Söndag! Och det innebär att det är dags för “Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkning. Även denna vecka har bjudit på fina och omväxlande dagar både vad gäller väder och upplevelser. Trevliga möten, långa promenader och en del kultur har avlöst varandra. Så vi sätter fart. Välkomna till ett axplock av veckans höjdpunkter.
En av veckans första höjdpunkter var att på Drottninggatan i Stockholm titta upp och se ”The Umbrella Project” ett samarbete med butikskedjan Indiska. Färgglada paraplyer som piggar upp en annars tämligen grå gata. Även en del annat färgglatt såg jag denna dag.
Veckans höjdpunkter
har varit många, trevliga och omväxlande. En av dem var mötet på stan med dotter Liv och barnbarnet William och vi passade sedan på att fika på konditori Vetekatten. (William var i Stockholm på ett fotouppdrag) Vetekatten är ett anrikt konditori på Kungsgatan, nästan nere vid Vasagatan och jag vet att mitt första besök här var 1959. Under gymnasietiden, när jag gick i skolan i närheten, blev det besök just på Vetekatten ett par gånger i veckan. Allt efter vad som fanns i plånboken. Minns att mamma ibland skickade med en femkrona och hade jag turen gjorde pappa detsamma, ovetandes om mammas peng. Så då kunde det bli två besök här per vecka. Och snålade jag kunde det bli tre.
En annan av veckans höjdpunkter. Besöket på Vetekatten. Ett stort konditori men flera olika rum. Olika ingångar finns också.
Två gamla skyltar inne på Vetekatten.
Vi valde att sitta på innergården. Skönt att sitta utomhus och lika bra att ta till vara de soliga dagar som nu finns. Kanske är de nu lätt räknade. Här var det nästan fullt. Och när jag tittade mig omkring stannade mina ögon på ett av grannborden. Här satt två amerikanska tjejer och den ena åt sin kanelbulle med kniv och gaffel. Ja, varför inte? (Hon skar med kniven, la ner den pch stoppade gaffeln i munnen)
Ingen egentlig skylt. Men det var första gången jag såg en kanelbulle ätas med gaffel och kniv. Så visst får detta bli en skylt. På sitt sätt.
Trist att denna och liknande skyltar är nödvändiga. Men så är det.
Fler höjdpunkter
Och nu från Djurgården. Vi börjar med ett besök i den fina Djurgårdsstaden som jag igår berättade om och där det blev en kortare rundtur.
Långa och breda höjdpunkter. På sitt sätt. Breda Gatan var bred om man jämförde med de andra gränderna här i de gamla 17-1800 tals kvarteren. Likaså Långa Gatan som var områdets längsta gata med sina 150 meter. Här i korsningen låg Djurgårdsbageriet. Observera kringlan.
Djurgårdsbageriet är absolut svårt att missa. Bageriet uppfördes 1852 och har som alla hus här blivit renoverat. Men huset i sig har anor från 1700 -talet och är till och ombyggt. (Senaste renoveringen skedde 2011. ) Hela huset är sedan flera år tillbaka en privatbostad. Men redan på 1700-talet hade en sockerbagare sin verksamhet här. Vet att en lägenhet här i huset, Långa Gatan 12 såldes. Och vill man se hur den ser ut så titta här.
Jag lämnar Djurgårdsstaden
går österut och passerade en rejäl villa, ”Franska Värdshuset” som byggdes i början av 1800-talet på uppdrag av den franske restaurangmannen Jean Babtist Le Marie. Han inrättade ett värdshus här som från början hette ”De Maries Wärdshus” och senare fick namnet ”Franska Wärdshuset.”- Stället blev snabbt populärt och kungligheter, konstnärer och författare tillhörde kundkretsen.
Franska Wärdshuset.
Så till sist närma mig målet för promenaden. Prins Eugens Waldemarsudde. Hit kan man gå vare sig det är en utställning man är intresserad av, för att äta lunch eller strosa runt i den vackra parken. En park som med alla sina skulpturer och statyer är en utställning i sig. För mig var orsaken till besöket både utställningen ”Trollbunden” – John Bauer och den magiska naturen och en promenad i den vackra parken. (Men konstnären Lena Cronqvists utställning hoppade jag över. (Tycker att det räckte bra ändå. )
Mot Waldemarsudde.
Man var noga med avstånd överallt och personal påminde de som var i behov av påminnelser.
Handsprit fanns att tillgå på många platser i utställningslokalerna och man hade gjort flaskorna lite höstfina.
Besöket i fredags på Waldemarsudde blev överlag väldigt lyckat och kvalar lätt in bland veckans absoluta höjdpunkter.
I morgondagens inlägg återkommer jag med mer från Waldemarsudde.
Fler ”söndagsskyltare” finns här! Titta gärna in!
Lika snyggt skyltat som vanligt och härliga bilder från den gångna veckan!
Kram och god söndag!
Tackar! Och en bra och händelserik vecka var det. På alla sätt.
Kram och trevlig söndag
Så fint!
Gillar paraplyerna som du visade tidigare på Drottninggatan, muntrar upp.
Ert besök på vetekatten läste jag också om nedan. Vad härligt att kunna träffas.
Jag har varit på Vetekatten med min kusin för några år sedan. Så fint och gott.
Ja, det är inte lätt att veta hur man ska äta, men kanelbulle med kniv och gaffel var nog första gången jag sett. Däremot har jag sett många olika varianter vid smörgåsbord, där vissa nationer blandar förrätt, varmrätt och dessert på damma tallrik, oj,oj.
Fint också från Djurgårdsstaden., som jag läste nedan. Måste utforska detta område mer, när jag kan ta mig dit igen.
Ser fram emot besöket på Waldemarsudde också.
Fortsatt skön söndag!
En hel del trevligheter har det varit i veckan och det vackra vädret har gjort sitt till för att det ska bli än bättre. Passar verkligen på när vi har möjligheter att ta oss runt med båtarna. Så bra!
Waldemarsudde är verkligen fint och jag tyckte också om utställningen med fokus på John Bauer.
Ha det fint du också
Härligt skyltar skyltat denna söndag och att knyta an till veckan är ju som en fin resymé :-)’
Stor kram
Tack! Ja, en fin vecka blev det på alla sätt och det vackra vädret bidrog stort.
Stor kram
Den skyltningen speglar verkligen alla roliga och positiva intryck du samlat på dig under den gångna veckan. Å ett gott skratt fick jag när du visade bilden av amerikanskan – hahaha! Du är en riktig mammarazzi:-) Tänkte osökt på norrlänningarna som ju använde kniv och gaffel för att äta hamburgare. Det var ju därför Max fick sitt genombrott och McDonalds fick stänga sina matställen i Norrland en gång i tiden. Kan man kära hamburgare med kniv, så kan man väl göra det med kanelbullar också – hahaha:-)
Sedan kollade jag länken till lägenheten. Ja, vad ska man säga. Delvis riktigt läcker, och mäklaren frossade nog i en total makeover av lägenheten. Ändå skulle jag inte vilja bo där. För mycket ”fejk” för min smak, men som sagt riktigt läckert att titta på.
Se så engagerad du fick mig nu:-)
En toppen Skyltsöndag med andra ord. Tusen tack för den och länken:-)
Tack! Veckan har verkligen serverat många och varierade godbitar. Och vädret inte minst. Detta att äta kanelbulle med kniv och gaffel hade jag inte sett tidigare. Men varför inte. Tänkte också här lite på kedjan Max.
Jag tyckte att huset där lägenheten fanns var fint men alltför mycket fejk även för min smak. Helt enig med dig.
Roligt att sammanfatta veckan och bilderna är ju sällan desamma som de som varit med i bloggen.
Umbrellaprojektet är så fint, man kan ju inte bli annat än upplyft av alla dessa glada paraplyer. Vetekattenbesöket förstår jag att värmer extra när du fick träffa dotter och barnbarn. Att äta kanelbulle bit för bit är kanske den nya given? Njut av varje liten tugga, långsaamt. 🙂
Det är smart att göra som du gör, en resumé på veckan som gått. Skulle jag försöka skulle det bli rätt så enahanda. Vägskyltarna till Getaboden 3 km dit, vid kommunhuset, biblioteket och så tillbaka igen. Om jag drar iväg mot Mariehamn blir det variation förstås. Men kanske jag ska göra en liten vägskyltstripp någon söndag.
Ha en fin fortsättning på dagen Ditte! <3
Det har hänt en hel del trevligt under veckan och många steg har det blivit. Konstaterade att från måndag till lördag blev det dryga 4 mil. Mycket att titta på har det också varit.
Log för mig själv när jag såg kanelbullen ätas med kniv och gaffel. Men varför inte? Är inte så van att se det bara.
Du har ju så mycket att ta av så resultatet blir alltid överraskande. Så skulle de nog bli också om du tog en vägskylttripp på Åland.
Ha det fint du också-
Underbara skyltar Ditte! Vete-katten har jag faktiskt fikat på en gång och Waldemarsudde står på min bucketlist 🙂
Tack Ditte för ett fint inlägg, kram!
Tack! Vad roligt att du känner igen dig på Vete-katten. Och Waldemarsudde skulle du helt klart tycka om.Där finns så mycket. Även vacker natur.
Önskar dig en fin kväll.
Kram
Det är så härligt med paraplyerna över Drottninggatan.
Kul att få följa med till Vetekatten. Jag har hört talas om det vid flera tillfällen men aldrig varit tid, trots att jag gått förbi där många gånger. Lite ovanligt att äta vetebulle med kniv och gaffel men varför inte? Man slipper ju bli kladdig om fingrarna. 🙂
Det var också roligt att få följa med till Djurgårdsstaden så jag ska läsa ditt förra inlägg. Jag var in på länken och tittade på lägenheten som såg mysig ut men inget som jag skulle vilja bo i.
Paraplyerna på en bit av Drottninggatan piggar verkligen upp. Man blir lite extra glad av att se dem. Vetekatten är trevligt och är man i närheten så är det värt ett besök. Jodå, en omväg också. Att äta kanelbulle med kniv och gaffel hade jag inte sett innan. Men det gick ju bra.
Vad gäller lägenheten i Djurgårdstaden skulle jag inte velat köpa den- Men det var väldigt många intresserade. Huset här, det gamla bageriet och miljön i kvarteren tycker jag om. Och det är nära vattnet. Gillas också-
Bra skyltsammanfattning från din vecka!
Amerikanskan som skär kanelbullen med kniv och gaffel tar ju priset 😀 Hur kan man bara??
Att William var på väg för fotouppdrag, det förstod jag. Kommer ihåg att Max gjorde en del fotouppdrag för några år sedan.
Stor kram!
Tackar! Ja, veckan har varit riktigt bra på alla sätt och bjudit på mycket av det mesta.Att någon äter kanelbulle med kniv och gaffel hade jag inte sett tidigare. Men varför inte. Men udda var det. Har sett svenskar i Afrika och Sri Lanka som känt sig tveksamma till att äta med fingrarna utan bestick. Jag också, men såg hur andra gjorde och följde deras exempel. En upplevelse för mig i sig.
Båda killarna har gjort en del fotouppdrag och nu var det dags igen för William. Och han gör sig bra på bild.
Stor kram
Jag tänker på amerikanarnas stickybun eller deras bullar dränkta med glasyr. Kladdigt är bara förnamnet. Det är inte så konstigt att äta med kniv och gaffel då. Eller en liten dessertgaffel med kniv på sidan hade ju suttit fint.
Fint skyltat blandat med tråkiga påminnelser.
Tackar! Vetekatten är riktigt trevligt och finta att fika där då och då även nu på ålderns höst. Detta var inga kletiga bullar utan kanelbullar så ovant var det att se kniv och gaffel i bruk till detta. Men varför inte. Å andra sidan har jag sett svenskar i Afrika och Indien som inte vetat hur de skulle göra när det handlade om att där äta med fingrarna. Inga bestick fanns. Så man tänker olika.
Vilka fina skyltar du bidrar med. Med fina menar jag gamla ärevördiga snirkliga tjusiga. Tog en sneak-peek in i lägenheten också, snacka om styling!
De flesta skyltar hade ett tema, representerade olika sorters matintag, fiffigt!
Och vad roligt att du visar mer från den underbara John Bauers värld, har varit förtjust i honom så länge jag kan minnas.
Kram från pörtet
Tack! Lägenheten var väl stylad för min del men huset tycker jag om och även miljön här i Djurgårdsstaden.
Mer om John Bauer kommer i dagens blogginlägg . Och utställningen med honom i fokus på Waldemarsudde blev jag väldigt förtjust i. Jag har hemma en sönderläst ”Bland Tomtar och Troll” och har alltid fascinerats av hans bilder. Lite läskiga tyckte jag de var när jag var liten.
Kram från ett soligt Stockholm.
Trevlig måndag!
Alltså de där paraplyerna, de är så otroligt fina, vilka färger!
Du lägger ut så fina foton idag och alla andra dagar!
Nya ställen för mej, har aldrig sett Djurgårdsbageriet eller Franska Wärdshuset, så spännande!
Men jag har i alla fall besökt Prins Eugens Waldermarsudde, och varit inne i huset, jättefint, liksom trädgården och utsikten över vattnet.
Tack för alla fina grattishälsningar från dig!
Varm Kram
Tack! Roligt att du tycker om bilderna. Visst blir man glad av att se dessa paraplyer som piggar upp Drottninggatan. Den är ju liksom inte så färgglad annars. Djurgårdsstaden tror jag du skulle gilla och en promenad där är fint.
Och visst är Waldemarsudde en pärla på många sätt. I fredags var det helt ljuvligt i det vackra vädret.
Väldigt roligt att din födelsedag blev så lyckad. Härliga bilder. Och du kan ju fira hela månaden.
Kram!
Trots att jag precis ätit frukost blev jag fika sugen då jag läser om ditt härliga café med fina barndomsminnen. Ha en bra måndag!
Här på Vetekatten är det som om tiden stått still och mycket av det gamla är bevarat. Många små rum finns men vi satsade på att sitta utomhus. Hit har jag ju gått i ”alla år”.
Önskar dig också en fin måndag.
En fantastiskt skyltmix som alltid! Mycket trevligheter att titta på – och den där bostaden var läcker … antar att priset var det också 🙂
Kram
Jag har promenerat mycket i veckan och en hel del skyltar har jag sett. Djurgårdsstaden är verkligen fin och här finns mycket att titta på.
Lägenheten kanske var väl mycket omgjord men huset i sig tycker jag om.
Karm och trevlig måndag
Vilken härlig skyltning från vackra miljöer! Du har lyckats igen 🙂
Allra, allra bäst gillade jag dom där fantastiska paraplyerna, en alldeles underbar installation 🙂
Att äta bulle med kniv och gaffel har jag också gjort. Fast då i USA där bullarna ofta är väldigt klibbiga (men jättegoda). Gillar inte att bli kletig om fingrarna 🙂 En svensk kanelbulle äter jag dock utan bestick.
Ha en fin start på veckan!
Tackar! Ja, Stockholm har visat sig från sin allra bästa sida. Och paraplyerna här på den ganska trista Drottninggatan ger ett färgglatt lyft.
Här var det absolut inga klibbiga bullar utan vanliga kanelbullar. Men varför inte använda kniv och gaffel. Har sett svenskar och andra européer i Afrika som blivit helt förvirrade när de insett att man skulle äta maten med fingrarna och utan bestick. Så alla sätt är ju bra….
Strålande väder här idag så starten på veckan ser lovande ut.
Trevlig måndag.
Jag måste nog åka in och kolla upp dom där paraplyerna, inte hunnit med det än. Djurgårdsstaden gillar jag, en lugn småstad mitt i smeten.
Paraplyerna lyser upp den annars ganska grå Drottninggatan.
Och piggar upp gör också Djurgårdsstaden.
Skyltar är roliga och intressanta! De säger så mycket om samtiden, historian och kulturen och en del av dem är helt enkelt uppiggande och roande 🙂
Jag har ofta kameran med och lägger märke till skyltar och de kan innehålla en hel del och med stor variation.
Och visst lyckades du med att vara mer vetenskaplig. Absolut! Men visst piggar paraplyerna upp för Drottninggatan är ju inte direkt så kul i sig.