Spanien Torrevieja

Oliver – Spaniens gröna guld ”el oro verde”

22 november, 2018

Oliver kallas ofta för Spaniens gröna guld. Detta därför att de alltid haft stor betydelse för böndernas ekonomiska situation men också för att oliver är en bas i den spanska matkulturen. Av oliverna framställs både olja av olika slag och kvalitet och av de bästa frukterna blir det ”bordsoliver” som smaksätts på olika sätt.  (Oliver är en stenfrukt) Oliver är beska och äts inte utan att de behandlats. Har sammanställt en del om oliver  i dagens inlägg och kanske är det något som smakar.

Spanska oliver - här "bordsoliver" som man äter smaksatta på olika sättMånga av bordsoliverna  är smaksatta på olika sätt säljs i lösvikt på marknader, i saluhallar och i större butiker. Och även utbudet av förpackade oliver är väldigt stort.

Spanska oliver

börjar oftast  skördas från mitten till slutet av november och pågår till slutet av januari. Och frukterna tar mellan sju och nio månader på sig att mogna. När de mognar beror lite på hur förutsättningarna varit de senaste 12 månaderna. Regn, sol och vind  samt på vilken höjd träden växer påverkar. Likaså kan olika angrepp på olivträden förekomma som kan påverka skördarna.

Ett stort olivträd nära oss i Torrevieja och några oliver såg vi i trädet.

Plockning av oliver

Först tar olivbonden hand om de oliver som ligger på marken, antingen för hand eller med hjälp av en kratta. Nästa moment är att lägga ett stort nät under olivträden och sedan försöker man med käppar ”slå ner” oliver som är mogna men som fortfarande sitter kvar på träden. Oliverna samlas i hinkar och skottkärror och tas till en manuell sorteringsmaskin där oliverna blad och annat tas bort. Sedan blandas mogna och omogna frukter för att få bäst smak. När det är klart läggs oliverna på en matta i solen för att torka i minst två veckor för att få bort vattnet ur oliverna.  Solen är en viktig ingrediens så lyser den med sin frånvaro kan det bli längre tid.

Vad gäller olivernas färg så är de gröna när de skördas tidigt på säsongen, grönbruna vid skörd i mitten av säsongen och mörkt violetta eller nästan svarta när de skördas sent på säsongen

Pressningen av olivolja

När oliverna är tillräckligt torra skickas de till pressning och presserier finns på många platser i Spanien och även i trakterna av Torrevieja. Och pressningen går till på olika sätt. En del använder sig av det gamla sättet där skörden vägs och bonden betalar för antal kilo. En av anledningarna till att det är viktigt att så mycket vatten som möjligt tidigare pressats ut för att att få ut maximalt med olja.Efter vägning sker tvättning och sedan samlas oliverna i en tank där de värms upp till 30 grader. När det är klart samlas oliverna på en matta där de pressas lager för lager. Den olja som här kommer ut kallas jungfruolja eller kallpressad olja. Mer om denna och olika pressningar finns att läsa här.   En olja som är rik på mineraler och med kraftig smak. Det finns också ”extra jungfrulig olja” som inte har inte alls värmts upp alls och är av än bättre kvalitet.

Resten av oljan skickas vidare till ett annat presseri för en andra pressning. Samma process men nu hettas resterande oliver upp till 80 grader.

Några få oliver såg jag i det träd som finns nära oss i Torrevieja.

 

De ekologiska oliverna

odlas också och av dessa görs också olivolja och en del blir till ”bordsoliver”.  Här används inga besprutningsmedel varken på träden eller marken men det är lätt hänt att olika parasiter hamnar här i träden. Naturligt gödsel från husdjur används och blandas upp med askan som blir över i öppna spisen. Och vanligt är här att elda med olivkvistar så det blir ett naturligt ekosystem. Olivoljan  med denna bakgrund är  enligt experterna bättre i alla avseenden än den ”extra jungfruoljan”

Oliver, "bordsoliver" till salu på marknaden i Torrevieja-”Bordsoliver” till salu på marknaden i Torrevieja.

Bordsoliverna

är svårast att skörda och kräver stor varsamhet. Frukterna få inte skadas på något sätt så det är bara de ”bästa ” oliverna som skickas för inläggningar. Oliverna läggs här först i en lag där kaustiksoda ingår, sedan kokas de och sedan läggs de i en salt lag i tre till fem månader. Här i sitt bad pysslas oliverna om oc processen följs noga. Innan oliverna sedan är färdiga att säljas så blir det ytterligare ett salt bad och ofta smaksättning. Vitlök, ost, ansjovis, chili är några smaksättare och då har kärnorna tagits bort. Men de riktigt svarta, tämligen billiga oliverna, som finns på burk är ofta ganska smaklösa. Vanligt är att de oliverna har  färgats svarta  på kemisk väg och de var gröna från början. Att få de svarta eller mörklila oliverna på träden tar tid och tid är pengar. Mer om de svarta oliverna kan man läsa här. Alla mörka oliver är inte färgade på konstgjord väg.  Det finns förstås många som fått sitta kvar länge på träden och skördats sent och på naturlig väg fått sin mörklila färg. Och dessa bli av naturliga skäl också dyrare.

 

Du Kanske Också Gillar

34 Kommentarer

  • Svara Mia 22 november, 2018 | 12:20

    Mycket intressant! Ska läsa det senare än en gång, måste lämna datorn för tillfället 🙂 Mycket jag inte ens reflekterat runt när det gäller oliver! 🙂

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 18:10

      Detta med oliver och olivoljan är spännande och man förstår varför vissa olivoljor och oliver är så mycket dyrare än andra. Ändå är det förhållandevis billiga om man tänker på allt jobb med dem.

  • Svara Preciosa 22 november, 2018 | 13:37

    ¡Hola Ditte!
    Tack för lektionen om oliver! Intressant!
    Ser att B står utanför Torreoro 🙂 Folk brukar plockar oliver på marken där men hundar rastas också där 🙂
    Skönt att vara här…lite mulet men i alla fall 🙂
    Kram P ♥♥

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 14:33

      Välkommen hit! Jodå,Mr B står vid Torreoro och där fanns några oliver i trädet, Men de är ju inte direkt ätbara i det skicket. Lite mulet men jag tror solen vilar sig i form. Vi träffade en olivodlare på vår tur och kul att veta mer om oliver. Kram!

  • Svara GeddFish 22 november, 2018 | 16:49

    Intressant att läsa om oliverna. En hel kunskap.
    Det där med Kaustiksoda känner jag igen i mina barns tvåltillverkning.
    Älskar oliver, mycket gott. Helst de svarta. Med kärnorna kvar i. Väldigt smakrika.
    Stor kram!

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 18:08

      Svarta oliver tycker jag också kan smaka bra men många av de som säljs är ju färgade just för att bli så svarta som de är. Det finns nog få oliver som har den originalfärgen. För oftast har man intet tid att få dem mörkt lila på träden. Men visst finns de och är ganska dyra eftersom det då kravs extra skörd. (En olivbonde berättade för oss om bl.a. detta.)
      Stor kram!

  • Svara Ama de casa 22 november, 2018 | 17:48

    Visst är det gott med oliver och det verkar finnas hur många varianter på inläggningar som helst! När vi har åkt genom dom inre delarna av Andalucia förstår man verkligen hur stort och viktigt det är med olivodlingar här i landet – dom tar aldrig slut, träden! Kulle upp och kulle ned…

    Sen när det kommer till skörden av dom så såg vi vid ett tillfälle hur dom minsann kan fuska med det hela också. Det var när vi strosade runt i bergen runt El Berro i Sierra Espuña som vi såg den här varianten:

    https://amadecasa2009.wordpress.com/2009/09/14/skordetider1/

    Fusk. Men betydligt enklare, tror jag 😀

    Ha en fin kväll!

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 18:02

      Vi tycker oliver är gott och testar dem gärna i lösvikt. Mycket jobb är dte att framställa både bordsoliverna och de som blir till olja. Förvånande att priset inte är högre. Visst är det mäktigt att se alla odlingar. Har också bilat genom Andalucien och sett en del av dem. Och att fuska med oliver som med allt annat låter sig ju göras. Men liknande variant som det ni såg har jag ännu inte sett. Och enklare är det helt klart. Arbetsbesparande också. Undrar om det påverkar smaken…Skulle inte tro det.
      Önskar er också en fin kväll.

  • Svara Tove Olberg 22 november, 2018 | 18:42

    Jamen se hör kom det ju om oliver som jag av någon anledning har tänkt på hur är det egentligen med den?
    Tack Ditte för i vanlig ordning fin kunskap och kompetent inlägg!
    Du kan söstra mi 🙂
    Stor kram!

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 19:07

      Tack! Jadå oliverna kom. Oliver hör Spanien till och här finns det gott om dem. Och att lära sig mer om dem är alltid trevligt.
      Och du är med i tankarna hos oss.
      Stor kram ”söstra mi”.

  • Svara BP 22 november, 2018 | 21:19

    Mycket intressant läsning. Mycket som jag inte visste, nämligen att olivernas färg beror på när det skördas. I min enfald trodde jag att det var helt olika ”raser”. Där ser man! Å då älskar jag oliver i alla dess former. Å med tanke på alla ”processer” som ju tar lång tid så är oliver faktiskt inte dyra alls, inte ens i Sverige.
    I Spaniens finns det ju hur många inläggningar som helst. Vet att min spanska granne alltid åker till en speciell marknad där hon köper ”specialare” med chili och vitlök. De godaste oliverna jag någonsin ätit.
    Underbara bilder och ett suveränt inlägg:-)

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 22:13

      Tack! Oliverna behöver ju lång tid på sig att mogna, mellan sju och nio månader, beroende på en massa saker.Men oliverna är från början oftast gröna när de börjar att skördas. Men visst finns det också oliver på burk och i olika inläggningar som är naturligt mörkt lila och som fått mogna klart innan de skördas. De betingar också ett annat pris än de färgade svarta och billiga varianterna.
      Imorgon hoppas jag på marknad och givetvis blir det lite oliver som får följa med . Gillar också de med chili och vitlök.
      När vi var på vår busstur till Jalon Valley pratade jag med några olivodlare och det var intressant att höra de berätta om hur skörden gick till.

  • Svara znogge 22 november, 2018 | 22:06

    Tack för en intressant lektion! Själv tycker jag inte om oliver men Husse är en desto större fantast. Den enda gång jag ätit en oliv och tyckt att den var nästan hyfsad var när jag hälsade på yngsta fröken när hon arbetade i Kalamata. Kanske var det hela känslan av besöket som bidrog 😉 Bilden från marknaden är fin och något säger mig att Husse hade insisterat på inköp!

    Kram

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 22:43

      Då jämnar det ju ut sig hos er. Kalamataoliverna är verkligt goda och de får ju bara kallas så om de har sitt ursprung i trakten Kalamata. Dessa är ju mörkt lila och har suttit länge på träden innan de plockats. Men du har ju testat en oliv och just en kalamataoliv och det var bra det. Dessa tycker jag också om. Men det är de oliver som är svarta och oftast billiga som är plockade gröna och sedan färgats in. De mörkt lila oliverna har ju en annan bakgrund.
      Kram!

  • Svara Paula 22 november, 2018 | 22:12

    Oliver är ett spännande ämne som jag är väldigt dålig på, kanske just för att jag inte besökt länderna vid Medelhavet så mycket. Extra virgin olivolja gillar jag inte ens, blev väldigt besviken på den jag smakat, den är för skarp i smaken o tar helt över smakpaletten. Jag vill bara ha smak på oljan i inläggningar, inte i matlagning. Gröna oliverna är inte heller favoriter, däremot tycker jag mycket om de svarta, de ”helt mogna”. Skulle nog behöva gå en olivskola med avsmakning! Här hemma väljer jag oftast rapsolja istället, både till matlagning och till sallader.
    Kram

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 22:36

      Här är det mycket oliver och det märks på många sätt. Jag äter dem görna och brukar handla i lösvikt på marknaden eller i saluhallen.Jag kan hålla med dig helt om att den mest jungfruliga olivoljan tar över mycket i smaken. Men jag tycker dte är gott att doppa bröd i den. Gäller det att laga mat så tar jag hellre jungfrolja som jag blandar med raps eller majsolja. Annars använder jag smör. De oliver som fått mogna länge på träden har oftast en mörkt lila färg och den ser man om man tittar in i glasburkarna. De billiga svarta oliverna, som verkligen är svarta, är färgade och smakar inte ens oliv.Jag äter gärna gröna oliver och som är smaksatta med olika fyllning. Ska till marknaden i morgon och köpa på mig lite.
      kram!

  • Svara Susan 22 november, 2018 | 22:18

    Hola! Jag gillade inte oliver förrän jag var drygt 35 år. 😉 Tyckte att det smakade beskt – fast de enda jag smakat var kemikalievarianten dvs de i konservburk som färgats svarta. Och de är för mig fortfarande oätliga. 😫 Om det var för att jag slutade äta socker och fick en helt annan smak för sälta, beska och syra eller om det var en mognadsfråga har jag ingen aning om – men numera är jag en riktig olivgourmet! Njuter av de olika sorterna som kan inhandlas på marknaden i i Spanien! En fröjd! Hoppar dock över inköpet mitt i högsommaren då det känns lite ofräscht med hettan och oliver som åker upp och ned i hinkar mellan de olika marknadsdagarna. Till min glädje har ju numera Carrefour en egen avdelning där man kan köpa oliver i allehanda inläggning på lösvikt så nu kan jag njuta av dem året runt! Maravilloso! 💃🇪🇸🤩
    Kram ❤️

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 22:26

      Hola och god sen kväll. Nej, dessa infärgade svarta billiga varianter vill jag inte alls ha. Men det finns ju även mörklila oliver att köpa som skördats sent och som inte färgats. Dock ganska dyra för tid är ju pengar även i olivodlarländer. Dessa spanska marknadsoliver tycker jag också om och vi ska ta en liten marknadsrunda i morgon för lite inköp. Vad gäller att handla där i högsommarvärmen får det anstå för min del också- Men då tar jag till saluhallen. De på Carre är också väldigt bra. Bra att vi har olika alternativ så vi blir nöjda året om.
      Kram!

  • Svara Susan 22 november, 2018 | 22:32

    PS Jag har ju mitt favoritstånd på marknaden med mina favoritinläggningar – och flera vänner har ju skickats på kuriruppdrag när vi kommit någon dag för sent för att köpa och kunna njuta under semesterveckan. 😉 Favoriterna är aceitunas de abuela (mormors/farmors) som är en inläggning med bla vitlök samt aceitunas con queso dvs oliver med ost. Så gott! På nya marknadsplatsen hittar man ”min” olivhandlare om man står vid ”min” skohandlare som har sitt stånd längst bort (hemifrån oss) mitt emot toaletterna, går österut en liten bit och vid de första soptunnorna svänger man in till vänster och följer gången snett in kanske 20 meter. 😀

    • Svara Ditte 22 november, 2018 | 23:09

      Jag grunnade just på var din olivhandlare gick att hitta på nya området, men med din förklaring ska jag/vi nog lyckas.Dessa oliver tycker jag också så mycket om. (Har sällskap av delar ”fredagsgänget” och med gemensam envishet ska det nog gå.
      Blir en sväng i morgon till marknaden ”om vädret står oss bi.” Alltså inte regnar.
      Kram!

  • Svara KajsaLisa 23 november, 2018 | 01:16

    Oliver älskar jag, speciellt svarta. Mycket allmänbildning här, kollar upp närmare i helgen

    • Svara Ditte 23 november, 2018 | 09:55

      Jag är också väldigt förtjust i oliver och de som fått mogna helt på träden äter jag görna. Nåja, de är ju inte helt svarta utan mer mörkt lila.

  • Svara Veiken 23 november, 2018 | 02:27

    Tack för ett MYCKET intressant inlägg! Så roligt att lära sig mer om dom goda oliverna och hur oljan pressas. Jag visste att det är ett himla mek med dom, men inte trodde jag att det var så omfattande. Kram

    • Svara Ditte 23 november, 2018 | 09:25

      Spanien är ju ett olivland så när vi var på vår resa uppe i bergen träffade jag en olivodlare och sim berättade lite ner. Han hade en mindre odling och på terrasser där uppe så han och familjen gjorde allt på gammalt vis.
      Ska till marknaden idag så då ska jag passa på att köpa med lite goda oliver.
      kram!

  • Svara Emma, Sol som sol? 23 november, 2018 | 07:54

    Jättebra information, tack! Jag har alltid undrat hur det går till med skördandet, vet ju om det där med att de lägger nät under och samlar ihop men när man åker här så inser man ju att det är inte möjligt att det är någon/några som går och bankar på träden. Bra att Ama hade svaret på det så tack till henne med.

    Det där med att de färgas visste jag om, tror jag hörde talas om det av Sverker på teve-programmet Plus, faktiskt.

    Skulle vara kul att prova att lägga in egna. Man kan ju se på marknaden att de säljer råa oliver och jag har funderat några gånger men så … En annan gång. Men tänk att kunna servera egen Limoncello, oliver och nybakat bröd, kanske en egengjord ost också. Skulle vara coolt!

    • Svara Ditte 23 november, 2018 | 09:23

      På de större olivodlingarna tar man helt klart hälp av det maskinella men på de mindre sker det mesta av detta för hand. Och vad gällerde olivträd som odlas på terassodlingar i bergen så går odlarna oftast och tar ner oliverna från träden för hand. Visst kan man testa att lägga in egna oliver. Har tänkt tanken men den har stannat där. Ska inhandla lite goda marknadsoliver idag men de duger bra de också. Vår limoncello är slut så jag väntar på att få citroner från grannen så ny kan tillverkas. Att göra egen ost får bli nästa projekt. Enkla varianter går ju att få till liksom hembakat bröd.

  • Svara Anki 23 november, 2018 | 09:00

    Tack för lektionen Ditte! Jag är ju då inte någon kännare av oliver , men visst äter jag dem gärna 🙂 Intressant att läsa hur det går till med skörden och härliga bilder!
    Kram

    • Svara Ditte 23 november, 2018 | 09:18

      Tack!Oliverna är viktiga för Spanien och har varit så länge och det var roligt när vi var på vår tur här i bergen att pratat med en olivodlare och få veta mer. Vi äter en hel del oliver och roligt att lära sig mer. Idag blir det en tur till marknaden och visst kommer oliver att få följa med mig hem.
      Kram och trevlig fredag

  • Svara Karin Eklund 23 november, 2018 | 10:12

    Det är gott med oliver och vi äter sådana rätt ofta. Sedan länge, flera år tillbaka, köper vi ekologiskt certifierade Kalamatoliver från ett företag i Helsingfors, men har givetvis även ätit spanska oliver när vi har varit i Spanien. Vi försöker alltid köpa inhemskt beroende på var vi är för att stöda dem som ska leva på sina produkter året om . Tack för informativt inlägg om oliver! Trevlig fredag önskas!

    • Svara Ditte 23 november, 2018 | 16:07

      Oliver tycker vi också om och försöker äta de som odlas lokalt. Kalamataoliverna har ju mognat på träden och har inte färgats. Och de är ju mörkt lila och inte svarta. Och stor skillnad i smak är det på de ”riktiga” och andra. Fint med ett företag i Helsingfors som säljer ekologiska Kalamataoliver. DE skulle jag gärna prova. När vi var på vår resa härom veckan träffad jag en som odlade oliver i liten skala och det var intressant att höra honom berätta om skördens olika moment.
      Har idag varit på marknaden och några oliver fick komma med hit hem.
      Önskar er också en fin fortsatt fredag.

  • Svara Ami 23 november, 2018 | 11:10

    En del av de oliverna de säljer på marknaden är ju så goda. Speciellt de med mycket fyllning i !
    Kanske kan vi provsmaka några idag 🙂
    Stor kram

    • Svara Ditte 23 november, 2018 | 16:02

      Visst är de! Och det blev ju både provsmakning och inköp idag. Tack för ett trevligt marknadsbesök med tillbehör.
      Stor kram och trevlig fortsatt fredag.

  • Svara Marja 23 november, 2018 | 23:58

    Intressant läsning. Jag använder olivolja och tycker mycket om oliver. Har inget emot de spanska färgade och lite smaklösa oliverna, men föredrar framför allt grekiska Kalamata-oliver. Många gånger när jag varit i Grekland har det varit ont om oliver för att de bästa går till export. 🙂
    Jag tycker också att olivträden är vackra. Påminner lite om pilträden här hemma.
    Ha en god helg!
    Kram!

    • Svara Ditte 24 november, 2018 | 08:56

      Jag använder en hel del olivolja men ibland blandar jag den med majs eller rapsolja så att smaken när jag lagar mat inte ska bli alltför genomträngande. DE grekiska Kalamataoliverna tycker jag också om och de har ju fått mogna på träden och blir ju mer mörkt lila- Minns liknande här i Spanien som jag också är väldigt förtjust i. Men de billiga, färgade hoppar jag gärna över. Visst är olivträden vackra . Och nu när du skriver det ser jag också att de lite kan likna våra svenska pilträd.
      Önskar dig också en fin helg.
      Kram!

    Kommentera