Browsing Category

Resor i Sverige

Resor i Sverige

Blå toner i Dellenbygden

15 augusti, 2017

Vi kör norrut från Bollnäs och passerar flera mindre orter längs vägen. Hela tiden är den vackra grönskan och de blånande bergen, liksom älven Ljusnan tydliga inslag i landskapsbilden. Vi kör igenom Järvsö och vid Ljusdal svänger vi österut mot Delsbo och närmar oss Dellenbygden. Dellensjöarna – Norrdellen och Sördellen   förbinds genom Norrboån och där rinner Norrdellens vatten över i Sördellen.

Hur bildades området?

Dellenbygden och sjöarna bildades för ca. en 90 miljoner år sedan, då en meteorit med ca 1.2 km diameter slog ner i trakten. Meteoriten bildade en krater som i sin tur var runt 20 km i diameter och drygt 250 meter djup. Ett inferno uppstod  där rök, eld och sten täckte himlen och allt liv släcktes. När meteoriten slog ner smältes berget samman  med meteoriten och en helt ny bergart uppstod, dellenit.  Dellenit  har en svart färg och har numer blivit Hälsinglands landskapssten.

Dellensjöarna har inte alltid funnits utan bildades under istiden när smältvattnet blev kvar i kratern då isen drog sig tillbaka.

Utsikt från över Norrdellen från den södra stranden. Och visst är det blått.

Under första halvan av 1800- talet fanns en anlagd fördämning i Norrboån som åstadkom en nivåskillnad på en halv meter mellan sjöarna och kraften i denna skillnad utnyttjades bl.a. till att driva en såg.  Denna fördämning kom att rivas i mitten av 1800-talet, då en bergsman från Uppland och Österbybruk, P-O Tamm, ville skapa en vattenled mellan Norrdellen och Iggesund vid kusten och detta för att kunna transportera järnmalm hit med ångbåt just från sitt eget bruk, Österbybruk.  Här vid Norrdellen fanns Movikens masugn som användes för att bearbeta järnet och sedan skulle det färdiga järnet skickas tillbaka samma väg. Kanalen kom att kallas Tams kanal men stängdes 1874 när järnvägen kom till trakten.

För att få en god överblick över Dellenbygden körde vi upp till  Avholmsberget och där vi kunde se  vida omkring. Perfekkt att kombinera lunchen med en vacker utsikt.

Mäktigt och fascinerande att stå här och fundera på  sjöarna uppkomst. 

Lunch med utsikt – eller utsikt med lunch.

Resor i Sverige

Triss i V

14 augusti, 2017

Växbo kvarn, Växbo lin och Våsbo fäbodar är en fin Hälsinglandstrio i vackra och grönskande omgivningar och där de ”blå bergen”, liksom glittrande sjöar och älvar ger en fin inramning.

Växbo kvarn, ligger i ett område som kallas Trolldalen och ligger ett par mil öster om Bollnäs. Trolldalen ligger längs Sveriges längsta rullstensås, den 500 km långa Uppsalaåsen som passerar Växbo. Genom den mäktiga grusåsen har vattnet gjort en skärning och i samband med det bildades Trolldalen och de branta sluttningarna som finns här. I dalgångens botten slingrar sig Växboån som under århundraden gett kraft till olika vattendrivna verk.  Kvarnen byggdes 1866 av tre hemmansägare i byn och var en s.k.  tullkvarn som innebar att mjölnaren tullade av de inlämnade spannmålen som ersättning för malningen. Kvarnen drevs med ett vattenhjul fram till början av 1900-talet då en turbin installerades och då höjdes samtidigt dammen och kvarnen var i drift fram till början av  1950-talet. I mitten av 1980- talet började området att rustas upp av entusiasten Rolf Åkerlund och har sedan blivit tillgängligt för allmänheten i form av dels ett fint friluftsområde och btggnader och lokaler upplåtes och där lokala konstnärer och hantverkare kan arbeta och ställa ut. Mer info om Växbo kvarn och krog finns här. 

Växbo lin har bevarat miljörna från linets glansdagar i Hälsingland. Varje gård hade förr sin egen lintillverkning och sin egen linbod där linet förvarades i anslutning till beredningen. Här på Växbo lin väver och syr man på fabriken men linet kommer idag inte från Sverige utan importeras till största delen från Belgien. Och det är maskiner som idag utför vävningen.

Här används skyttelvävstolar och i dessa slås en skyttel med inslagsgarn fram och tillbaka i sin skyttelbana. Där tråden vänder bildas en stadkant- precis sim vid vävning för hand. Och det anses som att en vävd stadkant innebär god kvalité.

I butiken finns mängder av vackert linne som också är till försäljning.

Våsbo fäbodar ligger en mil nordväst om Edsbyn i Hälsingland, mot gränsen till Dalarna och hit till fäbodarna i trakten har bönderna från byarna nere i dalen varje försommar tagit sina djur för bete och så i flera hundra år. Här finns fyra fäbovallar och till varje vall hör flera olika byggnader – vallstuga, olika bodar, stall, härbren, fähus, logar och lador. Fäbodarna var kvinnornas arbetsplats under somrarna där de följde djuren ut på bete och djuren måste skyddas från rovdjuren och sedan följas hem för att mjölkas på kvällen. Förr mjölkade korna och getterna som mest under sommaren och kunde under vintern helt sina. För att ta vara på den färska mjölken gjorde kvinnorna ost, smör och messmör.  Männen kom hit upp från byn då och då för att laga gärdesgårdar, hugga ved, slog hö och hämtade hem ost och smör.

Våsbo fäbodar är ett kulturreservat, ett område som avsätts för att bevara värdefulla kulturmiljöer för framtiden.

En av Våsbos fäbovallar.

Vår duktiga guide som lotsade oss genom fäbodsområdet och berättade och visade på många speciella växter som trivs här.

Fortfarande tillverkas och lagas gärsgårdarna på gammalt vis. 

 

 

 

Resor i Sverige Skyltar

Hälsingland hälsar

13 augusti, 2017

Jag befinner mig på resande fot, snarare med resande buss i Hälsingland.  Det är söndag idag igen, tillika skyltsöndag, som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar och mina skyltar denna vecka är helt ”färska” och inhämtade just här i Hälsingland.

Vår  grupp  reser i en  bekväma konferensbuss, körd av en jättebra chaufför, som smidigt tar oss fram på de ibland mycket smala och kruviga vägarna i den kuperade terrängen

 

Vi kör  norrut från Bollnäs för efter några mil nå Delsbo och sedan kör vi motsols runt Dellensjöarna  och tar oss upp till Avholmsberget, 210 m över havet och 60 meter över Norrdellen för att äta lunch. Och utsikten  var helt enastående.

Norrdellen sedd från Avholmsberget. .

Nästa stopp blev Järvsö Stenegård, ett stort grönområde/kulturområde med trädgårdar av olika slag och ett livligt hantverksscentrum, gallerier, butiker och mycket annat och där var skyltutbudet stort.

”Folk undrade vart jag var på väg. Det gjorde även jag.”

Undrar om denna gamla ”Cittra”  kommer iväg åt något håll..

Fredagens besök vid Hylströmmen, Sveriges största obundna fors söder om fjällkedjan, blev ännu en fin naturupplevelse. Hyllströmmen ligger i älven Voxnan som är Ljusnans största biflöde.

Hängbron över Hylströmmen. Jag gick över bron och tillbaka och det gungade rejält. Fallhöjden på forsen är 23 meter på en 200 meter lång sträcka och medelflödet är 12 m3 /sekund.

Andra söndagsskyltare finns HÄR.

 

 

 

 

Resor i Sverige

Vidare mot nya upplevelser

12 augusti, 2017

Fredag morgon och strålande sol, vilket bådade gott för dagens njutflykter. Så efter att ha avnjutit en varierad och god frukostbuffé på hotellet i Bollnäs,  med vacker sjöutsikt som sällskap, var vi alla väl rustade för en heldag i västra Hälsingland. Vårt första stopp blev i Alfta, några mil öster om Bollnäs där vi besökte, Löka, en av alla de vackra Hälsingegårdar som finns. Och det finns många! Hälsingegårdarna är ett världsarv som 2012 tillkom på UNESCOs lista och är ett samlingsnamn för de gårdar här i landskapet, i 36 socknar  där inredning och folkkonst visar höjdpunkter i en lång byggnadstradition i fyra århundraden. (Ett Världsarv är en miljö som anses uniki världen och ska ha stor betydelse för hela mänskilgheten både nu och i framtiden – enligt UNESCOs kriterier.)

Hälsingegården Löka ligger vackert med linfälten runtomkring.

Vår guide Kalle tar emot oss på den vackert utsmyckade verandan, något som verkligen kännetecknar Hälsingegårdarna.

Dessa stora hus med sina  vackert utsmyckade salar inreddes, smyckades och målades (väggmålningar) bara för att vid några tillfällen under ett helt liv öppnas och användas och då vid speciella tillfällen. I övrigt bodde man i de mundre husen dom tillhörde gården. Just under 1800- talet kulminerade hälsingeböndernas vana att bygga stort och påkostat. Böndernas mycket god ekonomi kom av jordbruk, boskapsskötsel, linnetillverkning, handel och även av försäljning av skogsmark och avverkningsrättigheter.

Denna målning från 1847 täcker en del av salsväggen här på gården Löka. Många fler målningar finns så väggarna är i princip täckta av dem och de är gjorda av olika hälsingemålare som reste runt till olika gårdar och målade. 

Löka ligger vackert omgiven av linfält.

Vi fortsatte resan västerut och passerade Edsbyn för att ett par mil senare nå Våsbo Fäbodar där vi guidades runt och kunde tänka oss in i hur livet på en föbod kunde te sig. Våsbo har använts i minst 250 år  och markerna hålls fortfarande öppna genom bete och slåtter och här får sällsynta växter möjlighet att leva kvar- Fäboden var kvinnans särskilda arbetsområdeoch den gav henne en stark ställning i hushållet. Hårt arbete från morgon till kväll

En del av Våsbo Fäbodar.

Efter en god lunch i slottsmiljö, på Hälsinglands enda slott, Voxna herrgård var dte dags för fler naturupplevelser och färden gick än mer västerut och vi närmade oss gränsen till Dalarna. Här var Hylströmmen målet. Hylströmmen är Sveriges största obundna fors söder om fjällkedjan och den ligge i Voxnan, älven Ljusnans största biflöde. Fallhöjden är 23 meter på en 200 meter lång sträcka och medelflödet ca 12 m3/sekund. Över strömmen kan man ta sig via en hängbro. Och givetvis ville jag testa.

En del av Hylströmmen.

En innehållsrik dag var det och att slå sig ner för en god middag i ett växthus kändes både annorlunda och väldigt trevligt. Verkligen en speciell miljö på Lilla K´s trädgårdskök som tillhör Mobackens handelsträdgård i Bollnäs.

Rolig och inspirerande middagsmiljö.

Dagen hade för länge sedan övergått i en vacker kväll och vi satt länge ute på hotellets terass och sammanfattade dagen. Att den varit väldigt givande var vi alla överens om.

 

Resor i Sverige

”Land vid smalt vattendrag” – Hälsingland

11 augusti, 2017

Mötet med Hälsingland kändes väldigt trevligt och förutom de vackra ”blå bergen” möttes vi också av ett stycke spännande historia.  –  Hit kom de första människorna för 9000 år sedan och levde då på jakt och fiske och långt senare kom sädesodling och hållande av tamboskap att ta över försörjningen. Just de olika naturtyperna med skogar, forsande älvar, berg , dalar och odlingsbar mark har bidragit till lönsamma inkomstkällor sedan lång tid tillbaka. Och skogen kom att bliden allra mest lönsamma inkomstgrenen. men skogen kom ved till uppvärmning, , gräs och löv till foder till djuren, myrmalm till järn, virke till att byggnader och näver till hustaken. Att sedan ”hälsingarna” rådde sig själva och styrde sina byar, gårdar och lantbruk och heller hade adel som la beslag på landskapet och ägorna påverkade välståndet här i stor grad.

Ordet Hälsingland kommer från ordet ”hals”, inte en kroppsdel,  utan i betydelsen smalt vattendrag (Helsingör, Helsingborg) och ”inge” som betyder invånare, de som bebor land vid smalt vattendrag-

Stockholm- Uppsala- kaffestopp utanför Gävle – på Gävlebro- vidare mot Söderhamn där vi svängde västerut. Landskpet skiftade hela tiden karaktär och den vackra grönskan var påtaglig. liksom bergen som reste sig upp framför oss.

Lunch och rejäl paus blev det på Växbo kvarn, 14 km från Bollnäs. Området har legat i ”träda” sedan 1950- talet men 1985 började en upprustning av området och idag är det fint friluftsområde som är tillgängligt för allmänheten. Här finns en väldigt bra restaurang, Växbo krog, där vi åt en jättegod lunch i härlig miljö och med de vackra omgivningarna dom fina kulisser.

En del av själva kvarnen. 

Kvarnen var en s.k. tullkvarn där mjölnaren ”tullade på” de inlämnade spannmålen som ersättning för malningen. Inom kvarnens område finns också olika hantverksmiljöer, både tillverkning och till försäljning. Alldeles i närhetem ligger Växbo lin. Lin har förr odlats i Hälsingland och här var man känd för sin linberedning. Och just den vattenkraft som fanns tillgänglig var viktig för linframställningen. Vi stannade vid fabriken och fick en guidad tur och kunde se hur den moderna lintillverkningen går till.  Numer är det maskiner som sköter det hela men med det mänskliga ögat som övervakar. ( Mer om Växbo lin kommer i senare inlägg. Tiden för att blogga under resans gång är begränsad)

Moderna vävstolar.

I Bollnäs väntade vackra omgivningar, hotell och middag på oss och i den fina kvällen var det lätt att njuta av all

Utsikten över sjön Varpen från mitt hotellfönster och denna vy ackompagnerade vår middag. 

En stilla kvällspromend längs sjön lockade.

Dagens resväg från Stockholm till Bollnäs.

 

Resor i Sverige Stockholm

Ny resa

10 augusti, 2017

God tidig morgon! I i mitt tycke väldigt tidig. Solen skiner från en molnfri himmel. Det är strålande vackert i huvudstaden, solen lyser från en molnfri himmel och det hoppas jag den fortsätter med. En ny jobbresa under några dagar väntar och även denna gång norrut. Och nu är det Hälsingland och bl.a. världsarvet Hälsingegårdar som väntar  längs ”Stora Hälsingegårdars väg” och främst i Edsyn och Alftatrakten finns de största och vackraste gårdarna.  Jättespännande och väldigt roligt. Linberedning i Trolldalen och där  på Växbo lin får vi också  följa processen hur linnetyg produceras. Vi kommer också en dag att följa Ljusnas dalgångar och köra runt  Dellensjöarna som erbjuder vackra naturupplevelser. Mycket finns på programmet.

Jag har privat rest runt i Hälsingland  i olika omgångar men det är viss skillnad att under flera dagar ha gäster med sig på en resa, men också väldigt roligt.

Mycket tid, givande och rolig sådan, har ägnats åt att läsa på och läsa in det som kan behövas och kunskaper är aldrig tunga att bära med sig. Lokala guider kommer att guida oss på de flesta  platser vi besöker så mina kunskaper, hoppas jag, blir till ett bra komplement under resans gång.

Hoppas att ni följer med till Hälsinglands blånande berg, glittrande sjöar, världsarvet Hälsingegårdarna och en hel del annat. Välkomna!

Gårdagkvällen var vacker, visserligen kom tidigt på kvällen några regnskurar, men de drog snabbbt förbi och vi satt sedan länge på balkongen. ”Gubben i Månen” var med oss även denna kväll och ville även vara med på bild.

Vacker augustikväll och ljusen speglar sig fint i kanalen och månen lyser som en extra lampa.

Kvällens måne, den 9/8-20017 – mer röd än den fullmåne som var i måndags

Måndagens fulllmåne, den 7/8-20017.

 

 

Resor i Sverige Skyltar

En ”pärla” med skyltar

30 juli, 2017

Möten av skilda slag är något jag verkligen uppskattar och likaså att besöka platser där jag har varit (både en och flera gånger – känns lite som att komma hem fast en är borta) och  även att komma till för  mig nya trakter. För snart ett par veckor sedan hade jag förmånen att göra en jobbresa tur och retur Stockholm – Höga kusten, ett område jag besökt flera gånger och gärna återkommer till, men förvisso är det så att man inte har möjlighet att upptäcka allt på en kortare tur. Många fina avstickare finns att göra under en resa och en del gjorde vi och de blev alla väldigt lyckade. (Mer att läsa om Höga Kustenresan finns i bloggarkivet från den 14-17/7-2017)

Reser man med en grupp gäster så är det inte ”bara” att slinka in på lunch/kaffe/ställen utan dessa måste bokas i god tid innan, särskilt de mest populära,  vilket också är en klar fördel eftersom allt är förberett med mat och dryck och köer m.m. undviks. (Har noterat att dessa pärlor till lunchställen som odta ligger en liten bit från de stora vägarna lockar många gäster och bilister tar gärna en liten omväg för att få bra mat i trevlig miljö. Och givetvis gör det företag jag arbetar för likadant. )

En pärla, bland många, under resan var Timrå Gårdsbutik, ett par mil norr om Sundsvall och härifrån har jag hittat veckans skyltar.  Det är söndag, skyltsöndag, som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar och här hittas övriga skyltare.

 

En fin röd träbyggnad ute på landet  i vackra omgivningar skulle visa sig innehålla en hel del godsaker.

Välkommen med in.

Om man nu tycker om kaffe så kunde detta stämma in men det var först lunch och sedan kaffe.

Som lunchgäst behövde jag inte tänka på några köksregler annat än att stänga av mobilen eller ha den på ljudlöst.

Vi serverades nygjord varmrökt lax med färskpotatisstomp, (grovt potatismos) inlagd gurka och romsås. Verkligen gott!

Förutom den trevliga restaurangen, kombinerad med café finns en butik där det var lätt att hitta något som kunde följa med hem och även komma till användning.   Gott om skyltar var det och en del favoriter fann jag.

Stämmer bra! ”Livet är som att cykla – för att behålla balansen måste man fortsätta att röra på sig. ”

Kunde inte låta denna godbit till skylt förbli ofotograferad….

 

 

 

Resor i Sverige Resor utomlands

Åland- en njutflykt

27 juli, 2017

Ibland blir det snabba infall och beslut så igår bestämde vi oss för att ta en tur ut i skärgården. Perfekt att ta bussen upp till Kapellskär i Roslagen, cirka en timmes resa från Stockholm och där gå ombord på Vikinglinjens Rosella för en tur och returresa över Ålands hav till Mariehamn. Sjöluft, vacker skärgård, skönt sommarväder och god mat var tanken och så blev det. Bekvämt att ta bussen från Cityterminalen i Stockholm. Man kan även kliva på vid Danderyds sjukhus, Roslags Näsny och en del andra platser i Stockholmsområdet och bussar kör även från Norrtälje, Uppsala, Gävle, Bollnäs, Nykvarn, Sandviken m.fl. orter. Karta finns  hemsidan och bussresan ingår i biljettpriset som är mycket förmånligt och ibland helt gratis. (Är man med i Viking Club som är  kostnadsfri, reser man oftast helt utan kostnad. )  Vi valde att denna gång att satsa på båtresan men man kan resa med en båt som går 9 på morgonen (nu under sommaren) tillbringa dagen i Mariehamn och resa tillbaka på kvällen. Bussen hämtar i Kapellskär. En perfekt utflykt och särskilt i vackert väder. Och igår hade vi verkligen tur med vädret.

Kapellskär är en udde i Roslagen, på Rådmansö, drygt nio mil norr om Stockholm. Kapellskär som hamn har byggts ut rejält och är den av Stockholms hamnar som ligger längst norrut och är viktig för passager och godstrafik till Finland och Estland.

Fint att sitta på akterdäck och passera över ett glittrande Ålands hav.

Vi närmar oss Åland. Resan mellan Kapellskär och Mariehamn tar ca två och en halv timme och förutom att njuta av vacker skärgård och en stunds öppet hav finns god mat och dryck att tillgå alltefter tycke och smak.

Kobba klintar

Kobba klintar är skär i farleden in mot Mariehamn och här ute det förr var en lotsstation. Lotsstationen kom till i mitten av 1800-talet eftersom behovet var stort för fartyg att bli lotsade här i farvattnen och många är de  skepp som förlist här utanför.  I samband med att lotsstationen kom till byggdes en ”båk”, ett sjömärke utan ljussken,  som skulle vara till hjälp för navigationen. Just här är båken vit, men ofta är de rödfärgade.

Västra hamnen i Mariehamn.

 I Västra hamnen, eller i Långnäs  på Åland anlöper  fartyg från Sverige som ska vidare till/från övriga Finland eller de Baltiska länderna och de lägger till här för att möjligheten att sälja/köpa taxfree ska få finnas ombord på båtarna. Enligt reglerna ska man vara borta minst 20 timmar vid resa via Åland för att få ta med taxfria varor, men det är en regel som verkar vara till för annat än realiteten. Åland och Kanarieöarna har har undantag från EUs skatteregler.

Rosella har angjort Västra hamnen i Mariehamn och släåpper av bilar och passagerare och nya kommer på.

Mariehamn är Ålands enda stad, en populär sommarstad med många besökare, men bara ca 12 000 är bosatta här året runt och på hela Åland med alla öar bor ca 30 000 personer.  Mariehamn grundades 1861 och var då en del av det ryska imperiet. Staden och fick sitt namn efter Maria Alexandrovna, den dåvarande ryske tsaren Alexander den II:s fru. Åland är en autonom, svenskspråkig kommun/ö  i Finland, alltså själbestämmande  inom flera områden och språket här är svenska.

God mat brukar vi äta i den lilla, mysiga i à la carterestaurangen och så även denna gång. Även en bra buffée restaurang finns, men jag är inte mycket för att stå i kö för att få mat. Men  undantag finns. Vill man äta är det en god idé att boka bord i samband med att man beställer resan.

Vi hann även med att njuta av Ålands hav och skärgården från akterdäck  på hemvägen.

En vacker kväll blev det också och nöjda med dagen var vi åter i Stockholm strax efter 21. 

 

 

Resor i Sverige

Levande kulturarv

25 juli, 2017

Är man vid vid Höga Kusten så är man hela tiden nära den svenska industrihistorien. Den är påtaglig nästan överallt. Älvarna finns kvar, skogarna och sjöarna också och mycket som berättar om den tid som varit. I Brynge cirka tre mil sydost om Örnsköldsvik, vid Nätraåns strömmar, är en del av den ångermanländska rikedomen samlad på samma plats. Här har energi ur vattnet tagits tillvara för att driva kvarnar, såg, mangel, tegelstamp, (en stamp är en sorts kross)-  färgeri, vadmalsstamp och en kraftstation och mycket av detta finns kvar att se. Vi fick en fin guidad tur i området av Tommy som gav oss svar på flera frågor om hur det varit här under traktens industriella glansdagar.

Timret som hämtades från skogen skulle förädlas och det flottades på vattendragen till sågverken där det sågades upp till brädor och plank både för försäljning och för husbehov. Sågverket i Brynge är traktens första finbladiga såg och anlades 1764 och sista gången den användes var 1923 innan kraftverket som finns inom området öppnades.

I Sverige var vatten länge den viktigaste kraftkällan för sågverken som ofta  kallades ofta ”sågkvarnar” och i Sverige togs det första finbladiga vattensågverket i bruk i Kramfors, Ångermanland, några mil från Brynge redan 1744 och sedan blev de fler och fler.  (Den första vattensågen i landet, en kronosåg, anlades i Kalmar i början av 15o0 talet och på begärna av kung Gustav Vasa. Syftet med den var att förse statsmakten med virke. ) Under 1800- talet kom ångsågarna att dominera i Sverige och senare i modern tid har elen gjort sitt intåg.

Tommy förklarar hur vattensågen fungerar.

Förutom timmer så var linet viktigt och har gett trakten stor rikedom.  Det var under 1700- talet som det hela tog fart och linproduktionen ökade eftersom statsmakten då satsade extra på detta, men redan tidigare hade linnelärft av hög kvalité tillverkats både i Ångermanland och Hälsingland. En man från Skottland verkade som agent för svenska staten och lyckades, främst genom att påverka prästfruarna, få igång en ökad linodlings och beredningsverksamhet och allt sköttes på plats av bönderna själva. Man odlade, beredde, spann, vävde och sålde. Och mycket såldes söderut och på så sätt kunde bönderna genom överskottet satsa på den egna verksamheten.

Lin som blommar och ovanför en linloge där det finns en utställning om hur linneproduktionen gick till.

Stor betydelse för linets spridning söderut i landet hade ”Sörkörare” – handelsresande bönder i bygden som på vintern, när isarna lagt sig, med häst och släde gav sig iväg till Mälardalen,  främst Stockholm, för att göra affärer. Sörkörarna sålde här skinn, hudar, träskedar, linnelärft av mycket god kvalité, smör, fågel och renkött. Och med sig på färden tillbaka hade de ofta spannmål, silver och exotiska varor som siden och kryddor. Denna sörkörarresa kunde ta ett par månader och det var många gånger fest som gällde under resorna. Många lyckades mycket väl i sina affärer och andra misslyckades och blev ruinerade.

Linet sås i april-maj och blommar efter ca två månader och ska sedan skördas tre veckor efetr det att blomning skett. Hela växten med roten dras uppför hand och linet är då fortfarande grönt men bladen närmast marken har gulnat. Linet samlas i buntar och hängs upp för att torka.

Torkat lin.

När linet torkat förvaras det på torr plats i väntan på ”rötning” men först måste frökapslarna tas bort.Rötningen tar minst tre veckor och processen gör att fibern lätt kan skiljas från stjälkens veddelar och när dett är gjort sker ny torkning-.där vinden hjälper till. Linet ska sedan förvaras torrt tills det ska beredas och det sker i sin tur i tre olika moment; bråka, skäkta och häckla. När dessa moment är klara kan linet spinnas till lingarn. Ett otroligt arbete att få fram dessa linnevävar.

Lin som spinns.

Den första lärftmangeln i Ångermanland byggdes just här i Brynge i mitten av 1700- talet och drogs av hästar, i mitten av 1800-talet flyttades den närmare vattnet så att den blev vattendriven och det var den fram till krafttverksbygget i början av 1900- talet. De fina linnevävarna skulle sträckas, manglas och rullas upp och det var stora vävar som kunde vara upp till nästan 60 meter i längd. Den timrade kistan, med upp till två ton sten i, fördes fram och tillbaka över mangelbordet och lärften var upprullad på ”kavlar” som lag mellan stenkistan och bordet.

Den gamla lärftmangeln som drevs av hästar på 1700- talet finns bevarad. 

För att hålla reda på vilken by som stod i tur att få sin lärft manglad konstruerades ett bokningssystem med hjälp av hål i en bräda. Praktiskt!

 

Känner man sig färdig med kulturen så finns ett mysigt kafé och en trevlig restaurang, Kafé Alberts Hus och även här finns  den gamla idustrimiljön bevarad.

 

Resor i Sverige Skyltar

” Så långt man kan minnas”

23 juli, 2017

I ”mannaminne” – så långt tillbaka i tiden man kan minnas eller på år och dag är definitionen på mannaminne, men det finns även en plats, ett museum i Häggvik, i Kramfors kommun, Ångermanland/Höga Kusten, som heter Mannaminne. ( Har skrivit om det museet här.)

Söndag är det,  tillika ”skyltsöndag,” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar och där ni kan se fler skyltare och skyltar. Mitt bidrag denna vecka är hämtat från Höga Kusten som jag nyligen besökt och just från  ”Mannaminne”.

Vackra och varierande vyer är det längs hela Höga Kusten och utsikten från Mannaminne är inget undantag.  

Konstnären Anders Åberg som anlade Mannaminne 1980 ställer också ut runt om i landet.  Här på Mannaminne finns ett frmtiotal olika byggnader av skilda slag, både de som är byggda på plats och hittransporterade, gamla och mer moderna. 

Att få bra vägvisning kan vara en fördel men också svårt att välja vilken väg en ska följa.

Byggnaderna/föremålen är skiftande och jag blir extra nyfiken när jag ser ett landat/strandat ”drakenplan”.

Planet är bara ett skal men jag ser en skylt och blir nyfiken.

Hur ska  skylten tolkas? Lite tvetydig. – 

-Lättare med denna. En oxe är en oxe och det även med kunesisk skrift. Och dessutom är jag född i oxens år.

Apropå tydligheter/otydligheter. Vad är det som gäller? Bra när en får tänka själv och ta det som passar.