I gårdagens blogginlägg berättade jag om Mojácar; denna, fina, lilla, spanska by.Här är det lugnt och stilla och det känns som om även tiden har tagit en paus. Idag fortsätter vi att se oss om i byn och i långsam takt. För tid har vi gott om. Välkomna tillbaka till Mojácar
Utsikt över nejden ner mot Mojácar Playa/Marina och Medelhavet, där vi bor några nätter.
Välkomna tillbaka till Mojácar
Utsikten över nejden uppifrån byns högsta punkt är vacker och det fanns även nyfunna fyrbenta vänner som också gärna blickade ut över omgivningarna.
Vacker utsikt kan även hundar njuta av. Tror även att de hade en vaktande funktion här vid byns högsta punkt.
Delar av byn ligger på sluttningen upp mot berget. Och i mitten ligger kyrkan Santa Maria som avviker i färg med sitt bruna tegel. Kyrkan var färdigbyggd i mitten av 1500-talet och klarade sig till största delen från förstöresle vid den kraftiga jordbävningen på 1700-talet. En jordbävning som drog med sig både byggnader och människoliv.
Ovanför byn har flera hus kommit till och en del av de gamla husen här har blivit renoverade på senare tid.
Vi fortsatte
turen i byn och tittade in i kyrkan. Ofta tycker jag att just kyrkor brukar ge en bra bild av en stad/trakts historia. Kyrkan kändes ljus och var i mitt tycke alldeles lagom smyckad.
Vacker och ljus kyrka och i mitt tycke alldeles lagom utsmyckad.
Vi hade tänkt oss en paus och siktade in oss på det lilla torget framför kommunhuset. Men vi var för tidiga och inga restauranger hade öppnat ännu.
Det lilla torget utanför det lilla kommunhuset.
Men kanske var det lilla historiska museet öppet. Väl värt att se efter.
Och ett foto till Instagram kunde jag ta på vägen.
Och det lilla museet var öppet. Här visas ett gammalt hem och museets namn ”Casa Canana”kommer av att namnet på den kvinna som bodde här- Hon sålde tobak och andra alldagliga och nödvändiga varor i byn. (Via länken kan man också läsa mer om själva byn Mojácar)
I slutet av en gränd fann vi denna vackra grönska. De flesta hus har inga trädgårdar/uteplatser så då utnyttjar man det utrymme som finns för planteringar.
Vi passerade på nytt kyrkan och slog oss ner på kyrktorget för lite vätskepåfyllnad.
Maken läser på om byn från del lilla karta vi fick.
Indalomannen- En lokal symbol
Enligt sägnen är detta en person som håller en regnbåge mellan sina händer. Figuren lär ha hittats 1868 i en grotta i trakten, ”Cueva de los Letreros” och av den lokale arkeologen Antonio Gongorra Martinez . Den var då målad på en stenplatta. Det var under den här tiden, som Indalomannen blev symbol för Mojácar och hela Almeriaprovinsen. År 1998 förklarade Unesco ”Cueva de los Letreros” som världsarv. Det finns många andra grottor i området, där man har funnit tecken på att människor har bott under både stenåldern och bronsåldern.
Indalosymbolen
I ”Cueva de los Letreros ”finns det inga spår av att människor skulle ha bott där, men grottan kan ha varit i bruk i religiösa sammanhang. Vad gäller Indalosymbolen ska den föra tur med sig. Men bara om den ges som gåva. Vi såg Indalosymbolen både här i byn, på vägen upp och nere i vid havet i Mojácar Paya. Den finns att köpa på många ställen och anses ge lycka, välgång och och frid.
Lokalt hantverk. Många konsthantverkare och konstnärer har slagit sig ner i byn. Längst ner Idalosymbolen i olika storlekar.
Grottan – ”den unga gifta Marias grotta”
har en spännande historia. Grottan ligger precis vid busshållplatsen och visst tog vi oss en titt. Byn Mojácar hade drabbats av en pestepedemi och många dog. Men för att rädda människoliv så gick den unga, vackra Maria med på att gifta sig med en äldre trollkarl och bosätta sig i grottan. I utbyte skulle han, med en egentillverkad trolldryck kunna rädda byns invånare från pesten. Men trollkarlen fördröjde det hela för han trodde att väl människorna var botade från pesten skulle hans unga fru lämna honom. Maria bestämde sig då, en natt när maken sov, för att ta saken i egna händer. Hon gav sig en natt in i byn men en kanna fylld med den botande drycken och delade ut den till byns sjuka invånare.
Ingången till grottan
Maria återvände till grottan och fyllde kannan med ny dryck- Detta för att lura trollkarlen så han inte skulle märka vad hon gjort. Men tyvärr spillde Maria en droppe av denna dryck på sin hand och brände där ett stort hål. Och efter den händelsen har ingen sett vare sig trollkarlen eller Maria.
Välkomna tillbaka till Mojácar önskade några byinvånare oss när vi klev på bussen ner till havet igen-
Vårt besök i Mojácar Pueblo gick mot sitt slut för denna gång. Och vi slutade där vi började, med att beundra utsikten. Några bybor önskade oss också välkomna tillbaka tilll Mojácar. Och visst kommer vi gärna hit igen.
Påsken står för dörren.
För egen del är kvasten laddad med kaffepanna och annat så nu inväntar jag bara rätt vindriktning för att ge mig av till Blåkulla. Passar på att önska alla en Glad Påsk!
Så intressant att få läsa mer om den intressanta och fina byn Mojacar. Klart att det ska finnas en spännande sägen och byns förflutna.
Passar på att önska er det samma!
Kram
Byn har sin historia och med en sägen blir det än roligare. Och grottan finns ju. Mne vad som skett i den , det vet man ju inte riktigt.
Kam och trevlig skärtorsdag.
Underbart att resa din berättelse om den lilla vackra byn. Påskkramar till er båda från oss i regn (fast just nu tittar solen fram, men värmen…har de i Norden)
Vad trevligt att du var med. Och det finns ju många liknande byar runt om men lugnet är skönt ibland.
Lite mulet hos oss idag också men inget regn. Kanske i morgon…Är nu tillbaka i Torrevieja igen.
Många påskkramar till er från oss.
Påsken blir inte så mkt för oss jag jobbar, men åh så fint det är där, älskar deras keramik o dess färger 🙂 ser behagligt ut där maken tar en vilo pause o en öl så mysigt att strosa runt sådär …kram å tack igen o fin påsk
Nej, jag vet ju hur det är att jobba helger och gör det ju också. Men mig gör det inget. Vi har ändå så mycket tid tillsammans.
Vi har verkligen haft en fin minisemester på alla sätt.
Roligt att du var med oss. Tror du tyckt om hela resan.
Önskar dig också en fin påsk.
Kram!
Det SKA vara lite mystiskt med sagor och sägen. En fin liten by och trevligt att botanisera på egen hand.
Stor kram och trevlig skärtorsdagskväll!
Vi har verkligen haft några fina dagar och Mojacar bjöd på lite av varje. Sitter ute under markisen med ett glas cava och det är +18 och ett lätt sommarregn. Önskar dig en fin kväll. Stor kram.
Vilken fascinerande liten by och vackert läge – för att inte tala om fabel n
om Maria oh Trollkarlen. Älskar såna historier.
Undrar vad min geologmake skulle ha sagt om de två pyramidliknande skapelserna i näst sista fotot?
Man lär sej alltid något från dina reseskildringar. Det är därför jag alltid tittar in.
Korta resor ”hemikring” är oväntat intressanta.
Som du nog vet, så firas inte påsken mycket här i USA. Inga planer, men vi som är kvar
kommer att minnas min son, som dog 22 april förra året.
Ljuvliga tulpaner !!!
Vi hade en väldigt fin minisemester och att se sig omkring här i Spanien är alltid intressant och roligt. Jätteroligt att du hade nöje av att resa med oss. Ja, vi undrade just vad gällde dessa pyramidliknande skapelser. Men tyvärr lyckade jag inte få svaret.
Du är alltid så välkommen hit Ruth.
Här har vi nu inte heller så stora planer inför påsken men det är ju spanjorernas största helg så det är många processioner som äger rum-
Tyvärr äger de rum väldigt sent men kanske tittar vi på ett par. Vi har varit med övriga år här.
Bosse och jag önskar dig en fin påsk.
Även jag tycker att det här inlägget var kanoooooon! Precis som Ruth gillar jag sådana historier. Spännande att läsa. Å Mojácar är verkligen annorlunda och intressant
Sedan skrattade jag gott åt de så kallade vakthundarna. Alltså min man skulle kalla dom för ”football dogs”. Undrar vem och vad de ska avskräcka;-)
Kyrkan är minst sagt udda i denna vita by. Nästan en skönhetsfläck om jag ska vara ärlig. Den passar liksom inte in alls.
Interiören är ju typiskt katolsk och gräsligt kitschig om jag får säga så. Men otroligt väl underhållen. Å visst tar man Påsk på allvar i Spanien – tänker på utsmyckningen med Jesus som bär korset.
Indalomannen gillar jag skarpt. Hade nog bett min man att köpa en berlock där. Indalomannen påminner mig om det tidiga märket om avveckling av kärnkraften.
Stort tack! Vi fastnade helt klart både för byn, miljön och dess historia inklusive sägner och symbolen.
Vad gäller hundarna skrattade vi också gott. Inte avskräckte de oss men de fanns på plats här uppe i den gamla restaurangens lokaler- Tror att några britter blev lite avskräckta när de hoppade upp på staketet och skällde.
Tyckte också att yrkan kändes udda. Helt byggt i brunt tegel. Men kanske är det just för att den ska synas. Kyrkan var i mitt tycke ganska enkel för att vara katolsk. Tycker annars de brukar vara betydligt mer pråliga och påkostade. Men visst var den kitschig.
Indalosymbolen tycker jag också är fin och man såg den på många ställen. Den är vanlig i hela Almeriadistriktet och finns både på staket, byggnader och lite varstans.Den tillverkades också av konsthantverkare här i byn och i olika varianter.
Tack för en vacker och intressant rundvandring i den fina byn. Gillar också den ljusa och sparsamt utsmyckade kyrkan.
Önskar en Glad Påsk! Kram!
Byn är verkligen fin och nu var det inte heller så många besökare vilket kändes bra. Kyrkan kändes enkel mot många andra katolska kyrkor jag besökt och det tyckte jag om.
Önskar dig också en fin påsk.
kram!
Vilka fina bilder från denna vackra by! Vädret verkar det inte heller va något fel på! Ha en fortsatt fin fin påskhelg!!!
Tack! Byn är verkligen fin så här strosade vi runt länge. Och tur med vädret var det när vi var här
I Torrevieja är det ösregn idag och det lär fortsätta hela dagen. Men så kan det blir.
Önskar dig också en fin påsk.
Spännande och intressant med historia … speciellt den lokala när man är ute och reser. Tack för berättelser och fina bilder!
Hoppa resan till Blåkulla var bra och att du kom hem ordentligt! 🙂
Ha en fin långfredag!
Kram
Tack!Visst är det roligt att ta reda på mer om de platser man besöker oavsett om det är hemma eller borta. Och historia tycker jag ju om.
Resan till Blåkulla blev lite blöt för regnet kom så det blev ett kort besök. Träffade ett gäng andra kvasttrafikanter så vi slog följe hem.
Önskar dig också en fin långfredag.
Kram från ett idag regnigt Torrevieja.
Det är otroligt så många vackra byar det finns i södra Europa och nästan alla har en fascinerande historia. Att se bilder och läsa om dem är alltid lika intressant.
Du är dessutom suverän på att ta reda på och förmedla fakta om dina resmål.
Tack! Jag tycker alltid det är roligt att ta reda på lite mer om de platser jag besöker och ofta finns det en eller annan historia att berätta. Många byar påminner om varandra och särskilt där morerna haft sina fästen.
Önskar dig fina påskdagar.
Fina bilder!
Glad påsk 😀
Tack! Önskar dig också en fin påskhelg.
Tack! Önskar dig också en Glad Påsk.
Verkligen härliga bilder från vackra Mojácar igen! 🙂 Han Indalo fanns verkligen precis överallt. Han finns till och med här i Torrevieja – en bar/restaurang här i stan vid lokalbusstationen har det namnet. Dom har dessutom god pasta 😉
Ha en fortsatt Glad Påsk – trots vädret… 🙂
Tack! Ja, ni har ju både sett och upplevt den vackra byn så ni vet ju hur det ser ut. Kul med en restaurang med namnet Indalo här i Torrevieja. Får ta oss en titt.
Önskar er också en Glad Påsk men jag tyckte Blåkulla kändes rejält blött i natt. Tyckte jag såg dig kvasta förbi mig på tillbakavägen.
Tackar! Ja, du vet ju hur det ser ut här och har upplevt byn på plats. Vi blev väldigt förtjuste i Mojácar. Nu var det också ganska glest med besökare så ingen trängsel. Men kan tänka på att det nu under påskdagarna blir desto fler som kommer upp hit.
Kul med en restaurang som heter Indalo här i Torrevieja. Får ta oss en titt efter den.
Önskar er en fin fredag men vädret kunde har varit betydligt mer ”lysande”.
Vilken sorglig men vacker saga! Visst var den ganska fin, den gamla symbolen, men jag hade inte kunnat hejda mig utan köpt med mig den läckra ödlan och satt på min yttervägg, vilken färgklick!
Vacker och fridfull by, beror säkert på vakthundarna, haha. Om dom nu kan se något genom den hårmanen! Jag tycker de påminner om några fantasidjur ur Mupparna! Tack för den guidade turen, med den bästa ciceronen! Kram
Visst var den. Och att viljan att göra gott är viktig. Då som nu.
Dumt nog köpte vi vare sig ödlan eller symbolen. Ångrar mig. Men får vara mer alert nästa gång jag är iväg.
Vakthundarna var roliga och inte lätta att fotografera i solskenet- Var inte ens säker på att de fastnade på bild. Tänkte också på mupparna när jag såg dem. Och skälla kunde de.
Du hade gillat att strosa runt här med mig. Och här var tiden evig.Och det var så lugnt.
Kram!
”Sagor” eller legender hör till på något sätt och förgyller allting lite extra. Undrar vart Maria och trollkarlen försvann? 🙂 Keramikföremålen är så vackra och granna. Man vet att man är i Spanien när man ser sådant hantverk. Där sparas det inte på färg minsann.
Tack igen för fin guidning och berättarkonst!
Tack! Jag tycker det är roligt med en bys historia, både den mer historiska och den mer sägenbetonade. Funderade också på vad som hände med Maria och trollkarlen men de visade sig sedan aldrig igen.
Här i byn har många konstnärer och konsthantverkare slagit sig ner och en del av dem passade på när gamla hus och mark gavs bort. Roligt att gå runt och kika in in i olika ateljéer men där ville jag inte ta bilder. Kändes mer ”privat”.
grämer mig att jag inte köpte med en Indalo av något slag och något i keramik. Men kom helt av mig där vi strosade.