Konserten i lördags kväll med Helen Sjöholm och Malena Ernman i Dalhalla var huvudattraktionen på helgens resa men det blev också en del andra trevliga stopp. Att hitta bra matställen i trevlig miljö och som dessutom ligger hyfsat nära resvägen kräver mycket arbete och den resebyrå jag arbetar för är verkligen bra på att hitta ”pärlorna”. (ingår inte i mitt jobb.)
Ett trevligt lunchstopp på resan mot Tällberg blev det på Karlfeldtsgården i Karlbo, strax utanför Avesta, i Dalarna och det var här på Tolvmansgården som författaren- poeten Erik Axel Karlfeldt föddes och levde sina första 18 år. (Även i Sångs, i Leksand, finns en Karlfeldtsgård, en 1600-talsgård som Karlfeldt köpte som fritidsbostad senare i livet.)
Erik Axel Eriksson föddes här på Tolvmanssgården 1864 men fick i samband med att han tog studenten lämna gården som då såldes på exekutiv auktion. Många år senare, 1967, köpte Karlfelds son tillbaka gården och han i sin tur donerade den till Avesta kommun 1984.
Mangårdsbyggnaden- vinterhuset, är från slutet av 1700-talet och här bodde familjen på nedre våningen tillsammans med tjänstefolket under sena hösten och vintern. Övre våningen var till för festligare tillfällen.
Här i huvudbyggnaden finns ett café med lättare rätter, bakverk och goda smörgåsar. Plats finns att sitta inomhus och vill man förflytta sig bakåt i tiden går det fint att sitta en trappa upp och insupa miljön från Karlfeldts tid.
En av de stora salarna på övervåningen där det går fint att slå sig ner för en stund återvända komma till 1800-talet.
Karlfelts kombinerade sov och arbetsrum.
Ett vackert målat skåp var inpassat mellan den branta trappan upp och ett av rummen.
Vagnslidret finns kvar på gården och där finns en del gamla redskap bevarade.
Karlfeldt kom att efter studenten studera i Uppsala, men pengarna var ständigt en bristvara så studierna blev hackiga. I brist på pengar skrev han ett brev till dåvarande chefredaktören på Aftonbladet, Ernst Beckman, och bad om jobb och det blev en provanställning. I samband med denna byttes namnet Eriksson mot Karlfeldt. Jobbet på tidningen och olika insamlingar gjorde att Karlfeldt kunde avsluta studierna i Uppsala med en kandidatexamen 1892. Med en bred examen i botten fick Karlfeldt anställning på Djursholms samskola och passande nog var då Beckman, som fått sluta sin tjänst på Aftonbladet VD för Djursholmsbolaget som ägde skolan. Men skolan hade både flickor och pojkar som elever och rektorn, Viktor Rydberg, tyckte att Karlfeldt ägnade flickorna alltför mycket intresse så han blev uppsagd.
En byst av Karlfeldt finns i trädgården.
Redan före anställningen vid skolan hade Karlfeldt debuterat som poet men med ingen framgång alls. Men det skulle bli bättre. I början av 1900- talet kom en ny diktsamlingar som blev succé och Karlfeldt kom att sitta i Svenska Akademien från 1913 till sin död 1931. Nobelpriset i litteratur fick Karldelt för sin diktning 1931, efter sin död. (Karlfeldt fick inte nobelfriset för egen del utan för sin diktning.) Även Dag Hammarskiöld fick Nobels Fredapris 1961, också efter sin död. Numer är detta inte möjligt med postuma Nobelpris, reglerna ändrades, förtydligades, 1974.
En liten del av den trädgård som anlades på gården 1972 och med inspiration från gamla klosterträdgårdar och deras äldre arter av växter.
Sommarhuset är från början av 1800-talet och innehåller nu ett litet museum och här finns hantverksutställning och försäljning. Mysig trädgård att sitta i och njuta av en lunchsmörgås.
I ett av rummen här i huset föddes Erik Axel Karlfeldt och huset användes under den varmare årstiden av folket på gården just som ”sommarhus” och även en bagarstuga är inrymd här.
Vackra trasmattor tillverkade i trakten finns till försäljning –
liksom färgglada vantar och en hel del annat.
Ett väldigt trevligt stopp i fin miljö och där vänlig och tillmötesgående personal gav oss det där ”lilla extra”. Och nöjda fortsatte vi turen mot Tällberg.
Jag tackar för din ingående informarion om Karlfeldt? Alltid roligt att få reda på något nytt. Gillar dessa gamla gårdar som har tagits till vara och används som café och museum.
Det blev ett trevligt stopp och i verkligt fin kulturmiljö. Och vist är det roligt med dessa gamla gårdar som bevaras
och det är ju ett stycke svenska historia som finns här.
Trevligt att du tyckte om besöket här.
Åh,så fantastiskt & mysogt … ❤️
Mysigt hihi ……….
Ja, det var det verkligen.
Ja, det var det verkligen. Och jag samlar gärna på fina upplevelser för de piggar upp.
Vilka otroliga färger! Både i naturen och på vantarna, det gillar jag!
Jag också, färgerna blir så påtagliga och i detta ljus än mer.
Och jag köpte ett par vantar trots att det är mitt i sommarenoch gillade både färgerna och vantarna.
Jag gillar att se författarlyor som bevarats och öppnats för allmänheten. Det finns ju ett antal bara i Sverige!
Intressant info om Karlfeldt! Jag hette också Eriksson som ogift?
Och vilket häftigt och vackert skåp! Vantarna gillas också!
Visst är det trevligt att besöka dessa gamla författares ursprungsmiljöer och att för ett tag förflytta sig tillbaka i tiden.
Och extra trevligt att komma hit med både café och författarmiljö.
Vad gäller Eriksson så har både du och Karlfeldt detta gemensamt. Kul!
Hela miljön här på gården var fin och det blev ett bra stopp.
Läckert! Kakelugnen och det målade skåpet tar jag direkt. Båda skulle få plats här;-)
Trasmattor gillar jag faktiskt, även om de är totalt ute, men vi har faktiskt en 3,20 meter lång sådan i vår hall. Oooops, jag vet;-)
Vantarna har härliga färger, och jag hade nog köpt ett par. Jag menar de fanns ju orange, lila och limegröna varianter. Svårt att välja där;-) Förstår att du köpte ett par, för det hade jag som sagt också gjort:-)
Visst är det fint med dessa gamla saker och jag fastnade som du förstår för både skåpet och kakelugnen. Hos oss skulle de inte rymmas.
Trasmattorna var så fina och dte är ju verkligen ett hantverk. Och idag är de igen populära. Men å andra sidan har man ju saker hemma man gillar, vare sig det är ”modernt” eller inte. Jodå, jag jköpte vantar, oranga…..Men det var svårt att välja.
Ett trevligt stopp blev det här på gården.
Vilket trevligt stopp på den vackra gården!
Och så färgglada och uppiggande vantar där i korgarna!
Stor kram
Detta blev ett perfekt lunchstopp i j’ttetrevlig miljö. Och med goda lunchmackor och fint välkomnande.
Och vantarna blev man glad av att se, så ett par fisk följa med mig hem.
Stor kram och trevlig onsdag.
Vilket intressant och trevligt stop ni fick på köpet. Intressant läsning om Karlfeldt. Även om han är bekant så har kunskaperna bleknat en del sedan litteraturhistorian lästes… Otroligt vacker inredning och så fint att man bevarat det gamla. Ett bra sätt att göra historien levande!
Kram
Det blev ett väldigt trevligt stopp med god lunchmacka och i trevlig ”litterär” miljö. Jag hade också glömt en del om Karlfeldt
men friskade upp minnet innan resan.
Och det är fint med dessa gamla gårdar som bevaras för det är ju en del av vår historia och det på flera sätt.
Kram!
Jag blir alltid så glad när jag ser vackra färger tillsammans, som nu bilden med vantarna. Precis som när jag lyssnar på ett musikstycke som ger mig glädje. Trasmattorna är också så läckra! Intressant med historien om Karlfeldt. Lycka till med nya kameran! Nu kan vi förvänta oss ännu bättre bilder förstår jag. Inzoomade alltså. Du tar alltid så fina bilder, som är en fröjd för ögat. Kram!
Tack, för dina fina ord. Jag tycker det är roligt att fotografera och den nya kameran blir ett komplement. Får nu ta med båda ut och det går ju bra. Jag saknade en bra zoom och det har jag nu. Verkligen.
Kameran ger mig så många fler möjligheter än mobilen, men visst använder jag ibland den också men mest till instagram.
Ny resa norrut väntar på fredag och då blir det mer natur…
Stor kram och många tankar.
Det är så mysigt med alla dessa gamla hus med historia. Speciellt intressant är det med alla dessa ”författarlyor” som är öppna för allmänheten. Tack så mycket för den guidade turen genom karlfeldts liv och för tipset om ett eventuellt framtida besök. (jätteläckra vantar!!)
Visst är det fint att många av dessa gamla hus och gårdar är bevarade och att de är öppna för allmänheten. PÅ den här ”Karlfeldtsgården! hade jag inte varit tidigare, men roligt att se Karlfeldts uppväxtmiljö-
Och har du vägarna förbi är ett stopp här trevligt och caféet var så mycsigt med vänlig personal.
Vantarna fastnade jag för och ett par fick följa med mig hem.