En riktigt trevlig fredag eftermiddag blev det. Träff med vänner, gemensam långpromenad längs havet i behagligt solsken och ett rejält tapasstopp  några kilometer söder om stan. Och ett rejält  stopp blev det både vad gällde tid och tapas.

På vissa ställen  fanns kvar  på Medelhavet sedan torsdagens rejäla blåst. 

Träff med vänner

är alltid trevligt. Och kombinationen av långpromenad längs havet, ”pitstop” med tapas och Medelhavet framför fötterna tillför helt klart det där ”lilla extra”. Här i Torrevieja är det ganska vanligt att en en ”tapa”  –  munsbit ingår i priset när man beställer en dryck på en bar/restaurang. Man ”tager vad man får”. Ofta går det också på de flesta restauranger att beställa tapas från en separat meny till ett pris av en eller ett par euro styck. Här i stan, som på många andra platser, i Spanien förekommer även några olika ”tapasrundor” per år då restaurangerna tävlar om att servera den bästa tapasen. Här är det då gästerna tillsammans med en mer profesionell  jury som röstar och avgör.

Vid Playa de los Naufragos -”de skeppsbrutnas strand”, några kilometer söderut, är havet lugnt.

Framme. Och med vår dryckesbeställning kom också tapas. Den första var en skål med bröd och en potatissallad. Riktigt gott!Träff och tapas i goda vänners lag. En träff som tillsammans med sol, hav, vågorna brus och blå himmel blev till en  ”all inclusive” upplevelse.

Samtalen är igång och att bli fotograferade är inte prio ett. Jätteroligt att ses igen. Ami, Christel, Patrik, Bosse, Pär, Dan och Carita – fredagsgänget är nästan komplett.

Nästa tapa var en bit god spansk tortilla (potatis och lökomelett) på en bit bröd. Väldigt gott det också.

Och den sista varianten vi fick in var patatas bravas ,nyfriterad potatis, med en speciell stark sås. En populär tapasrätt från Madridregionen men som serveras över hela Spanien. Här serverades den även med allioli.

Vi satt här i några timmar innan vi började vandringen tillbaka till stan. Och väl hemma hade jag avverkat 9.7 km/ 15 000 steg enligt stegräknaren. (Mina steg är i snitt 0.65 cm) Ett bra dagsverke.

Vi närmar oss Torrevieja igen. Och en rejäl promenad blev det.

Idag är det en ny dag och  den första dagen på mitt nya år. Ett årsskifte har ägt rum för min del även om det inte är den 31 december och nyårsafton. Och jag vill gärna här också passa på att tacka för alla fina födelsedagshälsningar från när och fjärran. De värmde verkligen.

Gårdagen var rejält blåsig och Medelhavet gjorde sitt bästa för att glittra. Här längs Playa de Los Locos, en av stränderna inne i Torrevieja.

Årsskifte

i mars, det går ju bra det också. Ja, i vilken månad som helst. Och det innebär att vi alla har tillgång till två nya år/år. Om man så vill förstås. Så har jag inte tänkt tidigare. Kanske är det för att jag bara räknat och tänkt det traditionella nya året, nyårsafton som just nytt år. Visserligen avger jag aldrig några nyårslöften men extra festligt brukar ju nyårsafton vara.

Men i går, när jag fyllde 70, så kändes det än mer angeläget att nu ta till vara detta år, alltså mitt sjuttionde. Göra mer av det som jag verkligen vill och tycker om att göra. Och att även fundera över vad jag vill.  I och för sig tycker jag  att jag med ökad ålder blivit betydligt bättre på att inte skjuta upp saker som jag gärna vill , som jag tycker om och som jag tycker är viktiga. Men stora förbättringsområden finns

En promenad längs havet ingick i gårdagens årsskifte

Jag firade

in det nya året just som jag önskade med långpromenad längs havet, goda tapas, bubbel och god middag.  Jag smälter fortfarande makens fantastiska present till mig, kryssningen längs södra Chiles och Argentinas kuster. En fantastisk resa som jag verkligen skattar högt. (Har berättat om den i  många inlägg från februari och mars 2019.)

Tapas blev det och med oväntade tillbehör. Plötsligt dök ”gitarren men mannen” upp. Ja, gitarren är nästan större än mannen. Jag kan inte påstå att det var en frisk fläkt. Snarare ett störande moment. Men efter två bitar, jag tror inte han kan fler, avgick han. Och lugnet återställdes.

Goda tapas på restaurang Lizaran, vid playa del Cura, smakade lika bra som vanligt.

Mannen med gitarren störde friden. Men det blev tursamt nog kortvarigt.

Vi fortsatte promenaden och stannade och tittade på några tappra brädsurfare. Men det räckte bra med att titta.

Titta gjorde vi även på en sjöfågel som försökte sig på att fiska i de kraftiga vågorna. Den hade svårt att se skillnad på tång och fisk.

Kvällen kom

och dags för middag. Vi bestämde oss för att inte ”gå över ån efter vatten” utan gick till en av favoritrestaurangerna alldeles i närheten av där vi bor.  Vi har fler att välja på men den vi tycker är bäst är ”Delicado” som drivs av Patrick, som är belgare. Här erbjuds väldigt god mat, bra service och mysig miljö.

Patrick lagar all mat ”à la minute ”i det öppna köket och är det fullt i restaurangen kan maten ta lite tid att få in på tallrikarna. Men kommer man när restaurangen öppnar, vid 19 tiden går det snabbt. Bäst att boka bord och särskilt på helgerna då det oftast är fullsatt.

Här är det mat på gång.

Maken beställde revbensspjäll, hans favoriträtt här. Helt perfekta och köttet ”faller av”.

Jag har flera favoriträtter – bl.a dessa grillspett med kycklingfilé och räkor. Så gott!. Perfekte att inmundiga denna årsdag/årsskifte

Ett nytt år är här och gårdagens firande blev just som jag önskade. Och visst önskar jag mig ett riktigt gott nytt år. Ja, det önskar jag alla läsare också.

Lite snuvade kände vi oss igår på det vackra vädret. Söndagen var lysande och vi möttes när vi av skön försommarvärme när vi landade i Alicante. Dock mötte oss tisdagens morgon med regnskurar, men ingen idé att misströsta.Vi vet ju av erfarenhet att solen oftast tar över efter ett tag. Planer fanns på lite mer jordnära sysselsättningar på terrassen med visst är det trevligare med utomhusjobb  i solsken. Så en god bok och vandring i ”Blogglandia” blev ett bra alternativ i väntan på solens ankomst. Och väntan blev kort.

Molnen och regnet försvann efter hand och då lockade en promenad längs havet.

Jordnära

kan man absolut säga att sanden var nere på Playa de la Cura, en av stränderna inne i stan. Den var tämligen blöt och en del av den hade, som vanligt när det regnar, förflyttat sig ut i havet. (Men detta kom de ansvariga snabbt och åtgärdade) Havet glittrade i solen och vi var inte sena att slå oss ner på en bar med god havsutsikt. Inte helt enkelt att hitta en plats därför att det var ”Fars dag” här igår. Denna dag är helgdag i vissa delar av Spanien med stängda butiker och ledigt från jobb ock skolor. Dock varierar ledigheten i landet berättade bloggvännen Emma för mig. (Jag hade av våra spanska grannar forstått att helgdagen gällde hela Spanien) Här är det i alla fall ledigt så  troligen var det därför det var trångt om plats på våra favoritställen. Men någonstans att slå sig ner hittar man alltid för det är gott om dem.

Ett glittrande Medelhav är alltid trevligt att titta på.

På hemvägen hade vi tänkt att på nytt vila fötter och ryggar efter den 7 km långa promenaden och passerade en favorit. Ja, en tidigare favorit, baren Calabrio. Gott vin eller annan dryck med tapas till brukade serveras för det facila priset av 1,50 Euro. Men, här var det verkligen jordnära. Ja, golvet inomhus bestod av stampat jordgolv. Ombyggnad pågick. Om stället är sålt eller om det är de gamla ägarna som bygger om fick vi inte reda på. Hoppas verkligen baren återuppstår i de gamla ägarnas regi.

Calabrio finns inte kvar. Inte just nu. Men jordnära var det här också.  I alla fall nära jorden.

Väl hemma igen

blev det lite pyssel med växterna. Passionsblomman som vi försökte utrota förra våren ville inte låta sig tas bort så den klamrar sig fast längs sina snören. (Att vi ville ta bort den berodde på att den kräver mycket vatten och det kan den inte få sommartid när vi inte är här. Nu får den stanna och klara sig utan vatten. Vi hoppas den gör det för när den blommar är den väldigt vacker.

En del nya trådar sattes upp för att blidka passionsblomman. (Den behöver ha något att klättra på.)

Passionsblomman just när den slagit ut. Den slår ut på några minuter när solen skiner på knoppen och sluter sig på kvällen för att senare falla av. (Den blommar alltså bara en dag.)

Nästa jordnära uppgift blev att ta tag i vår ”trillingblomma” – bougainvillea. Vi fick den som krukväxt av vår vän P för flera år sedan och den grävdes ner i jorden verkade trivas bra och blev större och större. Men i januari var den krasslig och nu kan man påstå att det var riktigt sjuk. Trots försökt att bota den så har vi inte lyckats så nu slutligen fick den tyvärr lämna oss.

Det var heller inte så att bougainvillean var samarbetsvillig utan rötterna hade bitit sig fast ordentligt.  Avsaknaden av en rejäl spade underlättade inte heller. Maken grävde och sågade och jag ledde och fördelade arbetet. Och efter mycket grävande med den lilla plastspaden så hade det mesta av rötterna kommit bort och växten fick vandra vidare till soptunnan. (Väl inslagen i en rejäl sopsäck) Kändes vemodigt men inte mycket mer vi kunde göra för att få växten pigg igen.

Så var det dags igen för en resa. Inte så lång denna gång och då kändes den spanska sommarstugan i Torrevieja alldeles lagom vad gällde resvägen. Det blev snabba beslut vad gällde resan och även en snabb förflyttning hit.

Snabb förflyttning mellan Stockholm Arlanda och Alicante. Här över den spanska staden Valencia och snart dags för landning.

Gårdagens förflyttning

mellan Stockholm, Arlanda och Alicante gick smidigt när vi väl kom iväg. Planet var helt nytt och det var lite tekniska problem med att få till ”bryggan” ut till planet. Den ville inte samarbeta. Men det gick fint att gå ut på plattan och upp genom flygplanstrapporna som man gjorde förr. Så 40 minuter sena 06.45 var vi i luften. Tidigt förvisso men å andra sidan kom vi också fram tidigt på dagen.

Trots den tidiga avgången var vi ute i god tid på Arlanda och satt en stund i SAS loungen innan avgång och en kopp kaffe och lite frukost smakade bra. Och framförallt är det lugnt i loungen.

Tidig morgon , strax efter klockan 05 och lugnt i SAS loungen.

Lite gott och blandat till frukost. Men så tidigt blev det bara en smörgås och kaffe för min del.

Vi lämnade det gråmulna Stockholm med snöblandat regn som föll och möttes en bit ner över Tyskland av blå himmel- I alla fall ovan molnen.

Vi reste med SAS och hade bokat lite bekvämare platser i SAS plus.

Tycker det är värt några hundra kronor extra för att sitta bekvämare med bättre utrymme och långt fram i planet. Här ingår också tillgång till lounge, mat och dryck i biljettpriset. Likaså ingår liksom två resväskor á 25 kg/person och handbagage. Även wifi, om det finns installerat, ingår. ( Ganska nytt för SAS med att ha wifi inom Europa men man jobbar på att utöka det. Utan”Plusbiljett” är kostnaden ca 7 euro för att få tillgång till wifi) Själva biljettpriset för ”Plus” brukar vara några hundralappar mer än baspriset, vilket vi tycker är mycket överkomligt.

Gott om plats och med mittsätet tomt.

Framme – Och ny, snabb förflyttning

Vi tittar ner på Medelhavet och ser den vackra spanska staden Valencia och det är snart dags för landning i Alicante

Snart dags för landning  i Alicante. Här ser vi Benidorm Island, utanför Benidorm. Tack Ama för detta. Jag trodde det det var Tabarca, en ö utanför Alicante/Torrevieja dit vi brukar åka  på ”njutflykt”.

Planet sätter ner hjulen på Alicantes klockan 10:40. Vi har en buss som går klockan 11 och nu var dte frågan om vi skulle hinna. I och för sig går det bussar varje timme men varför vänta om det inte behövs. Vi satt nästan längst fram i planet och kom snabbt av. Tursamt nog kom vi in vid en gate nära utgången. Och med bara en rullväska och en ryggsäck blev det en rask promenad genom terminalbyggnaden och mängder av resenärer,  uppför två rulltrappor och  vidare ut mot bussen. Klockan var 10:58 när vi klev på. Bra jobbat och lite drygt en timme senare står vi utanför vår sommarstuga. Allt är sig likt sedan vi var här över nyår.

Grannens citronträd och en klarblå himmel välkomnade oss. Att sedan termometern visade på +25 gjorde det hela än bättre.

En sen lunch i skuggan på en utomhusrestaurang, en promenad längs havet och ett ”pitstop” piggade upp ytterligare.  En bra början på vistelsen här.