Spanien Torrevieja

I naturen – En cykelpromenad med oväntat slut

11 februari, 2020

Det vackra vädret vi haft  här i Torrevieja ett tag lockar oss till att spendera en hel del tid utomhus. Många och långa promenader längs havet har det blivit och i lördags kom cyklarna ut.  Snart bestämde vi oss för en cykelpromenad i naturen och till Parque Natural de las Lagunas de la Mata y Torrevieja och området runt den “blå lagunen.  Området är ett stort naturreservat några kilometer nordväst om Torrevieja och  består förutom av den blå lagunen också av den rosa lagunen.

Beredd för en cykelpromenad i naturreservatet strax utanför TorreviejaBeredd hemma för en cykelpromenad ute i naturen.

Parque Natural De La Mata är det kortare namnet på området vi cyklade till. (Till höger på kartan)

En cykelpromenad ut i naturen

Oftast om rör vi oss inne i stan eller längs havet använder vi mest “apostlahästarna. Lite nu och då blir det en vända till grannorten La Mata, 5 km norrut. Och dit promenerar vi helst .Backigt är det både dit och hem så det är inte direkt “lättsamt” att cykla. Och en del finns också att titta på under gång. Hemma i Stockholm bor vi mitt i stan och har naturen helt inpå. Här  i Torreveieja bor vi också princip mitt i stan med havet och en del parker nära. Och mer natur hittar vi lätt strax utanför stan.

Vi passerade på vägen sjukhuset Quiron och blev påmind om mina nätter här förra året i mars.

Vi tog en stig strax nedanför sjukhuset och helt lämplig var den inte att cykla på med vanliga “citycyklar”. Och att leda dem var inget problem

Den blå lagunen har vi framför oss och vi är plötsligt mitt i naturenDen blå lagunen har vi framför oss. Och visst är vi mitt i naturen.

Mer cykling mitt i naturen i naturreservatet runt "Laguna Azul" i TorreviejaMer cykling mitt i naturen. Stundtals lite knepigt men det gick ändå hyfsat.

Och snart övergick stigen till lite mer väg.

Omväxlande natur.

Naturreservatet

är stort och består av 3743 hektar (1 ha = 10 000 m2 eller 0,01 km2) och inom området finns två sjöar, den rosa lagunen och den blå lagunen. Och vi var runt den blå. Sjöarna skiljs åt av en antiklinal som enkelt  förklarat är en veckad del av en uppåtböjd berggrund.  De båda sjöarna är sammanbundna med Medelhavet genom en kanal som kom till för att kunna transportera det salt som man utvunnit här sedan 1300-talet.

Vi trampar vidare och en del stopp blir det.

Så många växter finns inte men en del såg vi.  Det lär inte trivas för att salthalten i marken är så hög. Men det ska finnas orkidéer  men de såg vi inte. Vad gäller fåglar så trivs flamingon här och under häckningstiden kan det här finnas omkring 2000 stycken . Även storspov, brun kärrhök och några arter till kan skådas.  Just för fågelskådare finns flera “fågeltorn” uppsatta runt om i naturreservatet.

 

 

Man kan ta sig med bil till parken och parkera utanför. Så området är lättillgängligt och många spanska familjer kommer gärna hit  på söndagar när de är lediga.

Picknick mitt i naturen. Bord och stolar finns på plats.  Bord och stolar finns och gör det mer bekvämt med picknick mitt i naturen.

Vi fortsätter vår cykelpromenad en bit till innan vi närmar oss mer bebyggda områden

Vi trampar vidare och nu mot La Mata.

Och en fin cykeltur som började i dur kom att få ett trist slut i moll. Berättade om det i gårdagens inlägg.

Du Kanske Också Gillar

28 Kommentarer

  • Svara Biggeros 11 februari, 2020 | 17:05

    Härligt med en cykeltid även om det är motigt och backigt. Ni har haft bättre väder i Torrevieja än i Extremadura. Så härligt att kunna spendera aktiviteter utomhus när det är som bäst <3
    Kram

    • Svara Ditte 11 februari, 2020 | 20:01

      Vi använder ju cyklarna för att ta oss fram och att gå i de branta uppförsbackarna fungerar bra. Man kan ju susa nerför. Har förstått att ni haft ganska dåligt väder så jag skickar lite sol Strålande sol idag också.
      Kram

  • Svara BP 11 februari, 2020 | 17:32

    Det var en väldigt fin och omväxlande cykelpromenad. Quiron-sjukhuset är ju nästan en gammal bekant för mig. Ama hade ju klippkort där ett tag och du blev ju fantastiskt väl omhändertagen där ifjol. Tänkte du på att necessären du fick är i nästan samma färg som papperskorgen(?) som syns på bilden. Quirons egen färg kanske;-) Men hoppas ändå att du inte hamnar där igen…

    • Svara Ditte 11 februari, 2020 | 19:59

      Cykelpromenaden i stort här vid den blå saltsjön blev väldigt trevlig. Och fint med lite natur som omväxling. Jag har ju bara vid två tillfällen besökt Quiron. En gång förra året i mars för några dagar och ett tillfälle för några år sedan med en rejält stukad fot. Och ett bra sjukhus är det verkligen. Förstår att du känner dig bekant med sjukhuset för visst blev det tråkigt nog för Ama en del besök där. Jag vet att hon också är väldigt nöjd med vården där.
      Nu när jag läser och tittar ser jag ju att necessären jag fick i turkost har liknande färg som papperskorgen. Kul! Så observant var inte jag.
      Nej, där vill jag inte hamna. Men skulle jag bli sjuk och behöva vård så är jag tacksam för att kunna ha möjligheten att få komma dit.

  • Svara LillaSyster 11 februari, 2020 | 18:10

    Men hu vilken dag du hade… bli rånad mitt på ljusa dagen. Tur att det finns snabba superhjältar som gör en insatts. Nu får det räcka med otur för din del. Först snava och slå sig halvt fördärvad och strax där på bli rånad. Men båda gångerna har okända medmänniskor kommit till din undsättning. Fina bilder från turen. Kram

    • Svara Ditte 11 februari, 2020 | 19:52

      Ja, detta tog mig hårt. Ja, även maken påverkades en hel del. Jag var helt oförberedd på att detta skulle hända. Gatan var folktom så när som på denne yngling som stod vid en busshållplats. Väl mycket denna vecka med både magplask och ett lättare rån. Polisen rubricerade det som ett sådant-
      Och målarmannen här var ju helt fantastisk. Och visst mötte jag även hjälpsamma personer när jag föll. Har också tänkt på detta.
      Kram och tack för omtanken.

  • Svara Karin Eklund 11 februari, 2020 | 19:34

    Ni har fina spännande ställen att röra er på. Synd att er trevliga cykelpromenad slutade så tråkigt om än med lyckligt slut .
    Jag undrar på hektarmåttet en aning. Jag har lärt mig att en hektar är 0,01 kvadratkilometer eller 10 000 kvm. Får inte ihop det …. Men du kanske kan hjälpa mig med mitt huvudbry?
    Tack Ditte för en trots slutet, trevlig cykeltur!

    • Svara Ditte 11 februari, 2020 | 19:42

      Visst har du helt rätt. Tankefel här. Fick inte heller ihop det. Tack för påpekandet och jag har förstås ändrat. Vet inte alls hur eller om jag tänkte.
      Det blev en riktigt fin cykeltur men slutet bekymrar mig en del i tankarna. Men det gick ju bra. Och fler cykelturer ska det bli.
      Ha det fint! Och tack, Karin!

  • Svara Znogge 11 februari, 2020 | 19:57

    Vilken härlig cykeltur ni kom ut på men desto tråkigare att den slutade som den gjorde. Jag förstår mer än väl att händelsen påverkade både dig och magen och att ni tänker på det. Så platt fall dessutom men den händelsen är nog lättare att hämta sig ifrån skulle jag tro.

    Kram och god kväll!

    • Svara Ditte 11 februari, 2020 | 20:52

      Cykelturen här i naturen var jättetrevligt och föga anade jag då hur den skulle sluta. Så nu är jag nog “mer än lovligt” på min vakt när jag ens ser någon. Tränar på att röra mig utan att Bosse är med. Lite mycket som hände mig den här veckan men magplasket var lättsamt jämfört med detta. Det fysiskt onda går över. Tror den här händelsen sitter kvar ett bra tag. Känner mig otrygg och det är inte så vanligt.
      Kram och trevlig kväll.

      • Svara Znogge 11 februari, 2020 | 21:15

        Självklart menade jag dig och maken! Magen utelämnar jag 😉 Jag kan förstå att det tar ett tag att återfå tryggheten. Även om det är en tråkig känsla så är det nog en helt normal sådan.

        Kram

        • Svara Ditte 11 februari, 2020 | 22:47

          Jag förstod det! Men magen blev också påverkad av viss oroskänsla. Kommer nu att vara ytterst vaksam över lag.
          Kram

  • Svara Geddfish 11 februari, 2020 | 21:40

    Ja, det händer lite saker hos dig i vardagen. Trevlig cykeltur som ni fick ända tills slutet, då rånet inträffade. Klart du blir på din vakt, tror sjutton, det.
    Nu blev jag påmind igen om Sigges och mina alla cykelturer utomlands. Det är ett fint sätt att ta sig fram, går lite fortare än vanlig gång.
    Idag var vädret bra mycket bättre här, så jag kunde vara ute lite grand.
    Stor kram!

    • Svara Ditte 11 februari, 2020 | 22:45

      Jadå! Lite mycket nu med två saker under en vecka. “Magplaskets onda” har gett med sig och det är skönt.. Det finns en hel del fina omgivningar här i trakten och vi kommer ju att fortsätta cykla men jag kommer nog att vara än mer vaksam både till fots och på cykeln. Vi har ju alltid cyklat utomlands och extra mycket under åren i Peking och det är ju ett bra sätt att ta sig fram. Motionen får en på köpet- Förstår att du minns dina och Sigges cykelturer. Fina minnen.
      Skönt med bättre väder hos dig. Hoppas det består. Här har solen även idag lyst från en molnfri himmel och det har varit runt +23 under dagen.
      Stor kram

  • Svara Susjos 11 februari, 2020 | 22:23

    Fina bilder på er cykeltur, som började så bra men med ett otäckt slut, förstår att det tog på krafterna!
    Å så fallet tidigare i veckan. Hoppas nu att du vilar dej frisk igen både fysiskt och mentalt!
    Kram!

    • Svara Ditte 11 februari, 2020 | 22:40

      Det är fint att enkelt ta sig runt i omgivningarna utanför stan per cykel.Och vi kommer ju att fortsätta göra det. Men jag kommer nog att vara än mer observant. När det hela hände, mitt på eftermiddagen, var det ju inga personer ute här längs gatan. Många däremot på strandserveringarna. Den här typen som sprang ifatt mig stod vid en busshållplats. Tagit rejält på krafterna har det gjort och nu när jag är ute vrider jag huvudet som en uggla.
      Igår var vi på “njutflykt” upp i bergen så jag skingrade tankarna och även idag blev en fin utflyktsdag med vänner.
      Mentalt behöver jag vila. Helt klart.
      Kram!

  • Svara KajsaLisa 12 februari, 2020 | 01:12

    Kul inlägg, hade det inte varit för att det är du och texten hade jag aldrig gissat på Spanien. Men det handlar väl om att man som nordbo bara tänker på sandstränderna. Fina bilder.

    • Svara Ditte 12 februari, 2020 | 10:04

      Tack! Jodå, gott om stränder är det här men vi ligger aldrig där. Går längs havet gör vi gärna däremot. Men runt stan här finns flera fina grönområden och vi tar gärna turer dit också. Dock ett bra tag sedan nu.

  • Svara Anki 12 februari, 2020 | 08:00

    En härlig cykelutflykt … och så mycket fina miljöer att njuta av – synd bara att slutet inte blev så trevligt.
    Ha en fin onsdag!
    Kram

    • Svara Ditte 12 februari, 2020 | 10:02

      Det finns flera fina omgivningar runt stan och roligt med all vacker grönska som råder just nu. Och cykelturen var trevlig men tyvärr blev slutet av den hemsk. Men vi får ta nya tag. Lite som när man föll av hästen. “Upp i sadeln igen”.
      Önskar dig också en fin onsdag.
      Kram

  • Svara Ama de casa 12 februari, 2020 | 09:32

    Men alltså Ditte… Först gör du ett magplask och väljer att cykla istället för att det känns bättre efter sviterna av vurpan. Bra så! Men sen väljer du att cykla i terrängen? Där är det inte direkt jämna vägar. Du måste vara mer rädd om dig! Säger detta av ren omtanke, en olycka kan snabbt vara framme ifall man råkar cykla ned i en grop eller i lös sand så det blir tvärnit.
    Vi brukar vara där och promenera (även om det var länge sen nu) och då tar vi bilen och parkerar den vid begravningsplatsen. Jag är övertygad om att det går att parkera cyklar där också 😉

    När jag ser Quirón får jag rysningar och inte av välbehag. I och för sig har jag alltid fått bra vård där och har inget att klaga på när det gäller omhändertagandet. Men om jag själv får välja så föredrar jag andra ställen att bo på 😀

    Ha en fin dag!

    • Svara Ditte 12 februari, 2020 | 10:00

      Det kändes enklare för kroppen att cykla och jag kom inte riktigt ihåg att det var tämligen ojämn mark. Hade jag gjort det så hade vi nog inte gjort turen alls denna lördag. Men vi cyklade, nåja gick, en bit. Där insåg jag att jag inte skulle cykla. Tack för omtanken och den värmer. Och visst kan man parera cyklarna vid parkeringen. Men vi fortsatte nu mot La Mata och slapp hämta upp cyklarna….
      Jag förstår så väl att du får rysningar av att se Quiron.Och det är ju inte av vården, utan av allt annat du upplevt här. Fullt förståeligt. Hoppas du nu slipper detta framöver.
      Önskar er också en fin onsdag.

  • Svara Ami 12 februari, 2020 | 10:25

    Man kommer långt med cykel. Men är det backigt kan det bli lite jobbigt!
    Men vilket hemskt avslut på den härliga turen!
    Stor kram

    • Svara Ditte 12 februari, 2020 | 10:36

      Vi gillar att cykla men både till och från La Mata är det ju ganska backigt, vilken väg man än tar. Så det blir till att periodvis leda cyklarna. Men å andra sidan blir det bra fart nerför.
      Och ett sorgligt avslut blev det på den här turen och det tar ett tag innan jag hämtat mig. Helt klart.
      Stor kram

  • Svara Primrose 12 februari, 2020 | 11:20

    Cykla är kul. Vacker natur, och intressant hur den förändras när ni cyklar. Det tar tid att hämta sig från rånet. Det var riktigt otäckt. Har ju läst tips att man ska haka fast väskor och kassar i korgen, men det tänker jag inte , inte nu efter det du råkade ut för.
    Härlig cykeldag ni hade. Vackra bilder. Cyklar gärna, men älskar att gå ,-))
    Ha det jättefint KRAM från mig Primrose ,-)

    • Svara Ditte 12 februari, 2020 | 11:56

      Tack! Visst är det trevligt och omväxlande att cykla och ett bra sätt att ta sig fram. Fortfarande har jag inte hämtat mig och är glad över att kassen inte satt fast. Då hade jag fallit i backen och fått cykeln över mig. Jag brukar annars ha kassen fastsatt i styret men nu hade jag det inte. Tur var det. Har man en matkasse spelar det ju inte så stor roll men några värdesaker ska jag aldrig mer ha här.Maken har ordnat ett “lock” till cykelkorgen så kanske vågar jag ha en kamera där.Vill gärna ha den så jag lätt kan nå den.
      Vi promenerar ju också en hel del men jag kommer nog nu att vara väldigt observant på alla jag möter.
      Kram och tack för omtanken.

  • Svara Lena i Wales och Spanien 12 februari, 2020 | 12:41

    Läste om händelsen i förra inlägget, hemskt.
    Men bilderna från turen var fina. Så mycket vackert vi har här!
    Hoppas du trots allt får en fin dag idag!

    • Svara Ditte 12 februari, 2020 | 18:47

      Jag var helt oförberedd på att detta ens skulle kunna hända. Men med hjälp så blev ju utgången bra.
      En fin cykeltur blev det i vackra omgivningar men slutet blev trist.
      Har haft en fin dag idag med sol. Men jag är vaksam när jag går ut.

    Kommentera