Browsing Tag

vinter

Stockholm

Snön ligger vit på marken, träden och taken.

4 februari, 2019

Vinter är det och nu har även huvudstaden fått sin beskärda del av den. En hel del snö har fallit och termometern har med berott mod tittat ner en bit under nollan. Visserligen lyser snön upp och även solen gör sina tappra försök att blidka oss med några klena strålar. Och visst går jag ut på mina promenader. Men de har fått bli kortare för visst tar det på krafterna att både se till att hålla sig på benen (väldigt isigt underlag på sina ställen) och att pulsa fram i snön i den snålblåst som i all fall var påtaglig här igår.

Södermalm och kajen vid Norra Hammarbyhamnen. Snön har lagt sig som ett vackart vitt täcke. På kajen utanför vårt hus är gång och cykelbanan hyfsat plogad så det går bra att ta sig fram.

Snön

ligger som ett vitt täcke över både marken och träden. Och träden ser ut som spöken i varierande former som viftar med sina armar/grenar.  Fascineras av att snön ändå ligger kvar på grenarna trots att det då och då kommer rejäla vindpustar.

Vattnet här i Hammarbykanalen är bräckt, en blandning av Östersjöns lite salta vatten och Mälarens sötvatten. Och detta gör att det tar längre tid att här bilda is. 

Jag tar min runda längs Årstaviken, Mälarens vatten och här är det alla årstider många som väljer att promenera. Men jag är tämligen ensam denna söndagseftermiddag. Annat var det för några veckor sedan. Kanske är det sporten på tv som lockar.

Här har Mälarens vatten, skymtar bakom trädgrenarna, frusit till is.

Snön ligger vackert i centimetertjocka lager på trädgrenarna. Hur kan den hålla sig kvar?Funderade över hur snön kan hålla sig kvar på trädgrenarna i blåsten. Och det i ett par centimeter tjocka lager.

Längs Årstaviken ligger flera koloniområden och i sin vinterdräkt såg se helt annorlunda ut . En del av de små stugorna syntes nästan inte. Här är det verkligen en del land och med storstaden några hundra meter bort.

En del av Eriksdals koloniområde i rejäl vinterdräkt. (Ligger en kilometer västerut från  vår bostad.)

När jag tillryggalagt närmare 4 kilometer lämnade jag Årstaviken och klättrade uppför mot det mer pulserande stadslivet på Ringvägen. Och snö finns det gott om på taken.

Snö finns det förstås även på taken. Och här var det skottning som pågick. Jodå, säkerhetslina fanns.

Nästan hemma

Jag glider ner längs Östgötagatans backe. Trottoaren är ren isbana och gatans snö utgör visst bromsande underlag. Bilarna är rejält insnöade och jag är tacksam att vi inte har någon. (Vi har haft bil men de flesta år vi bodde här på Söder så hade vi tursamt nog garage)

Här har ägaren börjat den mödosamma framskottningen och skrapningen av bilen.

Mycket att skotta.

Jag går genom “vår” fina park, Tullgårdsparken. Folksamhuset skymtar i bakgrunden. Det är alldeles stilla.

Hemma igen! Visst kan det vara fint med vinter! Ombyte förnöjer. Ofta är vi i den spanska sommarstugan delar av vintern och där är det då mer som svensk vår eller försommar. Men i år så väntar, om lite drygt en vecka, vår långresa till varmare trakter, Sydamerika, där det  visserligen blir svalare ju längre söderut vi kommer i Chile men ändå med temperaturer som inte lär gå under tio plusgrader

Hemma!

Stockholm Trevligheter

Mars – den första vårmånaden är här – Men var är våren

1 mars, 2018

Mars, den första vårmånaden har gjort entré. Men våren känns inte direkt påtaglig. Snarare har “herr och fru Bore” bestämt sig för att stanna ett tag till och bidrar med både mer snö och kyla, så på en hel del platser i Sverige. Kanske var månaden mars mer en rekommendation inför vårens ankomst bara i vissa delar av Sverige.  Längre norröver brukar ju vintern vara “fram till påska” och även efter det.

Mars månad är här, men våren känns avlägsen. Hammarbykanalen har varit isfri denna vinter, men nu i slutet av februari var det dags. Hammarbykanalen, på Södermalm, är en del av Östersjön och den har varit isfri hela vintern till fram till slutet av februari. Isen kom lagom när våren skulle göra entré- 

Mars är här. Första vårmånaden? Eller...

För egen del  klagar jag inte för jag har bara varit hemma i snö och kyla i en vecka. Och vädret rår en inte på. Men att önska är ju fritt och som många andra önskar jag vår och mindre kyla. Kanske blir det i fortsättningen olika månader för de olika årstidernas ankomst och beroende på var i Sverige man bor. Jag bara lekte med tanken.

Sedan några år tillbaka för vi en pendlande tillvaro   mellan Stockholm och den spanska sommarstugan i Torrevieja och trivs med det.  Och vi  pendlar när lusten faller på. Oftast varvar vi med en månad på varje ställe, utom sommartid, då Sverige lockar.  (Visserligen är jag pensionär men har en del reserelaterade jobb som jag verkligen trivs med och ibland för dessa mig hem till Stockholm några extra gånger. En del  jobb kan göras helt oavsett var jag befinner mig och det underlättar.)

Gårdagens godbitar

Gårdagen hade en del värmande godbitar med sig. Enligt almanackan var det den sista dagen på vintermånaderna. Och vinter var det.

Gnistrande snö, klarblå himmel och -10 grader. Absolut vinter i Stockholm. Här Tullgårdsparken, bakom våra hus. 

Jga försökte ana lite vår i luften och möjligen kunde koltrastarnas sång inge visst hopp. Men tveksamt! Rejält klädd gick jag norrut, tvärs över Södermalm, 2 km, för att i Chokladfabriken inhandla en “Pralinvandring”, i form av en chokladask .

På vägen till Chokladfabriken stötte jag på flera takskottare. Bra att långa istappar och snö tas bort så man inte drabbas av obehagliga huvudbesvär. 

Och praliner fanns det av nästan alla slag. Man fick även provsmaka små bitar. Men se den sak jag tänkt att köpa fanns inte. Den vänliga expediten meddelade att “pralinvandringsasken” hade strykande åtgång . Alla praliner där i asken görs och packas för hand så det tar ju sin tid. Men jag fick beställt en ask som ska hämtas i nästa vecka. Återkommer då.

Stort urval av handgjorda praliner som man kan köpa styckevis. (Finns även de som inte innehåller socker. )

Bättre lycka hade jag på bokrean. Tre böcker hade jag sett ut i katalogen; “Tiggaren” av Sofie Sarenbrandt är en deckare och eftersom jag läst fler av hennes böcker fick den följa med hem. Boken handlar om tiggare i Stockholm  som faller offer för en psykopatisk seriemördare.  Åsne Seierstads bokTvå systrar” tar sig an frågan om varför radikaliseras muslimska ungdomar som växer upp i väst. Föräldrarna får beskedet att deras försvunna döttrar är på väg till Syrien. “När livet börjar” av Lucy Dillon -en roman som handlar om att börja om på nytt i livet. HUr en liten gest av vänlighetkan ge ringar på vattnetoch föändra livet för många.

Den fjärde boken

“30 år av tystnad”  – Mitt liv i skuggan av mordet på Olof Palme, en nyutkommen bok av Anna Hage. Mordet på Olof Palme, den 28/2- 1986, har ju nu aktualiserats på nytt genom både tv-programmet “Uppdrag granskning” och den nya Palmeutredningen. Anna Hage kom som första person till olycksplatsen oc det av en slump. Hon såg från en bil att någon var skadad och låg på Sveavägen i Stockholm och ville hjälpa till. Hon försökte rädda livet på en person hon då inte visst vem det var. Denna händelse och medisdrevet efter det hela har påverkat hela hennes liv. Och något tack, ens ett samtal,  från Lisbeth Palme eller från den familjen har hon aldrig fått. Man kan undra varför. Har idag börjat läsa boken och återkommer med en recension.. Spännande läsning!

Mars är här och är så välkommen. Men gärna lite mer vår, önskar i alla fall jag. Och det är ju min födelsedagsmånad så jag gör som vännen Ama och firar hela månaden. (Hennes månad är oktober)