Search results for

costa blanca

Spanien

Resan längs Costa Blanca fortsätter- Nu mot Torrevieja igen

17 februari, 2020

Så kommer då sista delen av resan längs norra delen av av Costa Blanca.  Vi har sett mandelträd i blom,kört på slingriga vägar uppe i bergen, besökt små byar, varit på vinprovning och givetvis har vi ätit gott. Och hela tiden har vi haft en vackert klarblå himmel som beledsagat oss.

“Colle de Rates” 660 meter över havet. Väldigt populärt mål för cyklister från alla världens hörn. Bra träning här i backarna. Och är man sugen på att vandra i bergstrakter går det också bra.

Resan vi gjorde längs spanska Costa Blanca är markerad med blått. Resan längs Costa Blanca markerat med blått.

Resan fortsätter

och bussen trocklar sig ner i sicksack för de smala vägarna. Och förutom bilar så är det mängder av cyklister vi möter.

Resan ska snart fortsätta tillbaka ner mot kusten och Medelhavet. Resan ska snart fortsätta mot kusten och Medelhavet. Jag går fram till kanten för att få en bättre överblick.

Och slingriga vägar var det. Men har en kommit upp så ska en ju ner också.

Ner kom  vi också utan minsta problem. Längs hela vägen och bergssluttningarna ligger små vita byar fint insprängda.  Funderar ett tag på anledningen till att man valt att bygga dem just här. Men vacker utsikt är det förvisso.

På resan ner mot kusten passerar vo flera små byar som så fint klättrar uppför bergsluttningarna.  På resan mot kusten passerar vi flera små “vita byar” som så fint klättrar uppför bergsluttningarna.

Den lilla staden Altea är vårt nästa stopp. En vacker gammal stad  som har mycket att erbjuda. (Mer om Altea finns att läsa i länken. Ett inlägg jag skrev i april 2017)

Här på stranden i Altea skymtar man staden Calpe i bakgrunen. Och ute i havet ligger Calpeklippan som sträcker sig 322 meter upp i luften. Jodå, man kan klättra upp på den. (Har gjort det i yngre år)

Gamla stan i Altea är absolut värd både ett och flera besök. Och församlingskyrkan, med sitt blå och vita tak,byggdes i början av 1900-talet är ett kännetecken för staden. 

Båtar lockar oss så en promenad längs bryggorna  i Alteas hamn blev det också.

Vill man tillbringa tid på stranden finns det flera att välja på i Altea. Men här är det rejäla stenstränder som gäller. Vi valde en bänk vid strandpromenaden att vila benen på. Men visst blev det också en tur längs havet innan resan gick in på sluttampen. Tillbaka till Torrevieja.

Resan ska snart gå in på sluttampen.Tillbaka till Torrevieja. Så vi passar på att ta in det sista av Altea för denna gång. Resan ska snart gå in på sluttampen så vi tar in det sista av Altea för denna gång.

Och ett par stenar fick också följa med.

 

Spanien

Färgglatt- Skyltsöndag från spanska Costa Blanca

16 februari, 2020

Söndag! Och dags igen för en trevlig och rolig ”Skyltsöndag”som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det ”skyltar” av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkning. Veckans bidrag är ett färgglatt smakprov från den resa vi gjorde i början av veckan längs norra delen av spanska Costa Blanca, “den Vita kusten”.

Staden La Nucia, några mil ovanför Benidorm välkomnar med ett färgglatt smakprov. Dock inte ätbart. Staden La Nucia,  “sportstaden”en bit ovanför Benidorm, välkomnar oss med ett färgglatt smakprov. Och förutom sport, främst cykling, så finns här stor produktion av honung och mandlar.Gillar verkligen rondellen här. Klart uppiggande.

Färgglatt smakprov

När vi lämnat kusten så började färden uppåt. Och den första stad vi körde igen om var La Nucia- En liten stad känd för sin honung och mandlar.  De kallar sig själv sportstaden, står på skylten och troligen är det cykling som gäller här.

Vi kör genom la Nucia och fortsätter vår tur högre upp. Här huvudgatan.

Vi startade i Torrevieja och dagens etapp slutar i Jalon.

Från La Nucia fortsatte bussen vidare upp till den lilla staden/byn Polop de la Marina.

Färgglatt! Ett av de små torgen i den lilla byn Polop de la Marina på Costa BlancaSkrattade gott åt vägskylten här på det lilla torget. Knappat en bil får plats på de trånga gatorna. Men vägen till Benidorm går här. Och visst är torget färgglatt. 

I Polop passerade vi det lokala apoteket och noterade att det alldeles utanför också fanns ett par parkeringsplatser reserverade för apotekets kunder. Kanske inte direkt så vanligt.

 

Från Polop fortsatte bussen på slingriga vägar uppför bergsluttningarna och mandelträden med sina rosa och vita blommor  kantade vägen. Och till sist var vi då uppe på Colle de Rates, 660 meter över havet. Vilken utsikt!

Colle de Rates 660 m.ö.h- ovanför Benidorm på Costa Blanca. Färgglatt så det förslår “Colle de Rates” – Färgglatt! Och så vackert! Men jag är glad att jag inte är på cykeltur här i bergstrakterna.

Men något ätbart här hoppade vi över. Utsikten och miljön räckte gott och väl. 

En välfylld papperskorg. Man kunde ju kanske önskat sig en av modell större-

Från Colle de Rates

körde vi neråt, en annan väg än den vi körde upp.  Men vägarna var lika slingriga. Målet nu var den lilla byn Xaló och byns bodega.

Bodegan i Xaló. Färgglatt även här vad gäller skyltar som visar vägen.Färgglatt här vad gäller skyltar utanför bodegan.

Först av allt blev det vinprovning. Flera olika röda och vita viner för avsmakning. Och några roséviner. Allt producerat här i dalen. Några inköp blev det helt klart.

Olivoljor i mängder av varianter, mandlar, honung, marmelader och mycket annat som producerats här i dalen fanns till försäljning och visst blev det en del av detta som också fick plats i väskan. Vad gäller olivolja är Spanien världens största producent. Och man räknar med att 40% av all olivolja i världen kommer härifrån och mest från södra Spanien.

Några av de olika närproducerade  olivoljorna som fanns  Här apelsin, tomat och basilika.

Utanför bodegan såldes närproducerade frukter. Vad sägs om ett nät med 5 kg apelsiner för 1 euro-

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in! Och välkommen att vara med.

 

Spanien

Mandelträd och mandelblomning längs Costa Blanca

14 februari, 2020

I gårdagens inlägg reste vi norrut längs spanska Costa Blanca, “Den vita kusten”. Och idag tar vi oss vidare  uppåt bergen och hamnar mitt bland mandelträd och deras blomning.

Vi gör då och då en del turer för att vidga vyerna här i Spanien. Och eftersom vi inte har en egen bil  bokar vi oftast en busstur.  I Torreviejatrakten finns ett par riktigt bra lokala buss/resebolag, “Viajes Rosa Tours” och David´s Coachtrips som båda har ett stort utbud av dagsturer i “närområdet” och längre resor i Spanien.

Vi är på väg en bit upp i bergen längs spanska Costa Blanca och tittar efter de mandelträd som vi vet ska komma. Vi tar oss vidare upp i bergen längs Costa Blanca. Vackra omgivningar och smala vägar. Och snart börjar vi se mandelträd-

Mandelträd och mandelblommor

Bussen kör i  sicsack uppför backarna. Vägen är smal, kruvorna många och cyklisterna också.  Här på de branta sluttningarna ser man att det odlas i terrasser. Och det har man gjort i alla tider. Nu i februari är det mandelträden som är i blom, men det finns också gott om olika frukt och olivträd.

Mandelträd kantar här ovanför Benidorm de smala och kurviga vägarna. Mandelträd kantar här de smala och kurviga vägarna.

Februari är är ju den månaden när mandelträden här blommar som mest. Det är vädret och temperaturen som varje år bestämmer när de ska blomma med sina vackra, skira, rosa och vita blommor. Viktigt är att blomningen inte sker för tidigt för då finns risk att regn och kyla först både blommor och kart.Och sker blomningen för sent så kanske bina, som är viktiga, hittar till andra växter och träd.

En del mandelträd växer mer fritt och andra är inhängnade. En del mandelträd är inhägnade och andra växer mer fritt

Vad gäller mandelträd

så blir de ofta 4-5 meter höga och har vita eller rosa blommor. Man säger att de vita blommorna ger lite mer bitter smak åt mandlarna än de rosa. De rosa ska vara lite sötare. Provsmakade och kanske kunde jag känna viss skillnad. Eller också var det för att jag visst vilka som varit vita.

Mandelträden har som många av de andra “frukterna” här i Spanien sitt ursprung i Mellanöstern. Och de kom till Spanien med morerna från Nordafrika.

Knepigt att få till riktigt bra bilder på träden genom bussens fönster. Och här på de smala, slingriga vägarna går det inte riktigt att stanna för att gå ut och titta.

Själva mandelfrukten har en hård ytterhinna och ett segt, oätligt, skal. Det är alltså själva fröet inuti skalet som är det ätbara- mandeln. Mandeln kallas ofta för en nöt men är inte det botaniskt sett.  Men enligt EU:s regler är det en nöt. Mandeln tillhör samma familj som körsbär, plommon, persikor och aprikos och är en stenfrukt.

Mandeln

anses som “nyttig” eftersom den innehåller  mycket mättade proteiner och en hel del fibrer. Dessutom finns E-vitamin som är bra för immunförsvaret och magnesium som är bra för hjärta och blodtryck.

An mandel görs också bl.a mandelmjölk, mandelmjöl och av kärnorna kan det bli marsipan.

Till salu! En odling med mandelträd. I alla fall ett vackert läge här på Costa Blanca. Till salu! Kanske skulle vi slå till här på en odling av mandelträd. Men nej….

Och visst finns det mandlar i olika varianter att köpa. Närodlade dessutom.

Kanske lite salta mandlar? Jo, det blev köp av.

Och resan fortsatte än högre upp i bergen.

Spanien

Costa Blanca – En resa norrut längs den spanska vita kusten

13 februari, 2020

Välkomna med på en resa norrut längs Costa Blanca, Spaniens “Vita Kust”. Vi startar i Torrevieja, passerar Alicante och Benidorm. Det första stoppet för dagen blir i den lilla vackra bergsbyn Polop de la Marina.

Vi har tidigare gjort den här turen flera gånger och under olika årstider. Alltid lika spännande att se hur växtligheten varierar med de olika säsongerna. Anledningen till att vi gör om turen  nu var att vi gärna ville se mandeltränden  i blomning. Och det fick vi.  En blomning som som  pågår från ca. mitten  av januari och  under  nästan hela februari månad.

Vi är på väg norrut längs Costa Blanca. Här strax innan BenidormVi är på väg norrut längs Costa Blanca. Och kuperat är det. Här strax utanför Benidorm.

Vi startar i Torrevieja, kör norrut  förbi  Alicante och Benidorm och stannar till i den lilla byn Polop de la Marina för att sedan på slingriga vägar fortsätta upp i bergen till Coll de Rates

 

Norrut längs Costa Blanca

Från bussen, lite suddigt, ser jag Benidorms “skyline” och sänder förstås en extra tanke till bloggvännen BP.

Lite av Benidorm från bussen

Vi passerar Benidorm en av de större och mer populära städerna längs Costa BlancaVi passerar i utkanten av Benidorm, en av de populära städerna längs Costa Blanca.

Strax efter Benidorm viker vi av från kusten och kör upp mot bergsområdet. Och här passerar vi flera läckra rondeller.

Vad sägs om en rondell med inbyggd “dimma”. Den här ligger på vägen till den stora temaparken “Terra Mitica”

I Polop de la Marina, en liten stad/ by med 4000 invånare, går vi en promenad och tar oss upp till den gamla delen. Högst upp på kullen ligger Sankt Peters kyrka som är från 1700-talet.

Polop de la Marina är en av alla byar längs Costa BlancaPolop de la Marina – en av många bergsbyar som finns längs Costa Blanca.

En och annan bil finns också i stan.

Vi tittade även denna gång in i det hus, idag ett museum kombinerat med turistkontoret, och som tillhört den spanske författaren Gabriel Miró. Mer om honom och om Polp har jag berättat om här. 

En bra kombination turistbyrån och museet.  (Tidigare Gabriel Mirós hem)

Vackra miljöer i den gamla delen av Polop.

 

För oss är det efter ett par timmar dags att köra vidare. Och då har vi i lugnt tempo tittat på byn och vilat upp oss med ett pitstop. Nu bär det än mer uppåt. Förutom att det är slingrande smala, vägar så ska också bilar, bussar och cyklister dela på vägbanan. Men det verkar fungera bra.  Kanske väl trångt ibland och bussen får köra efter cyklisterna i några av uppförsbackarna,

Vi fortsätter uppåt längs de branta vägarna här i bergstrakterna på Costa BlancaVi fortsätter och bussen tar oss högre och högre upp längs vägarna i bergstrakterna här på Costa Blanca.

 

I morgon fortsätter resan.

Spanien

Turen längs Costa Blanca fortsätter ner mot kusten.

17 november, 2018

Turen på spanska Costa Blanca, “Den vita kusten” tog oss genom den fina Jalon Valley. Här gick det  rejält uppför och nerför och utsikten var stundtals hisnande. Men neråt skulle vi och mot havet. Till den fina staden Althea. Men först ett sent lunchstopp på ett “carvery”, en restaurang som specialiserat sig på att servera ugnsstekt/grillat kött i form av en buffé och där tillbehören är viktiga.

Turen fortsätter ner mot kusten och MedelhavetTuren fortsätter på smala slingrande vägar mot havet. Men först en sen lunch. 

Turen fortsätter 

neråt dalen och vi stannar till i den lilla byn Pedreguer för att äta en sen lunch på Monroes Carvery.  Detta är en restaurangkedja som från början är brittisk och som nu finns på flera platser här längs norra Costa Blanca. Och vill man inte äta från “carverybuffén” (stekt /grillat kött med mängder av tillbehör) så finns à la carte rätter av skilda slag med tydliga brittiska inslag. Och namnet på restaurangen – Monroes Restaurant – jodå, Marilyn Monroe finns med överallt i form av mängder av bilder och annat. (Att det blev ett brittiskt stekhus tror jag helt klart beror på att 80% av resenärerna är från U.K.)

Lunchstopp på Monroes restaurant i den lilla byn Pedreguer.

En ung Marilyn Monroe fanns på väggen vid vårt bord.

En del av alla tillbehör som serverades till köttet. Många olika sallader och såser fanns också.  Även alternativ för vegetarianer.

Lunchen kändes väldigt brittisk och gott var det. 

Altea

en mysig och vacker kuststad blev det sista stoppet på turen. Namnet Altea sägs komma från grekiskans mytologi  “althaia” som betyder hälsa för alla eller bota. Även arabiskan/moriskan har ett liknande ord som betyder bota. Här finns en gammal och väl bevarad del längre upp i stan och ner mot havet har det modernare Altea växt fram. Vid förra resan hit, i april 2017 , skrev jag ett blogginlägg om Altea och dess historia som finns här. (Även Monroes restaurang fick vara med där på ett hörn)

Sandstränder finns inte inne i Altea men för en stenfantast är detta toppen. Fint att promenera här utan att få sand i skorna. 

Vackra mjuka stenar finns det gott om.  

Och vill man heller  gå på plan mark går den  fina strandpromenaden  längs havet.

Vi drog oss ner mot hamnen och båtar är det alltid roligt att titta på. Och plötsligt såg jag den. Båten med stort B.

Vad tycks? Helt i min stil. Klart snabbgående. Vingarna påminner om att den kanske även kan lyfta.

Här ute i Medelhavet reser sig den mäktiga Calpeklippan upp ur havet och alldeles bredvid ligger Calpe. Ännu en av dessa små städer längs kusten. Calpeklippan, Penon de Ifach, med sina 322 metrar reser sig mäktigt upp ur havet och hälsar.

Solen börjar dala och diset kommer in över land men Calpeklippan sträcker på sig och vinkar. 

En långa dag går mot kväll och när vi passerar Benidorm går tankarna osökt till bloggvännen BP.  Detta är en av hennes favoriter här längs kusten.

Benidorm med sin “skyline” skymtas ner till vänster.

 

Spanien

Vidgar vyerna norrut längs spanska Costa Blanca

14 november, 2018

Då och då vidgar vi vyerna och lämnar Torrevieja och den spanska sommarstugan. Någon bil disponerar vi vanligtvis inte här, mer än att vi hyr någon enstaka gång. Men det fungerar fint att även ta sig runt både kommunalt och med arrangerade turer per buss. Vi brukar använda oss av ett par brittiska företag som både erbjuder dagsturer och resor där man är borta ett par dagar eller längre. Extra trevligt tycker vi att det är att resenärerna här är väldigt blandade och oftast är det vara vi som är svenskar. Info och guidning sker på engelska. David´s Tours har en åskådlig hemsida med bra info. Och man kan även här boka sina turer. Ibland använder vi oss av Viajes Rosa Tours som också har ett bra utbud av resor, men har en hemsida som har mycket att önska vad gäller det mesta.

Vi vidgar vyerna och tar en busstur norrut längs Costa BlancaPå väg norrut längs Costa Blanca- “Den vita kusten”. På många ställen längs vägen ser man både det blå Medelhavet och de karga höga bergen.

Karta över Costa Blanca,. Från Torrevieja i söder till staden Denia i norr är det kustvägen ca. 16 mil.

Vi vidgar vyerna

och bussen kör oss kustvägen från Torrevieja via Alicante och till Benidorm, en sträcka på 10 mil och där viker vi av västerut och tar oss ett par mil upp mot bergen.

Benidorm – längst söderut på kartan. Vi tar av västerut och passerar staden Nucia och kommer fram till dagens första stop, Polop.

Från Benidorm och upp mot Polop finns flera spännande rondeller. Detta är en av dem. Svår att fånga från bussen….

I trakterna här och just denna resa var vi på för dryga ett och ett halvt år sedan, då i slutet av april. Men det fick bli en repris av ett “bra koncept”. Och en annan årstid är det också. Polop ligger som i en sänka och  omges av berg  som kommer upp till höjder av 900 meter.  I Polop blev det ett stopp och vi tog en promenad runt i den lilla stan och satte oss på ett av stadens små torg för att titta på folk och ta en kopp kaffe. Mer om fina Polop finns att läsa här i ett blogginlägg från april 2017.

Framme i Polop, en liten stad som  som ligger 200 meter ö.h. och med ca. 2000 invånare.

Gamla delen av Polop.

– och den lite nyare. Även här en “söt” rondell.

 

Dags för oss att fortsätta resan. Nu mot nordost och på slingrande vägar.

Smala vägar och med många kurvor. Och varje kurva var en utmaning. Skulle vi få möte eller inte.

På flera ställen under vägs fanns grottor synliga i de omgivande bergen.

Riktiga serpentinvägar som inte direkt av eller anpassade för mig som lätt blir åksjuk. Men jag hade bokat en plats längst fram i bussen och med god utsikt framåt så det hjälpte en hel del. Och trots mitt dilemma med åksjuka så vidgar jag gärna vyerna.

Verkliga serpentinvägar. Och bussen slingrade sig fram.

Fortsättning följer…

 

Spanien Torrevieja

Sol och hav är det gott om på Costa Blanca

22 november, 2017

Sol och hav samt viss behaglig värme, dagstemperaturer på +20, gör dagarna fortsatt njutbara.  Det vackra vädret består och jag kan inte påstå att jag just nu längtar hem till Stockholm och efter november månads väder. Stockholm i sig kan jag alltid sakna och även döttrar och barnbarnen. Men å andra sidan finns Stockholm alltid kvar.

Här i Torrevieja är det olika nyanser av blått som gäller och det är njutbara dagar. Dagarna försvinner i rask takt och många timmar tillbringas utomhus och gärna på gående föttter. (Stegräknaren visade igår på  15 200 steg, ca en mil.) Även en och annan cykeltur har det  blivit under veckan vi varit här.

Sol och hav är alltid nära till hands i TorreviejaSolen fortsätter att lysa på oss och havet skiftar vackert i olika blå nyanser.

Sol och hav

Vår sommarstuga ligger i Torrevieja, i en del av östra Spanien som heter Costa Blanca, den vita kusten. Detta är en ca 20 mil låmg kuststräcka som går från Denia i norr till Pilar de Horadada i söder. Området tillhör provinsen Alicante och regionen Valencia.  Vi har i omgångar rest längs kusten och jag har tidigare skrivit om bl.a Altea, Denia, Alicanteoch Benidorm. Om Benidorm finns också mycket  härlig läsning att hos bloggvännen BP.

Costa Blanca ståtar med dryga 320 soldagar /år och en genomsnittstemperatur på +20 så det är fullt förståligt att många kustremsam är populär inte bara för spanjorer utan även för frusna nordbor och andra nationaliteter.

Costa Blanca sträcker sig från Denia i norr till Pilar da Horadada i söder.

Spanien karta och på denna, där “mindre städer” inte är utsatta blir Costa Blancas sträckning i norr ungefär mellan Valencia och Alicante och söderut till kusten utanför staden Murcia.

Träff

I Torrevieja liksom i de andra orterna längs Costa Blanca är det aldrig långt till havet. Jag går dagligen  långa promenader längs havet och gårdagen var inget undantag. Jag mötte väninnan Ami för en pirpromenad och bara att gå den fram och tillbaka är en sträcka på 2700 meter. Piren, “Dique de Levante” är gåvänlig med trätrall och är omgärdad av metallräcken. Tanken är att man ska få en känsla av att befinna sig på ett fartyg. Och omgiven av hav är man. Under själva piren finns en cykelbana om en cykeltur känns aktuell. Piren var förfallen i många år med gjordes i ordning och nyinvigdes åe 2000.  Skulle det vara aktuellt med en vätskepaus finns i mitten av piren en trappa ner och där finns några mindre barer/restauranger.

Sol och hav möts på piren i TorreviejaBehaglig pirpromenad  och sol och hav möts. 

Fiskare finns på plats. Vi stannar till och förundras över det klara vattnets olika skiftningar.

En bit ut på piren möter vi den evigt väntande fiskarhustrun.

För oss blev det inget stopp ute på piren utan vi fortsatte längs strandpromenaden för att så småningom dra oss upp i stan. här hade vi bestämt lunchträff med andra vänner.

Gott om människor på strandpromenaden och även på stranden.

Och det fanns de som badade. Väl kyligt för mig med +18 i havet.

Dags för både lite mat och dryck. Njutbart i solen. Här träffar Ami och jag de goda vännerna Preciosa, Jeanette och Peter (Peter tar bilden) Och vi blir sittandes länge bland god mat, dryck och skratt.

Jättetrevligt att ses! Här jag, Ami och Jeanette.

 

Torrevieja

Fina dagar i Torrevieja- Och med lite av varje som händer

20 februari, 2020

God morgon! Idag är det dags för oss att  lämna den spanska sommar/vinterstugan. Åtminstone för ett tag. Vi har haft många fina dagar här efter det att  stormen Gloria i slutet av januari gjort sitt och drog vidare.  Mest har vi tillbringat tid här i Torrevieja och i närområdet och det har både varit avkopplande och trevligt. Fina promenader längs havet, några cykelturer och träff med vänner.  Men lite har pckså vi vidgat vyerna. Jag hade en önskan om att få se mandelträd i blom så vi tog en organiserad busstur upp i bergen. En resa norrut längs “vår kust” – Costa Blanca.

Många fina dagar har vi haft i Torrevieja från mitten av januari och till nu. Den svenska vintern känns fjärran-Många fina dagar har vi haft i Torrevieja från mitten av januari och till nu. Visserligen bjöd gårdagen på en del moln men skönt var det ändå att gå längs havet.

 

Fina dagar

har det varit. Och väldigt behagligt att byta ut den gråaktiga vintern hemma i Stockholm mot fin “svensk försommar.”  Vissa dagar och kvällar har också bjudit på mer somriga temperaturer. Även då jämfört med Sverige. (Här i Torrevieja innebär sommartemperaturer något hel annat; dryga 30 grader)

Några var igår sugna på ett bad, trots lite moln mellan varven.  Och Medelhavet lär bjuda på i alla fall +18-19 grader.

Visst kan det vara fina dagar även om ett och annat moln finns på himlen. Lite halvsoligt. Men en del besökare på stranden var det. när vi passerade.  Och det kan helt klart vara fina dagar även om det finns ett och annat moln.

Havet fascinerar mig alltid. Och fina dagar här innefattar också oftast en promenad längs havet. Havet fascinerar mig alltid. Det “ger och det tar”. Och fina dagar för mig innebär nästan alltid att jag tar en promenad längs havet.

Havet skiftade i olika blå och blågrå nyanser, lite beroende på om solen gömde sig bakom några moln eller inte. En del inslag av vitt fanns också. Och på väg mot dagens tapas passerade vi det här tämligen nymålade huset. Färgerna är tydliga och framträdande.

Vitt och blått! Inga tveksamheter vad gäller detta nymålade hus.

Dagens tapa

intog vi på 100 Montaditos på gatan Ramon Gallud 94.  Detta  är en restaurangkedja som finns representerad på många olika ställen i Spanien. 100 “Montaditos” betyder att det finna 100 olika varianter av mindre smörgåsar att välja på. Man prickar i på en lista den eller de man vill ha. Listan, lappen, lämnas i kassan och man betalar. Där beställer  man också sin dryck som tas med . Och när mackorna eller det man beställt är klart blir man uppropad med namn.

På onsdagar och söndagar kostar alla små smörgåsar/tapa 1 euro – även de som i vanliga fall är lite dyrare. Men billigt är det hur som helst. Även andra dagar då priset ligger på  1 euro för en del och 1,50 för annat. (Även andra rätter är dessa dagar reducerad i pris)

 

Dagens tapa, en onsdag, på 100 Montaditos Torrevieja . Dessa fina dagar sitter vi gärna utomhus. Och visst sitter vi gärna utomhus dessa fina dagar. Här dagens tapa. Och dryck.

Stärkta av våra tapas drog vi oss så sakteliga hemåt. Lite att göra i ordning inför hemresan är det ju alltid.

Foto Torrevieja

Rån – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

10 februari, 2020

Rån är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Nytt för i år är att alla ord är homonymer. (Ord som stavas och uttalas på samma sätt men med olika betydelse.) Det är också fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med.

Rån serveras ofta tillsammans med glass. Här på en glassbar i Torrevieja. Rån och glass! Här en stor och dyr variant i Torrevieja. Kanske för en hel familj. Om man kan komma överens om smakerna. 

Rån?

Kanske ett kex eller en “strut” som man kan fylla med glass eller annat. Alltså ett tunt och sprött bakverk. Eller kanske något helt annat.  En stöld eller överfall . Någon tvingar till sig något. Också ofta under hot eller våld.  (Tittade in hos synonymer.se för att jämföra mina tankar om ordet med deras. ) I veckans bidrag  kan jag bjuda på båda. Alltså något ätbart och något mer handgripligt. Det ätbara är ju mer hanterbart. Och att utsättas för ett rån är helt klart svårare att svälja.

Rån av olika slag i glassar. Här spanska varianter. Rån av olika slag. Här i några spanska  glassar. 

Lördagens cykeltur

började i dur och kom att sluta i moll. Vi  tog oss en tur till ett naturreservat några kilometer nordväst om Torreveieja och fortsatte  sedan mot grannbyn La Mata. Här blev det en god pizzalunch med havsutsikt. Och så småningom  gjorde vi oss färdiga för att cykla hemåt igen.

Njutbar lunchutsikt.

Cyklarna låser vi alltid ihop med rejäla lås. Svårare då för någon att stjäla dem. (Här är cyklar åtråvärda)

Vi sätter oss på cyklarna och tar  vägen som bussen brukar köra . Vägen är bred och vi cyklar på. Bosse (maken) trampar på några meter framför  mig.

Vad hände? 

Inte en bil på den breda gatan. Inte ens någon som går på trottoaren. Men det står en kille vid busshållplatsen. Ser det när vi trampar förbi. Och så plötsligt. Jag skriker, snarare vrålar. Jag ser plötsligt en hand som snabbt som ögat sträcker sig ner i min cykelkorg  och snor åt sig  kassen som ligger där. En kasse som innehåller min mobil och två kameror. Ynglingen  har troligen sett  när vi passerat vid busshållplatsen och springer ikapp oss.

Rån eller stöld? Rån sker under hot. Men vad är ett hot? Rån eller stöld? Hot eller icke? Det är det som skiljer en stöld från ett rån. Sedan är det frågan om vad som uppfattas som hot. Polisen här rubricerade det hela som “robar” – ett rån.

Kassen är borta. Jag vrålar och är samtidigt både arg, förtvivlad och ledsen. Vad jag vrålar minns jag inte. Bara att jag gör det. Bosse har förstått vad som hänt och vi cyklar båda som “galningar” för att hinna i kapp tjuven. Jag vrålar hela tiden.

Jag ser en man längre fram på gatan som målar ett staket och han har uppenbarligen hört mig och förstått vad som skett. Han ser ynglingen med en kasse i handen som rusar fram längs gatan.  Och strax efter kommer vi på cyklarna. Målarmannen släpper färg och pensel och tar upp jakten. Han springer otroligt snabbt.

Här är “hjälten”. Målarmannen som sprang för livet för att hinna ifatt tjuven. Och han lyckades. Stor lättnad!

Här i korsningen

framme vid bilen, hann målarmannen ifatt tjuven som där släppte kassen. Antagligen kände han på sig att det kanske inte skulle fungera att komma helskinnad ur detta.  Jag var helt tagen samtidigt otroligt glad och tacksam över att kassen kom tillbaka. Vilken insats “målarmannen” gjorde! Vilket civilkurage! Jag  tackade många gånger och försökte ersätta honom på något sätt. Men det lät sig inte göras.

Ingen fysisk skada skedde men jag var rejält tagen. Och tur var det att jag inte knutit fast kassen i styret, som jag ofta gör, för då hade jag helt obarmhärtigt  fallit i backen.

Att bli av med något, att bli bestulen, har jag upplevt ett par gånger tidigare i Stockholm. Illa det också men detta kändes helt klart som ett rån på öppen gata. Även om jag fick tillbaka min kasse med innehåll så  så har jag  svårt att släppa det hela. Tankarna mal.

Här i korsningen, vid bilen, var det som målarmannen hann ifatt rånaren/tjuven.

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av “rån”.

Idag vidgar jag vyerna en bit norrut längs spanska Costa Blanca och hoppas på en lugn och odramatisk tur.

 

Spanien Torrevieja

Nytta och nöje går bra ihop – Och till det lite kultur.

29 januari, 2020

Det vackra vädret har  återkommit efter stormen Gloria, men har fått jobba på för att få fäste. Och den kommande veckan ska bjuda på behagliga temperaturer runt omkring +20. I alla fall dagtid. Bra så. Hur som helst lockade det vackra vädret ut oss på en rejäl promenad och vi kunde också förena nytta med nöje.

Den gamla kyrkan i Torrevieja. Här gick vi förbi under gårdagens nytta och nöje promenad“Huvudkyrkan” den “gamla kyrkan i Torrevieja,  blandar europeisk och morisk byggnadsstil.  Och under gårdagens nytta och nöje promenad passerade vi här.

Både nytta och nöje

bjöd gårdagen på. Bra kombination. Nyttan? Jo, först och främst på en rejäl promenad på nästan 11 km, “pitstop” inkluderatoch även ett besök på det lokala elkontoret “Iberdrola”. Anledningen till besöket var ett brev vi fått i vårt postfack. (Ett postfack som ligger några kvarter bort och som det tog oss flera år att ens veta att vi hade.) Hos oss delas nämligen ingen post ut i den brevlåda vi har utanför huset.  Bara reklam. (För här i stan är det i stort sett bara flerbostadshusen som får posten levererade till dörren. De flesta med “egna hus”  har postfack) Besöket på elkontoret gick snabbt och smidigt, vilket inte alltid fallet hos denna typ av kontor. Och innehållet i brevet var information om vårt elkontrakt som löper på ett år. Och säger man inte upp det så “lever det vidare”. Bra så! I vårt fall.

Nyttan fortsatte vi med genom att traska vidare och att promenera är ju också ett nöje. Dags för en paus och den blev på “Casinot”.

Nytta och nöje kan kombineras. Här paus på casinot i Torrevieja. Nytta och nöje; En del av nyttan utförd och dags för att slå sig ner för ett pitstop på Casinot.  

Casinot i Torrevieja – Nytta och nöje även förr

är den plats, eller snarare byggnad, som bäst kan sammanfatta det sociala livet som varit här sedan sekelskiftet 1800-1900 talet. Efter den jordbävning som ägde rum här i Torrevieja med omnejd 1829 har staden i princip inte haft något direkt centrum-  Jordbävningen föstörde i stort sett allt i stan och även stora delar av Costa Blanca. (Kusten här) Och fortfarande finns inte något direkt “centrum” utan det är utspritt.

Själva ordet casino kommer från latin och betyder liten byggnad för njutning och nöje”. På italienska betyder “casino” litet hus. Den första tanken på en social samlingsplats här i Torrevieja kom 1867. Då lät man uppföra ett hus nära stranden som fick namnet  Numanica, efter en amiral i den spanska flottan.

Uteserveringen på Casinot.

 

Den byggnad som idag är “Casino”

var klar för invigning 1896 och fick namnet “Sociedad Cultural Casino de Torrevieja”. Och namnet blev en markering för att detta skull bli ett slags kulturhus.  Byggnaden i sig blev så vacker att den fick namnet “Pequeña Corte”,  lilla hovet. Casinot blev så populärt att man i början av 1900-talet inköpte fastigheterna bredvid och byggnaden fick sitt nuvarande utseende och den moriska stilen är påtaglig. Inbördeskriget i Spanien kom och Casinot kom att tas i anspråk för militära ändamål. Men  efter upprustning kunde det på nytt tas i bruk 1944.

Mäktiga entrédörrrar.

Här i Casinots stora sal var det förr social nytta som kombinerades med nöje. Kanske även idag.Casinot har kvar den gamla stilen och den här “salen” passerar man på väg till det moriska caféet eller baren. Har var det förr social nytta och nöje som fint kombinerades. Säkert även idag vid vissa evenemang. Observera taket. 

Taket i närbild. Har tagit bilden rakt underifrån.

Casinot  är populärt och välbesökt. Ett trevligt café i morisk stil, restaurang både ute och inomhus, bar och bibliotek lockar många besökare. Utställningar, musikaftnar och allehanda kulturevenemang förekommer också i byggnaden. Och att ta en titt in här är att som att komma till en annan värld.

Läcker bardisk typiskt moriskt mönster. (Morer var romarnas benämning på de berber/folk vid Medelhavet i västra Afrika.) 

En hel del tapas finns att välja på om man skulle vara sugen. Här bläckfisk i variation.

Caféet är helt inrett i morisk/arabisk stil. Observera kaklet. 

Vi lämnade casinot

och fortsatte att gå en bra  bit längs havet innan vi vek av och drog oss hemåt. Solen började sakta dala och den lekte stundtals kurragömma med oss mellan husen.

Solen leker med oss och jag lyckades fånga en glimt mellan husen.

Väl hemma igen slår vi oss ner på terrassen. Klockan är en bit efter 18 och det är fortfarande +18 grader. Molnen, seglar förbi och både de och himlen övergår i olika rosa nyanser innan slutligen mörkret faller. Och vi sitter kvar länge.

En dag i Torrevieja fylld av nytta och nöje övergår i kväll. En dag fylld av nytta och nöje övergår till kväll.