Browsing Tag

Stadsmuseet

Skyltar Stockholm

Skyltsöndag – Med en skyltkavalkad från det gamla Stockholm

12 maj, 2019

Söndag! Dags igen för en trevlig och rolig”Skyltsöndag” tillsammans med  bloggvännen BP och många andra. Här är det  skyltar av olika slag som gäller. Och med väldigt fri tolkning. Idag blir det gamla skyltar från veckans besök på Stockholms stadsmuseum. Dock nytagna.

Skyltsöndag med Stockholmstema blir det. En bra början på Skyltsöndag med Stockholmstema.  I Stadsmuseets reception finns ett stort urval av litteratur som handlar om Stockholm. En del med snarlika titlar.

Skyltsöndag med en skyltkavalkad

från 1500-talet och fram till 1950. Håll till godo.

Reformation pågår!

Och detta innebär att den medeltida katolska kyrkan i Sverige, mellan åren 1527 till 1600 omvandlas, till den evangeliska – lutherska kyrkan. Reformationen markerar att medeltiden är slut i Sverige och att Vasatiden börjar, Reformationen kom i gång när kung Gustav Vasa, under Västerås Riksdag 1527, började förstatliga den katolska kyrkan. Orsaken till reformationen var flera, men en viktig anledning var att bli oberoende av påven i Rom, den katolska kyrkans överhuvud. Att sedan svenska staten ville ta pengarna från den rika kyrkan och använda dem till annat, bl.a. krigföring var också en viktig anledning till reformationen. I samband med reformationen kom även  Gustav Vasas bibel  till, den första svenska översättningen av bibeln. (Den var tidigare skriven på latin) Och denna översättning kom att få  stor betydelse för utvecklandet av det svenska språket.

Reformation pågår blir en bra inledning på denna Skyltsöndag“Reformation pågår” blir en bra inledning på denna Skyltsöndag

 

Vi hoppar 300 år framåt i tiden.

I Stockholm kom det på 1800-talet att växa upp många olika bryggerier i stan. S:t Eriks bryggeri grundades 1859 av två bröder, Johan Gotlob och Carl Christopher Brusell och hette från början Brusells Bryggeri AB.  Senare blev namnet Stockholms Bryggeri AB.  Så småningom trängdes det svenska ölet undan till förmån för det nya som  tyska, bayerska, ölet. En tysk bryggmästare från just Bayern, Fans Heiss, introducerade detta och grundade senare Hamburgerbryggeriet.

Konkurrensen på ölbryggarfronten ökade liksom ölkonsumtionen och fler bryggerier kom till. På 1870 talet lanserade bryggeriet ett öl som fick heta just S:t Erik och det ölet blev en stor framgång. I och med det ändrade  bryggeriet också sitt namn till S:t Erik och kom att bli Kunglig Hovleverantör. I början av 1900-talet var “sagan” slut för själva bryggeriet men ölnamnet levde kvar ett bra tag till innan det försvann. Men 2010 återuppstod ölnamnet, S:t Erik igen och finns numer till försäljning.

S:t Eriks öl har gamla anor och passar vär i en denna Skyltsöndag med gamla anor. S:t Eriks öl har gamla anor och passar fint in dagens Skyltsöndag.

Skyltsöndag och 1900-talet

Bar och mat – men hur var det med att få ta del av endast alkoholhaltiga drycker. Förr, runt 1920 och fram till 1960-talet fanns det mjölkbarer. Ordet i sig kommer från engelskans “milkbar” och detta var en enklare restaurang med självservering men utan tillstånd att servera alkohol,

Så här kunde en skylt se ut från just en “mjölkbar”.

 

“För att få beställa alkoholhaltiga drycker måste kroggäster beställa mat. Därför serverade vissa restauranger en billig maträtt som inte var till för att ätas. Samma rätt kunde då serveras flera gånger till olika gäster.”

En beställning kunde på enklare restauranger vara – två vita, en brun och en la paloma, duva på spanska/italienska. Alltså två snapsar, en konjak och en duva. Men duva menades att maten flög ut och in i köket utan att ätas

Skyltsöndag med en kuriosaskylt. Tänk, vilken uppfinningsrikedom för att kringå bestämmelser. Skyltsöndag med en “kuriosaskylt”. Vilken uppfinningsrikedom!

Bostadsbristen var stor även då.

Idag räknar man med ca 700 000 personer i olika bostadsköer i Stockholmsområdet. Så bostadskö är inget nytt fenomen. 

Matvaror

För egen del minns jag inte att jag sett detta medelhårda bitsocker av standardkvalité och inte heller “mimosa”- specialtvättmedel. Måtte ha varit före 1950-talet

 

Däremot minns jag i stort sett innehållet i denna trådkrog.

 

Och tänk när tv – apparaterna gjorde entré. De första i mitten av 1950- talet och då fick även en del matvaror och andra produkter namn där just ordet tv- sattes framför. För egen del kan jag inte minnas någon tv-soppa, men en tv-kanna hade vi, en sorts termoskanna för kaffe. Tv -soffor såldes. Rejäla saker, där hela familjen skulle få plats. Själva teven var  jättestor och klumpig. Och ibland var den  placerad i ett skåp med dörrar som ibland också rymde både radio och grammofon. En hel möbel.

Visst har tv- soppan sin plats i dagens Skyltsöndag.Visst har tv- soppan sin plats i dagens Skyltsöndag. 

 

Fler ”söndagsskyltare”  finns här!  Titta gärna in!

Stockholm

Stockholmshistoria på Stadsmuseet – En fortsättning

10 maj, 2019

I veckan besökte jag Stadsmuseet i Stockholm som öppnat på nytt efter några års renovering. Ett trevligt besök där en stor del Stockholmshistoria berättas,  tiden från 1500-talet och fram till 1950-talet. Igår gav jag ett smakprov  på  utställningen, från 1500 och fram till 1700-talet och där fortsätter jag idag den historiska vandringen.

Vi från Stadsmuseet ner mot Gamla stan. Ett verkligt stycke Stockholmshistoria för det var här Stockholm grundades på 1200-talet.Vy från Stadsmuseet ner mot Gamla stan. Verklig Stockholmshistoria,för det var här Stockholm grundades på 1200- talet. 

Gatan

Under 1700-talet rasade pesten i Europa och den nådde även Sverige och Stockholm. För att förhindra att pesten skulle nå Stockholm blev utlänningar förbjudna att komma hit.  Men pesten hade inga gränser. Den kom hit och många dog, Man räknar med att ca. 22 000 människor blev begravda på pestkyrkogårdarna, alltså 1/3 av stockholmarna. Sedan kom 1800-talet och då hade Stockholm den högsta dödligheten i Sverige. Människor bodde trångt och vatten hämtades i brunnar som låg bredvid soptippar och kyrkogårdar.

När koleran drabbade Stockholm förstod man bättre än när pesten huserade, att sambandet mellan epedemier, smitta och dåligt vatten var stort. Allmänna vattenledningar och filter för att rena dricksvattnet gjorde stor nytta liksom att avloppsledningar grävdes ner och latrintunnor forslades ut ur stan för tömning. Stockholm blev en renare stad och dödligheten minskade kraftigt.

Mer Stockholmshistoria. En gatubild från mitten av 1800-taletMer Stockholmshistoria. Gatubild från Stockholm i mitten av 1800-talet.

Ett vattenledningsrör i trä från mitten av 1800-talet.

I ett barnhus

kunde föräldralösa barn få bo och arbeta från det de var sju år gamla. De fick lära sig ett hantverk och arbetade i barnhuset för kost, kläder och logi och varannan dag fick både flickor och pojkar gå i skolan men i övrigt inte lämna barnhuset. När de fyllt 12 år “åkte de ut” och fick i fortsättningen klara sig själva.

Mer stockholmshistoria. Ett "barnhus" där föräldralösa barn mellan 7 och 12 år kunde få bo och arbeta ,Mer Stockholmshistoria. Ett “barnhus”  låg på Drottninggatan i Stockholm och här bodde barn fram till slutet av 1800-talet då  byggnaden jämnades med marken.

Industristaden

Alltsedan Stockholm grundades har staden vuxit och här har arbetskraft och kunskap utifrån betytt mycket för utvecklingen.  I slutet av 1800-talet flyttade hundratusentals människor från landsbygden till Stockholm. Jordbruket gav inte längre tillräckligt med jobb och Stockholm erbjöd arbetstillfällen. Villkoren var ofta usla och hårda och tillvaron blev inte så lyckosam som man tänkt sig.  Detta har verkligen författaren Per Anders Fogelström skildrat bl.a. i sin “Stockholmsserie”.

Många, man räknar med att ca. 30 000 stockholmare,  mellan 1880 och 1930 emigrerade till Amerika för att få ett bättre liv-

Kanske den packning som skulle med antingen till Stockholm eller till Amerika.

Stadsbarn

Livet som barn i Stockholm var hårt vid sekelskiftet 1800-1900-talet. Föräldrar arbetade och större syskon fick ta hand om de mindre och ofta drev de runt på gatorna. Spädbarn blev sjuka av dåligt blandad välling eller mjölkersätttning och många dog i olika magsjukdomar.

Men det fanns också rika stockholmsfruar som organiserade välgörenhet för att ge fattiga barn mjölk och mat.  Även en förening, “Mjölkdroppen”, bildades 1901 på Södermalm i Stockholm. Här kunde mammorna hämta kontrollerad komjölk till sina barn. Barnkrubbor, där små barn fick vara när föräldrarna arbetade, fick också sin ranson av mjölk och mjölken var viktig.Välgörenheten på detta sätt var viktig fram till 1930 då olika insatser från samhället delvis ersatte välgörenheten.

 

Mjölkflaskor i olika varianter.  På dessa “Mjölkdroppscentra ” fanns också en våg så att man kunde följa upp barnens vikt.  Från 1940- talet kom barnavårdscentraler att ersätta “Mjölkdroppens” verksamhet.

En hel del Stockholmshistoria har jag upplevt. Och när jag sedan kom ut på “Ryssgården” med mängder av byggnationer och människor på gång så blev kontrasterna påtagliga. Men jag konstaterade nu som jag så ofta gör att “allt var  inte bättre förr”.  Är man i Stockholm så tycker jag det kan vara värt en extra omväg för att titta in på Stadsmuseet och ta del av just Stockholms historia. Och det är gratis entré.

Stockholm

Stadsmuseet i Stockholm – En historisk resa del 1/2

9 maj, 2019

Stadsmuseet i Stockholm har nyligen öppnat efter flera års renovering och i går bestämde jag mig för att gå hit. De tidigare  murriga och trånga utrymmena har blivit större och ljusare och en luftig känsla infinner sig. Ett besök här är att göra en resa i tiden och i Stockholm. En historisk resa med början på 1500- talet och som slutar runt 1950.

Utsikt från Stadsmuseet mot Ryssgården, Slussen , restaurang Gondolen och kajen vid Stadsgården.Utsikt från Stadsmuseet mot “Ryssgården”, Slussen, restaurang Godolen och kajen vid Stadsgården.

Sadsmuseet

ligger vid Slussen, på Södermalm, i Stockholm och platsen framför museet heter Ryssgården. Namnet i sig kommer från att i huvudsak ryssar bedrev handel  här i mer än 200 år. Här sålde köpmännen främst pälsvaror, lin, hampa, talg och vax i små träbodar som låg tätt och brandfaran var stor. Handeln bedrevs främst under de isfria månaderna och i samband med att det kom så många ryssar till Stockholm byggdes också en ortodox kyrka här.

Pälshandlare vid Ryssgården, platsen framför Stadsmuseet. Pälshandlare vid Ryssgården, platsen framför Stadsmuseet

Entrén till StadsmuseetEntrén till Stadsmuseet.

 

Entrén till museet är gratis och så alla dagar i veckan. Museet ordnar olika förelläsningar, stadsvandringar, seminarier och en hel del annat och Stadsmuseets hemsida ger bra information om detta liksom om öppettiderna.

Jag har genom en kostnadsfri app som Stadsmuseet “gett ut”  vandrat i Per Anders Fogelströms fotspår på Södermalm. En vandring som rekommenderas om man vill veta mer om både Fogelström och Södermalm.  Jag valde att dela upp vandringen i två dlear och den finns beskriven här och här-

Alldeles vid entrén finns en bokhandel med mängder av olika böcker och skrifter som på olika sätt belyser Stockholms historia, både den mer moderna och den väldigt gamla.

Här såg jag Per Anders Fogelströms böcker “Stockholmsserien” och även översatta till engelska.

Stockholm ändrade utseende

i och med att Gustav Vasa blev kung 1528 och reformation som han satte i gång. Rivningen av katolska kyrkor och kapell satte i gång. Eftersom detta var en orolig tid med krig bestämde Gustav Vasa att teglet från kyrkorna skulle kinna bli en bra grund för att bygga vakttorn, försvarsanläggningar och murar. Soldaterna behövde utrustning och detta sammantaget med alla nya försvarsbyggnader gav många nya jobb. Så till Sverige kom människor från andra delar av Europa för att arbeta.

Stockholm var på den här tiden en ganska liten stad och husen stod tätt och var till stor del byggda av trä. brandfaran var stor.   Kungen fattade beslut om att många trähus skulle bort och mindre brandfarliga stenhus skulle ersätta dem.

Gustav Vasa svävar symboliskt i luften och håller ett vakande öga på Stockholm och Sverige.

Det brinner

En stor brand startade den 19 juli år 1759. Det började brinna hos en fiskhandlare på Södermalm. Branden spred sig snabbt och eftersom det var sommar var det torka och vattenbrist och elden blev svår att släcka. Över 300 hus brann ner. även efter denna brand ändrades gatorna så att de blev bredare och fler husen byggdes upp och nu i sten. Elden var viktig för att få lyse, för matlagning och för olika yrkesgrupper men också farlig. Så efter den omfattande branden här blev det strängare regler för hur eld fick användas.

 

1700-talet

Stockholm och Skeppsbron var Sveriges handelscentrum och härifrån avgick största delen av de varor från Sverige som skulle till övriga Europa-

Men 1700- talet blev också konstens och teaterns århundrade. Teatern och operam kom att bli kärlekens, dramatikens och fantasins värld-

Teatern blev viktig på 1700-talet.

Fortsättningen kommer i morgon. Välkomna med!

 

Stockholm

Mobilvandringen i Stockholm fortsätter

6 juli, 2017

Min vandring runt östra Södermalm i författaren Per Anders Fogelströms fotspår fortsätter och  appen jag laddat ner till mobilen, Tempus Fugit” leder mig runt. Stadsmuseet i Stockholm tillhandahåller appen gratis under sommaren och jag låter mig villigt tas med runt östra Södermalm, det blir sammanlagt 15 stopp  som behandlas i 15 kapitel och där varje kapitel är mellan tre och åtta minuter långa. (Första delen av vandringen skrev jag om den 3/7.)

Per Anders Fogelström var en stor humanist och engagerad i många olika samhällsfrågor och var starkt engagerad i Förbundet för religionsfrihet som var föregångare till Förbundet humanisten. Att kyrkan skulle skiljas från staten var en viktig fråga för Fogelström och så skedde år 2000.  Borgerliga begravninga och borgerliga vigslar  som alternativvar andra viktiga frågor och Fogelström har skrivit de vigsellöften som idag ofta används vid borgerliga vigslar.

Per Anders Fogelström var en stor opinionsbildare och tillsammann med bl.a journalisten – krigskorrespondenten- och författaren Barbro Alving, Bang, och författaren Sara Lidman arbetade han aktivt för att Sverige inte skulle bli en atomvapenmakt, vilket var tänkt i slutet av 1950 – talet. Opninionsbildningen gav resultat och 1968 tog regeringen och riksdagen tillbaka beslutet. Jag hör detta berättas för mig när jag sitter i Stig Claessons, “Slas” park här på östar Södermalm.

Parken fick detta namn 2008 när författaen som bott invid parken i nästan hela sitt liv avled..

“Slas” – författare, illustratör och konstnär var en mycket god vän till Fogelström och har illustrerat flera av hans böcker.

Karta över delar av Södermalm. Stig Claessons park är den lilla gröna fyrkant som är utmärkt norr om Vita Bergen.

Jag går vidare söderut och stannar till vid Borgmästargatan och ser Sofia Kyrka uppe i Vita Bergen framför mig. I detta gula hus startade Per Anders Fogelström, då 16 år gammal tillsammans med vänner “Sofia småklubbar”, en sorts fritidsgård på östar Södermalm. Sofia kyrka ägde lokalerna och dessa fick lånas kostnadsfritt. Här samlades under åren närmare 1000 ungdomar i åldrarna 10 -15 år och olika aktiviteter erbjöds alltifrån idrott, till teater, film, högläsning, konst och poesi. Här höll Nacka Skoglund till och det var här hans fotbollsintresse väcktes.

 

Borgmästargatan 11, huset som under många år var en stor fritidsgård på östra Södermalm.

Sofia kyrka uppe i Vita bergen syns vida omkring, 46 meter över havet.

Jag tar mig upp i Vitabergsparken“Vitan” eller Vita bergen, kärt barn har många namn, ett område som är kulturreservat sedan 1956. Nuvarande namet tillkom så sent som 1967 och tidigare var detta “Hvita Bergen”. Namnet vet man funnits sedan början av 1800- talet och kom till för att berggrunden här är så ljus. Kråkberget vet man var beteckningen på berget under 1600- talet. I slutet av 1800- talet var var detta område ett av Stockholm absolut fattigaste och har skildrats i bla. Röda rummet av Strindberg. Även Per Anders Fogelström syftar på Vita Bergen i boken “Vita bergens barn”. I boken berättas om de nästan bortglömda åren i svensk historia i början på 1800-talet och fattiga människors livsvillkor.

Vitabergsparken är ett stort friluftsområde med både dansbana, en friluftsteater, ett café, musikpaviljong, lekytor och stora grönområden och många Stockholmare njuter här uppe av de vackra omgivningarna och utsikten över Stockholm.

Jag sitter på en parkbänk på en för dagen ganska öde friluftsteater, lyssnar och ser mig omkring.  Det är alldeles tyst, men i juli och augusti blir det mer liv och aktivitet. Stockholms Parkteater erbjuder många föreställningar och det är gratis. I sommar kan men bla. se Babben Larsson, hyllningsöreställning till Cornelis Vreesvijk, dansteater, “Vegas i Vitan” med Carl Dyall och Rennie Mirro och Richard Wolff.  Teatern här  kom till 1954 och när det är föreställningar  vilket det är ganska ofta sommartid byggs en rejäl scen upp.

Musikpaviljongen är från början av 1900- talet.

Ett café mitt i grönskan. Fint att slå sig ner här och bara njuta av all grönska en fin sommardag.

Jag stannar till och slår mig ner på gräset vid de gamla husen Bergsprängargränd och lyssnar vidare. Just detta område i Vita bergen var ju så fattigt och eländigt och om jag blundar kan jag se framför mig hur tillvaron kunde te sig.

Jag har kommit till promenadens slut, gått ner från “Vitan” och lyssnar på det sista kapitlet “I kvinnoland”.Fogelsröm var omgiven av kvinnor i sin närhet, starka kvinnor som kämpat hårt och Fogelström har  beskrivit kvinnorna i sina böcker som”stötttepelare”. Redan när han skrev boken “Sommaren med Monika” 1953, en bok som sedan blev film i Ingmar Bergmans regi, beskriver han monika som en fri och självständig kvinna. I “Stadsserien” är det Emeli som står för godhet, mod och styrka liksom hennes mamma Lotten och mormor Johanna. Just de vårdande egenskaperna är viktiga i samhället och för en bättre värld . Kvinnors utsatthet i Stockholm  har beskrivits och hur de fått ta de smutsigaste och hårdaste arbetena t.ec som “mursmäckor” . Ett jobb där de fick klättar högt upp på stegar med tunga murbrukshinkar och ge till murarna som stod där upp och bara murade. I Stockholm var prostitutionen omfattande och även dessa kvinnors villkor har beskrivits i flera av Fogelströms böcker. Jag har börjat läsa om hans böcker, böcker som jag läste både i min ungdom och läste om i tidig vuxen ålder, men det är dags igen. Och även läsa fler av Fogelströms kvnnoskildringar t.ex “I kvinnoland” och “I en borg av tystnad”, böcker jag inte tidigare läst.

Hemma har jag en bokskatt att bläddra och läsa i, en bok skriven av Per Anders Fogelström som jag fått av Ruth i Virginia .  Boken är helt unik och där finns mängder av de bilder som Fogelström ritat i samband med att han skrivit sina böcker men bilder som inte publicerats där. Stort tack, Ruth! Boken ger mig så mycket glädje.

 

 

Stockholm

Mobilvandring i Stockholm

3 juli, 2017

I en av Södertidningarna, Södermalmsnytt,  hittade jag häromdagen förslag till en littterär mobilvandring där  författaren, journalisten, Stockholmsskildraren, miljöaktivist, opinionsbildaren och fredsaktivisten Per Anders Fogelström är huvudpersonen. Promenaden tar en runt på östra Söder och man får veta mer om Fogelström, hans sätt att se på Stockholm och vad som drev honom i sitt arbete.

I samarbete med Stadsmuseet kan man under sommaren ladda ner en gratisapp, “Tempus Fugit”  och där finns en karta, introduktion och ljudberättelser om Fogelström. Vandringen består av 15 kapitel som är kopplade till 15  platser på Södermalm som var viktiga för Fogelström.  (För att kunna lyssna måste man vara på plats och följa vandringen.) Så idag har jag gjort en givande  vandring i Fogelströms fotspår och hoppas ni vill följa med.

Stadsgårdskajen

Vandringen strtade vid Katarinavägen i Stockholm, alldeles ovanför Fotografiska museet och Stadsgården där Finlandsfärjorna och en del kryssningsfartyg lägger till. Här ser man inloppet till Stockholm och denna sjöväg skulle Per Anders Fogelström komma att ta många gånger och han sågs ofta stå här senare i livet och blicka österut.

Per Anders Fogelström föddes i Stockholm 1917 men kom sedan att bo i Helsingfors, Petrograd i Ryssland, tillbaka i Stockholm och sedan vidare till Viborg i Finland – innan det på nytt blev Sverige, så att byta land blev en vana.  Fogelströms pappa arbetade för ASEA men hade förskingrat pengar för dem under flera år och flydde till Tyskland där han han fick jobb som säljare. Familjen var skuldsatt och Per Anders mamma valde skilsmässa och att flytta hem 1922 till Stockholm med de båda barnen och det trots osäker ekonomi.  Pappan försvann ur familjens liv och flyttade vidare till Amerika med en ny kvinna.

 

Monumentet restes här 1977 och är gjort av Liss Eriksson.

Nästa stopp i vandringen blev högre upp på Katarinavägen vid minnesmärket La Mano, “Handen” till minne av de svenskar som kämpade för demokratin  och dog i det spanska inbördeskriget, 1936-1939 och av de ca 500 svenskar som var med dog nästan 200 personer. Fogelström menade att “en enda människa kan göra skillnad genom att använda sin röst” och detta var något han själv gjorde i många sammanhang.

“Fjällgatan är väl idag den här stadens vackraste gata. En gammeldags smal gata som drar fram längs bergskantenmed kullerstenar närmast husmurarna och med lyktor som sträcker sig ut från husen”. (Fogelström)

Början av Fjällgatan.

Längs Fjällgatan finns de gamla miljöerna bevarade från 1700-talet med hus som är timrade och panelade och har långsidan mot gatan . I förlängneingen av huset finns ofta ett plank med port in till gården och på gården fanns ytterligare hus, dass, bodar, stall och ibland även i bagarstuga. I mitten av 1700-talet började Falu rödfärg komma och den grå trästaden blev röd. Mot slutet av 1700- talet målades också trähusens fasade i ljus oljefärg för att efterlikna de finare stenhus som fanns i andra delar av stan än Södermalm.

Sista Styverns trappa.

En brant trätrappa leder från Fjällgatan upp till Stigberget och fick 1967 det nuvarande namnet. Tidigare hette trappan Mikaels trappgränd efter Stockholms bödel Mikael Reissuer. Trappan bytte namn för namnberedningen i Stockholm tyckte att denne Mikael med både gata, trapp och kvarter uppkallat efter sig  fått tillräckligt med uppmärksamhet.  En annan anledning var också att man ville återta namnet Sista Styverns trappor som i början av 1800- talet ledde ner från just Fjällgatan till Stadsgården där båtarna låg och till krogen med samma namn, Sista Styvern. Det var här sjömännen tog ett sista glas innan de tog sig hemåt och det var lätt att även här spendera sina sista styvrar, pengar.  (Även i Göteborg, i Majorna finns Sista Styvern)

I slutet av Fjällgatan ligger Per Anders Fogelströms Terrass med härlig utsikt (om vädret är fint) över både  Stockholm och dess inlopp-

Vy från Fogelströmsterrassen in mot Gamla stan, City och Skeppsholmen – till höger. (Det var där alla båtar till Gotland runt låg )

Fjällgatan 30, huset där Per Anders Fogelström bodde från 1964 och fram till sin död 1998, ett gammalt hus som byggdes i mitten av 1700-talet av tröjvävaren Anders Berg och som är väl bevarat.

Som en av våra mest kända  Stockholmsskildrare har Per Anders Fogelström kanske  blivit mest känd för Stadsserien, romanerna om Henning och Lotten och deras släkt som beskriver livet i Stockholm mellan åren 1860 och 1968.  Stockholm och främst Södermalm skildras  från mitten av 1700- talet och hundra år framåt i Fogelströms “Barnserie” , där barnens situation belyses.  I “Vävarnas barn” beskrivs barna arbetsförhållande och liv på Barnängens klädesfabrik 1749-1779 . “Krigens barn” utspelar sig mellan 1788 och 1814 och skildrar genom stockholmarnas ögon de år då Sverige deltog i olika krig och hur barnen hade det. “Vita Bergens barn” är en fortsättning på på Krigens barn och utspelar sig mellan 1821 och 1860 och skildrar fattiga människors liv i en tid av politisk oro. Här möter man som läsare de människor som förekommit i de övriga böckerna och om deras efterkommande.

Fortsättning följer.