Gårdagen kom att bli ännu en strålande höstdag. Och jag var inte sen med att välkomna den med ännu en höjdarpromenad. Känns onekligen som att jag den senaste tiden haft visst fokus på olika höjder. Men varför inte. I gårdagens inlägg var vi uppe på Stigberget och Katarinaberget och idag blir det en tur uppe i Vita bergen och i den fina Vitabergsparken. Namnet Vita bergen kom till 1967 och innan dess var namnet Hvita Berget.
Vita bergen och Vitabergsparken en strålande höstdag. Och dagen är så strålande att bilden i motljus blir mörk.
En strålande höstdag i Vita bergen
är det och jag fortsätter som klockan, att gå. Jag går och går dagligen men varierar mål. Och igår blev det en tur upp till Vita bergen och Vitabergsparken som nästan ligger i mina kvarter. Nåja en dryg km är det hit. I och för sig inget direkt nytt promenadmål men senast jag var här var i maj och hit kan man gå ofta.
Vita bergen och området nedanför har sin speciella historia och att strosa runt här är att förflytta sig tillbaka några hundra år i tiden. Fattigt, smutsigt och eländigt som Södermalm var på den tiden. I ett par inlägg jag skrivit tidigare; “Nytt möter gammalt” och “I mina kvarter” har jag berättat om Vita bergen och närområdet.
Namnet där det vita kom med är från 1819 och kommer troligen från den ljusa berggrunden på det tidigare så kala berget. Området här uppe var på 1600-talet känt som Kråkberget. (I Vasastan finns ett område som heter Röda bergen och där var berggrunden röd)
Vitabergsparken är kuperad och det är ju hela Södermalm. Men här på höjderna finns två andra höjder. Och på den ena, 46 m över havet, ligger Sofia kyrka. (Någon kyrkogård finns inte här utan den finns runt Katarina kyrka som ligger i närheten.)
På den andra höjden i Vita bergen ligger den vackra musikpaviljongen som kom till 1907 och är utformad som ett ekotempel- ( I dessa byggnader med kupolformade innertak kan visst eko höras i mitten av byggnaden.) Dags för en paus här och den strålande höstdagen gjorde inte upplevelsen sämre.
I den västra delen av Vita bergen/ Vitabergsparken
helt nära kyrkan, ligger de idylliska Bergsprängargränd, här bodde förr många bergsprängare och Mäster Pers gränd. Här finns de gamla trähusen fint bevarade och är varsamt restaurerade. Men tankarna fladdrade iväg några hundra år tillbaka i tiden och då var detta var ett riktigt eländigt slumområde. Mäster Per var Katarina församlings förste kyrkoherde och det nuvarande namnet kom till 1968. Innan dess var gränden/gatan en fortsättning på den närbelägna Borgmästargatan.
Kontraster. En elsparkcykel känns lite udda.
Ett av husen på Mäster Pers gränd.
Dags för en paus och jag slår mig mer på en bänk i området som disponeras av odlarna i Vita bergen. (En ödetomt som tillhör Stockholms stad.)
Några odlingar fanns i ett antal pallkragar men visst märks det att hösten är här.
Sakta rör jag mig nerför backarna mot stadens brus men stannar på vägen till tid vid en skulptur jag inte tidigare sett. En skulptur gjord av Astri Bergman Taube och som kom på plats 1972. Och jag undrade förstås vem kvinnan var. Elsa Borg; “Vita Bergens drottning”. Hon levde mellan åren 1826 till 1909 och var en mycket socialt engagerad kvinna och inrättade både barnhem och skyddshem för kvinnor. Ett skyddshem för kvinnor inrättade hon i den närbelägna Groens malmgård där hon också själv bosatte sig.
Skulpturen är gjord i brons och är placerad under en magnolia helt nära Groens malmgård där hon kom att bo. Symboliskt lägger hon beskyddande händerna om barnen.
I utkanten av Vitabergsparken
nästan vid Renstiernas gata, stannar jag till vid det välkända röd-gröna huset. Hasse& Tages skrivarstuga, AB Svenska Ords skrivarststuga. Detta lilla hus från 1700-talet där så många härliga och underfundiga texter kommit till.
“Svenska Ords” skrivarstuga ligger i utkanten av Vita bergen/Vitabergsparken. Stannade till och funderade över vem som nu här skriver underfundiga texter.
Jag lämnar Vita bergen och parken och den strålande vackra höstdagen fortsätter. Och det gör jag också. Hemåt till kajen.
Jag fick här till sista bilden en så fin kommentar från Ruth i Virginia “Hoppet vinner. Solen skiner”. Stort tack, Ruth.
Vilka underbara foton av en del av Stockholm, som jag inte ens visste existerade.
Och att lälsa om Elsa Borg – det tycks alltid ha funnits kvinnor som ser efter sina
medmänniskor. Fantastiskt att hon blev ihågkommen.
Sista fotot – “Hoppet lever. Solen vinner.”
Tack, Ruth! Och både du och Per Anders Fogelström är med mig. Trots att ga vandrat här så många gånger så har jag tidigare missat Elsa Borg men nu finns hon också med mig. Fantastsiskt med dessa starka kvinnor.
Så fint du skrev om sista bilden. Skulle gärna skriva till det och att de orden är från dig.
Många tankar.
Var rädd om dig.
Du visar så många fina bilder, tackar för det. Roligt att läsa det du skriver och berättar om. Stockholm har väldigt många fina platser att leta sig fram till. Det är tack och lov inte bara butikerna på Drottninggatan/Hötorget hihihi
Ha det fortsatt fint på dina promenader med kameran.
Tack! Ja, nu när mitt resande är begränsat av både hälsoskäl och Covid gör jag mycket som klockan – går och går. Vad trevligt att du går med. Och så bra med bloggar att vi kan dela med oss. Jag hade stor glädje av er härliga resa i höst här i Sverige och har även gärna hängt med på era resor söderut. Och även de hemma hos er.
Vad gäller City är jag där ganska sällan.
Ha det gott.
Det får di gärma! Ska äta frukost nu och läsa tidningen. Kram!
Tack! Och din hälsning till bilden är på plats nu på bloggen.
Kram och var rädd om dig.
Åh, min bästa ävn bodde i princip granne med Vitabergsparken ett tag så där har jag gått på mååånga härliga promenader 🙂
Vad roligt att du känner dig hemma här i trakten. Söder har så många fina områden och detta är en av favoriterna. Jag bor också ganska nära, 1 km ifrån.
Instämmer med Ruth där i hennes utsagn; mitt i prick! Vitabergens drottning där skulpterade Elsa Borg, vilken kvinna! Gjord av Astrid Bergman Taube, så fantastisk därtill. Svenska Ords ord stugan ja, där kom det till mycket av våra ordiga skatter! Men vem är där nu, fanns det med i dokumentären som gick på SVT? …eller kommer jag ihåg fel? Minns inte vem det var heller. Ja, Ditte visst ä du på höjderna och höjden togs i inlägget på ett bra sätt!
Tack jag fylls av glädje 🙂 Tack för turen!
Stor kram
Visst spikade Ruth helt rätt här. Så träffande. Så roligt att jag denna gång träffade på Elsa Borg. Har ofta promenerat i området men då missat henne. En spännande kvinna var hon verkligen. Vad gäller den fina stugan som AB Svenska Ord använde så vet jag att den ägdes av Stockholm stad. Men jag har inte sett så mycket aktivitet här som när tv programmet sändes. Ja, på höjderna här på Söder har jag varit i veckan.Och det har varit trevligt för mig och jag tror många läsare också tyckt det.
Och förstås roligt att du var med.
Stor kram
Tack för ännu en härlig promenad. Just där gick vi senast det begav sig för sonen bodde inte långt ifrån då. Fina och gröna omgivningar trots att det är så centralt som det är. Jag förstår att han längtar tillbaka till Söder.
Kram och fortsatt fin torsdag!
Roligt att du känner igen dig här och fina strövområden är det. Att sonen längtar tillbaka till Söder förstår jag för det är liksom en egen stad i staden. Kul att du även gick med mig här.
Kram!
Här är det också fina höstdagar med solsken, även om vinden är något kall.
Bergsprängargränd ser så mysigt ut med sina trähus. Svårt att tänka sig att det varit ett slumområde tidigare.
Visst blir det en annan känsla när hösten knackar på och vi möts av fina dagar.
Alla dessa gamla områden som är bevarade på Söder idag var slumområden förr. Idag sitter mycket historia i dessa hus och påminner om den svåra tid som var. Men husen idag är väl bevarade och omhändertagna Och många av dem hyrs ut. De är inte till salu.
Känner i alla fall igen Sofia Kyrka där min svåger brukar sjunga med sin kör i adventstider. Fina bilder från fina södermalm!
Och fina ord från Ruth.
Kram och må så gott!
Tack° Ja, Sofia kyrka syns vida omkring. Ett bra landmärke. Har faktiskt aldrig varit i Sofia på konsert men däremot i Katarina.
Jag tyckte Ruth sammanfattade det hela så bra och fick använda uttrycket.
Kram
Jag har njutit av dina bilder! Så vackert grönskande.
Nu är jag hemma, men jobbat så mycket med annat. En väldigt kort bloggsväng, blev det.
Jag fick njuta en vecka i Värmland, men de små barnbarnen fick anstå. Örebro är rödlistat för pandemin. Så tråkigt.
Stor kram och trevligt veckoslut!
Välkommen hem! Förstår att du haft fina dagar i Värmland. Skönt med miljöombyte. Trist att inte de små barnbarnen kunde komma men det kommer väl andra tider. Våra småttingar ska komma imorgon men även i Uppsala är det knepigt. Men å andra sidan så är inte barn de största smittbärarna och vi är ju inte i värsta riskgruppen så jag hoppas de kommer.
Jag gör ju som klockan; går och går. Och här på Söder finns så många fina områden så det blir sällan enformigt.
Vi är just nu på Ålands hav och har haft och har en trevlig resa. Så lyckat. Och ca 80% av passagerarna är nog i olika riskgrupper men allt ombord är så otroligt välordnat.
Stor kram
Hasse & Tages gemytliga skrivarstuga minns jag från minnesprogrammet jag såg på TV. Har nog inte sett det i verkligheten. Gillar att man sparar många pittoreska miljöer , helst lite fler än man gör idag…
Tack för en fin promenad, jag läser just nu om ett sk. sockenbarn i Stockholm på 1960-talet. Mycket intressanta fakta om den tidens statarliv, sjukdomar o annat vi har svårt att ta till oss idag.
Kramen
Lika trevligt som vanligt att du går med. Här vid Hasse & Tages skrivarstuga stannar jag alltid till här. Tänk så mycket finurligt och roligt som skrivits här.Här på Söder har man sparat ganska många fina gamla miljöer men visst kunde än fler ha sparats.
Ja, att vara sockenbarn här förr var ju förfärligt och jag vet att Elsa Borg jag träffade på som skulptur ömmade mycket för utsatta barn och kvinnor.
Jag har alltid Per Anders Fogelströms böcker i tankarna när jag går och kan då för ett tag befinna mig i där.
Kram
Ja, Ruth sammanfattade verkligen inlägget perfekt, speciellt med tanke på Elsa Borg som jag aldrig hört talas om.
Återigen fantastiska bilder! Den här gången skulle jag säga att det är “byn i stan” istället för “stan på landet”. Å på söder är ju allt så nära och gammalt granne med nytt. Ganska så fantastiskt när jag tänker efter, då områdena är separerade på något sätt så att inte inkräktar på varandra.
Tack! Så mitt i prick här med “byn i stan” är en jättebra benämning. Och visst är det så att Söder fint blandar gammalt med nytt. En stad i staden.
Jag tyckte också att Ruths sammanfattning var fin och talande.
Fantastiska bilder och så trevlig läsning. Verkligen en miljö jag skulle trivas i. intressant att läsa om Elsa Borg och hur hon värnade om utsatta kvinnor.
Kram
Tack! Du hade säkert uppskattat att gå med här i den fina miljön. Och tänk att jag tidigare missat Elsa Borg när jag strosat i området Men det blev ett fint möte.
Kram och trevlig fredag.
Vilka superfina bilder! Det är så vackert på hösten när solen skiner och löven har fått olika färger 🙂
Tack! Ja, dessa vackra dagar tar jag gärna till vara och här på Söder är det som en småstad i staden med många fina områden.
Jättefina bilder igen och väldigt fina ord från Ruth där också.
När jag jobbade på Åsögatan så köpte vi ofta med oss mat från en närliggande pastarestaurang och hade picknick uppe vid Sofia kyrka. Minns deras underbara saffranspasta. Mmm….
Tack för ännu en härlig rundvandring och en nostalgitripp 🙂
Tackar! Ja, Stockholm har haft många fina dagar och här finns så många fina områden att strosa runt i. Jag gör som klockan; går och går.
Vita bergen med parken är fortfarande populärt som pinickställe och även nu inpå hösten när det är fina dagar.
Kul att det blev lite av en nostalgitripp för dig här.
Önskar dig en trevlig fredag.
Fina bilder som alltid. Och härligt att promenera i solskenet.
Stor kram och trevlig fredag.
Stockholm har mycket av det mesta och dessa vackra dagar ger jag mig gärna ut.
Extra tankar. Det är ju fredag.
Stor kram
Underbara bilder Ditte! Där i Vita bergsparken kan jag mycket väl tänka mig att bo, jag är ju lite av en romantiker och det skulle passa mig perfekt 😉
Jag förknippar detta, inte bara med Hasse & Tage, utan också med Carl Anton, en annan av våra kära artister <3 Kram!
Tack! Detta är ännu ett av alla fina områden jag omges av. Jag vet att en del hus är itll uthyrning men alla är ännu inte moderniserade så vintertid kan det bli lite knepigt.
Carl- Anton hör ju också ihop med Vita bergen och även Fogelström . Till viss del även Ulf Lundell.
Trevligt att du var med.
Kram
Vitabergs parken ser fint ut, även namnet låter inbjudande!
Musikpaviljongen var vacker, om jag kommer dit får jag prova det speciella ekot! ,-)
Gamla hus är så söta ,-) Och vilka härliga namn, Mäster Pers gränd ,-)
Vilken vacker skulptur på “Vita bergens drottning” Elsa Borg var verkligen förtjänt med en skulptur!
Härliga bilder och solig dag, fin dag i dag med ,-)
Ha det jättefint
trevlig Helg!
Kram Primrose ,-)
Här är väldigt fint och området är stort så det blir aldrig trängsel.
Mycket av den gamla miljön är bevarad och att strosa här är liksom på fler ställen på Södermalm att förflytta sig bakåt till fattiga tider. Per Anders Fogelström har ju även med området i sin bok “Vita bergens barn” . En roman som utspelar sig på 1800-talet.
Önskar dig också en fin helg.
Kram
Katarina kyrka är en av mina favoritbyggnader i Stockholm.
Visst är den fin! Även en av mina favoritbyggnader.
Jag går i dina fotspår och du i mina. Våra vägar korsas hela tiden, både “hemma” i Stockholm och i stora världen. Händelser som ser ut som tankar och som lätt sväller ut till mer. Mer och fler funderingar, ännu många fler minnen och som här bland dina fina och positiva bilder. Sofia kyrka, där vi “gifte bort” våra vänner D o F i början av 90-talet. Bröllopsfest på Nyckelvikens herrgård, dit vi hade “gångavstånd”.
Och Vita bergen…och magnolian…åååh…
Ler när jag läser din kommentar. Ja, visst korsas våra vägar lite varstans. Så roligt. EFtersom jag fortfarande inte är så flyttbar så blir det att jag gör mycket som klockan. Går och går. Vad roligt att ni gifte bort era vänner i Sofia kyrka och perfekt sedan med fest på Nyckelvikens herrgård.
Ja, i”Vitan” blir det många turer och under alla årstider.
Ytterligare en fantastisk höjdare!
Inte bara vackra bilder, utan också intressant läsning.
Katarinakyrkan har jag besökt och även Vitabergsparken, men missat Hasse och Tages skrivarstuga.
Trevlig helg!
Visst är det fint här uppe. Och historiens vingslag känner man av än idag.
Roligt att du varit här och säkert kände du igen dig. Tror att du här menade Sofia kyrka som ligger i Vitabergsparken. Katarina kyrka ligger en bit ifrån.
Önskar dig också trevlig helg.