Spanien Torrevieja

Dagen C och en nyckellösning

25 september, 2017

Dagen C är här! C som i Correos, alltså det spanska ordet post.  För en vecka sedan skrev jag första delen,”Ett spanskt postfack”   där bakgrunden till postfacksmysteriet finns beskriven och idag kommer den andra och sista delen. Med en nyckellösning.

En vecka har alltså gått sedan vi kom på varför vi inte fick någon post levererad till vår brevlåda som hänger utanför huset. Ingen som tidigare bott här har heller fått det. Men med den nya vetskapen om att vi hade ett postfack bland 399 andra fack, beläget några hundratal meter från där vi bor så gällde det att få tag på en passande nyckel. Här anlitade jag vår goda vän Preciosa som är duktig på spanska för att ringa och fråga hur vi kunde få till en nyckellösning  Och ett tiotal försök behövdes innan någon på brevbärarexpeditionen svarade och hon kunde få info om hur och var vi skulle kunna bli med nyckel.

Dagen C

Men pass och annan husdokumentation som kunde behövas hade vi idag bestämt träff med Preciosa för att tillsammans besöka brevbärarcentralen. En trevlig yngling som Preciosa pratat med i telefonen tog emot vår dokumentation och gav oss i utbyte ett ex av en nyckel som skulle passa just vårt postfack. En nyckel vi skulle gå och kopiera.

Nyckellösningen kunde vara nära. Men! Varför ska det vara lätt när det kan vara kärvt. Ett par försök hos järnhandlare i närheten gav inget. Just denna typ av nyckel kunde de inte kopiera. Pust!

Brevbärarexpeditionen där postsorteringen sker och nycklar till facken finns.

Preciosa och jag slog oss ner på den närbelägna glassbaren och höll ställningarna medan maken i rask takt gick någon kilometer bort till ytterligare en järnaffär. Bättre lycka där. Nycklarna kunde kopieras.

För mig återstod det sedan att gå tillbaka till postens brevbärarcentral och lämna huvudnyckeln till vårt fack och hämta ut våra papper. Efter att ha ringt fyra gånger på klockan och ingen kommit för att öppna fortsatte jag att ringa, och till sist kom en ilsken dam och öppnade för mig.  Jag störde säkert i något…Mycket vänligt frågade jag på min bästa spanska efter mannen som jag lämnat all dokumnetation till men han var upptagen. Damen tog nyckeln och jag ville ha våra papper. Inte så enkelt. Hon kom tillbaka med passet men inte resten. Jag och min envishet stod kvar. Damen blev än surare och jag satte snabbt foten emellan när hon ville stänga dörren. Jag såg ju pappren ligga på skrivbordet och till slut fick jag henne att hämta dem. Men lätt var det inte. Kanske hade hon bara en dålig dag eller ont i huvudet…

Kanske en nyckellösningNu gällde det. Skulle det vara rätt nycklar och till rätt postfack.

En nyckellösning

Att ha nycklarna i sin hand behöver inte per automatik innebära att det skulle gå att öppna vårt postfack. Första försöket blev inte helt lyckat. Men nyckeln såg ut att passa och kanske var det baar lite rost i låset. Nytt försök och efter lite lirkande gled den lilla luckan upp. Och post fanns det väldigt gott om. Efter att ha sorterat posten, där det äldsta brevet var daterat 2011, kunde vi konstatera att detta postfack varit väldigt hemligt. Jag tror inte ens att all post kunnat läggas i det lilla facket utan kan tänka mig att det ligger en massa post kvar på golvet i det lilla posthuset. Nu när vi tömt så kanske en vacker dag det kort jag skrev i juni kan hitta in i facket. Spännande att se.

Och envisheten gav i alla fall svar på frågan var posten lämnas och nyckellösningen har vi.  Inen post här var till oss men mysteriet är i alla fall löst- Stort tack Preciosa för all hjälp och stöttning.  Undrar nu vilket nästa projekt ska bli…

Mängder av post.

Du Kanske Också Gillar

28 Kommentarer

  • Svara Preciosa 25 september, 2017 | 18:49

    Hej Ditte!
    Ja här blir ju ofta inte som man tänkt sig…OK, till slut så… Kommer du ihåg att jag sa att vi skulle gå lite tidigare 🙂 Ja det var ju bra att vi gjorde…Största överraskningen var att ”gula” ferreterían inte kunde göra nyckeln…Alltid gått bra under alla år…Och så hade den andra -Molina -stängt för nån orsak…inte heller det har hänt mig hahaha…Och så ångrar jag att jag inte gick med till ”ilskna damen”…Då brukar jag inte tänka så mycket på grammatiken utan ösa på 😀 Men – vi trodde ju att trevlige killen var kvar…
    Post från 2011…ja då måste det väl ligga några kilo inne i huset också…Tror inte att correos orkar lägga in resten…
    Men vem vet…här kan allt hända…
    Tack för i dag! Kram P ♥

    • Svara Ditte 25 september, 2017 | 19:57

      Stort tack för idag och med all hjälp och stöd- Nu är vi både med postfack och passande nycklar-. B fick jobba hårt och springa gatlopp men det prdnade sig med nycklarna-
      Ja, hade vi anat att den trevlige mannen inte varit på plats så…Men han var upptagen.
      Ska nu besöka postfacket varannan dag för jag tror en del post ligger kvar på golvet i det lilla postfackshuset.

      Jadå, här kan allt hända.
      Stor kram och tack än en gång.

  • Svara Ann-Kristin 25 september, 2017 | 19:03

    Gokväll!
    Ojojoj vad post och inget till Er!
    Vad gör ni med all post? Kanske den sura damen på posten blir glad 😊😂😂.
    Ofattbart hur man kan vara så ovänlig, när man frågar efter sina grejor. Bra gjort att dätta foten i dörren.
    Längtar ner till värmen nu.
    Kram/A-K

    • Svara Ditte 25 september, 2017 | 19:54

      Go kväll! Ja, mycket post var det och även flite från 2010. Hittade två saker till oss från 2013. Men mitt vykort har inte anlänt. I varje fall fanns det inte med nu i facket.
      Himla tur att P hjälpte oss och nu har vi i alla fall både fack och passande nyckel.
      Förstår att du längtar och vi saknar dig.
      Kram!

  • Svara Primrose 25 september, 2017 | 20:12

    Men ……………..-))) Kul att ni fick en nyckel kopierad till slut och fick upp låset ,-))
    Hoppas den post som inte fanns där kommer till er .
    Trist med sur kvinna, hon verkade ju väldigt otrevlig…ingen service anda där, bra att du är envis, skulle själv inte vilja lämna viktiga papper där!
    Kul att få veta hur det slutade ,-)
    Ha det fortsatt fint
    Njut på.
    KRAM Primrose ,-)

    • Svara Ditte 25 september, 2017 | 21:39

      Trägen vinner ibland. Och envis är jag. Nu hade vi bra hjälp av väninnan P och det är jag så tacksam för.
      Damen i fråga på brevbärarexpeditionen var nog på semester den dag då det var ”charmkurs”. Eller också had ehon en dålig dag. Att lämna pappren var nödvändigt för att få låna nyckeln och göra en kopia av den. Och mannen som jag lämnade pappren till var väldigt trevligt.
      Och mycket post fanns i facket. Väldigt mycket.
      Kram!

  • Svara Emma, Sol som sol? 25 september, 2017 | 21:55

    Haha! Alltså, om inget var till er så undrar jag fortfarande om det verkligen var ert fack ni fick nyckeln till! Förlåt men alltså allvarligt …. Att du ska behöva sätt an fot i dörren, jag vet hur irriterad man blir när man ser papperen ligga där! Fixa skiten!!! kan man tycka.

    Jag tror du får skicka ett nytt brev. Brev har lite högre säkerhet än kort, för övrigt. Oftast. Och marginellt.

    Jag brukar få gå och vittja grannens brevlåda (han som dog för ett år sedan), hittar saker där emellanåt.

    • Svara Ditte 25 september, 2017 | 22:41

      Jodå, posten var till vår adress. Helt rätt nyckel och helt rätt fack. Helt allvarligt.
      Ingen som bott här sedan 2010 måtte ha vetat om att posten levererades hit.Facken ligger ca 400 m från vårt hus. Vi vet vilka som bott här från 20010 och fram till 2013 då vi tog över. Blir nu till att ta dagliga turer till facket för en del post har nog brevbäraren inte inte ens fått in i facket p.g.a. platsbrist.
      Damen på brevbärarkontoret var nog sjuk den dagen det var charmkurs. Mannen som pappren lämnades till var nog på plats men ”upptagen” då jag kom för att hämta pappren och lämna huvudnyckeln.
      Ska testa med att skicka ett brev, men kortet kommer nog. Ligger säkert på golvet p.g.a. platsbrist.

      Men nu vet vi! Tur att vi har posten digitalt….

  • Svara Ama de casa 25 september, 2017 | 22:15

    Jösses… Man slutar aldrig att förvånas! Men till slut så – nu vet ni var er post hamnar, ifall den nu kommer fram vill säga 😉

    Duktigt jobbat av alla inblandade! 😀 (Ja, då tänker jag främst på dig, B och P)

    • Svara Ditte 25 september, 2017 | 22:33

      Nej då! Och detta gick ju ganska smidigt.Vi får nog ta flera vändor hit till facket för jag misstänker att en hel del post ligger på golvet i det ”lilla huset”. Post som inte fått plats. Saknar fortfarande mitt skickade vykort från i juni.
      Och min envishet kom väl till pass.

  • Svara BP 25 september, 2017 | 23:06

    Hahaha! Det jag gillade mest här är att du lät Bosse ordna med nyckeln och du och Primrose frossade i glassbaren. Det där kallas för perfekt arbetsdelegering:-))))
    Sedan skrattade jag gott åt din envishet mot den ovänliga kvinnan. Kan det tänkas att du störde henne mitt i siestan kanske;-)

    Men nu har dagen C ju iaf fått ett lyckligt slut. Å vänta bara, ditt vykort dyker nog upp det också:-)

    • Svara Ditte 26 september, 2017 | 10:19

      Maken har längre ben och skulle snabbare kunna förflytta sig och jag och Preciosa kunde hålla ställningarna. Och en god arbetsledare är jag nog fortfarande…
      Envis är jag och ibland är den egenskapen till stor gagn.
      Och om mitt postade vykort dyker upp eller inte blir spännande att se.

  • Svara znogge 26 september, 2017 | 08:46

    Det var verkligen en rejäl process för att komma över en fungerande nyckel och all lagrad post. Men skam den som ger sig och med envishet kan man komma mycket långt. Hoppas nu att massor med trevliga försändelser ska landa in hos er.

    Kram och god tisdag!

    • Svara Ditte 26 september, 2017 | 10:17

      Jag är nog mer tveksam till trevliga försändelser men hoppas gör jag. Nu var det post här från 2010 och troligen finns mer kvar i det lilla posthuset. Dock inte till oss hitintills. Men givetvis hoppas jag.

      Kram! Önskar dig en fin tisdag.

  • Svara Marina 26 september, 2017 | 09:49

    Spännande! Nu återstår bara att se om det så småningom kan dyka upp lite post till er i det ”hemliga facket”…

    • Svara Ditte 26 september, 2017 | 10:15

      Vi väntar på den. Och jag tror det ligger mycket post kvar på golvet i det lilla ”posthuset” som inte fått plats i facket. Antar att vi nu ett tag får titta ner varje dag och se vad som kan skördas. Skönt att vi fått viktig post digitalt och att alt går på autogiro.

  • Svara Ghugge 26 september, 2017 | 10:47

    Hej Ditte!
    Det var ett tag sedan sist..men jag har iaf tittat in lite då och då.
    Beundrade ditt mod och det sätt du hanterade den sura damen, he, he!
    Ser din beslutsamhet framför mig!
    Tur att ni fick hjälp av P och att mysteriet ser ut att ha klarnat..
    Kram

    • Svara Ditte 26 september, 2017 | 11:25

      Jag har haft tankar hos dig och med dig.
      Är glad att jag fick tillbaka våra papper och damen hade säkert en dålig dag. Men hon var sur även första gången vi var där…Ville inte alls då vara behjälplig. Men P talade med en trevlig yngling när hon ringde och han tog också emot oss och var hjälpsam- Men en kan intealltid ha tur..Men pappren fick vi.
      Kram!

  • Svara Mia 26 september, 2017 | 10:50

    Trist att man ska behöva stöta ihop med såna surkartar, men trägen vinner! 🙂 Hoppas nu det dimper ner något riktigt spännande i postfacket.
    Fortsatt trevlig tisdag!
    Kram från mig på en solig septembertrappa. 🙂

    • Svara Ditte 26 september, 2017 | 11:23

      Damen på brevbärarexpeditionen hade kanske en dålig dag. Men jag fick ut våra papper så trägen vann. Hoppas också på fynd i postfacket. Njut av den vackra dagen på din fina septembertrappa .
      Kram!

  • Svara Ami 26 september, 2017 | 11:25

    Haha! Ja, det var verkligen ett hemligt postfack 🙂 Men det fanns ju i alla fall!
    Och det var bra gjort av er att äntligen få tag på en nyckel Och du är duktig som fortsatte diskutera med den arga damen som först inte ville ge dig era papper! Bra jobbat!
    Stor kram!

    • Svara Ditte 26 september, 2017 | 16:59

      Ja, hemligt har detta fack varit i många år. Vi hittade ju post från 2010. Får ta fler svängar dit och se om det fyllts på post för jag tror det finns mer.
      Och den ilskna damen fick ju till slut ge mig pappren. Trägen vinner. I varje fall just här.
      Stor kram!

  • Svara Anette 26 september, 2017 | 13:09

    Oj, vad post och mer att vänta.
    Du kanske får en lika stor skörd varje dag i en månad, tills de liksom kommit i fatt med det som inte fått plats.
    Där har du en del att läsa.

    • Svara Ditte 26 september, 2017 | 16:53

      Mycket post var det! Och vi ska nu dagligen titta in i facket, tror en del till finns kvar inne i posthuser. Hitintills har ingen post varit till oss. Men jag hoppas på att något ska komma.

  • Svara Ruth i Virginia 26 september, 2017 | 23:00

    HAHAHAHAHAH / Tror jag …. 🙂

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 09:50

      Ja, det var en upplevelse. Nu har jag varit med om detta också och vi har nycklar som passar. Mycket post fanns det i alla fall, dock inget till oss.

  • Svara Marja 27 september, 2017 | 02:09

    Så härligt att ni äntligen fått nycklarna till postfacket, men oj vad besvärligt det var. Hoppas nu att ni får någon trevlig post också. 🙂
    Kram!

    • Svara Ditte 27 september, 2017 | 09:48

      Nycklarna till postfacket är i hamn och det låg ansenligt med post i lådan. Men jag väntar nu med spänning på att något roligt också ska komma.
      Får se tiden an.
      kram!

    Kommentera