Search results for

tibet

Foto Kina Resor utomlands

Tibet och Lhasa – en “stenrik” region

15 mars, 2017

Välkommen till Tibet och Lhasa! En resa med stort R och en resa som gjordes för några år sedan tillsammans med Bosse (make) och vänninan Anna.  Just denna vecka kändes det bra att på nytt ta en tur hit  eftersom sten är veckas ord i fotoutmaingen, “gemsweeklyphotochallenge”  hos bloggvännen Sanna . Och stenrikt är det verkligen i Tibet.

Resan till Lhasa gjordes med tåg från Peking och tog 48 timmar. En resa där spänningsmomenten var nånga. För mig var det första gången jag i ett svepvistades på ett tåg så länge. Visserligen har  jag i ungdomsåren tågluffat i Europa och i USA, men där blev det oftast stopp efter sådär 18-20 timmar. Tåget mot lhasa tuffade påoch vi hade en bekväm förstaklasskupé.Visserligen ingen toa eller dusch i kupénmen det fanns att tillgå i korridoren. Bra restaurangvagnar medföljde så om vi var raska hann vi köpa mat innan den tog slut. Många resenärer var det och få stopp där förnödenheter till restaurangvagnarna kunde fyllas på.  För säkerhets skull hade vi med en del egen matoch varmt vatten i kupén fanns alltid att tillgå. Perfekt för att värma nudlarna i.

När vi kom in över gränsen till Tibet tuffade tåget uppe på nästan 5000 meters höjd. För säkerhets skull fanns syrgas att tillgå i tågkupéerna om någon resenär skulle få andningsbesvär p.g.a. den tunna luften. Att nå Lhasa per tåg är en fördel eftersom resan tar så lång tid hinner kropppen vänja sig  en vid den tunna luften här uppe.

Från tågfönstret ser vi gröna slätter och i bakgrunden syns det snöklädda höga topparna. Här på 4300 m höjd.

Tibet har en komplicerad, spännande och gammal historia som finns dokumenterad från 127 f.Kr. och i den kan man fördjupa sig hur mycket som helst. Men det gör jag inte just nu.

Tibet är en idag en självstyande region i västra Kina och kallas då och då för “världens tak”. Ett passande namn för regionen består av jordens största högplatå som ligge på över 4000 meters höjd och är omgiven av bl. Himalaya, Karakorum och Kunlun. Tibetanerna har sedan urminnes tider varit nomader och än idag lever många så och flyttar rumt med sina jakar, får och getter och letar sig till de npgot mer bördiga floddalarna. Men stenigt är det och bergen är ständigt närvarande.

Hotell Yak, byggt i sten och med vacker träinredning i tibetansk sti, blev vårt hem under dagarna i Lhasa.

Lhasa betyder gudarnas plats och ligger i en dalgång men trots det är höjden över havet 3700 meter. Staden har ca 300 000 invånare och består av en äldre del och en något mer modern. Det finns några västerländska hotell som Hilton och Sheraton i den nyare delen men vi valde ett mer genuint tibetanskt hotell.

Höga berg omger Lhasa.  


Stenlagda gator.  Här en gata i gamla Lhasa där tibetanerna säljer grönsaker.

Mer sten. Här  Potalapalatset som ligger mitt i Lhasa och för att ta sig upp vill det till att klättra 340 trappsteg. 

Potalapalatset är byggt i två omgångar och började byggas på 600-talet av den dåvarande tibetanska kungen. Den röda delenhar fått sin färg av att brunt socker blandats i färgen och den delen av palatset är tillägnad Buddah.  Den vita delen har fått sin färg av att jakmjölk blandats i grundfärgen och har kommit till först på 1600-talet dåden femte Dalai Lama lät bygga den. Palatset har tretton våningar och ett tusental rum me endast ett hundratal är öppna fr besökare. Potalapalatset var fram till 1959 det administrativa och religiösa centrat i Tibet.

Även utanför Lhasa är det gott om sten och här i området är det också oftast so. Lhasa stoltserar med drygt 3000 soltimmar/år viklet blir i snitt 8 timmars sol per dag. Regn faller också men mycket sparsamt.

Ännu mer sten .

Klostret Paponka ligger ett par mil utanför Lhasa och Anna och jag stretar uppåt. 

Absolut njutbart. Min favoritbild, alla kategorier. Tänk om jag haft en bättre kamera…

 

Är någon intresserad av att läsa mer om vår resa till Tibet och Lhasa eller andra resor i Asien finns det bevarat i min gamla blogg under “kategorier”.

Stort tack till Bosse och Anna för en fantastisk resa.

 
 

 

 
Foto Resor utomlands

Människor – Ett fototema för juli månad

6 juli, 2020

Juli månad är här och så är också ett nytt fototema. Här är det är resebloggen/resebloggaren  Marias memoarer som  ger inspirationen till dessa månatliga teman. För juli månad är temat människor. Kanske vill du också vara med.

Jag tyckte månadens temaord var spännande och inspirerande men också svårt. Svårt i den bemärkelsen att inte sväva ut och även svårt att välja vilka bilder som skulle passa in. Men efter att ha funderat ett tag så hamnade jag tankemässigt tillbaka i tiden, till en av de mest fantastiska resor jag gjort. En resa, sista veckan i april 2009, som gick från Peking i Kina till Tibets huvudstad Lhasa.  Och vi valde att göra resan med tåg för att då få ser mer av både Kina och Tibet. Vilket vi också fick. Att ta tåget är dessutom ett bra val eftersom Lhasa ligger så pass högt, 3656 meter ö.h. och man hinner under resan  kanske till viss del vänja sig vid hög höjd. Bitvis är tåget uppe på dryga 5000 meter och man märker absolut av den tunna luften.

Själva resan tog nästan 48 timmar och blev i sig minnesvärd på alla sätt- En resa och vistelse som verkligen gav mängder av erfarenheter och upplevelser som vi alltid kommer att ha med oss.  (Vi som reste  tillsammans var maken B, vår goda vän Anna och jag)

Pekings Västra järnvägsstation är gigantisk. Och mängden människor på resande fot är också många. 1. Pekings västra järnvägsstation. I väntan på natttåget. Och det är många människor som är på resande fot. (Vännen Anna vinkar från rad två.)

Människor

2. Pekings Västra järnvägsstation. Vår tågvagn. Konduktören ser till att alla kommer till sina kupéer.

3. Vi hade en kupé i första klass och där ingick det “egen syrgas” för säkerhets skull.  Tåget kom i Tibet att passera på dryga 5000 meters höjd där luften är tunn så jag visst var det bra att för säkerhets skull testa att den fungerade.

Tibet. Lhasa. Vi har just anlänt. Gott om människor men inte alls trångt. 4. Vi har just anlänt till järnvägsstationen i Lhasa. Gott om människor men inte alls  trångt. Turister och inhemsk befolkning blandas. 

Lhasa. Potalapalatset. Mängder av människor, både tibetaner och andra vill göra ett besök här- 5. Potalapalatset började byggas på 600-talet och lockar dagligen mängder av människor till ett besök.  En av orsakerna är att detta under många år var Dalai Lamas vinterresidens och många tibetaner är starkt troende buddhister. ( Om palatset i sig, vår tågresa och  ankomst till Lhasa har jag skrivit om här.)

Gamla Lhasa. Färgglad gatumiljö och människor är på väg. 6. Färgglad gatumiljö i gamla Lhasa. Människor är på väg.

Lhasa. Typisk gatumiljö. Människor är klädda både i traditionella kläder och mer västerländska. 7. Typisk gatumiljö. Människor är klädda både i traditionella tibetanska kläder och mer västerländska. Observera att kvinnan under parasollet till vänster bär munskydd. (Mot avgaser)

8. En del munkar rör sig också ute på stan.(Tibet är ju ett starkt buddhistiskt land.) 

Vad gäller bilderna på barnen så har jag fått tillåtelse att ta dem. Och jag tycker de talar helt för sig själva.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

Kanske hittade du någon bild som du fastnade för lite extra. Vilken i så fall?

 

De teman som hitintills och där jag varit med är vatten i april, mönster i maj och moln i juni.

 

 

 

Foto

Vatten – Ett fototema för april månad

23 april, 2020

Igår hade bloggen FreedomTravel antagit en fotoutmaning från resebloggaren Marias memoarer och där temat var olika bilder och tolkningar av vatten. Och idag hänger jag på. Kanske är det fler som vill göra det. Peter och Helena på Freedom Travel bor på en husbåt och omges av vatten. Även vi har vatten runt oss där vi bor vi bor på Södermalm i Stockholm, på kajen i Norra Hammarbyhamnen.

Maria funderade så här: Mitt fototema för april månad fick bli vatten – alltså allt möjligt som har med vatten och vattendrag att göra. Är du en resebloggare kan det vara foton från just dina resor. Men även andra som gillar fotografering får förstås haka på.  Man kan även dela sina vattenbilder på Instagram ifall man föredrar det, tagga mig gärna (@mariasmemoarer) så jag hittar dem.

Hemma på kajen omges vi av vatten

Vatten

är ett stort tema så jag insåg raskat att det fick bli tre underrubriker; hav, sjöar och älvar/floder.  från här hemma och från olika håll i världen.  Många länder har jag besökt, drygt 60 idag och  alla världsdelar utom Antarktis har jag besökt. Och just dit är jag tveksam om jag någonsin kommer. Vad gäller vatten så dras jag dit som en magnet och har så gjort sedan jag var liten.  Mängden bilder av vatten i alla variationer är stor så jag har valt fyra bilder från vardera hav, sjöar och älvar/floder/kanaler

Hav  – Rejäla vatten

Hela 70%av jordens yta täcks av hav och jordens tre största hav, eller oceaner som de kallas,  är Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen.  Och jag väljer att börja i världens största hav, Stilla havet.

Filippinerna och ön Boracay. Stilla havet! Vatten av stora mått. Världens största hav. Vatten av stora mått. Stilla havet är jordens största hav och täcker ca. 1/3 av jordens yta. Bilden här är från  en resa 2010 till Filippinerna och ön  Boracay.

Från Filippinerna blir det en förflyttning till en av de sydligaste punkterna i Chile, till Kap Horn. Udden där Stilla Havet möter Atlanten. I “vattnen” och länderna häromkring var vi på  en både fantastisk och minnesvärd  resa i februari 2019.  Stilla havet, på engelska “The Pacific Ocean,”  fick sitt namn när världsomseglaren Magellan år 1521 seglade genom nuvarande Magellans sund. (Det sund som skiljer  fastlandet i Sydamerika från Eldslandet längre söderut)  Stilla havet var just när Magellan seglade igenom här  och havet låg helt spegelblankt. Ett namn som både experter och mig känns fel för här förekommer det ofta rejäla stormar.

Rejäla vatten vid Kap Horn. Här mötes Atlanten och Stilla havetRejäla vatten här vid Kap Horn där det ofta stormar. Här möter Stilla havet möter Atlanten.

Atlanten är världens näst största hav/ocean och omfattar nära 30% av världshavets yta eller dryga 20%av hela jordytan.

Atlanten. Här utanför Lofoten.  En kryssning längs Norges hela kust upp till Nordkap i juli 2011 och med avstickare in i ett tiotal fjordar längs kusten.

 

Indiska Oceanen utgör ca. 20% av världshavets yta och runt 15% av jordens totala yta. Namnet kommer Indiska Oceanen kommer från floden Indus  som har sin källa i Tibet och som rinner genom Pakistan och ut i Indiska Oceanen.

Indiska oceanen är spegelblank denna kväll. Bilden är från Chackpong, en liten by på det thailändska fastlandet ca. 25 mil söder om Bangkok. Och hit har vi återkommit många gånger.

 

Sjöar

Königsee i södra Tyskland. Ett väldigt vackert och rofyllt område. Besökte trakten här i samband med en resa till Salzburg i september 2019. Och det blev också en båttur på sjön. 

Wolfgangsee i Österrike och en tur till byn St. Wolfgang i september 2019

Så blir det ett långt hopp, till Tibet, och till en av de absolut vackraste sjöar jag har sett.  En resa med tåg till Tibet gjorde vi 2009.  Då bodde vi under nästan fyra år i Peking och passade på att upptäcka Asien på nära håll.

Vatten. En sjö utanför Lhasa i Tibet. Den vackraste sjö jag sett och med tillhörande omgivningar. Vatten. Här i Tibet, en bit utanför Lhasa vid  en av de vackraste sjöar jag sett i livet.

Så till Sverige. Här finns många sjöar att välja bland. Och lite beroende på hur man räknar  lär det finnas över 90 000 sjöar med en yta större än en hektar. (1 ha =10 000 m2) Här väljer jag Dellensjöarna i Hälsingland

Mer vatten. Dellensjöarna Hälsingland. Hit till Hälsingland var jag på en jobbrelaterad resa 2017.

 

Floder/Älvar/Kanaler

Flera turer med  flotttar blev det i Yangshouområdet i södra Kina. En resa hit som vi gjorde vi  2008 då vi bodde i Peking.

Norra Norge i närheten av Lofoten.  På väg in i Trollfjorden.

Så blir det ett hopp till vårt östra grannland Finland och staden Imatra i södra Karelen och när den ryska gränsen.Här är det ett mäktigt skådespel att se när dammluckorna (sommartid) öppnas och mängder av vatten forsar ut till tonerna av Sibelius musik.

Här forsar det vatten från floden Vuoksen. Under sommartid öppnar man kvällstid dammatna och vattnet forsar ut till tonerna av Sibelius musik. Mäktigt!Imatra i Finland. Forsande vatten. Här öppnar man sommartid dammluckorna och vatten från floden Vuoksen forsar ut. Bild från sommaren 2019 då jag var på en jobbresa till Finland och det var vatten som var temat för resan.

Till sist en tur på Hjälmare kanal en vacker julidag förra sommaren

En hel del vatten finns även i Hjälmare kanal. En hel del vatten finns även i Hjälmare kanal.

 

 

Foto

Sticka – Veckans ord att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

21 april, 2020

Sticka är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild /och/eller/ text tolka det angivna ordet. Orden vi fått att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika men som har olika betydelser. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med. Jag har med ett par gårdagsfärska bilder där det handlar om hantverket stickning och de övriga bilderna är plockade från bildarkivet.

I Yanngshouområdet i södra Kina ser man runt flera sjöar "sockertoppsberhen" sticka upp just likt sockertoppar.  Här vid och runt  en av flera sjöar i södra Kina,  i Yanghshouområdet,  ser man “Sockertoppsbegen”  sticka upp just som sockertoppar. ( Ordet sticka  kan också användas när man pratat om att en sjö har ett visst djup.)

Ordet sticka

har mängder av olika betydelser och här var det enkelt att fritt spåna. Och eftersom stickning, i form av handarbete, inte tillhör min bästa gren så lämnar jag det till slutet. Men det finns med.

Sticka kan var en sorts pinne. Och att att äta med pinnar gör jag väldigt gärna när det kommer till den asiatiska mat där det praktiskt är lämpligt. Tyckte även att det var dags för barnbarnet Max (idag 10 år)  att testa redan i tidig ålder.

Max, inte två år fyllda och på besök här hos oss som då bodde i Peking. Hans tredje besök och dags för introduktion i  att äta med pinnar.

Och visst ger övning färdighet. Knappt ett år senare. Och besök på en liten “hålet-i väggen- restaurang.

Vi lämnar ätpinnarna och nu är det dags för att sticka rent kroppsligt. Ja, inte att försvinna. Inte ännu. I april förra året blev jag riktigt dålig när vi var i den spanska “stugan” och det blev nödvändigt med en sjukhusvistelse. Att jag sedan inte är så lätta “att sticka” var mer en utmaning för personalen än för mig. Och rejält stucken blev jag. Många kanyler skulle in i armarna både med “mat” (dropp) och antibiotika av olika slag.

På Quironsjukhuset i Torrevieja hamnade jag. Och här hade personalen rejält svårt att sticka mig. Mest besvärligt för dem. Jag är svår att sticka i armarna så det var en utmaning mer för personalen än för mig. Och det var svårt att få fäste för alla nålar. 

Fler stick skulle det bli.

Och nu i juli månad under en jobbresa till och längs Höga kusten. Jag klev vid det tillfället av stigen för att titta närmare på hjortron. Just då, stack det plötsligt till. En sticka från ett snår måtte ha tyckt om mig och nästlade sig fast i vaden.  Och den var verkligen både besvärlig och efterhängsen. Infektioner gav den och rejäla besvär. Men tiden läker ju de flesta sår så idag är det ett rejält ärr som är kvar som minne.

Här i Skuleskogen på Höga kusten och bland hjortronsnåren fick jag en sticka i vaden. En sticka som orsakade mig mycket sveda och värk. besvär och Här, bland hjortronsnåren, fick jag på något sätt in en sticka i vaden.

I slutet av augusti, här på väg med skärgårdsbåt till Gustavsberg, har jag fortfarande besvär av den sticka jag fick in i vaden i juli månad.Här i slutet av augusti 2019, på väg till Gustavsberg, har jag fortfarande stora besvär av den sticka jag fick in i benet i juli.

Sticka – Att tillverka något

som ett handarbete  har aldrig varit min bästa gren. Inget handarbetet alls egentligen. Lite märkligt kanske för min mamma och mormor och andra släktingar ägnade sig både åt att sticka, virka, brodera och sy kläder. För egen del såg jag inte behållningen av handarbete utan  var mer var intresserad av uteaktiviteter, lek och sport. Jag hade tom. svårigheter att få bli scout eftersom man då skulle stoppa strumpor. Och jag tyckte inte jag behövde det eftersom jag  fick skavsår av att ha stoppade strumpor. Så jag avstod scouterna till förmån för basketboll, gymnastik och fri idrott.

Rundstickor och stickor av bambu. Gårdagens bild från Åhléns. Äger inga stickor som man handarbetar med.

Även i skolan slapp jag redan som 11-åring syslöjden efter ett gräl med en syfröken-  Hon tyckte att jag var så dålig  att jag alltid fick välja garn och tyger sist. Hemma berättade jag om detta och mamma skickade med fina garner och tyger och då blev syfröken arg på det. Men jag hade en handlingskraftig mamma  och mormor som gick till Huvudsta skola i Solna, där jag gick, och kom överens med rektor om att det var bra om jag fick en paus från syslöjden. (Det hette så då)  Jodå, det gick bra och så fick jag jobba med att låna ut och sortera böcker i biblioteket i stället. Betalt fick jag också – 100 kr/termin. Dock återinträdde jag i syslöjden i klass 7. Med en annan och mer förstående lärare. Och jag blev godkänd när jag lämnade klass 9.

Jag har testat att sticka

   och jag har testat många gånger. Det blir inte bra och jag tycker inte det är roligt. Men vad gäller stickade saker, vad det än vara månde, har jag ändå alltid varit välutrustad.

Att sticka kan jag inte eller snarare har inte tålamodet. Men det hindrar mig inte från att ha stickade saker.

Här ett par stickade tröjor och ett par fantastiskt praktiska vantar. Vantarna är stickade i Peking och av en förälder. Observera att det både är en tumvantar och fingervante. Den lila tröjan köpte jag i Tibet och den är stickad till mig på beställning. Den vita och blå tröjan är nog sådär en 60 år och stickad av min mamma.

Ett litet urval av det jag har som är handstickat. Stickat av vänner, mamma,  mormor och skolelevers föräldrar.

Så till sist en bild med något jag nu kan längta efter. Möjligheten att sticka iväg.

Möjligheten att sticka iväg – Visst saknar jag den. Men trots allt en världslig sak i rådande tider.

 

Noterade nu när jag skrivit klart dagens inlägg att ordet “sticka” fanns med som ord att tolka förra året i juni. Och  då hade jag en helt annan tolkning där det handlade om att sticka ut.   Roligt att tankarna och associationerna går åt så olika håll.

 

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av  “sticka”

Foto Kina Resor utomlands

Munk – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

13 april, 2020

Munk är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild /och/eller/ text tolka det angivna ordet. Orden vi fått att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika men som har olika betydelser. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med.

Tibet och en bit utanför Lhasa. I Gandenklostret- Och givetvis blev det en bild med mig och en munk.Vi är i Tibet och en bit utanför Lhasa. I Gandenklostret. Och är mitt första möte i klostret med en munk.

Både en och flera munkar

Och jag tänker då inte på de flottyrkokta bakverken och inte heller på  en jacka med kapuschong som kallas  “munkjacka”. Nej, tankarna hamnade, kanske inte helt oväntat, på en resa. En av de mest spännande resor vi gjort. Nämligen till Tibet. Och  till Lhasa  reste vi med tåg från Peking  i samband med första majhelgen 2009. (Vi bodde då i Peking)

En spännande resa blev det på alla sätt – alltifrån tågresan till klosterbesök, utflykter och förstås huvudstaden Lhasa i sig. Men idag är det munkar som gäller. Ända sedan 1600-talet när den femte Dalai Lama styrde Tibet har landet haft väldigt många munkar. Målet var att så många män som möjligt skulle bli munkar, i varje fall under en del av sitt liv. Man uppskattar att det under 1959-talet fanns 2700 kloster i Tibet och ca 120 000 munkar, vilket då motsvarade ca 1/4 av befolkningen. Och vill man läsa mer om detta är det bara att “slå upp det” .

Längs slingriga vägar tar vi oss genom ett fascinerande landskap upp till Gandenklostret.

Mot Gandenklostret

Idag blir  det en tur utanför Lhasa. Vårt mål var Gandenklostret, beläget 4500m över havet. Men redan resan dit bjuder på naturupplevelser av stora mått.
Gandenklostret ligger 60 km öster om Lhasa och vi följer Lhasafloden under delar av bilresan. Floden är lång och rinner så småningom ihop med Bramaputrafloden i Indien.

De sista två milen till Gandenklostret innebär en rejäl stigning. Vi skall alltså uppför nästan till 4500 m höjd.  (Lhasa ligger på en höjd av 3656 meter så det blir en stigning på dryga 800 meter.) Sedan 2005 finns det en asfalterad och MYCKET KURVIG väg upp  till klostret och innan dess fanns en grusvä. från 1956. Och tidigare än så var det upptrampade stigar som gällde.

Vi närmar oss klostret.

Ganden betyder Paradis på tibetanska.

(Det tibetanska språket härstammar från sanskrit och har likheter med detta.)
Klostret grundades år 1409 av Tsongkaba, även grundare av “the yellow hats”, den gula sekten.  Han var också den person som moderniserade buddhismen. Det finns fortfarande kvar “red hats”, den mer ålderdomliga buddhismen, men de har idag färre anhängare och färre kloster. (De olika riktningar inom budhismen har fått sina namn efter färgen på munkarnas huvudbonader.)
I Tibet finns numer sex levande kloster för den “gula sekten” och bara ett för den röda.
Från början fanns i Gandenklostret över 3000 munkar, men för närvarande lever och verkar här runt 300. Vi besökte olika delar av klostert och var också men under bönen som munkarna förrättade både tillsammans i stora salar, där de också sover och mer enskilt.

Gandenklostret en bit utanför Lhasa i Tibet.Här blir vi mötta av en munk som ska visa oss runt. Gandenklostret. Här möts vi utanför själva klosterområdet av en munk som ska visa oss runt.

Gandenklostret i Tibet. Det finns en munk som läser verserna före och de övriga läser efter Det finns en munk som läser före och hans röst hörs genom en raspig högtalare.

Munkarna 

läser sina mantra, verser, utantill och i korus. Det är mörkt inne i templet och det är svårt att se. Böckerna eller snarare bladen är till mest som stöd för minnet och dessa böner tar flera timmar att genomföra.

Vi besöker flera mindre bönerum i klostert och ser många olika Buddhor och kan förekomma i över 1000 olika skepnader. Några  är särskilt viktiga i den tibetanska buddhismen; den Närvarande Buddha, Shakyamoni; Visdomens Buddha och den Barmhärtige Buddha. Vår kunnige guide/munk förklarar och går igenom på engelska, men det är ändå  svårt att hålla isär dem.
Att Buddhorna och klostren är betydelsefulla i Tibet förstår man.  Överallt ser man människor som strömmar till klostren och templen för att offra. Ofta är det jaksmör, jakost eller en liten slant som man ger i gåva.

Det finns många som bor i klostren. En del  för hela livet och andra under perioder av sitt liv.  (Nu var temaordet denna vecka munk men  det finns också i Tibet många buddhistiska nunnekloster)

Gandenklostret. Sovsalar och så här kan en munk bo. Gandenklostret. Så här kan en munk bo. En säng i en stor sovsal. 

Gandenklostret i Tibet. Vår guide, en munk, väntar på oss för att vi ska vandra runt klostret. Vår guide, en munk, väntar på oss för att vi tillsammans ska vandra runt klosterområdet.

Vandring runt klostret

Så är det då dags för vår vandring runt Gandenklostret, “en cora”. Detta är vad många pilgrimer och besökare gör och vandringen tar omkring en och en halv timma. Vi som inte är tränade för denna höga höjd behöver längre tid. Vi måste ju stanna och hämta luft. Men vår guide berättar att han får göra likadant när han kommer till låglandet. (Alltså 1000 m ner) Kanske var det bara för att uppmuntra oss? Men luften här uppe är tunn och det känns tydligt när man går uppför.

Dessa flaggor kan man se på många ställen och ju högre upp på berget de är placerade, ju bättre är det. Just att komma nära himlen är viktigt.Den blå färgen står för himmel, den vita för molnen, den röda för elden, den gula för jorden och den gröna för vatten.

Böneflaggor.

Maken och jag tar en paus. Vi går “bara” ett varv runt området men det tog oss drygt en timme. Med pauser.

Och att luften är tunn märker vi hela tiden här uppe på en höga höjden. Luften blir tunnare ju högre upp man kommer därför att man har inte lika mycket luft ovanför sig so vid jordytan. På höga höjder måste man därför ta många fler andetag för att få i sig samma mängd syre.

Tillbaka i Lhasa och inte oväntat ett nytt möte men en munk. Tillbaka i Lhasa och möte med en annan munk. Nu på en gata.

 

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av  “munk”

 

Foto Resor utomlands

Runt – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

5 november, 2019

Runt är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar. Och alla är välkomna att vara med. (OBS! Sanna  har en ny bloggadress. Finns i länken till henne här ovan)

Ordet “runt” är ännu ett exempel på ett av dessa svenska ord med många olika betydelser. Så det ska bli roligt att se hur andra deltagare tolkat ordet. Kreativitetn är alltid stor. För egen del blir  tolkningen i forma avd en resa. Kanske inte helt otippat.

Här är i på väg runt Kap Horn i södera Chile. Också en av världens sydligaste ounkter. Här är vi på väg runt Kap Horn i södra Chile. En av världens sydligaste punkter. 

Vår resväg med fartyget Princess Star började i San Antonio en bit öster om Santiago de Chile och slutade i Argentina i Buenos Aires.

Runt Kap Horn – En fantastisk resa

Många olika resor har jag gjort i mitt liv, både långa och korta och alla har påverkat mig på ett eller annat sätt. Och många är erfarenheterna jag/vi har med i bagaget.

Räknade till att jag till dags dato besökt alla världsdelar och besökt 57 länder  (alltså besökt och inte bara passerat för då blir det fler) och några till ska det nog bli. Några resor som verkligen sitter fast är den “jorden runt” resa vi gjorde 2005, resan med tåg från Peking och till Tibet och vistelsen där. På denna topp tre lista hamnar också resan runt Kap Horn som vi gjorde i februari i år.

Tidig morgon och vi flyger in över Anderna och närmar oss Santiago de Chile.

Vi startar först av allt  med ett par dagar i Santiago. Det är en stor stad som är utspridd men själva stadskärnan känns överkomlig. Sedan var det dags att ta oss till hamnstaden San Antonio för  att kliva på  fartyget Star Princess och börja resan  som skulle ta oss söderut längs Chiles kust.

Santiago de Chile, Chiles huvudstadl , är en vacker stad men ligger i en “gryta”. Höga berg omger staden och läget här i “grytan” gör att luftföroreningarna ofta är märkbara. (Syns här på bilden)

Fartyget, Star Princess, som ska bli vårt hem i tre veckor väntar på oss i San Antonios hamn.

Här ligger hon, fartyget Star Princess, som förhoppningsvis ska ta oss hela vägen runt Kap Horn.Här ligger hon, Star Princess, fartyget som förhoppningsvis ska ta oss runt Kap Horn.

 På väg

och efter ett par dygn till havs kan jag konstatera att Stilla Havet i alla fall just där och just då hade fel namn. För stilla var det inte alls. Men ska man ta sig runt Kap Horn så är det båt som gillar. Men med kraftiga stabilisatorer och en klok kapten som ändrade lite på resvägen så tedde sig havet mer stilla.

Naturen var ett skådespel och fängslade  och det blev ett par trevliga stopp i en del av Chile och Argentina som heter Patagonien. Här hade vi möjlighet att på nära håll, alltså i land, se mer av landskapet.  Och skiftande natur upplevde vi verkligen.

Vi är fortfarande på väg mot målet att ta oss runt Kap Horn. Här stopp i södra Chile , i den lilla staden Chakabuca. ap Horn. Fortfarande på väg till att ta oss runt Kap Horn. En lång resa. Här stopp i den lilla hamnstaden Chacabuko  i södra Chile.

Än längre söderut kom vi. Och det märktes verkligen att vi närmade oss Antarktis. I staden Ushuaia,  i södra Argentina,också kallad “världens ände”  låg många av de expeditionsfartyg som skulle ta sig till Antarktis. Ushuaia är också porten till “Tierra del Fugo” – Eldslandet. Tänk att det ens kan finnas en stad här.

 

Vi lämnade Ushuaia

och nu var det alltså till Kap Horn vi skulle  . Dimma och med en vindstyrka på 35m/sekund, storm, ville det till att både hålla i sig själv och kamerorna.

Välklädd. Och förväntansfull.

Kap Horn i sikte! Plötsligt skingrade sig molnen för ett kort tag men vindstyrkan var den samma. Och det är just här vid Kap Horn som Stilla Havet och Atlanten möts. Många är de fartyg som under åren förlist när de försökt runda udden.

Ska vi komma helt runt Kap Horn? Äntligen! Ska vi komma helt runt?

Nja! Vi kom inte helt runt. Men nästan. Den hårda vinden och fartygets höjd spelade viss roll. Men vi vet de som varit på kryssning här och det varit vindstilla och ändå inte ha rundat. Vetskapen om att man är “nära ” Antarktis och här finns många isberg under havsytan gör att säkerheten går först. Känns tryggt det också.

Här ett fartyg som ska ta sig vidare på en expedition till Antarktis.

Vi lämnade Kap Horn och kom över till Atlanten. Här var havet lugnare och nu var det Falklandsöarna som väntade. Och förstås pingviner.  

 

 

Titta gärna in här för att se fler av veckans  tolkningar.

Resor i Sverige Resor utomlands

Att resa – Några upplevelser och tankar

26 april, 2019

Att resa är något jag gjort i stort sett sedan jag föddes för sådär en 70 år sedan. Och då var det resor till och i Norge som ständigt var aktuella. Norge var mammas födelseland och min pappa jobbade delvis där. Så resorna dit blev en del av vardagslivet. Resandet har fortsatt genom åren och idag har jag besökt alla världsdelar och ungefär 57 länder. Men vad har jag verkligen,  mer på djupet, tagit med mig vidare. Och vad är det som fortfarande gör att resandet känns berikande.

Min tankebänk i Torrevieja. Här sitter jag gärna och funderar och igår när jag satt här handlade tankarna om att resa.

Att resa

innebär så mycket och exakt vad en resa betyder för någon är ju väldigt individuellt. En kort resa på hemmaplan kan tillföra väldigt mycket likväl som en “mellanlång” eller längre. Önskningarna , förväntningarna och möjligheterna är så olika. Och att resa överhuvudtaget? Vad ger det? Svaren kommer att bli många och skiftande. Vi tycker ju så olika. Resa kan man göra även utan att direkt fysiskt förflytta sig. Och att ta till vara den tillvaro och  den närmiljö som finns hemma i närområdet kan också vara att göra en resa.

Att sitta vid havet och fundera rensade mina tankar en hel del och fick mig att fundera över vad spm är viktigt öfr mig när dte kommer till att resa.

 

Jag läste ett par bloggvänners inlägg om tankar kring resor och resande och kände igen mig själv i mångt och mycket. Och i båda inläggen.  Gertie – Worldwide funderade på “Vad triggar dig vad beträffar resande” “Vad får dig att tappa andan, att känna att hjärtat tar ett extra slag, att känna smaker, dofter och den där lilla extra kittlingen”-

Travel Anna  skrev i augusti 2018 ett inlägg som handlade om att återvända till samma resmål och att inte räkna länder. Tänkvärt! Vad är viktigt om och när vi reser.

Att resa på en längre kryssning i okända vatten. Kan det vara något?Att resa på en kryssning till Alaska – Kan det vara något?

Upplevelser och erfarenheter från att resa

har jag gott om. Och vad är det jag minns mest och vad har påverkat mig på ett sätt som jag tagit med mig vidare i livet. Svaren är inte helt givna. Men när jag satt här på min bänk vid havet så bestämde jag mig för att se vilka 10 resor  som först kom upp i huvudet. Utan inbördes ordning blev det följande. En sak finns med, gemensamt för dem alla;  att tiden att ta in det jag upplevt  på plats alltid funnits.

1. Resan till Sri Lanka i mars 1981 då jag blev mamma till våra fina tvillingflickor. Många möten, minnen och fantastiska upplevelser

2. Året jag bodde i New York 1978-1979 och alla de resor vi då gjorde inom USA kors och tvärs; med camper (ombyggd volkswagenbuss) tåg och buss och flyg. Ett campingtält var med och det bodde vi i stundtals på Hawaii, i Grand Canyon och på öarna Nantucket och Marthas´s Wineyard.

3. Jobb för FN i flyktingläger på den thailändska landsbygden med kambodjanska flyktingbarn.  Året var 1980 och Vietnam hade gått in i Kambodja för att “befria” landet. Upplevelser som starkt påverkat mig och med fantastiska möten av skilda slag. Minns att vi då också reste till Phuket några dagar på semester och där fanns då ett hotell.

 

Fler minnesvärda resor.

4. Vår resa med tåg från Peking till Tibet och alla upplevelser där. Så annorlunda. Minnesvärt. Och i dagarna är det 10 år sedan…

5. Resan som gick till Peking 2007 för jobb. Vi skulle stannat i sex månader men det blev nästan fyra år.

6. Resor runt om i världen tillsammans med döttrarna. Öluffning i Grekland, resor i USA, till Hawaii, Grand Canyon och Västindien.  Alla  härliga skidresor till Italien, Frankrike och Österrike. Skidåkningen minns jag väldigt väl men än mer allt annat i samband med resorna. Ler inombords.

7. Makens och min “jorden runt resa” 2005  med bröllop på en strand på Fidji. En resa vi själva snickrat ihop och som gav mycket av det mesta.

8. Vår resa nu 2019, i februari mars till Sydamerika och kryssningen längs Chiles kust och med tanken att runda Kap Horn.

9. Resor inom Sverige, både med och utanför mitt reserelaterade jobb. Sverige är fantastiskt.

10. Thailand, till vår lilla by Chackpong, vid havet.   Många resor har gått dit under årens lopp. Och många upplevelser har vi med oss.

Ja, det finns många fler minnesvärda upplevelser och resor med i bagaget och länderna räknar jag inte. Men när jag satt här på min bänk vid havet och funderade så återkom jag till att det var miljöer, tiden till förfogande för att ta in upplevelser och möten med människor och kulturer som alltid varit viktigt för mig.

Full fart var det i närheten av oss när jag kom hem. Och full fart var det på mina tankar.

Hur och vad tänker du om att resa och vad är viktigt för dig?

Foto Resor utomlands

Över – Veckans ord att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

2 april, 2019

Nu är det vecka 14 och  över är ordet att tolka  i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så gäller det att med bild /och/eller/ text tolka det angivna ordet. Det är fritt fram för egna funderingar och alla är välkomna att vara med.

Ovan molnen och över Mongoliet. Snart dags att landa i Peking. Ovan molnen. Här passerar vi över Mongoliet för att om ett par timmar landa i Peking. (Mars 2018

Över

har mängder av olika betydelser och än fler blir de i kombination med olika sammansättningar. Bjuder på ett axplock av varianter och med hjälp av arkivbilder.

Inflygning mot Peking och vi är här ovanför den kinesiska muren. Ovanför, hör i betydelsen som över- veckans ord.Inflygningen mot Peking har börjat och vi är ovanför en del av kinesiska muren. (Syns i mitten av bilden som en smal, slingrande orm)

Kinesiska muren, världens längsta byggnadsverk med sina 6000 km, är en plats jag gärna besöker när jag är i Kina. Allra helst på orörda delar av den, en bit från Peking, därför att turistströmmarna där är mycket mindre. Och det  blir också en helt annan känsla att vandra här i tystnaden och ta in historiens vingslag. För historisk mark, snarare mur, är det verkligen.

Att vandra på muren och nära den kan erbjuda en del spektakulära övergångar. Här en hängbro som verkligen var både hängande och svängande.

Att sedan hänga i luften i en sorts sele för att ta sig över vattendraget var en upplevelse i sig.

Här ett ställe längs kinesiska muren ,mellan Jinshaling och Simatai, och man tar ett hopp över vattendraget.

Hej hopp! Ett skutt och snart är jag övet på andra sidan. Här vis Simatai längs kinesiska muren. Hej hopp! Bilden har varit med på bloggen flera gånger och  jag gillar den. Här är jag på väg över till andra sidan.

Från Kina tar vi “skuttet” till Tibet.

En stenrik trakt. Kontrasterna på bilden är slående med molnen och den blå himlen som svävar över det torra landskapet.

En bra bit utanför Lhasa, Tibets huvudstad vandrade vi upp till ett kloster 

Till slut en bild som medverkat flera gånger på bloggen och som är en klar favorit. Och nytillkomna läsare har kanske inte sett den.Lugnet tycker jag känns i bilden och utsikten över sjön, båtarna och omgivningen känns fortfarande magisk

Min favoritbild från vår resa till Tibet. Utsikten här över sjön och omgivningarna berör mig även om jag nu bara kan de n på bild.

 

Titta gärna in här för att se fler av veckans tolkningar

Resor utomlands

Vem är du när du reser? Backpacker eller “suitcaser”

30 januari, 2019

Att resa har jag gjort sedan jag var nyfödd. Alltså länge. Men vem är jag när jag reser. Annika Myhre med bloggen Resfredag som har satt ihop denna lista med resefrågor, en lista om resenärstyper. Hon befinner sig just nu på Koh Lanta i Thailand och fick en fråga av sin son om hon kunde dyka, för det brukade hon ju inte. Nej, Annika är typen som snarare smyger nerför badstegen. Detta ledde till fler resefrågor om vem man egentligen är när man reser. (Med uppmuntran till andra att göra detsamma.)  Här finns Annikas svar. Jag i min tur kopierade frågorna från  vännen/bloggvännen Anna /Travel Anna  med bloggen New York My bite of the Big Apple & other Bites ot the World. Där finns också hennes svar.

Att våga kan vara att vinna. Hopp ner från kinesiska muren vid Jinchaling. 

Vem är jag när jag reser? En lista med resefrågor, en intervju med mig själv.

Först av allt upptäckte jag när jag gick igenom frågorna att det blev många “både och”. Konstaterade också att min reseperson ändrats en hel del under årens lopp. Men resande fortsätter jag att vara. Så länge jag kan. Och vem är jag?

1. Dyka i från poolkanten eller smyga i från badstegen/poolkanten?

Chackpong Beach på thailändska fastlandet. Vem är på väg ut i vattnet? Jag springer i och det är +25. Thailand och fastlandet, Chackpong Beach och ett hav som håller +25. 

Svar: Bada i pool undviker jag men om det sker kliver jag i från en stege eller hoppar i från kanten. (Kan ske både sittandes och ståendes) Gäller det att bada från klippor hasar jag ner i vattnet. I havet, om det håller sina +25 grader då kan jag  springa i.

2. Backpacker eller “suitcaser”

Ankommit per tåg till Tibet och Lhasa. En resa från Peking på 48 timmar. Blandad packning.

På väg med tåg till Lhasa i Tibet. Vem ville testa om syrgasen fungerade. Jag ville. Och den var till belåtenhet. Individuell syrgas fanns i vår första klasskupé. Vi färdades stundtals på dryga 5000 meters höjs och med tunn luft.  Ville testa och se om den fungerade. Och den var helt till belåtenhet.  

Svar: I yngre åldrar, mellan 30 och 40, var vi nog i familjen både och. Vi “backpackade” runt USA, i svenska fjällen och bland grekiska öar. Och när  jag var mellan 16 och 30 så blev det mycket av ryggsäcksresande, “tågluffning” inom Europa. Och sedan ett antal år tillbaka så blir det nog en smärre resväska som hänger med. Men även en ryggsäck

3. Packa kvällen före eller i god tid

Svar: Det beror på hur länge jag ska vara borta och vart jag ska resa. Reser jag till vår “spanska sommarstuga” packar jag alltid eftermiddagen innan. Ingen lista behövs då. (I princip finns allt där på plats) Vid övrig packning har jag en lista och lägger det som ska med, i en IKEA kasse ett par dagar före avresan. (Inte kläder)  Jag reser alltid med “lätt packning” och ska jag vara inom Europa blir det oftast handbagage en bra “rullväska” och en bag/ryggsäck. Tycker själv jag är väldigt bra på att packa och ha med det som används.

4. Paketresor eller sy ihop själv?

Även under åren vi bodde i Peking snickrade vi ihop de flesta resor på egen hand. Lite knepigare p.g.a. språket. Men bra gick det. Här i södra Kina; I Yangshou och en flodfärd där cykeln var med. I bakgrunden “Sockertoppsberegen

Svar: Vi reser sällan på några färdiga “paketresor”. Just planerandet är för oss en del av själva resan vi ska göra och jag är bra på att få till resorna, både långa och korta, på egen hand.  Men har det gällt skidresor så har det ibland hänt att vi av bekvämlighetsskäl köpt en paketresa. Nu i februari ska vi göra en resa som delvis är en paketresa, bokad genom en resebyrå. En resa längs Chiles kust söderut, runda Kap Horn och sedan norrut längs Argentinas kust. Paketet i sig innebär att en resebyrå ordnat flygresorna, transfer, hotell i Santiago de Chilen, hotell i Buenos Aires och bokat in oss på ett kryssningsfartyg. I övrigt sköter man sig själv.

5. “Foodie” (matfantast) eller “naturfantast”

Dumplings i Peking köps med fördel i ett gatukök-

Svar: Både och! Och helst samtidigt.

6. Skidsemester eller sandstränder?

På den Filippinska ön Boracay. Fantastiska stränder. (Innan mina solskador upptäcktes)

Här skidsemester i Vemdalen, Härjedalen.

Svar: Sedan några år tillbaka väljer jag  bort strandsemestrar (Har varit så mycket i solen så jag har fått rejäla solskador) Jag ska helst inte vistas i solen. Och fram till för ett par år sedan tillbringade vi någon månad i vårt thailändska paradis på fastlandet. Ingen direkt solning. Men bad, skoterturer i omgivningarna, god mat och  många fina upplevelser blev det ändå. Och i skuggan med keps eller bredbrättad hatt på. Skidsemestrar har jag alltid uppskattat och allra helst de de franska eller italienska Alperna. Nu var det dock ett tag sedan…

7. Återkommande favoriter eller nya destinationer?

Min favoritbänk i Torrevieja. 

Svar: Även här blir svaret både och. Jag tycker det är skönt att komma till den “spanska sommarstugan” i Torrevieja. Att ha den som bas och sedan ge sig av och vidga vyerna när andan faller på. “Vårt thailändska paradis” har det också alltid känts fint att återkomma till. Likaså till Peking, en stad  där vi bodde i mellan 2007 och 2011. Välbekant på många sätt med också ständigt en stad i förvandling. Nya destinationer lockar också. Men ju äldre jag blivit ju färre har också långresoena blivit. Numer en per år utanför Europa.

8.”Roadtrip”, tåg eller flygresa? (Flyg lagt till på eget bevåg)

Tåget vi tog från Peking till Lhasa i Tibet.

Bekvämt kan det vara på flyget. Här mellan Helsingfors och Bangkok. 

Svar: Tåg tycker jag om och det är ett bra sätta att resa på. Men tyvärr så är det alltid en stor osäkerhet i Sverige att planera en tågresa om man har en tid att passa. Har tågluffat mycket i Europa och vi gjorde det en del under åren i Kina. Kan absolut tänka mig fler tågresor nu på ålderns höst inom Europa. Bilsemestrarna har blivit färre men visst har jag sett många länder i Europa per bil. (På 60 och 70 -talet) Flyger gör jag och kommer att fortsätta med det. Men tittar också efter de bolag som har en modernare flygflotta där planen har mindre utsläpp.

9. Systemkamera eller mobilkamera?

Den grå kameran har en optisk zoom på 40X och den svarta Canon till vänster är bra till det mesta som inte ska zoomas in.    

Svar: Mobilkameran används då och då men eftersom min inte har någon optisk zoom så väljer jag ofta bort den. Har två små, behändiga, kompaktkameror som ryms i fickan eller handväskan. Båda med wifi.  En av dem är alltid med.  Har också en stor systemkamera men den får ofta vila sig i form här hemma i Stockholm.

10. Morgonmänniska eller kvällsmänniska

Vacker solnedgång på Chackpong beach i Thailand. Ön ute I havet till höger är Kom Samet. 

Svar: Riktig morgonmänniska är jag inte. Har nog aldrig varit. Men ibland så. Kan man vara både och?

11. Spanien eller Grekland/Italien?

Madrid och kvarteren i gamla stan där vi bodde. 

Svar: Numer blir svaret Spanien. Men många resor har det blivit till Gekland under årens lopp och med flera båtluffningar. Under några år, när döttrarna var små, 80-90-talet, samlade vi på grekiska öar. Och för egen del reste jag till Grekland och ön Rhodos redan 1963. Även Italien besöktes mycket på 60-70 talet. Grekland och Italien gillas fortfarande och både Rom och Aten med all sin historia och kultur fängslar.

12. Läsk eller alkohol?

Champagnebrunch i Peking på St. Regis Hotel.

Svar: Läsk dricker jag väldigt sällan. Men kan gärna blanda tonic med gin till en drink.  En kall öl tycker jag smakar gott om det är varmt och ett glas torrt vitt vin, cava eller champage tackar jag gärna ja till. Jodå, även rött vin…

13. “Äkta” böcker eller ljudbok?

Svar: Både och! Jag laddar gärna ner böcker att lyssna på till min telefon från “Storytel”. Perfekt när jag reser , är ute och promenerar och att lyssna på hemma om jag stryker eller gör annat. Men jag har också alltid en pappersbok på gång. (Vad gäller läsplatta har jag testat flera och har inte upptäckt dess fördelar)

Glömde! I god tid vid avresa eller i sista minuten?

Svar: I ganska god tid privat, vill inte behöva skynda mig på.  Och när jag jobbar är jag alltid ute i mycket god tid.

 

Vem är du när du reser?

Foto Resor i Sverige

Kantig – Veckans ord i Gems Weekly Photo Challenge

11 december, 2018

Kantig är ordet att tolka denna vecka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Utmaningen i sig är att med bild /och/eller/ text – tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar. Och alla är välkomna att vara med. För egen del får jag nog även lägga till ett “l” i veckans tolkning så det blir-klantig.

Stockholms Centralstation tisdag morgon.

Kantig

med har flera synonymer och i dagens inlägg jag tagit fasta på ojämn, tvär, klumpig och ryckig . Jag är på resa västerut i Sverige och starten övergick från att vara lugn (på Centralen) till att bli  fick något ojämn och ryckig. För egen del stod jag för viss klumpighet.

Jag är på Centralen i väldigt god tid och slår mig ner i vänthallen ett tag.

Det är sedan bara att gå rakt ut till perrong nummer 10 och det gör jag också i god tid. Två tåg ska samsas på detta spår, det ser jag tydligt på skylten.Frågan är om det första tåget avgått eller inte  för skyltningen skäcks ner- och nästa tåg med avgångstid 9.10 visas överst.

Klumpig,tafatt och ojämn är några synonymer till kantig. Och det var det att gå på fel tåg. Tågen verkar gå. Ingen självklarhet när man ska ut och resa med SJ. Men det översta tåget dröjer och skylten släcks ner- 

Så plötsligt, någon minut före klockan nio, rullar ett tåg i på perrongen. Inget utrop alls på Centralen angående detta tåg- Och med tanke på den översta släckta skylten kliver jag på i vagn 5 där jag hade en plats bokad.  Jag och en yngling är de enda som kliver på i vagnen och den är i övrigt tämligen tom. Vi hinner bara kliva ombord  så glider tåget ljuslöst ut från perrongen. Före utsatt tid. Fick en känsla av att något inte stämde.

Perrong 10 på Stockholms Central med Stadshustornet i bakgrunden.

På väg

är jag förvisso. Och söderut. Men till vilken ort. Hallsberg verkade ju troligt om det nu var det tåget. En yngre kvinna ombord ser att jag  är märkbart stressad och ringer SJs kundservice. Här var det telefonkö nu på morgonen och väntan kändes extra lång förstås. Min tanke är att hoppa av i Flemmingsberg, söder om Stockholm och byta tåg.  Men å andra sidan bör det gå bra även med Hallsberg.  Om det nu är det tåget som  befinner mig  på. Så äntligen svarar kundtjänst och berättar att det är Hallsbergståget och att det går bra att byta på Södertälje södra till mitt rätta tåg västerut. Även en hjälpsam konduktör dyker upp  och hjälper den förvirrade tanten till rätta.

Tågbyte och tydlig skyltning.

En “kantig” – och klantig start på resan blev det och jag är en erfarenhet rikare. I övrigt har jag åkt mycket tåg och på olika platser i världen men detta är första gången jag gått på fel tåg.  Ler nu åt den tågresa från Peking till Lhasa i Tibet som vi gjorde  2009, en resa 48 timmar . Och där fanns det ändå vissa språkliga hinder vad gällde transporten. Men allt gick som det var planerat. En helt fantastisk resa och upplevelse.

Tåget kommer i rättan tid och jag hamnar på rätt tåg.

Datorn är med och veckans kantig (a) inlägg publiceras nu när jag passerat gränsen till Värmland. Ja, vart är jag på väg?

 

Titta gärna in här för att se fler av veckans kantiga tolkningar.