Att Södermalm är en grönskande stadsdel tror jag framgått i många av de inlägg jag skrivit. Gott om stora och små parker där man gärna slår sig ner en stund.  Och sedan i början av maj bjuder flera olika stadsdelar och förorter på grönskande gågator, sommarplatser/sommartorg och extra sittplatser utplacerade . (Listade i länken) Gott om sittplatser som inte hör till någon restaurang eller servering finns också. Fredagen, juli månads sista dag, bjöd oss i huvudstaden på vackert väder och jag var inte direkt ensam om att ge mig ut i folkvimlet här hemma på Söder. Nåja, storstadsvimmel på behörigt avstånd är det bästa att tillägga.

Storstadsvimmel med avstånd på Skånegatan, en av Stockholms sommargator.

Fredagens eftermiddagstur. Start och mål vid den röda “pluppen”. Och här samsas både grönska och historia sida vid sida. 

Storstadsvimmel

med mycket folk i farten är något som brukar Södermalm bjuda på. Stadsdelen är omtyckt och många besökare från andra stadsdelar och förorter söker sig gärna hit. Och det gör förstås också gärna de som bor här.Jag stannade till vid Nytorget, den konstgräsförsedda gröna plätt med ett perfekt läge om man vill vara mitt i.

Restaurang Urban Deli vid Nytorget är populär både för storsdadsmingel och en träff på tu man hand. En del besökare är redan på plats redan i baren och man  är väl förberedd inför kvällen.

Jag funderar ett tag på att slå mig ner på Urban Deli men väljer en bänk på Nytorget i stället.

Nytorget. En hel del besökare men inte alls trångt. I bakgrunden Sofia kyrka uppe i Vita bergen.

Jag rör mig vidare uppför Skånegatan. Några lediga bord finns fortfarande men de fylls snabbt av fredagsflanörer.

Restauranger och serveringar ligger vägg i vägg längs hela Skånegatan. Utbudet är stort. Jag slår mig ner på en av bänkarna som finns utplacerade i gatan och ser därifrån en del av eftermiddagens storstadsvimmel.

Gott om lediga bänkar att slå sig ner på och här är man verkligen omgiven av vacker grönska och fina blommor.

Jag slår mig ner en stund även här och har liksom det mesta inom synhåll. Så småningom drar jag mig hemåt mot kajen igen och  väljer då att ta den lite mer historiska Malmgårdsvägen. Sedan kan jag göra flera vägval men väljer en grön variant, över Färgargårdstorget och Anna Linds park innan jag igen är hemma på kajen.

Hemma på kajen

gick jag bort till restaurang Thaiboat och tog jag mig en titt. Fullt på stranden var det och i övrigt var det välfyllt med gäster redan klockan 17. Och en del i kö-   Men ibland beror kön på att personalen anvisar bord och att man föredömligt tar ett sällskap i taget. Separata in och utgångar gäller.

Storstadsvimmel på distans gäller  på sandstranden på Thaiboat.

Ordning och reda här. Även distansering  i kön.

På Södermalm är  utbudet av parker stort, både de mindre varianterna och de större.  Så på Söder är det sällan långt till en park eller ett grönområde. Ofta finns  bänkar utplacerade och många gånger finns också någon form av servering tillgänglig. Igår eftermiddag bjöd jag in mig själv till en parkrunda i närområdet och inom en radie av 5 km hade jag besökt fem av dem. Utan att ens ha planerat rutten i förväg.

En rosornas park på Södermalm.Den lilla Axel Landquists park, som ligger i korsningen Åsögatan- Nytorgsgatan och med adress Åsögatan 141-147.

Start och mål hemma; vid den röda “pluppen”. Och jag följde den prickade blå linjen norrut.

Axel Landquist

var kyrkoherde i Katarina församling på Södermalm i Stockholm mellan 1881 och 1930. Och när han började sin yrkesbana här v ar Södermalm arbetarfolkets stadsdel. Trångboddheten och nöden var stor och 1875 hade Katarina församling den högsta dödligheten i hela Stockholm.

Axel Landguist arbetade aktivt för att förbättra situationen för för de fattiga arbetarfamiljerna och drev frågor om barnkrubbor, skolbespisning, barnkolonier och arbetsstugor.  Dessa arbetsstugorna var en föregångare till dagens fritidshem. Hit kunde barn gå efter skolan om  båda föräldrarna arbetade. Mellanmål serverades  och hjälp med läxläsning fanns att få.

Alldeles bredvid parken låg förr Åsö sjukhus som togs i bruk 1840 och fanns kvar in till 1970-talet då byggnaden revs.  Och parken  kunde då få breda ut sig på det område som förr var parkeringsplatser.

En gammal bild som finns i parken över det gamla Åsö sjukhus som låg här på Södermalm.

Södermalm

är en gammal stadsdel och är omnämnd redan på 1300-talet. Men då var det  rena landet här med betesmarker. För staden i sig, det var ju Gamla stan. Mycket av det gröna finns dock kvar än idag och det är vi som bor här och säkert även många besökare tacksamma för.

Igår hamnade jag i den lilla parken, som fått namn efter en kyrkoherde i Katarina församling, Axel Landquist. (Katarina kyrka ligger i närheten) Jag fängslades av alla rosor, i flera olika färger, som blommade så vackert.Och de är kvar sedan detta tillhörde sjukhusparken.

Extra roligt är att se att boende i huset här till höger har möjlighet till odlingar i rabatter  och pallkragar framför huset.

Södermalm bjuder på många oaser och denna lilla park på bara 80 x 30 meter är en av dem. Och inne under träden finns också en liten servering med tillhörande bord.

Häftigt tycker jag. Odlingar som pågår mitt i ett bostadsområde på Södermalm. Här såg jag bl.a. sallad, bönor, tomater, persilja, gräslök och dill.  

De flesta pallkragarna var namnade.

Jag går runt ännu ett varv i parken innan jag beger mig mot serveringen “Caput Mundi” för att köpa “gelato”; glass på italienska. Gelato är oftast  gjord på mjölk, aldrig grädde och innehåller mindre fett mot den “svenska gräddglassen”. Och mängden invispad luft är också mycket mindre. När den serveras är den också mindre kall än glass och det gör att smakerna framträder bättre . Gelaton innehåller också  naturliga smaksättare som hasselnötter, bär, och annat och blir därför också dyrare.

Är så förtjust i dessa små serveringar som finns i flera av parkerna här på Södermalm. Jodå, jag vet  att serveringar även finns i andra parker runt om i stan….

Gott om plats att slå sig ner. Och väldigt god “gelato”.

På vägen hem passerade jag Nytorget- mer som en stor gräsmatta, den större Vitabergsparken, Lilla Blecktornsparken och till sist Stora Blecktornsparken innan jag var hemma igen. Och då kom regnet. Ösregn! (Mer om dessa parker finns  i länkarna)

Sista veckan i juli är redan här konstaterar jag genom en snabb titt i almanackan. Och trots att denna sommar är ovanlig på så många sätt så tycker jag att dagarna går lika snabbt som vanligt. Visserligen är det “pandemitider” som begränsar på olika sätt och dessutom begränsas jag av  mer fysiska åkommor. (Behandlade solskador i ansiktet i juni- juli och opererade bort en inkräktare på min axel i början av juli. Och den konvalescensen blir lång. Såret ska vara tejpat rejält i tre månader. ) Men jag försöker  göra trevliga saker varje dag, sådant som jag tycker om. Livet är för kort för annat. Och helgen (fredag till söndag) blev både lyckad, god och varierad. Välkomna med på ett smakprov.

Ett smakprov från fredag morgon och en runda vid och längs Årstaviken. Och just mornar är det extra fint att gå här. Har hänt tidigare i sommar att jag vaknat tidigt och då gett mig ut. (Men inte så vanligt. )

Helgens smakprov

Underhållningen i kanalen finns ständigt till hands. Och ibland är jag lättroad. Vi bor precis på kajen så sitter vi på balkongen är det svårt att inte ha “ett öga” bland båtar och farkoster i vattnet. Vad gäller båtar , framförallt fritidsbåtar, så kan man se olika trender. En del motorbåtar är byggda som i flera våningar, som höga “lådor” och ser inte  ut som båtar. Och andra  kan ha gått in för  en mer enhetlig färg.

Här är det tema rött och vitt  som gäller. Ett lite ovanligare smakprov. Ovservera att även fendrarna/”putt -ifrån- kuddarna stämmer färgmässigt. Och masten är röd- 

Väl genomtänkt och lyser upp.  Här även med inslag av blått. Kanske var det en norsk båt. Såg dock ingen flagga.

Fredag eftermiddag och jag fick besök av barnbarnen. Så roligt! Och det var länge sedan vi sågs. Lycka! “Juniorerna” har tillbringat en månad på landet i Medelpad med farmor och föräldrar (“karantän”) så att nu ses även inomhus kändes helt ok. (Tidigare under våren har vi setts och umgåtts bara utomhus)

Max, 10 år, skulle åka till Gotland med moster Helen och kusinerna och blev hämtad i lördags. Men först blev det en tur till Blecktornsparken alldeles i närheten. William höll mig sällskap på en bänk och de andra spelade landbandy.

“Med en glass i sin hand” – Fina William, snart hela sju år och ska börja i första klass. Minns så väl den septemberdag du föddes. Vi höll på att ta upp vår segelbåt men jag hade tankarna på annat håll än på båten.

Övriga i “gänget” spelar landbandy.

Lördag kväll och en svag regnbåge skymtar på kvällen samtidigt som solen speglar sig  i fönstren på andra sidan kanalen

Även söndagen bjöd på vackert väder

och William och  jag bestämde träff med dotter Liv för en lunch här på Söder och i hemtrakterna.  Valet föll på den libanesiska restaurangem Taook som ligger på Ringvägen och  helt nära där vi bor. Jag passerar restaurangen i princip dagligen och har hämtat hem mat härifrån ett par gånger men inte ätit på plats. Men nu skulle vi göra det.

Här på libanesiska Taook serveras  flera rätter. Man kan dels bestämma sig för olika smakprov, en blandning. Här finns veganska rätter, vegetariska och även rätter med kött. Bara att välja.

Kanske inte det mest “romantiska läget” här på Ringvägen men nu skulle vi inte bli långsittare.  Och ett riktigt bra lunchställe. Finns gott om bord inomhus också. Gillar man glass som är tillverkad på plats så rekommenderar jag den också.

Vi valde ett antal smårätter som vi delade på. Allt väldigt gott och även mycket prisvärt. Hit kommer vi gärna tillbaka.

Liv och William reste tillbaka till Uppsala och jag hämtade upp maken hemma på kajen. En promenad längs vattnet och målet var  vårt “förlängda vardagsrum”, Boule & Berså och träff med vännerna Susan och Jörgen.

Jörgen, Susan och Bosse med och i semesterkänsla. 

Och även här i Danvikskanalen, precis som hemma på vår kaj,  fick vi ett smakprov av både vatten och båtar.