Browsing Tag

visittorrevieja

Foto

Sticka – Veckans ord att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

21 april, 2020

Sticka är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild /och/eller/ text tolka det angivna ordet. Orden vi fått att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika men som har olika betydelser. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med. Jag har med ett par gårdagsfärska bilder där det handlar om hantverket stickning och de övriga bilderna är plockade från bildarkivet.

I Yanngshouområdet i södra Kina ser man runt flera sjöar "sockertoppsberhen" sticka upp just likt sockertoppar.  Här vid och runt  en av flera sjöar i södra Kina,  i Yanghshouområdet,  ser man “Sockertoppsbegen”  sticka upp just som sockertoppar. ( Ordet sticka  kan också användas när man pratat om att en sjö har ett visst djup.)

Ordet sticka

har mängder av olika betydelser och här var det enkelt att fritt spåna. Och eftersom stickning, i form av handarbete, inte tillhör min bästa gren så lämnar jag det till slutet. Men det finns med.

Sticka kan var en sorts pinne. Och att att äta med pinnar gör jag väldigt gärna när det kommer till den asiatiska mat där det praktiskt är lämpligt. Tyckte även att det var dags för barnbarnet Max (idag 10 år)  att testa redan i tidig ålder.

Max, inte två år fyllda och på besök här hos oss som då bodde i Peking. Hans tredje besök och dags för introduktion i  att äta med pinnar.

Och visst ger övning färdighet. Knappt ett år senare. Och besök på en liten “hålet-i väggen- restaurang.

Vi lämnar ätpinnarna och nu är det dags för att sticka rent kroppsligt. Ja, inte att försvinna. Inte ännu. I april förra året blev jag riktigt dålig när vi var i den spanska “stugan” och det blev nödvändigt med en sjukhusvistelse. Att jag sedan inte är så lätta “att sticka” var mer en utmaning för personalen än för mig. Och rejält stucken blev jag. Många kanyler skulle in i armarna både med “mat” (dropp) och antibiotika av olika slag.

På Quironsjukhuset i Torrevieja hamnade jag. Och här hade personalen rejält svårt att sticka mig. Mest besvärligt för dem. Jag är svår att sticka i armarna så det var en utmaning mer för personalen än för mig. Och det var svårt att få fäste för alla nålar. 

Fler stick skulle det bli.

Och nu i juli månad under en jobbresa till och längs Höga kusten. Jag klev vid det tillfället av stigen för att titta närmare på hjortron. Just då, stack det plötsligt till. En sticka från ett snår måtte ha tyckt om mig och nästlade sig fast i vaden.  Och den var verkligen både besvärlig och efterhängsen. Infektioner gav den och rejäla besvär. Men tiden läker ju de flesta sår så idag är det ett rejält ärr som är kvar som minne.

Här i Skuleskogen på Höga kusten och bland hjortronsnåren fick jag en sticka i vaden. En sticka som orsakade mig mycket sveda och värk. besvär och Här, bland hjortronsnåren, fick jag på något sätt in en sticka i vaden.

I slutet av augusti, här på väg med skärgårdsbåt till Gustavsberg, har jag fortfarande besvär av den sticka jag fick in i vaden i juli månad.Här i slutet av augusti 2019, på väg till Gustavsberg, har jag fortfarande stora besvär av den sticka jag fick in i benet i juli.

Sticka – Att tillverka något

som ett handarbete  har aldrig varit min bästa gren. Inget handarbetet alls egentligen. Lite märkligt kanske för min mamma och mormor och andra släktingar ägnade sig både åt att sticka, virka, brodera och sy kläder. För egen del såg jag inte behållningen av handarbete utan  var mer var intresserad av uteaktiviteter, lek och sport. Jag hade tom. svårigheter att få bli scout eftersom man då skulle stoppa strumpor. Och jag tyckte inte jag behövde det eftersom jag  fick skavsår av att ha stoppade strumpor. Så jag avstod scouterna till förmån för basketboll, gymnastik och fri idrott.

Rundstickor och stickor av bambu. Gårdagens bild från Åhléns. Äger inga stickor som man handarbetar med.

Även i skolan slapp jag redan som 11-åring syslöjden efter ett gräl med en syfröken-  Hon tyckte att jag var så dålig  att jag alltid fick välja garn och tyger sist. Hemma berättade jag om detta och mamma skickade med fina garner och tyger och då blev syfröken arg på det. Men jag hade en handlingskraftig mamma  och mormor som gick till Huvudsta skola i Solna, där jag gick, och kom överens med rektor om att det var bra om jag fick en paus från syslöjden. (Det hette så då)  Jodå, det gick bra och så fick jag jobba med att låna ut och sortera böcker i biblioteket i stället. Betalt fick jag också – 100 kr/termin. Dock återinträdde jag i syslöjden i klass 7. Med en annan och mer förstående lärare. Och jag blev godkänd när jag lämnade klass 9.

Jag har testat att sticka

   och jag har testat många gånger. Det blir inte bra och jag tycker inte det är roligt. Men vad gäller stickade saker, vad det än vara månde, har jag ändå alltid varit välutrustad.

Att sticka kan jag inte eller snarare har inte tålamodet. Men det hindrar mig inte från att ha stickade saker.

Här ett par stickade tröjor och ett par fantastiskt praktiska vantar. Vantarna är stickade i Peking och av en förälder. Observera att det både är en tumvantar och fingervante. Den lila tröjan köpte jag i Tibet och den är stickad till mig på beställning. Den vita och blå tröjan är nog sådär en 60 år och stickad av min mamma.

Ett litet urval av det jag har som är handstickat. Stickat av vänner, mamma,  mormor och skolelevers föräldrar.

Så till sist en bild med något jag nu kan längta efter. Möjligheten att sticka iväg.

Möjligheten att sticka iväg – Visst saknar jag den. Men trots allt en världslig sak i rådande tider.

 

Noterade nu när jag skrivit klart dagens inlägg att ordet “sticka” fanns med som ord att tolka förra året i juni. Och  då hade jag en helt annan tolkning där det handlade om att sticka ut.   Roligt att tankarna och associationerna går åt så olika håll.

 

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av  “sticka”

Spanien Torrevieja

Lovande novemberdag – Nästan molnfritt och många i rörelse

8 november, 2019

Gårdagen såg i  vädermässigt klart lovande ut. På morgonen fanns inte ett moln i sikte. Frukost på terrassen och sedan hade vi ett par ärenden av praktiska slag att ta oss an. Och med tanke på den spanska byråkratin så vet man inte på förhand hur det ska gå.  Hela dokumentmappen var med liksom pass  och vi var också rustade med gott humör, flexibilitet, tålamod. Jag dessutom med lite envishet. (Både är min bästa och sämsta egenskap.) Våra ärenden förlöpte över förväntan och vi satte fötterna i kurs mot havet och strandpromenaden.

Torsdagens morgon i torrevieja såg lovande ut vädermässigt. Inte ett moln i sikte.Torsdagsmorgonen såg vädermässigt lovande ut.  Inte ett moln i  sikte och tämligen blåsfritt.

Dagen började lovande

och fortsatte så. I princip. Vi hade uträttat våra ärenden i den centrala delarna av Torreviejao och fortsatte sedan ner till den fina strandpromenaden.Här var det trots att klockan bara var 12 en hel del människor i rörelse eller sittandes på bänkarna . Och det är här vid havet som den naturliga samlingspunkten. Detta gäller bofasta av alla nationaliteter liksom turister.

Vädret ser fortsatt lovande ut trots att ett par moln seglat upp på himlen. Vädret ser fortfarande lovande ut men ett par lätta moln har seglat upp på himlen.

Många lockas hit till strandpromenaden dessa fina dagar.

Vi satte oss ner för att se hur havet och hålen i stenarna samverkade till spännande mönster.

Vår favoritbänk var tyvärr upptagen så vi fortsatte längs havet en bit till. 

Längs stranden ser man då och då dessa sandkonstnärer. Otroliga skapelser och med mängder av fina detaljer. Och ständigt är det något som behöver fixas till.

Stränderna inne i stan lockar fortfarande en hel del besökare. Och här finns både de som badar, +20 grader i havet och de som föredrar strandlivet utan bad.  Många spanjorer träffas just på stranden och detta blir deras “var dags rum”.

Fortfarande, mitt på dagen, ser vädret lovande ut. Och Playa del Cura, en av stränderna inne i stan lockar många trots att det är november. Vädret ser fortfarande lovande ut och Playa del Cura, en av stränderna inne i stan, har många besökare även så här i november. Här är det också oftast lä. 

Vi traskar på en bit till och slår oss ner på ett av våra favorittapasställen, Ruta al Sur.Perfekt läge vid havet och med goda tapas. Man beställer tapas från en separat meny till det facila priset av 99 cent (ca 10 kr) och det finns många varianter att välja på. (Både “modernare varianter” och mer tradttionella tapas) Våra val blev brieost med tomatmarmelad, räkspett till mig och maken slog till på ytterligare en tapa med ost. Då blev valet chèvre , röstad lök och och serranoskinka.

 

Hur blev det då fortsatt med vädret? Jo, fram på eftermiddagen drog molnen ihop sig och det regnade i ca. 20 minuter. Sedan återtog himlen den blå färgen och både eftetrmiddagen och kvällen fotrsatte i det fina vädrets tecken. Dock lite svalt så ej fleecetröja kom på.

Resor i Sverige Resor utomlands

Det svänger snabbt

21 juni, 2017

Igår lämnade jag Torrevieja med flygbussen mitt på dagen för att en timme senare befinna mig på Alicantes flygplats och resa hem till Stockholm. Och jag kan inte annat än tycka det var skönt at mötas av en temperatur på +17 grader när jag landade strax efter klockan 19.  Spanien, som flera andra länder har haft ett par väldigt varma veckor och på en del ställen har det varit temperaturer på upp till +40 grader.  Inte njutbart i min smak. Inte alls. Men vädret kan man ju inte påverka var man än är.

Jag lämnade vacker bougainvillea utanför kvartersrestarrangen på vår Solskensgata och mängder av andra vackra färgglada växter. 

Min egenhändigt tillverkade limoncello silades innan jag åkte och befinner sig nu i det spanska kylskåpet upptappade på ett par flaskor. Givetvis skulle den avsmakas. Riktigt god och inte alls söt utan mer frisk men härlig citronsmak.

Det vackra blå Medelhavet och min vita bänk väntar på mig tills jag kommer tillbaka och det gör jag när det blir svalare.

Eftersom vi reser till och från den spanska sommar/vinterstugan tämligen ofta är det en klar fördel om resorna är smidiga. Plats bokar jag i förväg på resor på mer än två timmar och vid kortare resor inom Europa så sitter jag helst vid fönstret. Visserligen kan det kännsa lite instängt men en bokad plats vid en nödutgång ger mer utrymme och frihet så en sådan tar jag gärna- alternativt väljer jag en plats längst fram i planet där det också finns extra utrymme. (Visserligen får man vid nödutgångar inte ha några tillhörigheter hos sig under start och landning och det klarar jag mig utan.)

Strax efter “take off” och vi flyger norrut längs den spanska kusten. God sikt är det.

Drygt tre timmar senare. Snart i  Stockholm och här över Södermanland.

Motorvägen, E4-an syns tydligt och här en bit norr ocm Stockholm. Strax  landninga på Arlanda-

Imorgon ska jag ut på en ny resa över midsommar, en jobbrelaterad sådan, och  som går till trakterna kring norra Vättern. Välkomna att följa med.

 

 

 

 

 

Foto Resor i Sverige Resor utomlands

Sol

19 juni, 2017

“Det finns inga främmande länder – Det är bara resenärer som är främmande”; citat av Robert, Louis Stevenson (1859-94) Jag tror det är liknande med det mesta vi ser och upplever och det också helt oavsett var vi gör det.  Det främmande ligger ofta i vår egen rädsla, en rädsla som ofta bottnar i  det som är ovant.

Veckans ord att fritt tolka i ord och bild hos Sanna,gemsweeklyphotochallenge” är sol.

Solen finns oftast med mig, både till vardags och till fest – och på olika sätt. Även när den inte direkt är synlig kan den  finnas  och visst häder det att den fösvinner bakom mer eller mindre tunga moln, men inte för längre stunder. Ibland klagar jag på solens närvaro och tycker det är alltför varmt. Och sedan flera år tillbaka tål  jag heller inte att utsättas för direkt solstrålning. (Har fått alldeles för mycket av detta i yngre år.) Men jag fångar gärna solen och kan göra det på mitt sätt.

Soluppgång på Ålands hav .

Strålande sol i Torrevieja i mars månad.

Stockholms skärgård och solen börjar dala.

Boracay, Filippinerna, och ett bad i den vackra solnedgången. Minnesvärt!

Solnedgång på Boracay, Filippinerna – och jag minns så väl att jag även då befann mig i det ljumma havet.

Det finns många olika solar i mitt liv och där döttrar, barnbarn, make och vänner lyser upp genom att finnas. Att också få vara hyfsat frisk, uppleva möten, få/ta till vara/nya erfarenheter och upplevelser och njuta av tillvaron som den är ger mycket ljus och sol.  Men i en annan form än det runda klot som också lyser och som är nödvändig för allt liv.

Äldsta barnbarnet Max strålar. Bild tagen av AS Viberg.

Lillebror William tre år strålar i kapp med storebror.  Bild tagen av AS Wiberg.

 

 

Skyltar Spanien Torrevieja

Semesterkänsla

18 juni, 2017

Kvällarna här är helt ljuvliga och det är då orken finns att ge sig ut på promenad och gärna kombinera den med en sen middag  när solen dalat och senare slå sig ner  på någon av restaurangerna/barerna vid den långa fina  strandpromenaden för att insupa atmosfären. Ett stort nöje är bara att sitta och se vad som händer runt om. Och kvällen blir lätt sen. Folklivet är är underhållning i sig och strida strömmar av människor, från de yngsta till de äldsta, passerar eller sitter på någon av de alla bänkar som finns. En del tar sig ett kvällsdopp i solnedgångeen.  Många barer/restauranger finns längs strandpromenaden och platserna fylls upp snabbt tropiska kvällar.  Men med envishet och uthållighet går det att få en plats på en av favoritserberingarna. Ansolut semesterkänsal

Valet för restauranger för våra middagar varierar men oftast är inte den bästa maten att få längs med restaurangerna med ett strandnära läge. Men visst finns det undantag. Och sedan beror det ju på vad man vill äta och eget tycke och smak. För vår del undviker vi de mer “skandinaviska restarurangerna” och trivs bättre bland de mer spanska eller internationella. Här utgör den norska restaurangen “Mundo Pequeño, på CallerMarcelina 44 ett undantag, och hit kommer alla nationaliteter och äter, tyvärr dock inte många spanjorer. Maten är suverän och här finns det alltid mycket att välja på och med vackra uppläggningar och serviceinriktad personal. (Restaurangen har ingen egen hemsida men finns rekommenderad på Tripadvisor. )

Idag är det söndag, skyltsöndag  som bloggvännen BP förvaltar och mina skyltar denna vecka går  i lite semestermood. Håll tillgodo!

Varmt var det igår kväll när vi gick på vår kvällsvandring.

En liten lunch/picknickväska tog vi inte med men jag såg som gjort det. 

Tydlig info om att vare sig parasoller eller solstolar får komma ner på stränderna mellan 02 på natten och 08 på morgonen. Vet att några blev bötfällda förra året då man bokat plats i “första linjen” mot havet och sedan inte var på plats. Undrar om det är kö ner till stranden vid sju för att sedan springa ner med sina saker. Skulle vilja se hur det ser ut.

Vackert kvällsljus och vi valde att slå oss ner på “Keeper´s” efter en god middag för att bekvämt i en soffa titta på både hav och ljuset. 

Sofforna och stolarna närmast strandpromenaden är reserverade för de som önskar något att dricka. Matgäster hänvisas till  matborden lite längre in. (Dock utomhus och fortfarande med god spanutsikt.) Här på Keeper satt vi länge. Ofta träffar man på vänner eller bekanta här som passerar. Så även igår. Extra roligt  var också att några av mina bloggläsare kom fram och hälsade.

Samling vid och på bänkarna. Efter någon timme fann härs inte en ledig plats att uppbringa.

Solen försvinner ner i väster och statyn “Hombre del Mar” – mannen från havet, får lite svalka i kvällningen när han tittar ut över havet.