Finnboda varv, en gång ett av landets största, var ett delmål på den rejäla söndagspromenad vi gjorde. En spännande och rolig promenad med många ingredienser. Och att det varit ett varv här kan man tydligt se än idag trots att det inte varit i bruk på ca. 20 år.
Många och långa promenader blev det blivit under förra veckan. ( Såg vid en titt på telefonens stegmätare att resultatet visade på dryga 60 km.) Jag promenerar alltid mycket och gör det var jag än befinner mig. Men nu när vissa begränsningar och rekommendationer råder i fråga om olika saker så rättar jag mig givetvis också efter dem. Att gå längs vattnet eller snarare vattnen i Stockholm gör jag ofta och gärna, även när virustider inte är rådande. Och att stärka kroppen med promenader är en god investering. Välkomna med!
Promenaden mot Finnboda varv tar vi från Danvikens hospital och Saltsjökvarnområdet. Här en vy in mot Stockholm och vid kajen ligger en av Vikinglinjens Finlandsbåtar. (Ej i drift nu med passagerare) Finnboda v
För egen del har jag ju börjat hemma på kajen, nära Skansbron, där den blå streckade linjen börjar. Och till Finnboda kajväg och det gamla varvsområdet är det ca 5.5 km.
Varvet
Finnboda kom att bli ett bli det näst största i Sverige. Endast Götaverken i Göteborg var större. Under sin aktiva tid som varv kom Finnboda att tillverka dryga 100 egna fartyg och alltifrån örlogsfartyg, lastfartyg och passagerarfartyg. Även en flytdocka byggdes. ( En anordning som kan sänkas ner i vattnet genom att vatten tas in och på så sätt möjliggöra att ett fartyg kan gå in där när det befinner sig i vattnet.)
Varvet har sin historia från slutet av 1600-talet då holländaren Johan von Swindern anlade ett beckbruk här vid Finnboda i Nacka kommun. (I ett beckbruk tillverkade man tjära.) Det här beckbruket blev köpt av Bergsunds Mekaniska Verkstad, som låg vid Hornstull på västra på Södermalm. Ett bra köp för de behövde anlägga ett varv som inte var “instängt i Mälaren”. Och det första egna fatyget som blev byggt var Talmud 1882 och det sista kom att bli Nordic Linc 1981.
Namnet Finnboda?
Finnboda var från början namnet på ett torp som fanns på det område som tillhörde Danvikens hospital . (Hospitalet ägde stora markområden här i Nacka) Vad gäller namnet tror man det kom från att platsen användes som hamn för skutor som kom från Finland.
Vacker gång/cykelväg från Danvikstull till Finnboda varvsområde. Och visst gjorde det vackra vädret sitt till.
Fint längs inloppet till Stockholm. En Vaxholmsbåt på väg in mot stan och på andra sidan vattnet ligger Kungliga Djurgården, Kaknästornet och prins Eugens Waldemarsudde.(Både Kaknästornet och Waldemarsudde är för närvarande stängda. )
Varvet har haft olika ägare genom åren och varit mer och mindre lönsamt. Men när man på 1930 -talet vid skeppsbyggen startade med gassvetsning, en blandning av syre och acetylen, en brännbar gas som är lättare än syre blev det ett uppsving. Nya kriser kom på 1960 och 70- talen och varvet gick mer över till att reparera fartyg. Tyvärr var efterfrågan på fartygsreparationer liten och 1991 var konkursen ett faktum. Många olika ägare hade då passerat revy här på Finnboda varv.
Finnboda hamn
Bostadsföretaget HSB köpte 1997 det gamla varvsområdet och hade i planeringen att här bygga ett nytt kontors och bostadsområde som man tänkte kalla Finnboda Hamn. De gamla verkstäderna med snickerier och ångmaskinsverkstaden blev till moderna kontor och det är ett arbete som är pågående även nu. HSB har här också uppfört ca 700 bostäder och fler är på gång. HSB sålde 2012 en del av sitt markinnehåll till IKANO. (Tidigare en del av IKEA , självständigt 1988 men ägare är familjen Kamprad) Och IKANO har i sin tur byggt ca 150 nya bostadsrätter, “Saltsjö vy” mot en av Finnbergets bergvägggar och med fin utsikt mot Djurgården och vattnet/Östersjön. Många fler bostäder är på gång. Om Finnberget berättar jag en annan dag. (Värt att nämnas är att många av lägenheterna har norrläge så solen har svårt att där nå balkongerna)
Finnboda hamn. HSB köpte marken till det gamla varvområdet för att här uppföra kontor och bostäder. In till Stockholm tar man sig smidigt per båt via Sjövägen eller med buss.
En del hus är byggda på delar av det gamla varvet. Och här bor man verkligen på vattnet.
Bevarade rester från Finnboda varv. På bilden märks det inte så mycket men stenblocken sluttar. Dessa ursprungliga stenblock finns kvar och det var via dessa som fartygen “gled ner i vattnet”
Mer som påminner om att Finnboda en gång var ett varv. Här kom fartygen glidande.
Från kajen går broar över till husen. (OBS! Balkongerna åt detta håll har söderläge och alltså mycket sol. När den är framme.)
Rustik och industriell miljö på vattnet. Priserna på lägenheterna här ligger på 4 1/2 – 5 1/2 miljoner för en två rum och kök på ca 70 m2. Och det är lägre än i innerstan.
En rejäl damm här inne i slussen i “De tre ravinernas dammprojekt” Här en av de slussar vi passerade. Totalt skulle vårt fartyg höjas 180 meter. 
Totalt är den damm vi passerar 2335 meter lång. Även slussportarna är rejält tilltagna med 185 meter i höga och en bredd av 130 meter i botten. (Detta är en enorm damm men som är uppdelad genom många slussar)
Vi fortsätter färden vidare på “De tre ravinernas damm” – på Yangzefloden/ Chang Jiang i Kina och begrundar både dammen och allt annat.
Också en damm. 
“Vattenfallen” i Torrevieja med sin damm. En populär mötesplats. 
En annan typ av damm. I Salzburg vid slottet Mirabelle.
Flera gånger i timmen går färjorna från Barnängsbryggan över Hammarby Sjö till Hammarby Sjöstad/Södra Hammarbyhamnen.Och turen den är gratis. 
Min skyltpromenad innebär en del stopp. Här vid Barnängsbryggan.
Min skyltpromenad började hemma på kajen vid restaurang “Thai boat” och och vidare enligt den prickiga blå linjen. 
Sofia kyrka i bakgrunden.
Skyltpromenad var det . Och dessa fanns i Stig Claessons Park.
En astatisk “take away” kiosk. Just nu inga kunder. 
Danviksbron, två klaffbroar går över Danvikskanalen. På vänstra sidan ligger Stockholms kommun och Södermalm och på högra sidan Nacka kommun.
Vi startade promenaden vid Skansbron,passerade Anna Lindhs park och Barnängsbryggan och fortsatte längs vattnet till Danviksbron och vidare mot kajen vid Saltsjökvarn.
Boue & Berså ligger så fint längs vattnet, Danvikskanalen, och alldeles nära inloppet till Stoockholm.
Danvikens hospital och den byggnad som blev uppförd i början av 1700-talet. Och här på hospitalets stora markområden kom flera industrier i Nacka att växa fram. Ett område som sträckte sig flera kilometer österut.
Satlsjöqvarn. Perfekt läge längs vattnet här på Sicklaön (En halvö)
Inloppet till Stockholm. Här passerar all sjötrafik som ska in till Stockholm och som kommer från Östersjön.
Jag börjar så sakteliga att gå tillbaka längs vattnet och ser “Emelie” passera. Ett bra sätt att med båt ta sig från kajen hemma, Barnängsbryggan, och in till City.
Mandelparken.
Kajerna här längs vattnet Norra Hammarbyhamnen är verkligen populära promenadstråk. Och många är det också som väljer att gå runt hela Södermalm, 
Så vackra rosor. Röda från maken och de orange/vita (färgen framgår inte så tydligt) från döttrar och barnbarn.
Frukostutsikt från balkongen torsdag förmiddag. Många var det som var på gång längs kajen.Och man höll sina avstånd.
På gång och på olika sätt. Här har ett par mammor med barn slagit sig ner på en trappa och dukat upp för pick nick.
Från en bro till en annan.Från Skansbron till Danviksbron/ Danviktullsbroarna. Fortsättning följer.
Behörigt avstånd gäller. Här några som njuter i solen i 
Jag är både under och på gång och passerar Barnängsbryggan. En del av Södra Hammarbyhamnen skymtar på andra sidan vattnet.
Kajsas kiosk vid Barnängsbryggan har många besökare. Borden är utspridda och i kön gäller en meters mellanrum.
Jag passerar en förskola och även där är en hel del på gång i det vackra vårvädret. 
Tvärs över Hammarby Sjö, en del av Östersjön, lyser Hammarbybacken lyser grön. Och så har den nog varit hela vintern. Här passerar också en av de första fritidsbåtarna jag sett för säsongen.
På Söders höjder, ovanför Fjällgatan. Gör här en paus i den lilla Stigbergsparken som ligger precis när man kommer uppför “Sista Styverns Trappor”
Vägen från Sista Styverns trappor och hem till kajen. (Den röda markeringen) En liten omväg blev det via Vita bergen
Flera gamla hus finns bevarade i olika områden här uppe på Söders höjder. Här några av dem på Stigbergsgatan.
Föredömligt att hänga fågelmaten i träden så att inte råttorna äter upp den.
Blockmakarens hus på Stigbergsgatan 21 är idag ett museum.
Att promenera tycker jag om och nu när en del begränsningar råder är det ändå skönt att ge sig ut en vända. Och här uppe på Söders höjder rör jag mig gärna. Men tiden kommer även att räcka till för att vidga vyerna till andra stadsdelar.
Jag tar trapporna och kommer ner till Renstiernas gata.
Jag går längs Götgatan på Söder, på väg till norra delen av Södermalm och Fjällgatan. Och i bakgrunden skymtar Globen.
Fjällgatan och Per Anders Fogelströms Terrass. Huvudstaden ligger framför mina fötter. Mäktigt även i det grå vädret. 
Visst bjuder Fjällgatan på fin utsikt även i grått väder.
Rakt nedanför mig ligger Kastellholmen och en bit bakom ligger Djurgården. 
De flesta hus längs Fjällgatan är byggda på 1700-talet och är byggda av trä. 
Jag lämnar Fjällgatan och tar de gamla trätrapporna upp. Någon krog finns inte kvar men väl all historia. 
Redan på kajen strålade solen emot mig och jag började gå västerut längs 
I bakgrunden sticker 1/3 av globen upp. Här har det nybyggda huset, ett kontorshus, tagit bort största delen av vår utsikt just mot Globen.
Ett vackert solsken är det denna eftermiddag och visst speglar sig solen i vattnet. 
Mer solsken men från en lite annan vinkel. Här kan jag se 4-5 solar. Lite beroende på hur man räknar.
Jag fortsätter längs vattnet och med solsken i blick.
Paus vid vattnet.
Och andra tar paus på en av flera bryggor. (Bad/solbryggor sommartid)
Båtarna på andra sidan viken ligger kvar. Ska kanske ta en sväng där vid tillfälle och se hur det ser ut på nära håll.
Längs vägen såg jag ett helt annat solsken som lyste vackert gult. Svalört? Eller?
Det vackra vädret lockar ut många. Och en promenad längs vattnet piggar verkligen upp. 
Gamla stan i Nice – Full av förväntan på vistelsen här.Och visst blev den lyckad. Året var 2006. 
Svenska skolan i Peking 2007. (
Visst finns det i Bangkok som i många andra stora städer hopp om att elen ska fungera. Oftast gör den ju det även om det ser lite “roddigt” ut.
Vi startade i San Antonio, en av Santiago de Chiles stora hamnstäder och redan bussresan dit 
Tidig morgon och vi närmar oss Kap Horn. Och visst hoppas vi komma helt runt.
Tyvärr! Vi var väldigt nära. Men nära “skjuter ingen hare”. Fartyget i bild är ett expeditionsfartyg som ska till Antarktis och det kom hela varvet runt.
Bild från våren 2008. OS i Peking väntar i augusti. Jag förbereder mig för ett hopp. Kvinnan till höger ser något konfunderad ut.
Jag får till ett hopp och fastnar på bild. Men maken har redan landat. Alltså ingen bild på ett gemensamt hopp. 
Beredd att med ett hopp från kinesiska muren ge mig ut i “det fria”. Rejält fastspänd.
På väg! En favoritbild som varit med många gånger. Och jag gillar den verkligen. Ett häftigt hopp från 2007. 
Jag går ut 
Stannade på min promenad till vid Fotografiska museet. Och denna “logga” som skiftar bilder finns vid entrén till själva museet.
Inne på museet erbjöds olika drycker från en vagn. En god idé. Fanns personal på plats…
En promenad jag gärna går ett par gånger i veckan, men en hel del andra varianter blir det också.
En promenad längs Södermannagatan tar jag gärna. Och den här skylten som visar på enkelriktad, med tilläggsskylt,gäller ej cyklar, finns det en hel del av på Söder. Lite förbryllande mellan varven och de har fått en gel del kritik. 
Nu är det bilreklam här på gavelhuset på Södermannagatan. Reklamen här varierar och nya varianter brukar dyka upp varje månad.
Utanför en restaurang fanns detta klargörande. Bra att veta.
Alltid lika trevligt att ta en promenad längs Södermannagatan. Och det är fler än jag som tycker om kvarteren här. Lite behaglig småstadskänsla mitt i storstan. 