Browsing Tag

Slussen

Stockholm

En byggarbetsplats – “Guldbron” och Slussenområdet

3 april, 2020

När man lite från ovan blickar ut över vår huvudstad verkar det som om hela stan är en endaste byggarbetsplats. Byggkranar och omdirigeringar av innerstadstrafiken har vi nästan vant oss vid. Men för oss som går eller cyklar så vet man knappast från en dag till en annan var det går att ta sig fram. Så för att se det hela mer positivt så kan man ju i varje fall säga att det är omväxlande. Ombyggnaden av Slussen har vi nu mer eller mindre följt sedan 2015 då det såg ut så här. Och visst går det framåt. Igår var vi på plats och  tittade vi närmare på vad som skett både med “guldbron” och arbetet i övrigt.

Vi från Katarinavägen över "guldbron" och Stockholm. Ser ut som om stan är en gigantisk byggarbetsplats. Vi står en bit upp på Katarinavägen som är avstängd för biltrafik och blickar ner över Stockholm. Känns som om hela stan är en gigantisk byggarbetsplats.

En stor byggarbetsplats

ligger framför oss. Här, rakt ner, finns de olika hållplatserna för  bussarna som går österut till Nacka och Värmdö. Och detta är halva bussdepån som är provisorisk.  Resten ligger “närmre” och kom inte med i bild. Många bussar och busslinjer är det. “Guldbron” – bron som ska förbinda Södermalm med Gamla stan är till viss del på plats. Gamla stan  reser sig bakom bron och till vänster skymtar stadshuset. Till höger om stadshuset ligger Ridddarholmen och Riddarholmskyrkans torn reser sig över nejden. Allra längst bort skymtar byggkranar och de höga husen i City. Mycket om och tillbyggnad där också.

Start och mål hemma på kajen vid den röda “pluppen”. Även denna gång gick vi efter vindriktningen och tog högervarv via Åsöberget och Katarinavägen ner till Slussen.

I anslutning till den nya Slussenområdet ska det byggas en ny bussterminal i Katarinaberget som ska vara klar 2023.

Katarinaberget är också en rejäl byggarbetsplats. Här ska den nya busstreminalen stå färdig 2023. Katarinaberget, alldeles nära Slussen, är också en byggarbetsplats. Här ska en stor bussterminal stå färdig 2023. Och nu sprängs det för fullt. Sprängmattor är uppsatta.

Vi går vidare och efter att ha trasslat oss ett par varv genom virrvarret av bussar och tagit ett par hissar upp och ner så hittar vi en liten skylt där det står “Gång och cykelväg mot Gamla stan.” Så den följer vi.

“Guldbron”

kommer att ha tre körbanor och det mellersta sluttar för att kopplas till Söder Mälarstrand för att kunna nå E4 norr och söderut  och till Stadsgårdsleden för att kunna ta sig med bil österut mot Nacka och Värmdö. Man har även planerat för en ev, kommande spårvägstrafik. Bron har nu en gyllene färg men kommer att få en än mer guldigare nyans när den är klar. Just färgvalet har jag funderat på och kan inte tycka att just guld är den färg som bäst passar in på en bro mellan Södermalm och Gamla stan. Ett svar på just färgvalet är att de ansvariga tycker att färgen är behaglig och fint passar in färgmässigt med husen i området. “I den känsliga stadsmiljön”.  Nåja…Man kan tycka olika.

Guldbron har vi sett när den ankom Stockholm i mars.  Därefter har vi, från ovan, sett den delvis på plats.Från Men detta är första gången vi går under den.

Bron håller på att monteras och jag är på väg under den. Och att det är en byggarbetsplats märker man förvisso. Bron är en stålkonstruktion  tillverkad i Kina i ett stycke och på uppdrag av Skanska,  huvudentreprenör för bygget. Bron håller på att monteras  på bropelare. Och att detta är en byggarbetsplats går inte att ta miste på. Är här på väg under bron. 

Här är jag under bron. Höjden varierar mellan 1 m, på Gamla stans sida och 7 meter på Södersidan.

Från och genom denna  byggarbetsplats

ska vi ta oss över mot Gamla stan. Inte helt enkelt. Men några skyltar finns som visar vägen.

Här passerade vi på väg mot Gamla stan. Observera övergångsskylten till vänster i bild i “hålet” där går man eller cyklar in.

Hela Slussen området är en stor byggarbetsplats. Här jobbar man med bron. Hela Slussenområdet är en stor byggarbetsplats  och olika jobb pågår. Här är det jobb med bron som pågår.

Inte helt lätt att hitta rätt väg här. Men man ser och märker avspärrningarna.

Bra att det är skyltat. Maken fotograferar både “guldbron” och jobbet som pågår och det  genom stängslen.

Gång och cykelbanor under “Guldbron”. Och inte direkt så inbjudande just nu.

Vi går genom tunnlarna över till Gamla stan men tar sedan vägen ovan jord tillbaka igen till Söder.

Ovan jord, uppe på Slussen, kan  man via titthål följa både vad som händer med bron och själva ombyggnaden av området. Just nu är det många olika stora gropar. Men kanske är allt klart 2025. (Guldbron är tänkt att komma i bruk i augusti i år. )

Vi tar Götgatan en bit på hemvägen innan vi svänger in på Östgötagatan som tar oss hem till kajen igen.

Götgatan torsdag eftermiddag. Ganska folktomt torsdag eftermiddag. Men den vassa vinden gör nog sitt till .

 

Stockholm

Ett kinesiskt skepp kom lastat med en “guldbro”

12 mars, 2020

Igår var det så äntligen dags att här i Stockholm se när ett skepp från Kina, Zhen Hua 22,  kom lastat med en “guldbro”. En bro som i ett stycke fraktats från Shanghai. En resa som gått  via Suezkanalen och Biscayabukten anlände alltså hit i går. Transporten var planerad att ta omkring sju veckor men drog ut på tiden. Mycket p.g.a. hårt väder. Start från Kina var i den 3/1 och planerad ankomst till Stockholm den 8/2. En resa på sju veckor. Men tidsmässigt  blev den betydligt längre.

Ett kinesiskt skepp kom igår lastat med en "guldbro" . En stålbro som ska bli huvudbro i det ombyggnaden av Slussenområdet i Stockholm.Ett kinesiskt skepp kom igår till Stockholm  lastat med en “guldbro”. En stålbro som ska på plats i den pågående ombyggnaden av Slussen i Stockholm.

Ett kinesiskt skepp – Zhen Hua 33

gled i går klockan 14 in mot Stockholm.  Och många var det som gett sig ut för att se guldbron, stålbron, anlända. Detta ska komma att bli Slussenområdets nya huvudbro.  Bron och dess konstruktion är en komplicerad historia och jag länkar till en artikel där man får veta det mesta i teknisk väg.

Guldbron, en stålbro, har på uppdrag av företaget “Skanska” tillverkats i Kina. Bron i sig är rejält tilltagen med sin längd på 140 meter, bredd 45 meter och vikt 3 700 ton. Och Zhen Hua 33, fartyget som står för transporten, är  också en rejäl konstruktion  med ett långt och lågt latsdäck  på 185 meter meter och har en bredd på 43 meter. (Den totala längden är 227 meter) Fartyget har  Vad som är extra praktiskt är att Zhen Hua 33 kan sänka lastdäcket en bit under vattenytan och det  möjligör på/avlastning både av ett annat fartyg, en oljeplattform  eller annan flytande last. Och sedan kan fartyget höjas igen.

Vi tyckte att det vore roligt att se fartyget glida in i Stockholm med den dyrbara lasten och tog oss en promenad längs kajen för titta.

Vi går längs kajen, passerar Danvikstullsbron. En sträcka vi ofta går när vi traskar runt hela Södermalm, en sträcka på drga 10 km. Men hit till Danvkstull och  det mysiga caféet Boul& Berså, på andra sidan bron styr vi ofta stegen en skön vår, sommar eller höstkväll.  Ett bra tips om man är i Stockholm. 

Så är det dags

eller i varje fall nästan. En hel del människor har samlats för att titta  när skeppet med guldbron ska passera.

En en hel grupp förskolebarn står uppe på berget och här uppifrån  ser man också bra

Kryssningsfartyget Birka Stockholm och en Vaxholmsbåt ligger före fartyget med “guldbron”

Nu så! Zhen Hua är på väg in mot Stockholm.

Här är det. Inloppet till Stockholm. Ett kinesiskt skepp med en "guldbro". Här är det! Efterlängtat av byggarna. Ett kinesiskt skepp med gyllene last. Guldbron. Och ombord har men en svensk lots som säkert manövrerar det stora fartyget.

Många passagerare var ombord på Vaxholmsbåten Ramsö. Perfekt för  för att komma nära och se både fartyget och guldbron.  (Bron ska här i Stockholm få en starkare guldfärg)

En del av besättningen. De ser säkert fram emot att leverera lasten.

Ett kinesiskt skepp är inte direkt en vanlig syn i inloppet till Stockholm. Här är Zhen Hua nästan framme vid SlussenEn del olika följebåtar som polis, Sjöräddning, bogserbåtar och även en del fritidsbåtar syntes i sällskap med Zhen Hua.  Och det är ju inte direkt en vanlig syn i inloppet till Stockholm med ett kinesiskt skepp. I varje fall inte av den här storleken.

Och vad gör man inte för att få till en bra bild.

Nästan framme vid Stadsgården och Slussen. 

Här Skeppsbron som går längs vattnet och med Gamla stan bakom. Många kranar och byggpontoner är det.

Så var det förtöjningen av skeppet. Många var inblandade.

Bl.a. PEAB bistår.

Många och kraftiga tampar för att ordna med förtöjninge. Men så ligger då ett kinesiskt skepp med en "guldbro" på redden utanför Slussen. Många och kraftiga tampar. Och efter en hel del organisation så ligger nu ett kinesiskt skepp med en guldbro rejält förtöjt

Själva “guldbron”

ska nu lastas av och komma på plats. Jobbet, som jag förstått det,  kommer att starta i kväll så hoppas på att snart  få se bron på plats.Den bro  som alltså ska sammanbinda Södermalm med Gamla stan.  Men arbetet med att bygga om Slussen kommer att pågå i ytterligare många år.  Och jag följer det på olika sätt varje vecka.

Så här ser Slussenområdet, en av byggarbetsplatserna ,ut just nu och området har förändrats en hel del under åren.

På “Gondolen”- Katarinahissen såg jag den här skylten.

 

 

Stockholm

Vad tittar du på egentligen? Mycket! En hel del finns att se

9 november, 2017

Gårdagens promenad blev en lång historia, både vad gäller sträcka och innehåll, hela 12kilometer. Men jag gick absolut inte den kortaste sträckan för hade jag gjort är sträckan sex kilometer.Jag startade på Östermalm, redan där blev det en del att fundra över. Tänk att denna stadsdel fram till början av 1800-talet var en smutsig del av Sockholm där det mest bodde fattiga. Mycket har hänt där. Jag snirklade mig genom och runt i City, sedan en tid stor byggarbetsplats.  Fortsatte mot och genom Gamla stan, förbi Slussenområdet, också en rejäl byggarbetsplats,och hem till Södermalm. Många stopp blev det och jag fick ett par gånger frågan “vad tittar du på egentligen”.

Jag går längs Kungsgatan och tittar på juldekorationerna.Kungsgatan i City har redan fått upp sina juldekroationer och butikerna överglänser varandra vad gäller juldekorationer.

Ja, vad tittar jag på egentligen

Sergels torg och glasobelisken, här passerade jag i söndags och då med buss. Nu stannade jag till för att titta närmare. Mycket närmare. Och kranarna kämpade i kapp med obelisken om att ta höjd.

Glasobelisken vid Sergels torg tittar många påGlasobelisken ser lite ensam ut där den står mitt på Sergels torg som är en rejäl byggarbetsplats.  Även Kulturhuset/Stadsteaterns fasad renoveras.

Jag fortsätter Drottninggatan söderut och stannar till en stund på Riksbron och tittar bort mot stadshuset innan jag kommer in i Gamla stan. Här är det lugnt idag men jag lämnar “turiststråket” på Västerlånggatan och går upp i Prästgatan.

Stadshuset sett från Riksbron. 

Här Prästgatan i Gamla stan med sina fina hus. Och tänk om dessa kunde berätta sin historia.

Och så plötsligt fick jag syn på den, Fågel Fenix. Den bara fanns där ovanför porten till ett hus. Och varför tittar jag just på den. Jo, jag läste en artikel i Expressen om den och ville både se den här i Gamla stan och veta mer om varför den finns här.

Fågel Fenix

Fågel Fenix är en mytisk fågel och var en helig fågel i hos forntidens egyptier och den finns med på skilda sätt i olika kulturer . Den mytiska Fågel Fenix liknade en örn och hade röda och gyllene fjädrar. Den Fenix jag såg (såg flera efter en del letande) var i svart järn och det var inte helt enkelt att ensse att det var just Fenix, där den satt högt uppe på väggen.

Ett försäkringsblag, Stockholms stads brandförsälkringskontor, Skandinaviens äldsta, grundades 1746 och de hus de hade försäkrade märktes med detta märke. Så om det skulle börja brinna i kvarteren så räddades först människor i hus som hade Fågel Fenix märket.  Och över märket satt en kungakrona.Dessa hus var ju försäkrade. Och bränder i Gamla stan var förr i tiden väldigt vanliga. Fågel Fenix som symbol förknippas också med eld.

Ett av de Fågel Fenix märkta husen jag såg i Gamla stan. Här på Präsgatan.

Slussen, ytterligare en byggarbetsplats.

En hel del har jag skrivit om Slussen här och med tanke på allt eftersatt underhåll så behövdes ju en rejäl ombyggnation och upprustning. Hela området är nu allmänt rörigt och man vet inte från en gång itll en annan var det ä rtillåtet att gå, cykla eller ta sig fram med bil. Jag går ju här ofta men det hjälps inte. Det som gäller ena dagen gäller inte nästa. Men om sådär en 10 år ska det nog vara klart. Eftermiddagen har övergått i tidig kväll och jag får titta mer en annan dag. Mycket spännande återstår att se.

Skylten sitter vid Slussen är både passande och befogad för här finns en hel del att titta på.

Fönster i olika höjder finns för att de som passerar, stora som små, ska kunna se hur arbetet fortskrider.

Utan tittfönster ser det ut så här. Stadsgården och kajen där Vikninglinjens och Birkas Finlandsbåtar lägger till.

Även idag kommer jag att ha mycket att titta på  för det är en stor resemässa i Stockholm, Travel News Market så jag kombinerar lite jobb med att se och titta på resor . Spännande och roligt!

Tittar in till er  under kvällen för dagen är välfylld.

Stockholm

Förvandling

10 mars, 2017

Södermalm är en gammal stadsdel och har alltsedan medeltiden haft viss bebyggelse men här var marken  i första hand tänkt till att förse stadens invånare och tillresande med betesmark till sina djur.

Jag har under dagen vandrat både längs Söders äldre och yngre delar och det spännande att se det man tidigare sett, men med andra ögon, när man har lite historia med sig.

I mitten av 1300-talet byggdes med tillstånd av påven ett kapell, Maria Magdalena kapell på östra delen av Hornsgatan och där Maria Magdalen kyrka ligger idag. Kapellet var det första tecknet på att en kyrkoförsamling bildats på Söder. (Då Åsön)

Maria Magdalena kyrka. Här på kyrkogården finns Evert och Astri Taubes familjegrav.

Husbyggandet på Södermalm kom igång i mitten av 1500-talet och slottsfogden fick då i uppgift att planera enklare bostadsområden och byggandet och inflyttningen tog fart. Den gamla landsvägen mellan Uppland och Södermanland gick tvärs äver Södermalm, från dagens Södermalmstorg vid Slussen, (Karl Johanslussen)  till Skanstull och kallades för både Göta landsväg, Genvägen och Stråkgatan. Detta var ju vägen som ledde till Götaland.  Idag är namnet på sträckan Götgatan.

Dagens Södermalmstorg. Ett torg som från början hette Malmtorget.

Under 1600-talet ökande befolkningen kraftigt i Stockholm och det bestämdes att det skulle bli ordning på gautnätet. Efter en storbrand på Stadsholmen”, Gamla stan, kändes det mer än angeläget. Vid överfarten från Stadsholmen byggdes ett stort torg, idag Södermalms torg.  Torget användes periodvis också som avrättningsplats under 1600-talet men det  upphörde då torget blev utgångspunkt för hur riklinjerna för gatusystemet skulle dras. Eftersom Södermalm var så bergigt var det svårt att få till fyrkantiga kvarter och räta gator men goda försök gjordes.

Slussenområdet byggs om för att all trafiken ska flyta på bättre och beräknas vara klar ca 2025.

Området runt Slussen har  sedan invigningen 1935 varit föremål för diskussioner men när den kom till så var Stockholm inte den biltäta stad som den kommit att bli.  Biltrafiken i stan har konstant ökat och diskussioner har i många år förts om att göra något åt saken. Startsträckan till beslut har varit lång och under tiden ansvariga funderat så “glömdes” underhållet av Slussen bort och nu med all ökad trafik blev det ett verkligt “skarpt läge”.

Slussen i samband med invigningen 1935. Bild från Per Anders Fogelströms bok “Stad i bild” som jag så generöst fått av bloggvännen Ruth i Virginia, USA.

En del av Götgatan idag.

Stadsplanen för Södermalm byggde på två stora huvudgator, Götgatan i sydlig riktining och Hornsgatan i västlig och de övriga gatorna drogs parallellt eller vinkelrätt från dessa huvudgator.

Dagens Hornsgata, gatan som ledde till Horn, Södermalms västra del.

I mitten av 1700-talet brann kvarteren runt Maria kyrka ner och nu kom ökade krav på att kvarteren inte fick ligga så tätt och att gränderna måste vara bredare. Ett nytt torg anlades, Hornstorget, men ansvariga tyckte att det i stället skulle kallas Adolf Fredriks torg efter kungen. Kungen gav sitt samtycke till namnet under förutsättning att inga avrättningar skulle ske där. Men det kom att bli ytterligare ett namnbyte, på 1950-talet ,när tunnnelbanan byggdes ut. Nu blev det Mariatorget för att det inte skulle förväxlas med Adolf Fredriks kyrka på Norrrmalm.

Mariatorget.

Södermalm fortsatte att växa söderut och i slutet av 1800- talet fanns det bebyggelse så långt ner som till Skånegatan och Ringvägen och även de västra delarna kom  att bebyggas i början av 1900-talet.

Vackra blommor på Mariatorget idag.

Ringvägen är med sina tre km Söders längsta gata.

Södermalm var ursprungligen en arbetarstadsdel (Fogelström har bl.a. beskrivit detta i sina böcker och så även många andra författare) där man hade sin dialekt och det var gott om lägenheter utan el och varmvatten och många var fattiga. Men detta har ändrats i mångt och mycket. Söder är fortfarande en stadsdel där alla bor och här finns både hyreslägenheter och numer många bostadsrätter Området är numer väldigt attraktivt och “trendigt” och antalet höginkomsttagare sägs ha femdubblats på 15 år. Av det gamla finns en hel del kvar och just blandningen mellan det nya och det gamla, en stad i staden och med naturen och vattnet helt inpå  bidrog säkert till att modetidningen Vogue utsåg Södermalm till en av världens trendigaste stadsdelar för några år sedan. Men å andra sidan ligger ju allt i betraktarens ögon.