Browsing Tag

Torreviejatourism

Stockholm

Djurgården, södra delen – En vacker strandpromenad

18 september, 2020

Gårdagen. Solen strålade och trots en ganska kraftig vind var det skönt i luften. Och än mer behagligt i lä. Detta var en dag som i mitt tycke var gjord för en utflykt. Något bestämt mål hade jag inte när jag klev ut genom porten till huset. Men så kom jag på att en tur över till Kungliga Djurgården vore trevligt.  Fågelvägen är det väldigt nära. Bara snett över vattnet från södra delen av Södermalm. Och när det kommer till vatten så tar jag mig mer än gärna en båttur.

När tanken så var tänkt,  styrde jag stegen mot kajen vid Saltsjöqvarn,  för att ta penedlbåten över till Blockhusudden  på Djurgårdssidan och sedan gå längs vattnet, Stockholma inlopp, in mot stan. Det blev en rejäl promenad på 14 km, med pauser. Men jag delar upp den i två delar så att alla kan hänga med. (Del 2 kommer i  morgon)

Stockholm. Pendelbåten lägger till vid Blockhusudden på Djurgården. Pendelbåten lägger till vid Blockhusudden på Djurgården. Sluthållplats är  Ropsten på Lidingö men har innan dess ett stopp vid Nacka strand och Dalenum som också ligger på Lidingö.

Djurgården nästa!

Pendelbåten tar jag gärna. Den är som en buss fast på vattnet och mycket trevligare. Heller ingen trängsel och antalet passagerare är begränsat. Och man kan sitta utomhus.

Gott om plats även inomhus på pendelbåten.

Dagens etapp. Snarare gårdagens. Start hemma på Söder vid den lilla runda cirkeln till vänster och sedan vidare längs den prickade linjen. Ja, det blev en båttur över vattnet till Blockhusudden på Djurgården och den är är ju separat.

 

Från Blockhusudden valde jag vänstervarv, gick västerut och följde vattnet. Inte mycket till gula löv här . Och absolut ingen trängsel.

Stockholm. Djurgården. Fortfarande lummigt och grönt. Fortfarande lummigt och grönt här på Djurgården. Just där och då gjorde hösten sig påmind ibland genom den lite vassa vinden. 

Några svanar tvättade sig i höstsolen.

Jag gick vidare och här längs vattnet ligger den ena pampiga villa efter den andra. Villor omslutna av stora lummiga trädgårdar. Ja, snarare parker.

Stockholm. Djurgården. "Täcka udden" en av de lottsliknande privatvillorna som finns här längs vattnet.En av de slottsliknande, privata villorna här  på Djurgården är “Täcka udden” som är i familjen Wallenbergs ägo.(Mer om dess historia finns att läsa i länken)

“Täcka udden” är numer SE- bankens representationsvilla och en del av tomten mot stranden har man fått avstå till förmån för  för  fotgängare och cyklister .

Jag slår mig ner en stund här på bänken innan jag fortsätter längs med vattnet och blickar över  vattnet till Nackasidan och Kvarnholmen. 

Manillaområdet på Djurgården

Strax kommer jag fram till “Nedre Manilla” en byggnad jag besökt flera gånger i samband med mitt resledar/guidjobb.Villan är privat och disponeras av familjen Bonnier och här finns en fantastisk samling av svenska författarporträtt.  Författare som under sin tid gett ut böcker på Bonniers förlag. (Porträttsamlingen är inte öppen för allmänna besök eftersom villan är privat. Men man kan boka visningar i en “egen grupp”.  Byggnaden ritades av Ragnar Östberg, den arkitekt som även ritade och var ansvarig för byggandet av Stockholms stadshus.

Varför heter ett område på Djurgården i Stockholm just Manilla. Vi får ta oss tillbaka till 1700-talet och kung Gustav III:s tid.  Han överlät nämligen ett stycke mark här till ett spanskt sändebud och han kallade platsen för Manilla. Detta efter Filippinernas huvudstad och Filippinerna var på den  tiden en spansk koloni. Sändebudet började bygga ett hus här men han blev hemkallad till Spanien och området förföll. Så småningom blev det uppdelat i bl.a.  nedre Manilla mot vattnet, övre Manilla längre upp och  Manhem en liten bit bort. Manhem kom sedan att bli Manillaskolan, en internatskola för dövstumma barn ,som fanns här från 1817 till 2013 då den flyttade till Kungsholmen.

Stockholm. Djurgården. "Nedre Manilla" eller"Villa Bonnier". Nedre Manilla på Djurgården eller som det också kallas “Villa Bonnier.”

Manhem  som blev Manillaskolan och som sedan blev skolan “Campus Manilla”. En allmaäm skola för elever från förskoleklass till gymnasiet. Skolan är populär och man kan ställa sina barn i kö från det att de fyller ett år. (Här går prinsessan Estelle så det kanske gjort att skolan blivit än mer populär-)

Mot Biskopsudden

Nere vid vattnet vid  Manilla ser jag ett monument. Och givetvis tittar jag närmare. “Frihetens Port,” ett estniskt frihetsmonument. “För att uppmärksamma de estniska människor som flydde till Sverige under andra världskriget “. Monumentet är åtta meter högt och tillverkat i grå granit. Mäktigt! Monumentet restes 1994 för att uppmärksamma att det gått 50 år sedan tiotusentals estländare flydde till Sverige för att undkomma kriget. “Frihetens Port  är menat som ett tacksamhetstecken till det svenska folket samt ett minne att vårda för kommande generationer”.

Denna text är ingraverad på monumentet.

“Denna Frihetens Port restes år 1994 av ester och estlandssvenskar som tack till Sveriges Folk.

Vi kom över havet i små farkoster undan terror och diktatur. Vi var trettio tusen som nådde fram – män, kvinnor och barn. Vi var arbetare, fiskare, bönder, lärda kvinnor och män. Vi mottogs väl, vi fick arbete och kunde bilda hem och familj i trygghet. Vi glömde aldrig länder som vi tvingades att lämna och vi arbetade för dess frihet. 

Må denna Frihetens Port bära vittnesbörd om Sveriges humanitet och tolerans gentemot människor som sökte fristad i en ond tid och om folkgrupper som fann ett nytt hem här. “

Frihetens Port är väldigt vackert i sin enkelhet. Särskilt denna soliga dag. Påminde mig också om döttrarnas farmor och farfar som  1944 kom över Östersjön från Estland till Sverige. Och friheten.

Jag är nu nästan framme vid Biskopsudden och vänder mig om och kan här skymta Nacka strand i fjärran, på andra sidan vattnet. 

Biskopsudden. Många båtar ligger kvar vid bryggorna och serveringen vid vattnet har fortfarande öppet. Jag såg/läste också  att krögaren/kocken Tommy Myllymäki  här vid Biskopsudden öppnat en krog, “Aira”. Inget direkt “slink-in ställe” utan mer en riktig gourmetkrog. (Krogar har det funnits här under många år och ägarna har milt sagt varierat.)

 

I morgon går vidare. Välkomna med. Och den rundan blir kortare. Inlägget också.

Resor i Sverige

En sevärdhet – Härkeberga kyrka och kaplansgården

18 juli, 2019

Vi lämnade i lördags Hjälmare kanal efter den fina kanalturen  och tog det norra varvet runt Mälaren tillbaka mot Stockholm. Vi passerade Västerås och hade vårt nästa stopp i den lilla byn Härkeberga, en mil nordost om Enköping i västra Uppland. Här väntade en sevärdhet på oss. Ett besök med guidning i den gamla Härkeberga kyrka stod på programmet liksom en visning av den den gamla kaplansgården.

Härkeberga, nordost om Enköping kyrka är en sevärdhetHärkeberga kyrka, med stora delar från 1300-talet är en sevärdhet. Och de gamla takmålningar gjorda av av Albertus Pictor på 1400-talet är verkligen speciella.

Härkeberga kyrka är en sevärdhet

särskilt om man har vägarna förbi Enköpingshållet. Kyrkan hör till Uppsala stift och är till stora delar från 1300-talet.  Och vad som gör kyrka så speciell är alla de  kalkmålningar som finns i taket och är gjorda av Albertus Pictor.  (Via länken finns många målningar och med förklaringar) Alla  målningarna är hämtade från bibliska figurer, väsen ut folktron och exotiska djur.

Men vem var då Albertus Pictor. Han var troligen föd i Tyskland runt 1440 och avled i Stockholm 1550. Han var verksam runt Mälardalen och i inte mindre än i 37 kyrkor här finns han representerad.

Även i sakristian finns Albertus Pictors målningar. 

Här är Jona som blev slukad av en fisk. (Eller var det en val?)

De gamla målningarna i Härkrberga kyrka från 1300-talet är en sevärdhet. Spännande och väldigt detaljrika målningar är verkligen en sevärdhet i kyrkan.

Vackra omgivningar.

Härkeberga kaplansgård är också en sevärdhet

och ligger några hundra meter från kyrkan. Området består av 17 olika byggnader, de äldsta från 1600-talet och framåt, och ägs sedan 1929  av Nordiska  Museet.Byggnaderna här  är av trä och grupperade runt en mangårdsbyggnad. De äldsta byggnaderna är från 1600-talet. En “kaplan” var kyrkoherdens närmaste medhjälpare och idag är namnet kaplan utbytt mot “komminister”.

Här finns  bostadshus, stall, ladugård,bodar, lider, loge och drängstuga. Allt nu inbäddat i vacker grönska.

I bostadshuset tog kaplanen emot sina besökare och hade där ett kontor. En präst på landet var också jordbrukare så årstidernas växlingar styrde arbetet en hel del. Boningshuset är uppdelat i olika avdelningar och har ett stort rum i mitten, en sal.Själva huset är tillbyggt i olika omgångar och interiören går i olika stilar beroende på när de kommit till.

Kaplansgården i Härkeberga, här bostadshuset, är en sevärdhet i sig. Boningshuset och de andra byggnaderna på gården är en sevärdhet i sig.  Här i huset är  många möbler och bruksföremål är bevarade.

I ett av rummen finns flera gamla bruksföremål att titta på. Här en gammal smörbytta.

Många av dessa gamla gårdar hade ett vårdträd planterat mitt på gården. Så också här på kaplansgården i Härkeberga. Ett vårdträd var i svensk gammal folktro det stora lyckobringande trädet på släktens gård. Och förutom att bringa lycka var det tänkt att trädets stora lövkrona skulle hindra gnistor att sprida sig vidare till gårdens andra byggnader som hade vasstak. Att skada eller hugga ner trädet var att dra olycka över gården.

Denna lön planterades här på Härkeberga kaplansgård i mitten av 1800-talet.

Lönnen är verkligen stor med ett omfångsrikt lövverk. Och bakom den ser man tydligt de vassbeklädda taken.

Just nu

hinner jag nästan inte avsluta en resa förrän nästa är på gång. Och nu på morgonen bär det av norrut i Sverige. Höga kusten väntar.

Vi startar i Stockholm och tar oss upp till vackra Örnsköldsvik dit vi kommer sent i kväll. Och trevliga stopp blir det under vägs- Välkomna med till Höga kusten.

Foto

Kristall – Veckans ord i Gems Weekly Photo Challenge

9 januari, 2019

Kristall är ordet att tolka denna vecka två i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Utmaningen i sig är att med bild /och/eller/ text – tolka det angivna ordet. Här är det är fritt fram för egna funderingar. Och alla är välkomna att vara med.

Vatten klart som kristall hittade vi på ön Tabarca strax norr om Torrevieja.Vatten klart som kristall ser man då och då. Här på ön Tabarca, en timmes båtresa från Torrevieja. 

Ordet kristall

blev en utmaning för mig att tolka och utmaningar tycker jag om. Men kanske väl utmanande denna gång. Kristall har flera betydelser och ordet används i olika sammanhang. En del butiker har ordet i sig, det finns nattklubbar och restauranger med namnet “Kristall” och vi talar om kristallklart vatten, kristallklara tankar och om kristall som glas. Men kristallglas är just glas med hög ljushet och betyder ursprungligen genomskinligt glas. Här syftade man på allt ofärgat glas som liknade bergkristall som är en ofärgad variant av mineralet kvarts. Kristaller bildas djupt ner i jorden och är ofta en ren mineral som fått växa fritt under vissa specifika förhållanden. Men kristaller i varianter finns alltså nästan överallt.

Swarovskis butiker säljer mycket kristall av olika slag. Här är det kristallglas i Swarovskis butik på flygplatsen i Alicante. Men i butiken finns också smycken av ädelstenar som i sig ofta är kristaller.

Glasföremål i kristallglas hemma hos mig. 

Klart och mer oklart

Jag lämnade igår Spanien och flög hem till Stockholm igen. Fint och klart flygväder var det hela vägen till Stockholm /Arlanda.

Lämnar det spanska fastlandet och flyger ut över Medelhavet. Klart väder är det.

Här passerar vi Alperna och det fina vädret har vi med oss. Jag kikar efter snökristaller men de är svåra att upptäcka från luften.Säkert är det gott om dem-

I molnen finns det också små, små, kristaller – iskristaller. 

Och ännu fler kristaller….

 

Något som däremot inte är kristallklart är varför jag sedan ett par dagar tillbaka inte kan kommentera på en del WordPress.com  bloggar. Mina kommentarer hamnar i  papperskorgen och så har det inte varit tidigare. Så titta gärna i papperskorgen  för kanske jag och kommentaren kan finnas där. Om någon har en idé/förslag vad detta beror på så är jag tacksam för all hjälp.

Kan också i sammanhanget på nytt nämna att var gäller kommentarer hos mig så ska jag godkänna dem innan de publiceras. Och här kommer skräpposten upp på samma sida som kommentarerna ligger så jag hoppas att jag inte missar någon.

 

Titta gärna in här för att se fler av veckans  kistalltolkningar.

 

Resor i Sverige Resor utomlands

Det svänger snabbt

21 juni, 2017

Igår lämnade jag Torrevieja med flygbussen mitt på dagen för att en timme senare befinna mig på Alicantes flygplats och resa hem till Stockholm. Och jag kan inte annat än tycka det var skönt at mötas av en temperatur på +17 grader när jag landade strax efter klockan 19.  Spanien, som flera andra länder har haft ett par väldigt varma veckor och på en del ställen har det varit temperaturer på upp till +40 grader.  Inte njutbart i min smak. Inte alls. Men vädret kan man ju inte påverka var man än är.

Jag lämnade vacker bougainvillea utanför kvartersrestarrangen på vår Solskensgata och mängder av andra vackra färgglada växter. 

Min egenhändigt tillverkade limoncello silades innan jag åkte och befinner sig nu i det spanska kylskåpet upptappade på ett par flaskor. Givetvis skulle den avsmakas. Riktigt god och inte alls söt utan mer frisk men härlig citronsmak.

Det vackra blå Medelhavet och min vita bänk väntar på mig tills jag kommer tillbaka och det gör jag när det blir svalare.

Eftersom vi reser till och från den spanska sommar/vinterstugan tämligen ofta är det en klar fördel om resorna är smidiga. Plats bokar jag i förväg på resor på mer än två timmar och vid kortare resor inom Europa så sitter jag helst vid fönstret. Visserligen kan det kännsa lite instängt men en bokad plats vid en nödutgång ger mer utrymme och frihet så en sådan tar jag gärna- alternativt väljer jag en plats längst fram i planet där det också finns extra utrymme. (Visserligen får man vid nödutgångar inte ha några tillhörigheter hos sig under start och landning och det klarar jag mig utan.)

Strax efter “take off” och vi flyger norrut längs den spanska kusten. God sikt är det.

Drygt tre timmar senare. Snart i  Stockholm och här över Södermanland.

Motorvägen, E4-an syns tydligt och här en bit norr ocm Stockholm. Strax  landninga på Arlanda-

Imorgon ska jag ut på en ny resa över midsommar, en jobbrelaterad sådan, och  som går till trakterna kring norra Vättern. Välkomna att följa med.

 

 

 

 

 

Spanien Torrevieja

Gott hantverk

17 juni, 2017

Lite hantverk kändes bra när jag tog en paus i studierna inför midsommarresan. Och hantverk blev det  när jag bestämde mig för att ta tillvara på en ny omgång citroner som våra spanska grannar ett par hus bort levererade. Med tanke på att hushållet nu har drygt ett 20-tal citroner vill jag ju ta till vara dessa och det kändes inte helt lockande att baka citronkakor av dem. Visserligen är citronkakor väldans goda men med dagens värme, +32, så kändes det väl hett med ugnsvärme ovanpå det. Citroner i drycker är gott, likaså citrondricka men våra citroner räcker till detta och det blir ändå kvar. Så varför inte tillverka limoncello, en citronlikör, som har sina rötter i Italien. Citron heter ju limone på italienska och förutom pressade citroner ska citronskal, socker, vatten och alkohol tillsättas. Detta blandas i en stor glasburk eller kärl och ska sedan stå svalt och dra mellan  tre och fem dagar. Kan variera, beroende på recept, men får citronskalen ligga i för länge så kan limoncellon bli besk. (Jag har testat detta recept tidigare och med gott resultat.)

Fler citroner finnns i trädet och som väntar på att mogna.

Jag tog tio stora citroner och dessa skrubbades noga i ljummet vatten innan jag skalade dem. Bara det gula av skalet ska med, det vita i skalet blir beskt. Det är just de aromatiska oljorna i det gula skalet som frigörs när skalet löses upp i socker och alkohol.

Skalen stoppades i den nyinköpta trelitersburken i glas och citronerna pressades efter hand och hamnade också i burken. En sockerlösning där 3,5 dl socker kokades upp med 2 dl vattnen hamnade också i burken. En ljuvlig doft av citron spred sig runt i huset.

 

Citronsaft, citronskal och sockerlösning väntar nu på det sista momentet – alkoholen,  vodka eller ofärgad grappa ca 1 – 1,25 l till dennna sats, beror ju på citronernas storlek och mina var stora.  Sedan ska detta dra i kylskåpet  några dagar innan skalen silas bort och limoncellon kan tappas upp på flaskor. Så på måndag ska limoncellon testas och bäst smakar den i mitt tycke helt iskyld efter en middag. Den  sägs vara bra för matsmältningen. Vet inte alls om det stämmer men ett litet glas iskall limoncello är onekligen gott. Och tron kan försätta berg, sägs det.