Foto Kina

En dörr som öppnas kan betyda mycket

27 september, 2017

En dörr kan ha flera öppningar med olika möjligheter. Den kan öppnas på glänt och den kan vara vidöppen. Den kan stängas försiktigt eller den kan smällas igen. Man kan oftast gå ut och in genom den och många gånger kan den låsas och även låsas  upp. Det finns svängdörrar där man kan fastna eller skynda sig genom och det finns roterande dörrar där man går runt i en cirkel.  Tänk att en dörr som öppnas kan betyda så mycket. Och utan en sådan öppen dörr hade jag aldrig kommit att tilbringa nästan fyra år i Peking.

Dörr är veckans ord att fritt tolka i Sannas ”Gemsweeklyphotochallenge” och min fria tolkning kommer här. Där finns också andra ”tolkare” med.

En dörr som öppnas

För snart 10 år sedan såg jag en annons hos Skolverket om att Svenska skolan i Peking utannonserade en lärartjänst. Spännande!  Jag hade visserligen ett bra jobb som jag trivdes med på en skola i Upplands Väsby men tänkte att det kunde vara roligt att byta miljö och arbeta utanför Sveriges gränser. (Har gjort detta i omgångar förr, dock inte som lärare)

Kina hade jag besökt tidigare, Peking likaså och  även gjort en hel del resor i Asien. Så varför inte söka jobbet. Såg inga hinder alls. Talade med döttrarna och maken och de var positiva, liksom vännerna. Sagt och gjort, en ansökan skickades iväg. Att min ålder, då 58, samt lång erfarenhet inom grundskolans samtliga stadier skulle vara en tillgång trodde jag på. Men jag anade också att det fanns många ansökningar. Och det gjorde det. En lång intervju i Stockholm i december 2006 gav mig jobbet och i början av januari 2007 var maken och jag på plats i Peking. En dörr hade öppnats på vid gavel och det skulle komma bli många fler.

Svenska skolan i Peking, en skola som inte längre finns kvar, låg ett par mil norr om staden. En fin byggnad med rymliga lokaler.  

Stora kontraster

Peking är en stor stad, idag ca 22 miljoner invånare och en stad med stora kontraster.  Det toppmoderna blandas hela tiden med det gamla och detta ger staden sin tydliga karaktär. Det nya blandas hela tiden med det gamla och det trots att en hel del äldre områden har rivits och nya byggts upp.

Det är lätt att förflytta sig både per cykel som vi ofta gjorde eller med buss, tunnelbana eller taxi. Att promenera är också ett bra sätt att lära känna en stad men Peking är en stor stad och med stora avstånd så lite hjälp med att ta sig fram underlättar.

Peking med många hus och alla har en dörr eller flera. En del luftföroreningar finns ibland och gör att himlen inte lyser lika blå som andra dagar då föroreningarna är mindre. Här är en del av våra kvarter. 

En stor röd dörr öppnas in till Jingshanparken i PekingVackra dörrar som öppnas. Här till en av de större parkerna i Peking, Jing Shanparken. Den röda förgen kan symbolisera olika saker och ibland är det en lyckofärg .

Gatuförsäljning en en hutong i Peking men med en dörr öppen in till dne lilla butiken.Gatuhandel pågar i en del av Pekings gamla hutongkvarter och en dörr är öppen in till den llilla butiken.

En dörr som öppnas för oss i Pekings hutonger. En dörr leder in till ett liten hutong i Peking.

Vi stannade

Under de nästan fyra år som vi kom att stanna i Peking ( hemresor till jul och under sommaren) blev det också under loven ett antal resor inom Kina, till Tibet och till de astatiska grannländerna. Många dörrar öppnades för oss på vid gavel. Och dessa dörrar förde med sig nya vänner, en vänskap som består, spännande upplevelser, erfarenheter och att formas in i och få/kunna ta del av en för oss ny kultur och ett helt nytt språk.  Jag är så glad att vi fick och tog möjligheten. Vyerna vidgades och vi berikades.

I södra Kina gjorde vi en flerdagarstur på Yangzefloden.

Ett av våra favoritutflyktsmål var den Kinesiska muren där det också fins många dörrar. (Här vid ett mindre turistiskt ställe och det finns gott om dem också.)

 

 

Du Kanske Också Gillar

48 Kommentarer

  • Svara Primrose 27 september, 2017 | 14:10

    Du skriver så fint om ”dörrar” ,-)
    Och verkligen vilken ”dörr” du öppnade, jag ryser när jag läser tycker det var tufft modigt, och SÅ spännande, det gäller att våga, kul med vänner som ni har än idag och upplevelser, härliga bilder.
    Du har verkligen levt ett spännande liv, så kul att få ta del av.
    Som sagt det gäller att våga öppna en ”dörr” och se vad den leder till.
    Många härliga minnen har ni fått.
    Ha det fortsatt fint
    KRAM från mig Primrose ,-)

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 15:24

      Stor tack! Ja, det gäller att våga öppna nya dörrar och att inte våga har nog aldrig varit ett alternativ för mig. Annat än hos tandläkaren och förr vad gällde katter. Jodå, dte finns fler situationer. Men jag kan alltid tillstå min rädsla-
      Dörren hit till Peking har gett både mig och maken så mycket och vi har med oss väldigt mycket i bagaget. Nya dörrar har också öppnats.
      Ha det bra du också.
      Stor kram!

  • Svara znogge 27 september, 2017 | 14:31

    Så härligt att du vågade ta steget och öppna den dörren! Tyvärr tror jag att många inte riktigt vågar även om ansökningarna denna gång var många. Dessutom hade de tur som fick en person med en gedigen yrkesvana och god livserfarenhet!

    Härligt tolkning av ”dörr”!

    Kram

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 15:22

      Tack! Ja, det gäller att göra det och vi hade ju lägenheten kvar hela tiden i Stockholm. Tanken var ett halvår först men det blev ju betydligt längre. Är väldigt glad för att jag fick den möjligheten och här var min ”höga” ålder en klar fördel och att jag tidigare rest mycket, bottutomlands och visste att ”allt inte är som hemma”.
      Kram och hoppas du är piggare.

  • Svara Biggeros 27 september, 2017 | 16:46

    Det var ett gripande och givande inlägg !!!
    Du tog steget och chansen att undervisa i Kina. Väldigt modigt gjort Ditte!!
    Många gånger får man chansen och då ska man ta den och öppna sina vyer// kram

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 19:02

      Tack! Ja, dörrar kan öppnas och ibland när en minst anar det. Och oftast förblir de öppna.
      Jag fick chansen och jag tog den ioch det öppnade ännu fler dörrar och på många plan.
      Tror att du också tagit många chanser och hittat dörrar som öppnats.
      kram!

  • Svara Tove Olberg 27 september, 2017 | 17:17

    Bilden med dig som sticker fram huvudet i vänstra hörnet hej hej här är jag nu .. det är du det Ditte – tar chanser och ger dig iväg med erfarenheter och klar att ta emot nya – och att ge dit du kommer.
    Du är minsann en prima kvinna och jag har förmånen att ha dig som vän – tänk så många dörrar som du öppnat upp!
    Underbart inlägg om dörr!
    Stor kram möter dig i dörrn 🙂

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 19:00

      Stort tack finaste Tove! Jag tar gärna chanser och de erfarenheter jag har, de har jag ju. Men jag få också nya som jag tacksamt tar emot och jag delar gärna med mig av det jag har.
      Tove, du har öppnat många dörrar för mig och lärt mig se på konst, livet och mycket annat med helt nya ögon.
      Jag möter även gärna dig i en dörr, vilken som helst och allra helst i en spegeldörr.
      Stor kram!

  • Svara Ruth i Virginia 27 september, 2017 | 17:41

    En dörr stängs:
    Mycket kan också ändras genom att en dörr stängs. Efter att ha jobbat på IranoSwedish i Sthlm i
    4 år och ingen utsikt att komma högre i den lilla firman, ville jag ha ändring, och frågade, om det
    vore möjligt för mej att få jobba på kontoret i Teheran. Efter mycket tjatande blev det OK.
    Vilket äventyr, tänkte jag. Min syster sydde en passande garderob åt mej och allting var redo.
    Men så blev det en coup d´etat i Iran (Mossadegh) och firman kunde inte ansvara för min
    säkerhet. Dörren stängdes. Men jag hade gett ej på, att jag skulle utomlands; 1950-51 fanns inte mycket möjlighet att resa i Europa.

    En dörr öppnas:
    Min mosters make hade en bror i Amerika, så jag bara slängde ur mej en gång, när jag hälsade på: ”Undrar om han kunde sponsra mej.” Tänkte inte mer på det, men hon hade kontaktat släkten,
    och det blev YES. Det blev fart på pappersarbete, vad att göra med min lägenhet, osv. Kasserade
    in min livförsäkring (1000 kr) och köpte den allra billigaste biljett som fanns på Gripsholm.
    Och så gjorde jag som Petter Jönsson – gav mej ut på Atlanten.

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 18:53

      Trist att din dörr till Theran stängdes, men med dessa omständigheter där så var det kansk etur i oturen. Fantastiskt med din dörr som öppnades i Amerika. Helt otroligt! Och Ruth, du har levt ett så rikt liv och jag är säker på att många dörrar har öppnats för dig och att du passerat genom dem och vidare i livet. Vilket äventyr! Och du tog chansen till förändring. Vilken förändring det blev. Fån lilla Sverige till det stora landet i väster och med båt över Atlanten. Du var modig Ruth.
      Stort tack för att du berättar.

  • Svara BP 27 september, 2017 | 18:37

    Ett otroligt fint inlägg med toppen bilder och text att läsa om hur ni lyckades hamna i Peking. Otroligt! Kul att även din man var med på noterna. Stod han för markservicen eller jobbade han också?

    Det är så himla kul att läsa att om ”rätt” dörrar öppnas och hur det kan förändra ens liv på ett så positivt sätt.

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 18:45

      Stort tack! Maken var nog på tåget innan jag var det.Han hade just gått i avtalspension när vi åkte och skötte väl en del markservice. Lite extrajobb blev det för honom mellan varven och sedan var han hemma i Sverige lite då och då. Men peking är en stad där det alltid finns saker att hitta på. Och många mil cyklade han varje vecka.

      Att hitta dörrarna och våga passera dem kan ju leda till mycket. Och det tror jag fortfarande på.

    • Svara Ruth i Virginia 27 september, 2017 | 21:30

      Det var en välsignelse, att jag inte kom till Teheran med tanke på hur landet har
      utvecklats och ändrats. Jag skulle säkert ha blivit kär i en mörk Iranier; precis min typ.
      Jag skulle ju kunna gå omkring i burka nu på gamla dar, om inte gamla Mossadegh
      hade kommit emellan. – Ända sen jag landade i New York har jag levt ”ett välsignat liv”.
      Gränslöst tacksam!

      • Svara Ditte 27 september, 2017 | 21:32

        Är väldigt glad att det inte blev Teheran utan att du landade i N.Y.

  • Svara Anki 27 september, 2017 | 19:23

    Så spännande att läsa! Tänk att du vågade! Jag som är en mes hade nog tvekat 🙂
    Härliga bilder – så mycket du sett och så många spännande platser du besökt!
    Kram

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 21:38

      Tack! Jadå, att resa har jag alltid vågat och tyckt om ända sedan jag var liten. Sedan finns annat jag inte vågar…
      Det var planerat att vi skulle stannnat sex månader först, en ”prövotid” men det blev nästan fyra år. (Dock hemresor till jul och sommaren. Döttrar kom på besök och likaså
      vänner. Barnbarnet Max var tre månader första gången han kom till Peking och det blev en del resor för hans del dit med sina föräldrar.)
      Mycket har jag upplevt och sett under åren och det har berikat mig, men jag har aldrig velat ha bråttom utan tid att ta in det jag är med om.

  • Svara Gärdsmygen 27 september, 2017 | 20:00

    Oj vad spännande! Många tycker om Kina, själv har jag aldrig varit där. Ja just nu önskar jag att en ny dörr öppnas för mig. Får se vad som händer. Tack för fint inlägg!

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 21:05

      Stort tack! Åren i Kina, Peking, var otroligt givande på så många sätt. Många dörrar öppnade sig och åt olika håll och de är öppna än idag.
      Håller tummarna för att en ny dörr öppnas för dig.

  • Svara Åke 27 september, 2017 | 20:27

    Åhh så himla läckert att du tog chansen 🙂 Kinesiska muren som ska ses till månen sägs det 🙂 Mycket vacker beskrivet och härliga bilder 😉 Jag blev avundsjuk på riktigt 😉 En annan får nöja sig med att vara på söder 🙂

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 21:03

      Tack! Ja, vi tog cjansen och flera dörrar öppnades och på olika sätt. DE flesta är fortfarande öppna.
      Trevligt att du är i mina hemtrakter och Söder gillas verkligen. Hoppas du har det bra där.

  • Svara Musikanta 27 september, 2017 | 21:54

    Underbara bilder från Kina!
    Kram

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 16:35

      Tack! Och många dörrar öppnades och de står fortfarande öppna.
      Kram!

  • Svara Marja 28 september, 2017 | 01:02

    Vilket fint inlägg och många fina bilder. Den där bron över Yangzefloden skulle jag vilja utmana mig själv att gå på. Eller man får kanske inte gå på den?
    Kram!

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 16:35

      Tack! Och tack!Joda, bron får man gå på. Jag har gjort det. Och dte var både mäktigt och vackert. Du skulle tycka om det. Även kryssningen här på floden skulle du nog tycka om. Att i långsam takt glida fram genom en fantastisk natur.
      Kram!

  • Svara Anette 28 september, 2017 | 03:48

    Jag tycker nog att du öppnade en gigantisk port.
    Vilket äventyr ni fick vara med om, inget för fegisar 😉

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 16:33

      Våra år i Peking och Kina är minnesvärda och du vet ju hur dte är att öppna nya dörrar. Du gör det ju ofta i Bangkok och i det du delar med dig av i din blogg. Jag har många gånger tänkt just på det. Att leva en period utanför Europa är att passera många dörrar och kanske ibland öppna en och ennan stor och tung port också.

  • Svara Ama de casa 28 september, 2017 | 09:48

    Ett stort steg att våga kliva in genom den dörren! Men – för att ta till en gammal klyscha – man ångar bara dom saker man INTE gjorde. Och det där steget var verkligen inget att ångra, tänk så mycket det har gett dig i både minnen och vänner 🙂

    Ett härligt inlägg!

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 16:30

      Stort tack! Visst är det för många ett stort steg att just våga olika saker. Men när en väl testat så finns det så många fler dörrar som plötsligt framträder och öppnas. Ni flyttade hit, vi reste till Peking och blev kvar där några år. Och de öppna dörrar vi fann där de finns kvar och på olika sätt. Jag tror, precis som du, på tanken att det man ångrar det är det man inte gjorde. Att se möjligheterna i stället för hindren kan öppna även tunga dörrar.

  • Svara Marina 28 september, 2017 | 10:11

    Visst är det fantastiskt med dessa dörrar som öppnas och som leder in i ett nytt och okänt rum. Det gäller bara att hitta dörrarna och att ta chansen att kliva över tröskeln!

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 16:26

      Visst är det! Och just det okända rummet och dess möjligheter uppskattar jag väldigt mycket. Ibland får en också leta efter dörrarna och när de hittas ta steget över hindren/tröskeln.
      Tror du är helt med här i tankarna.

  • Svara Violen på Brandholmen 28 september, 2017 | 10:53

    Öppen dörr ut i stora världen och till Kina av alla ställen! Det gillar jag! Jättefina bilder som får mig att längta dit men jag har redan varit där 3 gånger och det är många resmål som pockar på.

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 16:24

      Ja, det blev en öppen dörr till Kina och Peking. Och under våra år öppnades än fler. Vi har varit tillbaka några gånger sedan vi flyttade hem och tankarna hamnar ofta där när vi tänker på resor. Ja, Asien i stort. Kul att du varit i Kina flera gånger. Och visst lockar många resmål. Har några kvar på min lista och får börja beta av dem.

  • Svara Carita Liljendahl 28 september, 2017 | 12:04

    Oj, så många fina dörrar i olika miljöer här!
    Gillade också bron över floden – wau!

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 16:22

      Tack! Ja, dörrar kan vara så mycket och så olika. Och de finns lite varstans.

  • Svara Ami 28 september, 2017 | 12:41

    Vilken tur att du sökte jobbet där! Förstår att ni hade fina år och att ni fick många fina minnen som ni tog med er hem!
    Stor kram och trevlig torsdag

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 16:20

      Ja, och ivrigt påhejad av Bosse, döttrar och vänner. Jag sökte och jag fick det. Och tur att en då inte var så ung…
      Många dörrar öppnades i Peking och många dörrar har öppnats här.
      Stor kram!

  • Svara Mia 28 september, 2017 | 14:26

    Visst är det så… den kan betyda jättemycket. Och ibland tror jag faktiskt att man bara ska kasta sig igenom den, innan den slår igen… inte tänka för mycket… Våga och vinn! 🙂
    Tack Ditte, du öppnande en ny för mig. 🙂
    Varm kram och fortsatt trevlig torsdag.

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 16:18

      Ja, att kanske kasta sig in genom en dörr kan vara en god idé. Ibland tänker vi sönder slaker och kommer inte till handling. DEt mesta brukar ordna sig. Tycker om tanken ”våga och vinn”.
      Vad roligt att jag kunde vara behjälplig att öppna en ny dörr.
      Stor kram!

  • Svara Maria 28 september, 2017 | 17:31

    Förstår att det är på en modig kvinnas blogg jag skriver. Så både vackert och gripande och mycket mer. Tack för ett fint inlägg. Allt gott!

    • Svara Ditte 28 september, 2017 | 21:59

      Stort tack! Jag vet inte om jag är så modig, men jag kan vara bra på att ta till vara möjligheter. Och jag är inte rädd för det okända. Men har andra rädslor.
      Kram från mig.

  • Svara KajsaLisa 29 september, 2017 | 23:54

    Stora kontraster i dina bilder, gillar både det moderna och gamla Peking i dina bilder, sen bron vid floden var grym.

    • Svara Ditte 30 september, 2017 | 10:05

      Ja, strora kontraster blev det och det är en av de saker som jag verkligen tycker extra mycket om vad gäller Peking och Kina (De delar jag sett) Det gamla finns hela tiden närvarande mitt i det nya och supermoderna.
      Bron där på bilden gick vi på under vår fyradagarsresa på Yangtzefloden. Ett fantastiskt stopp här i en väldigt vacker trakt.

  • Svara Anne-Mari 1 oktober, 2017 | 10:27

    Flott innlegg, tolka vidare enn den vanlege døra.
    Interessant.

    God søndag til deg i Torrevieja !
    Helsing Anne-Mari

    • Svara Ditte 1 oktober, 2017 | 11:32

      Tack! Ja, det blev en vidare tolknig denna gång. Och att öppna många dörrar kan ge så mycket.
      Önskar dig också en fin söndag.
      Torrevieja hälsar till dig.
      Kram!

  • Svara Tomtan 1 oktober, 2017 | 10:55

    Härliga bilder!

    • Svara Ditte 1 oktober, 2017 | 11:29

      Tack! Och många dörrar finns det!

  • Svara GemsofmyLife 8 oktober, 2017 | 09:44

    Ditte hela ditt inlägg är magiskt och får en att längta till andra länder och miljöer.
    Tack för din fina tolkning, och tack för din länk.
    Kram Sanna

    • Svara Ditte 8 oktober, 2017 | 10:09

      Tack själv! Och visst är det fint att kunna öppna olika dörrar och få till olika möten.
      Jag tycker verkligen om din ”utmaning” och det är roligt att tänka själv och läsa andra deltagares tolkningar. Det berikar och nya dörra öppnas.
      Stor kram!

    Kommentera