Search results for

mobilvandringen i stockholm fortsätter

Stockholm

Mobilvandringen i Stockholm fortsätter

6 juli, 2017

Min vandring runt östra Södermalm i författaren Per Anders Fogelströms fotspår fortsätter och  appen jag laddat ner till mobilen, Tempus Fugit” leder mig runt. Stadsmuseet i Stockholm tillhandahåller appen gratis under sommaren och jag låter mig villigt tas med runt östra Södermalm, det blir sammanlagt 15 stopp  som behandlas i 15 kapitel och där varje kapitel är mellan tre och åtta minuter långa. (Första delen av vandringen skrev jag om den 3/7.)

Per Anders Fogelström var en stor humanist och engagerad i många olika samhällsfrågor och var starkt engagerad i Förbundet för religionsfrihet som var föregångare till Förbundet humanisten. Att kyrkan skulle skiljas från staten var en viktig fråga för Fogelström och så skedde år 2000.  Borgerliga begravninga och borgerliga vigslar  som alternativvar andra viktiga frågor och Fogelström har skrivit de vigsellöften som idag ofta används vid borgerliga vigslar.

Per Anders Fogelström var en stor opinionsbildare och tillsammann med bl.a journalisten – krigskorrespondenten- och författaren Barbro Alving, Bang, och författaren Sara Lidman arbetade han aktivt för att Sverige inte skulle bli en atomvapenmakt, vilket var tänkt i slutet av 1950 – talet. Opninionsbildningen gav resultat och 1968 tog regeringen och riksdagen tillbaka beslutet. Jag hör detta berättas för mig när jag sitter i Stig Claessons, “Slas” park här på östar Södermalm.

Parken fick detta namn 2008 när författaen som bott invid parken i nästan hela sitt liv avled..

“Slas” – författare, illustratör och konstnär var en mycket god vän till Fogelström och har illustrerat flera av hans böcker.

Karta över delar av Södermalm. Stig Claessons park är den lilla gröna fyrkant som är utmärkt norr om Vita Bergen.

Jag går vidare söderut och stannar till vid Borgmästargatan och ser Sofia Kyrka uppe i Vita Bergen framför mig. I detta gula hus startade Per Anders Fogelström, då 16 år gammal tillsammans med vänner “Sofia småklubbar”, en sorts fritidsgård på östar Södermalm. Sofia kyrka ägde lokalerna och dessa fick lånas kostnadsfritt. Här samlades under åren närmare 1000 ungdomar i åldrarna 10 -15 år och olika aktiviteter erbjöds alltifrån idrott, till teater, film, högläsning, konst och poesi. Här höll Nacka Skoglund till och det var här hans fotbollsintresse väcktes.

 

Borgmästargatan 11, huset som under många år var en stor fritidsgård på östra Södermalm.

Sofia kyrka uppe i Vita bergen syns vida omkring, 46 meter över havet.

Jag tar mig upp i Vitabergsparken“Vitan” eller Vita bergen, kärt barn har många namn, ett område som är kulturreservat sedan 1956. Nuvarande namet tillkom så sent som 1967 och tidigare var detta “Hvita Bergen”. Namnet vet man funnits sedan början av 1800- talet och kom till för att berggrunden här är så ljus. Kråkberget vet man var beteckningen på berget under 1600- talet. I slutet av 1800- talet var var detta område ett av Stockholm absolut fattigaste och har skildrats i bla. Röda rummet av Strindberg. Även Per Anders Fogelström syftar på Vita Bergen i boken “Vita bergens barn”. I boken berättas om de nästan bortglömda åren i svensk historia i början på 1800-talet och fattiga människors livsvillkor.

Vitabergsparken är ett stort friluftsområde med både dansbana, en friluftsteater, ett café, musikpaviljong, lekytor och stora grönområden och många Stockholmare njuter här uppe av de vackra omgivningarna och utsikten över Stockholm.

Jag sitter på en parkbänk på en för dagen ganska öde friluftsteater, lyssnar och ser mig omkring.  Det är alldeles tyst, men i juli och augusti blir det mer liv och aktivitet. Stockholms Parkteater erbjuder många föreställningar och det är gratis. I sommar kan men bla. se Babben Larsson, hyllningsöreställning till Cornelis Vreesvijk, dansteater, “Vegas i Vitan” med Carl Dyall och Rennie Mirro och Richard Wolff.  Teatern här  kom till 1954 och när det är föreställningar  vilket det är ganska ofta sommartid byggs en rejäl scen upp.

Musikpaviljongen är från början av 1900- talet.

Ett café mitt i grönskan. Fint att slå sig ner här och bara njuta av all grönska en fin sommardag.

Jag stannar till och slår mig ner på gräset vid de gamla husen Bergsprängargränd och lyssnar vidare. Just detta område i Vita bergen var ju så fattigt och eländigt och om jag blundar kan jag se framför mig hur tillvaron kunde te sig.

Jag har kommit till promenadens slut, gått ner från “Vitan” och lyssnar på det sista kapitlet “I kvinnoland”.Fogelsröm var omgiven av kvinnor i sin närhet, starka kvinnor som kämpat hårt och Fogelström har  beskrivit kvinnorna i sina böcker som”stötttepelare”. Redan när han skrev boken “Sommaren med Monika” 1953, en bok som sedan blev film i Ingmar Bergmans regi, beskriver han monika som en fri och självständig kvinna. I “Stadsserien” är det Emeli som står för godhet, mod och styrka liksom hennes mamma Lotten och mormor Johanna. Just de vårdande egenskaperna är viktiga i samhället och för en bättre värld . Kvinnors utsatthet i Stockholm  har beskrivits och hur de fått ta de smutsigaste och hårdaste arbetena t.ec som “mursmäckor” . Ett jobb där de fick klättar högt upp på stegar med tunga murbrukshinkar och ge till murarna som stod där upp och bara murade. I Stockholm var prostitutionen omfattande och även dessa kvinnors villkor har beskrivits i flera av Fogelströms böcker. Jag har börjat läsa om hans böcker, böcker som jag läste både i min ungdom och läste om i tidig vuxen ålder, men det är dags igen. Och även läsa fler av Fogelströms kvnnoskildringar t.ex “I kvinnoland” och “I en borg av tystnad”, böcker jag inte tidigare läst.

Hemma har jag en bokskatt att bläddra och läsa i, en bok skriven av Per Anders Fogelström som jag fått av Ruth i Virginia .  Boken är helt unik och där finns mängder av de bilder som Fogelström ritat i samband med att han skrivit sina böcker men bilder som inte publicerats där. Stort tack, Ruth! Boken ger mig så mycket glädje.

 

 

Stockholm

Stadsmuseet i Stockholm – En historisk resa del 1/2

9 maj, 2019

Stadsmuseet i Stockholm har nyligen öppnat efter flera års renovering och i går bestämde jag mig för att gå hit. De tidigare  murriga och trånga utrymmena har blivit större och ljusare och en luftig känsla infinner sig. Ett besök här är att göra en resa i tiden och i Stockholm. En historisk resa med början på 1500- talet och som slutar runt 1950.

Utsikt från Stadsmuseet mot Ryssgården, Slussen , restaurang Gondolen och kajen vid Stadsgården.Utsikt från Stadsmuseet mot “Ryssgården”, Slussen, restaurang Godolen och kajen vid Stadsgården.

Sadsmuseet

ligger vid Slussen, på Södermalm, i Stockholm och platsen framför museet heter Ryssgården. Namnet i sig kommer från att i huvudsak ryssar bedrev handel  här i mer än 200 år. Här sålde köpmännen främst pälsvaror, lin, hampa, talg och vax i små träbodar som låg tätt och brandfaran var stor. Handeln bedrevs främst under de isfria månaderna och i samband med att det kom så många ryssar till Stockholm byggdes också en ortodox kyrka här.

Pälshandlare vid Ryssgården, platsen framför Stadsmuseet. Pälshandlare vid Ryssgården, platsen framför Stadsmuseet

Entrén till StadsmuseetEntrén till Stadsmuseet.

 

Entrén till museet är gratis och så alla dagar i veckan. Museet ordnar olika förelläsningar, stadsvandringar, seminarier och en hel del annat och Stadsmuseets hemsida ger bra information om detta liksom om öppettiderna.

Jag har genom en kostnadsfri app som Stadsmuseet “gett ut”  vandrat i Per Anders Fogelströms fotspår på Södermalm. En vandring som rekommenderas om man vill veta mer om både Fogelström och Södermalm.  Jag valde att dela upp vandringen i två dlear och den finns beskriven här och här-

Alldeles vid entrén finns en bokhandel med mängder av olika böcker och skrifter som på olika sätt belyser Stockholms historia, både den mer moderna och den väldigt gamla.

Här såg jag Per Anders Fogelströms böcker “Stockholmsserien” och även översatta till engelska.

Stockholm ändrade utseende

i och med att Gustav Vasa blev kung 1528 och reformation som han satte i gång. Rivningen av katolska kyrkor och kapell satte i gång. Eftersom detta var en orolig tid med krig bestämde Gustav Vasa att teglet från kyrkorna skulle kinna bli en bra grund för att bygga vakttorn, försvarsanläggningar och murar. Soldaterna behövde utrustning och detta sammantaget med alla nya försvarsbyggnader gav många nya jobb. Så till Sverige kom människor från andra delar av Europa för att arbeta.

Stockholm var på den här tiden en ganska liten stad och husen stod tätt och var till stor del byggda av trä. brandfaran var stor.   Kungen fattade beslut om att många trähus skulle bort och mindre brandfarliga stenhus skulle ersätta dem.

Gustav Vasa svävar symboliskt i luften och håller ett vakande öga på Stockholm och Sverige.

Det brinner

En stor brand startade den 19 juli år 1759. Det började brinna hos en fiskhandlare på Södermalm. Branden spred sig snabbt och eftersom det var sommar var det torka och vattenbrist och elden blev svår att släcka. Över 300 hus brann ner. även efter denna brand ändrades gatorna så att de blev bredare och fler husen byggdes upp och nu i sten. Elden var viktig för att få lyse, för matlagning och för olika yrkesgrupper men också farlig. Så efter den omfattande branden här blev det strängare regler för hur eld fick användas.

 

1700-talet

Stockholm och Skeppsbron var Sveriges handelscentrum och härifrån avgick största delen av de varor från Sverige som skulle till övriga Europa-

Men 1700- talet blev också konstens och teaterns århundrade. Teatern och operam kom att bli kärlekens, dramatikens och fantasins värld-

Teatern blev viktig på 1700-talet.

Fortsättningen kommer i morgon. Välkomna med!

 

Stockholm

Uteliv i Stockholm – Skön sensommarsöndag

3 september, 2018

Helgen har bjudit Stockholm på  skönt sensommarväder och så även idag, helt molnfritt. I alla fall i skrivandets stund klockan 11. För egen del är jag snart på väg ut till ett dygn i Sandhamn, en ö i Stockholms yttre skärgård. Jag ser verkligen fram emot detta. Uteliv kommer det förstås att bli och uteliv har det också varit här hemma i Stockholm under helgen.

Välfyllda uteserveringar. Här den lilla kioskrestaurangen SMÖR  i Axel Landqvists park på Söder. 

En spännande tanke. Och väldigt god. SMÖR en gourmetkrog i kioskformat. Läs mer här om du vill och om konceptet.

Axel Landqvists park ligger på östra Södermalm i korsningen Nytorgsgatan och Åsögatan-

Uteliv 

i Stockholm en vacker sensommardag är något som många söker. Parker, stora som små och uteserveringar är välbesökta. Och helgens sköna väder lockade många att till att hitta sig en skön plats  att tillbringa några timmar på- Jodå, jag också. Jag hade läst att en “gourmetkiosk”, SMÖR,  skulle öppna i Axel Landqvists lilla park och ville gärna både se parken och testa maten. Parken har jag passerat många gånger men inte tidigare tittat närmare på den. Parkutbudet på Söder är stort och  jag har många  kvar att besöka  framöver.

Söders uteliv blomstrar en vacker sommardag. Här kioskrestaurangen SMÖR på Söder.Många besökare har hittat till den nyöppnade gourmetkiosken SMÖR. Fullt förståligt. Väldigt god mat och avslappnad miljö.

Gourmetkiosken drivs av kocken Jimmi Eriksson som blev årets kock 2016 och är med i kocklandslaget. Så  matkvalitén kändes säkrad innan jag beställt. “Kioske är främst öppen nu i september och fint väder är en förutsättning.

Kocken Jimmi Eriksson till vänster och här med en flyhänt medhjälpare.

Rätterna är ganska små,i tapasstorlek, men å andra sidan kan man då testa fler. Jag börjde med två för att vara säker på att få plats med en av desserterna. Till vänster en “lobsterroll med smörslagen chorizomajonnäs”. (Hummerkött, fänkål, rostad paprika, svampkräm och champagnevinäger. Detta serverat i ett fluffigt bröd. Min andra rätt var en ärtpuré men har glömt ingredienserna….

Lobsterroll till vänster och ärtpurén med många olika sorters ärter till höger. (En ljummen sallad)

Och får man inte plats vid något av borden finns parkbänkar tillgängliga.

Behaglig lunch på alla sätt.

Och visst orkade jag en dessert. Valet stod mellan “krämig brynt smörglass doppad i krispigt chokladöverdrag med rostade hirs och havreflingor. Serverad med en dipp av karamelliserad mjölk. Andra valet var smör och ingefärskaramelliserat äpple med spritsad vaniljkräm. Jag valde länge men gick denna gång för glassen.

Alldeles lagom i storlek och försvinnande god.

Axel Landqvist

var kyrkoherde i Katarina församling mellan 1881 och 1930. Och när han började sin yrkesbana var Katarina, här på Söder, arbetarfolkets stadsdel. Trångboddheten och nöden var stor och år 1875 hade Katarina församling den högsta dödligheten i hela Sockholm. Axel Landqvist arbetade aktivt för att förbättra situationen för för de fattiga arbetarfamiljerna och drev frågor om barnkrubbor, skolbespisning, barnkolonier och arbetsstugor. Arbetsstugorna var en föregångare till dagens fritidshem. Hit kunde barn gå efter skolan om  båda föräldrarna arbetade. Mellanmål och hjälp med läxläsning fanns.

Bredvid parken låg förr Åsö sjukhus, som togs i bruk 1840 och revs på 1970-talet- och parken här kunde då utvidgas.

Åsö sjukhus låg i en del av den nuvarande parken och några av träden finns kvar än idag.

Jag fortsatte

min vandring på Söder och såg verkligen att utelivet blomstrade.  På olika sätt.

Här Skånegatan där uteserveringarna ligger tätt-

– och även Nytorgets konstgräsmatta var välfylld.

Nytorget- Utevliv för stora som små.De som inte vilade sig i form verkade sysselsatta i Nytorgets lekpark.

 

 

Stockholm

Stockholmstips- Mariaberget och Monteliusvägen

5 juli, 2018

Ett av mina Stockholmstips är att gå upp upp till Mariaberget och Monteliusvägen på nordvästra Södermalm. En strålande utsikt över Stockholm väntar dig.  Mariaberget kallas området norr om Hornsgatan och där Tavastgatan, Brännnkyrkagatan och Bastugatan ligger.

Här ligger också Monteliusvägen, en ca 500 meter lång promenadväg, högt över Riddarfjärdens/ Mälarens vatten och som ger en väldigt vacker vy över Stockholm. Och särskilt förstås när det är fint och klart väder. Ta gärna med picknick för det finns gott om bänkar efter promenadvägen och fina klippor att slå sig ner på om man hellre vill det.

Monteliusvägen och Mariaberget är ett par av mina Stockholmstips. Vacker vy över Stockholm och här är det Kungsholmen som syns på andra sidan Riddarfjärden/ Mälaren. Över hit kan man ta sig med båt från kajen nedanför Mariaberget. SL kort gäller.

Monteliusvägen och Mariaberget är Stockholmstips

jag med glädje delar med mig av.  Och promenaden upp hit ger en aningar om hur det såg ut här i området på Bellmans tid och även före dess. Namnet Mariaberget kommer från Maria Magdalena församling som ligger här och området har varit bebott sedan 1300-talet och kanske även på 1200-talet då Stockholm grundades på Stadsholmen/Gamla stan. Här i området på Mariaberget har många svenska författare och konstnrer levt. Och Bellmansgatan som ligger här har sitt namn efter Bellman som föddes här. I kvarteren här etablerades tidigt olika mindre industrier som färgerier,  sockerbruk, tobaksfabriker och en stearinfabrik. Idag är Mariaberget ett “kulturberg” och här finns i ett hus på Hornsgatan, sedan början av 1970-talet, Stiftelsen Konstnärshem som upplåter kvarterets 55 lägenheter till “behövande” äldre konstnärer.

På väg upp mot Mariaberget slingrar sig smala kullerstensgator. 

Full förståligt att motortrafik är förbjuden. Här Brännkyrkagatan. Maria

Mycket finns att se när man står här uppe på Mariaberget. (Via länken finns mer skrivet)

Gamla stan/Stadsholmen syns när jag blickar till höger. Här  syns Storkyrkans torn till vänster och Tyska kyrkans torn till höger.

Rakt framför mig ligger Stockholms stadshus.

Monteliusvägen slingrar sig fram uppe på Mariaberget.

Stockholm är absolut njutbart. Här uppe har jag hela huvudstaden framför mig.

Stockhom city skymtar mellan trädens grönska. 

Vi lämnar Mariaberget och Monteliusvägen och beger oss vidare för lunch.

 

Ett annat Stockholmstips jag gärna förmedlar är att via Stockholms stadsmuseum ladda ner en app och vandra på Södermalm i författaren Per Anders Fogelströms anda och fotspår Jag gjorde vandringen förra sommaren och ska göra om den. Vill du läsa mer om den vandringen har jag skrivit om  den här och här.

 

 

Stockholm

Södermalm – En grönskande stadsdel

31 juli, 2020

På Södermalm är  utbudet av parker stort, både de mindre varianterna och de större.  Så på Söder är det sällan långt till en park eller ett grönområde. Ofta finns  bänkar utplacerade och många gånger finns också någon form av servering tillgänglig. Igår eftermiddag bjöd jag in mig själv till en parkrunda i närområdet och inom en radie av 5 km hade jag besökt fem av dem. Utan att ens ha planerat rutten i förväg.

Stockholm. Södermalm. En rosornas park. Axel Landquists park. En rosornas park på Södermalm.Den lilla Axel Landquists park, som ligger i korsningen Åsögatan- Nytorgsgatan och med adress Åsögatan 141-147.

Start och mål hemma; vid den röda “pluppen”. Och jag följde den prickade blå linjen norrut.

Axel Landquist

var kyrkoherde i Katarina församling på Södermalm i Stockholm mellan 1881 och 1930. Och när han började sin yrkesbana här v ar Södermalm arbetarfolkets stadsdel. Trångboddheten och nöden var stor och 1875 hade Katarina församling den högsta dödligheten i hela Stockholm.

Axel Landguist arbetade aktivt för att förbättra situationen för för de fattiga arbetarfamiljerna och drev frågor om barnkrubbor, skolbespisning, barnkolonier och arbetsstugor.  Dessa arbetsstugorna var en föregångare till dagens fritidshem. Hit kunde barn gå efter skolan om  båda föräldrarna arbetade. Mellanmål serverades  och hjälp med läxläsning fanns att få.

Alldeles bredvid parken låg förr Åsö sjukhus som togs i bruk 1840 och fanns kvar in till 1970-talet då byggnaden revs.  Och parken  kunde då få breda ut sig på det område som förr var parkeringsplatser.

Stockholm. Södermalm. Gamla Åsö sjukhus. En gammal bild som finns i parken över det gamla Åsö sjukhus som låg här på Södermalm.

Södermalm

är en gammal stadsdel och är omnämnd redan på 1300-talet. Men då var det  rena landet här med betesmarker. För staden i sig, det var ju Gamla stan. Mycket av det gröna finns dock kvar än idag och det är vi som bor här och säkert även många besökare tacksamma för.

Igår hamnade jag i den lilla parken, som fått namn efter en kyrkoherde i Katarina församling, Axel Landquist. (Katarina kyrka ligger i närheten) Jag fängslades av alla rosor, i flera olika färger, som blommade så vackert.Och de är kvar sedan detta tillhörde sjukhusparken.

Extra roligt är att se att boende i huset här till höger har möjlighet till odlingar i rabatter  och pallkragar framför huset.

Stockholm. Södermalm bjuder på många oaser och denna lilla Axel Lundquists park är en av dem. Södermalm bjuder på många oaser och denna lilla park på bara 80 x 30 meter är en av dem. Och inne under träden finns också en liten servering med tillhörande bord.

Stockholm. Södermalm. Odlingar som pågår mitt i ett bostadsområde .Häftigt tycker jag. Odlingar som pågår mitt i ett bostadsområde på Södermalm. Här såg jag bl.a. sallad, bönor, tomater, persilja, gräslök och dill.  

De flesta pallkragarna var namnade.

Jag går runt ännu ett varv i parken innan jag beger mig mot serveringen “Caput Mundi” för att köpa “gelato”; glass på italienska. Gelato är oftast  gjord på mjölk, aldrig grädde och innehåller mindre fett mot den “svenska gräddglassen”. Och mängden invispad luft är också mycket mindre. När den serveras är den också mindre kall än glass och det gör att smakerna framträder bättre . Gelaton innehåller också  naturliga smaksättare som hasselnötter, bär, och annat och blir därför också dyrare.

Stockholm. Södermalm. Axel Landquists park. Perfekt med en servering här. Är så förtjust i dessa små serveringar som finns i flera av parkerna här på Södermalm. Jodå, jag vet  att serveringar även finns i andra parker runt om i stan….

Gott om plats att slå sig ner. Och väldigt god “gelato”.

På vägen hem passerade jag Nytorget- mer som en stor gräsmatta, den större Vitabergsparken, Lilla Blecktornsparken och till sist Stora Blecktornsparken innan jag var hemma igen. Och då kom regnet. Ösregn! (Mer om dessa parker finns  i länkarna)

 

Stockholm

Gamla kvarter på Södermalm – Runt Vita bergen och Malmgårdsvägen

1 maj, 2020

Välkommen sköna maj!  Just idag inte vädermässigt så skön, i varje fall inte i huvudstaden, men våren är ju ändå här. (I och för sig är ju mars den första vårmånaden…) Minns när jag var liten att det var just till första maj som den barbenta säsongen inleddes. Och det oavsett väder. Sockar eller knästrumpor var det som gällde. Och klänning eller möjligen kjol. I morse hade jag inte alls de tankarna vad gällde klädsel när jag gav mig ut på en runda. Vantar, fleecetröja, “skaljacka” med huva och jeans kändes mer lämpligt. Så väl rustad gav jag mig ut för att välkomna första maj. Och jag gjorde det i gamla kvarter här hemma på Södermalm.

En vacker magnoliaknopp  på vår vackra innergård hälsade första maj och mig välkommen ut i det fria.

Jag styrde stegen mot gamla kvarter

–  knappt en kilometer österut från oss. Mot Vita bergen och  Malmgårdsvägen. En gammal gata som i princip funnits här sedan 1600-talet.  Gatan har haft olika namn under årens lopp och Vintertullsgatan är det äldsta. Men den har också hetat Hammarby Tullgata. I slutet av 1800-talet blev det Vermdögatan men det namnet tyckte man efter hand var missvisande så 1939 blev det Malmgårdsvägen. Och så heter det än idag.

Vintertullen, eller som det också hette Hammarby Vintertull, var området dit varor blev fraktade med släde över isarna från Nacka och södra Stockholm. Här fick bönderna betala tull för att få föra varorna in i Stockholm. (Sommartid var det tullstationer vid Skanstull och Danvikstull för varor som kom söder och öster ifrån.  Och i Stockholm i övrigt fanns det i stort sett tullstationer vid alla infarter.

Malmgårdsvägen med gamla kvarter och hus till vänster och mer moderna till höger. Gamla kvarter och hus på den vänstra sidan av Malmgårdsvägen och mer moderna på andra sidan.

Malmgårdsvägen ligger nedanför Vitabergsparken, vid den röda “pluppen”

Malmgårdsvägen

och närliggande områden var industriområden där det fanns slakterier, bryggerier och Barnängens manufakturfabrik. (Fogelström har skrivit om detta i bl.a. Vävarnas barn) Här på Södermalm, en av “malmarna,” alltså ett områden utanför stadskärnan i mer lantlig miljö,  byggdes malmgårdar. Och malmgårdarna var som en sorts herrgårdar som blev fina sommarnöjen. Många välbeställda stockholmare lät bygga dessa sommarnöjen på malmarna för man ville komma ifrån den osunda och tämligen hälsovådliga miljön i Staden. Alltså Gamla stan.  Själva ordet och kommer från ordet mala, mala sten. Inlandsisen hade skapat åsar här och som sedan maldes ner. (De övriga malmområdena blev Östermalm, Norrmalm och Westermalm, idag Kungsholmen)

Väl bevarade gamla kvarter från 1700 och 1800-yalet finna längs MalmgårdsvägenGamla kvarter. Malmgårdsvägen söderut med den långa raden av byggnader. En väl bevarad industrimiljö från 1700 och 1800-talet. Det vita lite högre huset med den vackra gaveln är huvudbyggnaden. 

Groens Malmgård

Namnet Malmgårdsvägen kommer i sig från Werner Gorens (uttalas Grön) malmgård som ligger här i en stor trädgård innanför ett rött plank och med adress Malmgårdsvägen 53.

Trädgårdsmästarbostaden till Groens malmgård finns kvar här ute vid gatan.

Bakom planket kunde jag se malmgården skymta bland all grönska. Huvudbyggnaden och en del av den röda trälängan vid Lilla Mejtens gränd lät handelsmannen Scipio Mijtens bygga i slutet av 1600-talet.  Och strax norr om malmgården anlade en holländsk trädgårdsmästare, Christian Horleman , en stor trädgård med med fruktträd och orangerier. Än idag finns det en allé från 1600-talet kvar liksom några lindar från den tiden. I början av 1700-talet köpte Werner Groen malmgården och den har sedan dess kvar hans namn.

Malmgården ligger väl inbäddad i frodig grönska och är svår att upptäcka genom planket. I bakgrunden Sofia kyrka uppe i Vita bergen

Gamla kvarter och gamla byggnader finns det gott om här i området runt Vita bergen. Gamla kvarter och gamla byggnader hör ofta ihop. Dessa finns också här  i området vid Vita bergen. 

En bostadslänga vid malmgården, ursprungligen  uppförd av handelsmannen Scipio Mijtens under slutet av 1600-talet..även den här byggnaden är restaurerad och vårdas av AB Stadsholmen.

(Och om man har stått i bostadskö under många år så kanske man så småningom kan komma ifråga för att få hyra en lägenhet eller ett av de gamla hus de förvaltar. )

 

 

 

Stockholm Trevligheter

Inspirerande, trevligt och gott – På olika sätt

4 september, 2019

Gårdagen bjöd mig på en hel del inspirerande trevligheter av skilda slag. Vad sägs om en presslunch, middag med vänner och en nypåkommen rolig resa i slutet av veckan

Inspirerande miljö för en presslunchpå boutiquehoellet Miss ClaraInspirerande i sig var att presslunchen ägde rum på boutiquehotellet Miss Clara på Sveavägen i Stockholm.

Trevligt, gott och inspirerande

sammanfattar gårdagen med tre ord. Jag var inbjuden till en presslunch i Stockholm av ett företag, Tchibo , som sedan i april i år även lanserat sin webbutik i Sverige.  (Nej, om någon undrar så är detta inget betalt samarbete. Om så skulle vara ska det tydligt stå i början av ett blogginlägg.)

Företaget är tyskt och startade 1949  med att köpmannen Max Herz från Hamburg kom på att han skulle sälja kaffe per postorder. Kaffet sålde man i praktiska kaffeburkar eller i kökshanddukar och företaget blev snart framgångsrikt. Förutom kaffe utökade man snart  sortimenet med andra varor. Och idag finns produkter för hushållet, inredning, sport, mode och en hel del annat i sortimentet. Även detta företag har som så många andra numer hållbarheten i fokus .

Vi fick en presentation av företaget och fick veta mer om hur det tänker kring hållbarhet i sin tillverkning.

Jag måste erkänna att jag inte tidigare kände till företaget men i samband med inbjudan läste jag på. Jag har ingen direkt vana vid e-handel förutom resor av olika slag och hotell som jag köper/beställer den vägen. I övrigt vill jag vill helst handla i butik där jag kan prova, se och känna på kvalitén innan jag handlar.

God vegetarisk lunch. En välsmakande ratatouille/grönsaksröra med stekt pollenta/majspudding

Många inspirerande samtal blev det under lunchen. Roligt att träffa många olika yrkesgrupper. Många olika yrkesgrupper var inbjudna till presslunchen så det blev verkligen inspirerande samtal om både det hållbara och annat.

Också var det kaffet. Och för de som tycker om choklad fanns det läckra tryfflar att tillgå-

Kaffet och lite annat

Kaffet vi drack efter maten är ett ekologiskt kaffe från Etiopien och det passade ju bra eftersom kaffet enligt sägnen kommer därifrån. Men jag tror inte jag skulle känna skillnad på detta kaffe och annat vid ett blindtest. Ska kanske testa det vid tillfälle.

Tyckte att dessa “gummiskor” var roliga.  Om de är praktiska vet jag inte. Och visst gjorde de sig också som vas.

Regnkläder har jag inga och jag skulle verkligen behöva en mer rejäl regnrock- De flesta jag sett i butikerna är ganska trista och murriga men här såg jag en som jag föll för. Turligt nog fanns det några att prova och jag hittade en i min storlek. Det finns också en avtagbar väst som ingår och kanske kan den vara praktisk. Men hur regnrocken står emot väta vet jag ju inte alls.

Regnrocken – mer synlig här på bilden. Gillade också de färgglada paraplyerna. Varför inte lite mer färg i tillvaron.

Dagen gick över i kväll

och vi gjorde, som vi ibland gör på tisdagarna, mötte upp vännerna Susan och Jörgen på Lokes Bar/Restaurang.  Precis lika gott och trevligt som vanligt. Och fullsatt. Även en vanlig tisdag kväll.

Glada och inspirerande samtal piggar upp. Susan, Jörgen och Bosse. Helt klart en glad och inspirerande kväll.  Som det alltid blir när vi ses.

En skön promenad blev det hemåt i kvällen.

Vita Bergen med Sofia kyrka högt där upp uppe  vinkade till oss.

En inspirerande dag har det varit. Så mycket att ta in på olika sätt. Nästan hemma. Här slår  jag  mig ner i den vackra kvällen och  gör en sammanfattning av dagen.  Inspirerande det också. 

Stockholm

Södervandring – Med inslag av gammalt och nytt

13 maj, 2019

I helgen mötte jag upp bloggvännen Majbritt för en riktig södervandring. Och det blev det. På alla sätt och jag ville förstås visa “mitt Södermalm” . Här finns det gamla sida vid sida med det betydligt mer moderna och här emellan har även det halvmoderna sin plats. Själva namnet, från början “Suthraemalm” är nämnt redan i slutet av 1200- talet. då i ett brev från biskopen i Strängnäs. Men det ursprungliga namnet är Åsön. Ett namn som kommer från fornsvenskans as som betyder ås. Det i sin tur syftar på Stockholmsåsen som sträcker sig tvärs över Södermalm. Och Åsögatan finns än idag och sträcker sig över hela Södermalm, från väster till öster.

På vår södervandring blev det en hel del uppför och lite nerför. Här uppe i Vita bergen På vår södervandring blev det en hel del både uppför och nerför. Och det heter ju inte Söders höjder för inget. Här uppe i Vita bergen.

 

Vår Södervandring

började vid Södersjukhuset, som ligger på en höjd och därifrån tog vi oss genom koloniområdena ner till Årstavikens/Mälarens vatten. Södermalm i sig består av många höjder, det går en hel del uppför och nerför. Och efter att ha promenerat  några kilometer längs vattnet vek vi av och klättrade uppför slänterna mot Vita bergen.

Delar av vår Södervandring. Men vi gick betydligt längre. Min stegmätare visade på 23 000 steg och ca 13 km när jag var hemma. Måste tillägga att vi gick längs vattnet från Södersjukhuset tills vi var nedanför Vitabergsparken.

Efter att ha klättrat en bra bit uppför, närmare bestämt 46 meter över havsytan, blev det dags för en paus. Så märkligt att sitta här på amfiteatern i Vitabergsparken och  se alla tomma bänkar. Annat är det sommartid då Parkteatern har sina föreställningar. Då fylls alla bänkar och varenda ledig gräsyta till bristningsgränsen. Hit går jag gärna och tar del av härlig underhållning som Parkteatern bjuder på.

Amfiteatern i Vitabergsparken var öde. Men annat blir det när Parkteatern drar i gång sina föreställningar i sommar .

En södervandring går ofta tpp till vIta bergen och Sofia kyrka.Sofia kyrka, invigd i början av 1900-talet syns vida omkring från land och hav. Och en södervandring tar en gärna upp hit.

Några syrener var på väg att slå ut. Och häggen är utslagen. Men ett litet tag till så befinner vi oss mellan just hägg och syren. En ljuvlig tid. (Ja, kanske inte för alla pollenallergiker förstås…)

 

Vi fortsätter

och tar oss an nästa berg, Åsöberget, som ligger alldeles i närheten. Även här, precis som i Vita bergen, går tankarna tillbaka till den tid då detta var Stockholms fattigaste delar. Och det är härifrån som Per Anders Fogelström hämtat miljöerna till sina böcker om Stockholm.

Här på Lotsgatan och längs de andra små gränderna i området finns de låga 1700-talshusen fint bevarade och likaså längst österut på Åsögatan .

En södervandring tillsammans med mig innebär oftast också ett besök på Åsöberget och Lotsgatan Majbritt tar in miljön och atmosfären. En södervandring med mig innebär otfa ett besök här på Lotsgatan och på angränsande gator.

Vi är kvar på Söders höjder och promenerar vidare mot Fjällgatan. Ett bra ställe att se Stockholms inlopp och även Gamla stan och City.

Solen har tagit en paus men utsikten från Fjällgatan levererar ändå.

Kastellholmen med sitt röda kastell- Här fanns på 1600-talet ett krutförråd och ammunitionstillverkning. Men det gamla kastellet exploderade och ersattes på 1800- talet av ett nytt- Djurgården med Skansen och Gröna Lund ligger snett bakom Kastellholmen och hit går  Djurgårdsfärjorna i skytteltrafik.

På bilden ses också en blå bussliknande båt i vattnet. Det är en amfibiebuss. Alltså en kombinerad buss och båt som man kan åka med på en sightseeingtur genom östra delarna av Stockholm. Jag har testat ett par gånger och det var riktigt roligt.

Vi drar oss vidare på vår Södervandring

och nu in mot mitten av Södermalm och tar en titt på Katarina kyrka och kyrkogården. Vi stannar till en stund vid några av gravarna och jag kan som vanligt inte låta bli att tänka på vilka givande samtal som skulle kunna äga rum här. För egen del hör jag till Sofia kyrka/församling men dör finns ingen kyrkogård så det är då katarina kyrkogård som gäller. Ja, om jag vill bli begravd på en kyrkogård alltså. Här finns även en vacker minneslund

Cornelis Vreeswijk, Gösta Ekman, Anna Lind och Mikael Nyqvist är några som har sina gravplatser här och alldeles bredvid varandra. 

En titt upp på Mosebacke blev det också innan det var lunchdags. Och en sen, god lunch blev det utomhus på restaurang Blå Dörren vid Slussen. Här blev vi sittandes ett tag och det mådde både vi och fötterna bra av. Vi laddade för att ta oss an nästa höjdarpromenad, den längs Monteliusvägen. Och det är en “höjdarpromenad” särskilt om man tänker på utsikten härifrån över Riddarfjärden. Här var jag så inne i samtal med Majbritt att jag glömde ta bilder.(Mer om Monteliusvägen  i text och bilder finns i länken här.)

Innan vi skildes åt passerade vi Mariatorget som ännu inte riktigt kommit in i den rätta sommarstämningen. Men viss vårkänsla anade vi. Vi samlade ihop oss och dagens intryck över en kopp kaffe på Rival (café, restaurang, bar teater) innan vi skildes åt. Och nu var vi tillbaka till utgångspunkten, Södersjukhuset.

Mariatorget och Rival – restaurang, café, bar och teater.

Stockholm Trevligheter

Strålande afton på Söder tillsammans med vänner

1 maj, 2019

Här i huvudstaden blev det  en strålande afton, denna valborgsmässoafton 2019.  Dagen i sig  har kommit att bli en symbol för våren och ljuset men det finns också en religiös bakgrund. Här på Söder i Stockholm passerade en lätt regnskur på eftermiddagen men regnmolnen drog snabbt vidare och solen kom fram igen.

En strålande afton blev det på flera sätt. Här är det solen som strålar fint i allén på Renstjärnas gata på Söder. Strålande sol i den vackra vårkvällen. Här i allén på Renstjärnas gata på Södermalm.

Valborgsmässoafton – En strålande afton

blev det på alla sätt. Blå himmel, sol och ganska ljummet i luften, restaurangbesök med vänner och avslutningsvis “balkonghäng” i den sköna, sena, kvällen uppe på Åsöberget på Söder.  Södermalm bjuder på fina kontraster och trts en hel del nytt så är historiens vingslag oftast väldigt närvarande. Och naturen likaså-

Vi passerar gamla hus längs Renstjärnas gata och blickar upp mot Vita bergen och Sofia kyrka. 

Vi stannar en stund och tittar på den vackra grönskan innan vi fortsätter att streta uppför backen till Bondegatan och kommer fram till Lokes Bar, en kvartersrestaurang där vi då och då träffar vännerna Susan och Jörgen. Mysig miljö, bra mat, prisvärt och trevlig service gör att Lokes nästan alltid är fullbokad, och så alla dagar i veckan. Även hundar är välkomna.

Strålande glada matgäster på Lokes BarSusan, Jörgen och Bosse. Ett glatt gäng!

Här  på Lokes har S&J sitt stambord reserverat varje tisdag. Matbeställningarna är lite olika. Susan gick för “biff Rydberg”; oxfilé, äggula och tärnad potatis. Och vi andra beställde en liten oxfilé på 120 gram (man kan beställa större) och med gorgonzolasås, sallad och pommes frites. (Annan potatis eller mer sallad serveras också om man så önskar)

Här fick jag också vara med på bild som Susan tagit.

 

Den vackra kvällen

håller i sig och vi går genom gamla kvarter på Åsöberget. Här är Fogelströms Stockholmsserie med oss och här finns de gamla husen och miljöerna som han så detaljrikt skildrat. Människorna saknas men tankarna går till det liv och den hårda tillvaro de hade här. Stora kontraster mot idag men de gamla husen är moderniserade och idag eftertraktade att få hyra. (Ägs av Stockholm stad)

En strålande afton här uppe på Åsöberget. En strålande afton. här har klockan hunnit närma sig 21. Och det är fortfarande ljust.

Så är vi då framme på Åsöberget,

hos vännerna Susan och Jörgen. Välkomna med in i huset.

Ett fantastiskt “dockhus” där Susan från ett tomt skal, ett dockskåp från “Lundby,” helt på egen hand skapat ett hem åt mor/farföräldrar och deras barnbarn. En del detaljer har beställts via Tradera och mycket har tillverkats för hand. Gol är lagda, tapeter uppsatta, gardiner och sängkläder är sydda. Helt imponerande”.Och jag som har tummen mitt i handen bara fundrar hur detta ens är möjligt. Observera även badrummet, köket och sovrummen.

Här är familjen och bakom dem hänger en Lars Lerin tavla.

Detaljer från pojkens sovrum. (Gardinstången är tillverkad av en vitmålad grillpinne)

Vi slår oss ner på den mysiga balkongen och klockan har passerta 21. DEt är helt lugnt och tyst förutom några fåglar som sjönger fö ross bland träden. Här kan man ju inte alls tro att detta är mitt inne i Stockholm. Men det är det.

En strålande afton på Åsöberget. Tänk mitt på Söder i Stockholm och denna utsikt från balkongen.

Och en del av vyn från andra delen av lägenheten; Skansen, Stockholms inlopp och Kaknästornet

Men det är på balkongen vi blir sittandes länge denna vackra strålande kvällMen det är på balkongen vi blir sittandes länge denna strålande, vackra kväll. 

Även när vi vandrar hemåt i den sena kvällen har vi med oss känslan av att ändå bo i en fanatiskt vacker stad med sina historiska miljöer så väl bevarade. I en stad och stadsdel där det gamla och det nya försöker samsas. Stort tack för en jättefin kväll.

Lotsgatan på Åsöberget. 

 

Stockholm Trevligheter

Utekväll – En helt vanlig tisdag i januari

16 januari, 2019

Stockholm bjöd oss på sol och lite “bitigt” vinterväder denna helt vanliga tisdag. En långpromenad blev det och i övrigt varvades dagen med ett verkligt spännande samarbetsprojekt. Men tisdag var det och ibland är det också förknippat med utekväll.  Och idag var det just en sådan tisdag. “Lokestisdag”. Alltså middag med vänner på kvartersrestaurangen Lokes bar här på Södermalm i Stockholm.

Utekväll på kvartersrestaurangen Lokes bar på Bondegatan på Söder i Stockholm. Utekväll med vänner på Lokes Bar på Södermalm. 

En trevlig utekväll

med middag blev det på Lokes Bar tillsammans med vännerna Susan och Jörgen. De brukar “checka in” här på tisdagar och ibland är vi medföljande. Alltid lika trevligt och gott. Perfekt också med gångavstånd. Senast vi sågs var i Spanien i samband med nyår och “njutflykter” och sedan dess har det hunnit gå ett par veckor. Så att ses här en tisdagskväll var jättetrevligt.

En lugn tisdagskväll. I alla fall när vi kom och restaurangen fylldes på efter hand.

Stambordet för stamgästerna. Jo, Susan och Jörgen här till dem och maken och jag är “stamgästsvänner.”

God och vällagad mat till rimliga priser uppskattas och så även att ett stort glas vin kostar 54 kr. (I Stockholm ligger det ofta på mellan 80 och 120 kr) Att maten lagas efter att den beställts och att det finns möjligheter att välja till och från vad gäller tillbehören uppskattas också. Och till Lokes Bar är även hundar välkomna. (Men de måste ligga vid  ägarens bord och “uppföra sig”.) En väldigt trevlig kväll blev det. Precis som det brukar bli när vi ses. Att sedan sakta gå hemåt  i kvällningen är inte heller så dumt.

Nytorget. Och i bakgrunden syns Sofia kyrka uppe i Vita bergen.

Och hemma på kajen var allt som vanligt och även joggarna kämpade på i kyliga kvällen.

Och jag kunde inte motstå att gå ut på balkongen och titta mig runt. Fint med alla ljus som speglar sig i vattnet. På andra sidan ligger Södra Hammarbyhamnen (Hammarby sjöstad som inte fysiskt räknas till Södermalm)

Kajen där “vårt hus” står och i bakgrunden Hammarbyslussen, Skansbron och Skanstullsbron.

Vy  österut.