby sjöstad finns flera restauranger och caféer och även de brukar vara välbesökta dessa vackra kvällar.

Och att strosa längs kajerna här, på båda sidor om kanalen, är omtyckt. Närheten till vatten lockar.

 

 

Resor i Sverige

Rankhyttan -En äventyrlig herrgård i Dalarna

12 juli, 2019

Efter besöket hos Jobs handtryck i Västanvik, utanför Leksand gick resan söderut i Dalarna. Vi passerade Falun och körde på små, vackra, vägar genom ett grönskande landskap.  Och vid Vikasjöns södra spets del ligger Rankhyttan med sin herrgård  Här på  var det nu dags både för lunch och en del 1500-tals historia.

Rankhyttan och herrgården ligger söder om Falun, vid sjön Runns södra spetsRankhyttan och herrgården ligger några mil söder om Falun, vid Vikasjöns södra spets. Värt att notera är att gården har anor från 1200-talet men är om och tillbyggd i olika omgångar. Huvudbyggnaden som den ser ut idag är från 1800-talet

 

Rankhyttan

herrgården ligger ett par mil söder om Falun, i Dalarna. Här hamnade vi i riktigt historisk miljö. Ja, hela Dalarna, liksom många av Sveriges landskap är fyllda av historia. Men kanske är det kung Gustav Vasas äventyr här  i Dalarna man oftast kommer att tänka på. Men dessa äventyr får tas med flera nypor salt. Gustav Vasa dikterade  äventyren på egen hand. Och det gjorde han för biskopen i Västerås, Peder Svarts. Här finns Gustav Vasas liv nertecknat alltifrån från födseln och till sonen Eriks födelse 1533. Detta är den enda egentliga källan som finns och där Gustav Vasas äventyr i Dalarna detaljerat är beskrivna (Mycket subjektivt och till Gustav Vasas fördel)

Gustav Vasa som stor tavla hänger i en av salarna på RankyttanEn bild av  Gustav Vasa, målat på 1800-talet, hänger i en av de stora salarna på Rankhyttan.

En av de stora salarna på RankhyttanEn av flera stora salar på Rankhyttan

 

Och det var här, på Rankhyttans herrgård, som Gustav Vasas äventyr i Dalarna började. Herrgården ägdes under första delen av 1500-talet av bergsmannen Anders Persson, en gammal studiekamrat till Gustav Vasa. (Gården fick namnet från Anders Perssons farfar som hette Ranke. ) Gustav Vasa lär ha  kommit hit till gården, förklädd, för att försöka värva dalkarlarna att stötta honom i upproret mot den danske kungen, Kristian II som styrde Sverige. Hit till gården kom Gustav Vasa förklädd och tog jobb som dräng. I tröskladan finns det berättat att kungen och Anders Person  tillsammans ha lär ha tröstat här.  Men Anders Persson avslöjade att drängen var Gustav Vasa och vågade inte gömma honom på gården utan han fick ge sig av. Äventyren i Dalarna började.

Lunch på Rankhyttan

h skulle det bli. Och en både god och varierad buffé fanns uppdukad. Och att slå sig ner vid vackert dukade bord i denna historiska miljö kändes väldigt trevligt. Ännu en fin upplevelse på våd resa till Tällberg och Dalhalla.

God och varierad buffé med både kött, fisk och olika sallader.

Olika  sillsorter finns framdukat  för de som vill ha.

En hel del möbler på Rankhyttan är från 1800-talet och en del är betydligt äldre. Många möbler på Rankhyttan är från 1800-talet och en del också betydligt äldre-

En av salongerna på RankhyttanEn av salongerna  på Rankhyttan där man kan inta sitt”kaffe på maten”.

Ett rejält nyckelskåp med många nycklar av äldre modell. Kanske kan några komma till användning än idag. 

Kungsladan

Och det var i denna, som historien berättar, att Gustav Vasa var utklädd till dräng och hjälpte sin tidigare studiekamrat från Uppsala att tröska.

Kungsladan på Ramkhyttan är förknippad med Gustav Vasas äventyr i Dalarna, vintern 1520-1521.Kungsladan på Rankhyttan är förknippad med Gustav Vasas äventyr i Dalarna vintern 1520-1521.

 

 Den heldragna linjen är Vasaloppets sträckning från Sälen till Mora, 90 km. Den streckade linjen är Gustav Vasas färdväg i Dalarna enligt Peder Svarts krönika. De övriga punkterna, små cirklar,  visar på övriga Vasaminnen i Dalarna.

 

Och visst blev det ett både gott och historiskt stopp på Rankhyttans herrgård. Men sedan  väntade hemresan till Stockholm och en händelserik och väldigt trevlig resa var över för denna gång.

 

Resor i Sverige

Jobs handtryck i Leksand – Ett “riktigt” hantverk

11 juli, 2019

Vi lämnade vackra Tällberg i Dalarna och vår buss körde mot Leksand och Västanvik. Och här väntade ett besök och guidning på Jobs handtryck. Jobs handtryck har alltid gått sin egen väg och aldrig följt några trender. Än idag trycks de blomstrande tygerna för hand och efter samma metod som man använde 1944 då verksamheten startade.

Utsikt över Siljan från First Hotell – Gyllene hornet i Tällberg.

Jobs handtryck

i Västanvik, strax utanför Leksand,  blev ett lyckat första stopp på hemresan från Dalhalla i söndags. En guidad visning var bokad och det är alltid lika intressant och givande att få höra om hur processen går till när tygerna trycks här på plats. Det är en lång, arbetskrävande och komplicerad process som jag har berättat om här och även i ett inlägg  från 2017, “Färg och Form i Dalarna.”

Västanvik. Jobs handtryck. Utsikt ner mot sjön. Västanvik och Jobs handtryck. Här ligger både butik och verkstad.  Vacker utsikt  från själva verkstan ner mot sjön.

Vi blev välkomnade och Åsa Jobs, ingift i familjen, visade och berättade om hela den långa processen med att trycka tygerna.  Och att dessa handtryckta tyger kostar en del är lätt att förstå. Priset per meter variera men  ligger ungefär på mellan 900 kr och 2000 kronor.

Två långa bord á 30 meter är i bruk när tygerna får sina tryck.

Jobs handtryck fortsätter att tillverka de tidlösa och klassiska tygerna som inte blir omoderna. Jobs handtryck tillverkar tidlösa klassiska tyger som alltid är rätta i tiden. Här håller mönstret “Folklore” på att  få sina färger.

 Själva väven som man trycker på är tillverkad i Belgien. Men i övrigt sker allt arbete här i Västanvik och i närområdet. Och vad gäller intresset för dessa tyger  är  det särskilt stort hos japaner och kineser som beställer dem i stora mängder. Ja, tygerna går i stor mängd också på export även till andra länder.

Åsa Jobs visar en av de stora schablonerna som används i själva tryckprocessen.

Motiven till tygerna

är hämtade från växtriket,  ofta blommande motiv och   har blivit synonymt med Jobs handtryck. Och vad gäller trycken finns de på brickor, kuddar, porslin, kakel, löpare, dukar, tyg i metervara, tofflor, anteckningsböcker och en hel del till.  Även till de 14 nytryckta böcker av Selma Lagerlöf har Bonniers idag Jobsmönster till omslagen.  Även det svenska företaget “Rodebjer” har nu tagit in Jobs mönster “ros och lilja” i sin kollektion.

Här är det en tablett/liten duk som är på gång och då blir det tryck i mindre schabloner

 

I anslutning till verkstan finns en liten men väldigt välsorterad butik och att botanisera här bland alla härliga tyger och varor piggar upp- Här är det färg som gäller.

Jobs handtryck förkommer i många olika varianter. Här en del av kuddutbudet. Jobs handtryck förekommer i många olika varianter.  Här en del av alla vackra kuddar. Här stod jag länge. 

Funderade starkt på den orange kudden….

Men det blev en anteckningsbok och servetter som fick följa med mig hem denna gång.

 

Dags för oss att lämna Västanvik och ta oss vidare. Nu i mot mer historiska trakter. Välkomna med i morgon.

 

Resor i Sverige

Tällberg – En by i Dalarna väl värd besök

10 juli, 2019

I helgen var jag på ett reserelaterat uppdrag  i Dalarna och där kanske  lördagskvällens konsert på Dalhalla  var höjdpunkten. Men en höjdpunkt av ett helt annat slag var övernattningen i vackra Tällberg. En by i norra delen av Leksands kommun som ligger så vackert vid Siljans sydöstra strand.

Utsikt över Siljan från Hotell Gyllene Hornet i TällbergUtsikt  över Siljan från vårt boende i Tällberg, “First Hotell”  –  tidigare Gyllene Hornet”

I Tällberg

är alla byggnader och  hus  byggda av trä och de flesta är timmerhus. Byn i sig har bara 250 bofasta personer men trots litenheten finns åtta hotell / gästhem/  pensionat. Man räknar med ca. 1500 bäddar. Man räknar också med att det finns ungefär 400 fritidsboende i byn som är här under olika perioder under året.  Att Tällberg är en populär ort att besöka är lätt att förstå-  Först av allt det natursköna läget,  lugnet och närheten till många utflyktsmål. Man måste heller inte ha bil för att ta sig hit utan både buss med Dalatrafik eller tåg fungerar fint. (Om tågen går…) Mer om Tällberg och vad man kan hitta på här  finns att läsa i “Upplev Tällberg”. Här är det är hotellen som gjort en sammanställning. Och det finns något att uppleva här under alla årstider.

Till Tällberg återkommer jag gärnaHit till Tällberg återkommer både jag och andra gärna.

“Det tallbevuxna berget”

Thaellebaerghe är det gamla namnet på byn. Ett namn som är från 1450. Till början av förra seklet var detta en bondby med ett 30-tal gårdar, många bofasta och betande djur på ängarna. Men när sedan järnvägen kom började fler och fler upptäcka den vackra byn och turisterna började komma i stor omfattning.  Snart blev turismen den största inkomstkällan- Stora privata hus byggdes om för att kunna ta emot turister.

“Gyllene Hornets” spa- anläggningen har ett tak som är tak vackert bevuxet med gräs och blommor.

First hotell i Tällberg (tidigare Gyllenen Hornet)

består av en ganska stor huvudbyggnad i två våningar som “slingrar sig ” runt och byggts ut efter hand. Här finns en stor trivsam matsal och trevliga gemensamma utrymmen och likaså flera fina uteplatser. Rummen varierar i storlek och är rustikt inredda. Några rum har balkong eller en liten uteplats.  Skulle man hellre vilja bo i en stuga går det bra och de finns i olika varianter och storlekar.

En del av huvudbyggnaden på hotell Gyllenen Hornet i Tällberg. En del av  huvudbyggnaden på hotell Gyllenen Hornet i Tällberg.

Värt att veta kan vara att hotellet byggdes som en privatbostad  1934 (Då betydligt mindre än det är idag.) Och ett par år senare blev det hotellverksamhet. Men i början av 1950-talet köpte Postpersonalens semesterförening hotellet . Ny ombyggnad blev det i mitten av 1970-talet och då blev det hotell på nytt, Gyllene Hornet. Namnet finns kvar än idag men sedan 2015 ingår det nu i kedjan First Hotell.

En av stugorna som hör till hotellet. Titta noga på de fina skorstenarna.

“Röda stugor tåga vi förbi”…

En sista blick ut över Tällberg och Siljan innan vi reser vidare. En sista titt  denna gång ut över Tällberg och Siljan innan vi reser vidare. Tack för denna gång!

Foto Resor utomlands

Visa – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

9 juli, 2019

Visa är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så gäller det att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med.

Peking och ett hutongområde. Bra med skyltar som kan visa vägen. Peking! Ett hutongområde och det finns skyltar som kan visa vägen. Ibland är det bra med bilder som förklarar när man inte förstår vad det står.

Ordet visa

kan betyda mycket men det som först kom upp tankarna  var visa fram/ upp, visa vägen och visa sig. Men även ordet visa i form av sång fanns med långt upp på listan. När jag sedan tittade in hos synonymer.se konstaterade jag att det fanns ett 50-tal olika varianter, en del ganska lika varandra. Men många var de helt oavsett. Veckans bilder varierar lite i ålder men har gemensamt att de är tagna i Peking.

En karta som visar flygvägen Helsingfors – Peking.

Att ta sig runt i Peking är ganska enkelt.

Gott om bra tunnelbaneförbindelser som gör att det går relativt snabbt dessutom. Bussar finns det gott om, men det tar tid. Trafikstockningar är mer regel än undantag i denna stora stad med dryga 22 miljoner invånare i storstadsområdet. Och av dessa är kanske 8 miljoner gästarbetare från andra delar av Kina.  Storstadsområdet i sig är vidsträckt men man räknar med ca 8 miljoner invånare i stadens mer centrala delar. Alltså nästan lika många som antalet invånare  i Sverige.

I samband med OS 2008 blev det vanligare att visa skyltar även på engelska-I samband med OS I Peking 2008 blev det betydligt vanligare med att visa information även på engelska.

Ofta när man tänker på Peking

är det kanske de höga skyskraporna, mängden av bilar och människor och stora luftföroreningar som först kommer upp.Men i denna gigantiska stad med allt det supermoderna finns också mycket av det gamla kvar. Ett av våra favoritområden är det gamla området Dazhalan, strax söder om Himmelska fridens torg. (Tunnelbana eller buss till just Himmelska Fridens torg, Tiananmen) Och just detta ville jag visa idag.

Mycket rött finns det. Och färgen röd är viktig i Kina och betyder olika saker.  (Läs här om du vill veta mer.)

Trångt kan det vara i de smala gränderna. Här samsas frukt och grönsaksförsäljare, med cykelkärror,  gående och tvätt på tork. Även en och annan bil dyker upp.  Tittar på detta en stund och dokumenterar.

Förr eller senare ska det visa sig om bilen kan passera. Förr eller senare ska det visa sig om bilen kan passera.

Det ser klurigt ut. Men nog ska det gå att ta sig genom. Dock inte mycket plats kvar för fotgängare och cyklister.

 

Titta gärna in här för att se fler av veckans tolkningar.

Resor i Sverige

Dalhalla – En resa med musik, kultur och historia

8 juli, 2019

Att uppleva en konsert på  Dalhalla, denna mäktiga arena utanför Rättvik, är en upplevelse. Och i helgen hade jag förmånen att för fjärde året i rad få vara här på en jobbrelaterad resa. Och förutom den rent musikaliska upplevelsen erbjuder denna resa i övrigt trevliga stopp där både kultur, hantverk och historia  ingår. Välkomna med.

Stopp på vägen till Dalhalla gjorde vi på Tolvmansgården, skalden Erik Axel Karlfeldts barndomshem. Ett trevligt stopp blev det på vägen till Dalhalla. Kaffe och smörgås smakade bra på Tolvmansgården, nobelpristagaren och skalden Erik Axel Karlfeldts barndomshem.

Dalhalla

och kvällens konsert med Malena Ernman och gäster var huvudmålet för dagens resa. Men att pausa på trevliga ställen under är också viktigt. Och är man på väg mot eller från Dalarna och passerar Avesta så kanske det kan passa fint med ett stopp just på Tolvmansgården/Karlfeldtsgården.Här finns både historia, kultur, vacker trädgård och en trevlig servering. (Länken visar öppettider och sommarens program)

I denna röda byggnad, “sommarvistet” föddes skalden Erik Axel Karlfeldt 1864.

Från Avesta körde vi vidare mot Hedemora, Dalarnas äldsta stad och fick stadsprivilegier 1446.  Egentligen är Falun äldre men fick av olika anledningar inte stadsprivilegier förrän 1641. Att få just stadsprivilegier var viktigt för det innebar bl.a.  tillstånd att bedriva handel, ha  egen borgmästare,  visst självstyre och möjligheter att ibland kunna  resa inom och utom riket. Vi passerade Borlänge, och Leksand och kom vid 15- tiden till Tällberg och vårt hotell , “First Hotell Gyllene Hornet”. Perekt läge i vacker natur och med utsikt över Siljan.Hotellet består av olika delar och det finns också stugor inom området som hör till hotellet.

Fint att vid konsert i Dalhalla övernatta i TällbergSka man gå på konsert i Dalhalla är det trevligt att övernatta i Tällberg. Här utsikt från mitt fönster. 

Molnen tornade upp sig och spänningen var stor. Skulle molnen dra vidare eller skulle regnet följa med oss på konserten. Vi åt en tidig middag på hotellet innan det var tid att äntra bussen och åka de dryga två milen, via Rättvik, till Dalhalla. Och under tiden försökte vi hålla oss uppdaterade om den pågående bronsmatchen i fotboll mellan Sverige och England. Stort grattis till Sverige!

Dramatiska moln över Siljan

På plats i Dalhalla

radade vi också in oss bland alla andra för säkerhetskontroll. Vare sig paraplyer, mat, systemkameror med långa objektiv, vattenflaskor eller flaskor över huvud taget får  följa med in på konserten. Och efter säkerhetskontrollen tar biljett kontrollen vid.

Kön genom säkerhetskontrollen in till Dalhalla är lång. Men den rör sig ganska snabbt framåt. Kön in till Dalhalla, genom säkerhetskontrollen, rör sig ganska snabbt. Och många som ska passera.

För mig är det fjärde året i rad som jag har förmånen att vara på plats som reseledare här. (Har tidigare varit på plats helt privat)Dalhalla , denna fantastiska och enorma arena, ligger i ett gammalt kalkbrott. Om Dalhallas historia skrev jag om vid mitt första besök här 2016 och då var det Sarah Dawn Finer som var gästartist hos Malena Ernman. Året därpå var det Helen Sjöholm som gästade Malena. Också en väldigt bra konsert. För egen del tycker jag att Malenas konsert förra året, 2018, där  både Helen Sjöholm och Sarah Dawn Finer var gäster är den bästa jag sett här. Men smaken ligger ju förstås hos betraktaren.

Dalhalla, själva arenan, sedd från vägen som leder ner. Och det är brant. Både att komma ner och sedan vidare in till sin plats. Ju längre fram man sitter desto längre att gå. 

I år var Lisa Nilsson en av gästartisterna. Övriga gästartister var Philip Jalmelid och Kristin Lidström  spelat med Malena i musicalen, “Såsom i Himlen” på Oscarsteatern i Stockholm. Även Malenas dotter Beata var i år med som gästartist. Hon gjorde dels en  väldigt bra tolkning  av Lady Gagas “Shallow” tillsammans med trombonisten Karin Hammar och ett par duetter, bla. med Lisa Nilsson. Aftonbladet har idag recenserat hela konserten och den finns att läsa här.

Föreställningen

var varierad och med brett musikval. Kanske var inte tempot lika högt i år  som det var förra året men variationen var stor. Av någon anledning utgick “Garbriellas sång”. Lite trist.  Och Lisa Nilsson ägde fullkomligt scenen.

Vi hade bra platser långt fram men stundtals var det ändå lite klurigt att ta bilder när skymningen kom. Och även lite regn. Hela första halvlek höll sig regnet på behörigt avstånd men efter pausen ville det vara med på ett hörn. Men efter att det regnat i 20 minuter drog det vidare.

Malena Ernman på Dalhalla. I år elfte året på plats. Malena Ernman har haft konserter med olika gästartister på Dalhalla i år för elfte året.

Duett, Malena Ernman och Kristin Lidström. (Kristin har spelat bl.a.  i Kristina från Duvemåla och Les Miserables  och nu i “Såsom i himmelen”

Lisa Nilsson äger verkligen scenen på Dalhalla Lisa Nilsson bjuder på brasilianska rytmer – Hon “äger” verkligen scenen på Dalhalla.

– och mer av dessa tillsammans med Malena.

Regn och publiken på Dalhalla iklädde sig sina medvadda regnponchos. Lite regn kom det på oss efter pausen och publiken på Dalhalla  iklädde sig sina regnponchos.

Full fart var det  på den stora scenen med musik alltifrån opera, musical, Lady Gaga, Celine Dion och Whitney Houston

Malena Ernman, Kristin Lidström, Beata Ernman och Lisa Nilsson.

Här ett stycke ur “Trollflöjten” framfört med stor humor. Här damerna tillsammans med Philip Jalmelid

Kvällen avslutades med att Lisa Nilsson tillsamman med Dalhalla publiken, denna kväll ca 3500, sjöng “Himlen runt hörnet” .

(Här kommer “Himlen” från Nyhetsmorgon. (Lyckades inte så bra med min egen inspelning från Dalhalla. )

Så tystnar musiken och konserten är över. Över för denna gång. Dalhalla töms och jag med mina resenärer går i gåsmarsch med alla andra uppför backen och hittar i vimlet vår buss. Och på hotellet i Tällberg väntar en sen vickning. En väldigt trevlig, varierad och givande dag har övergått i natt.

Konserten är slut och Dalhalla töms på sina åskådare. Klockan är snart 23, konserten är slut och Dalhalla töms på sina åskådare.