Browsing Tag

söders höjder

Stockholm

Söders höjder med Åsöberget – Fint bevarat kulturreservat

12 januari, 2019

Gårdagens promenad slutade vid på kajen före Danviksbron och där vek jag av upp mot en av Söders höjder, Åsöberget. Så nu befinner vi oss i ett kulturreservat. Och här fortsätter promenaden. Även idag med Per Anders Fogelström med i tankarna och även den gamla serien/filmen “Söderkåkar”. (Begreppet kulturreservat infördes 1999 och avsikten var att bevara och vårda  miljöer och områden som anses viktiga för just bevarandet och skyddandet av vårt kulturhistoriska arv. I Sverige finns idag dryga 4o kulturreservat.

Kvastmakarbacken på Söders höjder är ett väl bevarat kulturområde-Här halkar jag ett steg framåt och tre steg bakåt på väg uppför Kvastmakarbacken. Och upp kom jag.

Dagens promenad från kajen vid Mandelparken och upp på Åsöberget till Lotsgatan.

På en av Söders höjder – Åsöberget

Området har sedan 1956 varit ett kulturområde som ägs och förvaltas av AB Stadsholmen. ( Ett dottterbolag till Svenska Bostäder) Och på husen finns en liten vit skylt som talar om detta. Är man högst upp på Åsöberget befinner man sig 37 meter över havet och kan ha en fin vy över Stockholm. (Det finns fler berg på Söders höjder och Skinnarviksbergen, på västra Södermalm kan ståta med  att den högsta punkten är 53 meter över havet. Och dit ska vi ta oss en annan dag. )

Södermalm var fram till vikingatiden en ö, Åsön, som genom landhöjningen mer och mer växte ihop med landskapet söderut. Det namnet kom av as-ås , från åsen som gick genom Stockholm och tvärs över Södermalm, Stockholmsåsen. När så Hammarbykanalen kom till på 1930-talet blev det på nytt en ö. Och namnet Södermaln kommer från slutet av 1200- talet då området kallades “Suthermalm”. Namnet Åsön användes in på 1600- talet och går igen i namn som just Åsöberget och Åsögatan.

Ett av husen längs Kvastmakarbacken. (Detta är hyresbostäder som man kan ställa sig i kö till. Men kön är lång.

Kvastmakarbackens namn kommer troligen av att det i något av husen på berget bott en kvastmakare. Husen är från 1700-talet och har vårdats så att deras ursprungliga utseende bevarats och de höga plåtskorstenarna (syns på första bilden) har bevarats . Från Kvastmakarbacken leder en lång, brant trätrappa, Kvastmakartrappan,  ner till  vattnet och hamnen. Mer om området har jag berättat om här  och då var det sommar och grönt.

På en av söders höjder, Åsöberget. Vy mot Hammarbybacken och Hammarby SjöstadUtsikt mot Hammarbybacken på andra sidan Hammarby sjö och kanalen.

Åsögatan

tar vid och även här finns de gamla röda trähusen från 1700-talet fint bevarade på ena sidan gatan och på den andra ligger 4-5 våningars bosdadshus från början och mitten av 1900-talet. Och längre västerut på Åsögatan finns hus byggda i slutet av 1990-talet. Verkligen en kontrasternas gata. Här, på Åsögatans äldre delar, hade konstnären Carl Larsson sin ateljé och han och hand fru Karin bodde här ett tag på 1880- talet när de km tillbaka från Paris. Även Albert Engström bodde i ett av dessa hus och det var här hans karaktär “Kolingen” växte fram. I husen här var trångboddheten generellt stor och man räknade med i genomsnitt sju personer bodde i varje rum. (Sängplatser hyrdes ut.)

Åsögatans östra del och innanför planken finns fler små hus.

En del av Åsögatan i slutet av 1800- talet.

Hus och människor

Namnen på kvarteren på Åsöberget och gatunamnen har getts efter dels vad människor här jobbade med och dels efter de fabriker/industrier som fanns, t.ex. kvarteret “Tjärhovet” . Namnet kommer från 1600-talet och den tjärhov som fanns här. En tjärhov är en lokal där  vatten togs bort från tjära och sedan kokades till beck.

Här uppe på Åsöberget bodde varvsarbetare och deras familjer och även andra som hade anknytning till sjön och sjöfart. Detta ser man tydligt när det kommer till gatunamnen.  Bostadsnöden under 1800-talet gjorde att människorna bodde trångt och slitaget på husen blev stort. Förfallet fortsatte en bra bit in på 1900-talet och inte förrän 1956 fattade kommunfullmäktige i Stockholm beslut om att husen skulle renoveras. I många fall hade förfallet gått så långt att nya hus fick byggas av gammalt material som hämtades både från Stockholmstrakten och från andra delar av landet. De renoverade husen blev moderniserade med värme, vatten och el och planlösningarna ändrades så att husen och tillbyggnaderna blev större.

Ovanför Skeppargränd syns tydligt skylten som visar att det är AB Stadsholmen som förvaltar huset. Här kvarteret “Tjärhovet”

Skeppargränd.

Lotsgatan.

En vandring här på  Söders höjder, idag Åsöberget, kan rekommenderas. Och tänk att denna miljö finns bevarad bara några hundra meter från den brusande huvudstaden.

 

Stockholm

Picknick med bokklubb på Södermalm

8 juni, 2018

Gårdagen bjöd på en trevlig  “mixed kombo” där bokklubb  med “The Beijing Ladies  och picknick i  Vitabergsparken på Söder fint förenades. (Vi träffades under åren vi bodde i Peking och bokklubbade även där.) Och det soliga vädret bidrog förstås som stämningsförhöjare. Det har blivit lite av en tradition att jag någon gång under den varmare årstiden ordnar en bokpratarpicknick på Södermalm som kombineras med en promenad i omgivningarna. För något år sedan var det Fåfängan här på Söder som fick besök av oss och nu alltså Vitabergsparken.

Dagens picknick i Vitabergsparken. Dagens picknick smakade bra.  Diverse kallskuret och olika sallader serverades tillsammans med vin.

Picknick med bokprat 

Vitabergsparken är ett stort friluftsområde på Söders höjder i Stockholm och många söker sig hit. Sommartid ger Stockholms Parkteater olika föreställningar  här på en scen och dessa är alltid välbesökta. Några gånger har jag här sett och lyssnat till Rikard Wolf och det har varit verkligen minnesvärda kvällar. Och en av förra årets höjdpunkter här var när “Vegas” kom till “Vitan”.

Vtabergsparken på Söder i Stockholm. Ganska tomt på bänkarna i vitabergsparken denna torsdag vid lunchtid.

Mat och bokprat går fint att förena. Vanligtvis har vi med böcker som vi lånar till varandra men med tanke på dagens promenad och mat vi bar med oss fick böckerna stanna hemma. Men bokpresentationer och boktips  blev det ändå.

Boksamtal pågår.

Några av de böcker som presenterades eller som vi pratade om var;” Ensamhetens språk” av Jan Philipp Sendker och av samma författare “Viskande skuggor”. Vidare Malin Giolitos nya bok “Ett barn”, “Vargens tid” av Elisabeth Nemert och “Stockholm då och nu” av Johan Lindberg.

Och fina boktips fick vi med oss.

Måsrapport

Picknick vet jag inte direkt om måsarna i grannskapet har. Men äter gör de och skrikande samtal för de och det gäller inte bara måsarna med ungar på granntaket. Tycker de är högljudda överlag. Måsungarna har växt sedan förra gången de var med på bild – så mat får de. Och kanske är de snart flygfärdiga och flyttar. Hoppas.

Måsmamman vaktar sina ungar och tar då och då turer för att skaffa mat. Ungarna verkar äta en hel del…

När jag zoomar in dem så kan jag inte låta bli att tycka att måsungarna har vis charm.