Browsing Tag

skidåkning

Resor i Sverige

Vemdalen till Stockholm- Via Röjan by, Mora och Borlänge

2 mars, 2020

Det mesta har ett slut, så också vår vistelse i Vemdalen. Vi kom upp med tåg  tidigt i onsdags kväll och fick njuta av tre strålande skiddagar.  Solen strålade från en vackert blå himmel, snön gnistrade och humöret var på topp. Jag kunde dessutom glädja mig över att skidåkningen gick riktigt bra. Särskilt med tanke på att jag inte åkt skidor på sex år och så långe ska det inte dröja till nästa gång. Men i går, söndag, var det dags för hemresa från Vemdalen till Stockholm. Och även den med tåg.

Absolut njutbara dagar i VemdalenAbsolut njutbara dagar i Vemdalen/Vemdalsskalet med fantastiskt väder. 

 Vemdalen- En lyckad semester

Även lördag, vår sista skiddag, blev väldigt lyckad. Många åk blev det och när jag på eftermiddagen lämnade in skidutrustningen kändes det som om varenda muskel i hela kroppen var väl använd. Är glad över att jag i alla fall har en god grundstyrka i ben, rygg och armar . Och visst har den blivit än bättre efter dessa skiddagar. Dryga fem timmars åkning per dag  ger resultat på olika sätt. Vad gäller de svarta och mest branta nerfarterna så lämnade jag dem därhän- Men rött och blått, alltså ganska lätt och medel passade mig bra.

Svårt att här i liften i Vemdalen tänka på att det snart var dags för hemresa från Vemdalen till StockholmI liften upp. Tyst och vindstilla.

Jag har varit på många skidorter

både utomlands och i Sverige och givetvis går skidåkningen här hemma inte att jämföra med den som finns i Alperna.  Men det skiljer också en hel del i pris och en skidsemester är sällan billig. Särskilt inte ett sportlov. Och har man barn som går i skolan är det ju loven som gäller. En sportlovsvecka i Vemdalen med boende nära liften, liftkort och skidhyra går för en familj med två vuxna och två barn på omkring 22 000, grovt räknat. Oftast mer. (Då tillkommer resa och annat man vill unna sig. Mat ska man ju ha hemma också, men ofta vill man unna  sig att äta middag ute ett par gånger , “after ski” och fika i backen, så ett par tusen till bör nog finnas med i kalkylen. )

Här är barnbarnet Max som tar täten och har moster Helen strax bakom.

Pauser är trevliga och efter ett par timmars åkning känns det bra att vila ben och fötter ett tag. I Vemdalen finns gott om valmöjligheter och här vid Hovdestugan stannar vi gärna till.

Max och moster Helen. Ett fint ögonblick och med solen rakt emot oss.

Näst sista åket i år för mig här i Vemdalen.Näst sista åket i Vemdalen för mig i år. Men Max fortsatte ett tag till med moster Helen.

Från Vemdalen till Stockholm

Söndag morgon. Den blå himlen har antagit en grå nyans och vi är klara för hemresa. Första buss från Vemdalsskalet ner till Röjan by. En tur på 20 minuter. Och här fanns Inlandsbanan, som kommit från Östersund, redan inne och väntade på oss. Avresa klockan 9.

Den blå himlen var på söndagen utbytt mot en grå. Här väntar vi på bussen mot Röjan by. 

Resan mellan Röjan by och Mora tog tre timmar och vi såg både älgar, renar och en räv på spåret. Men jag var alldeles för långsam med kameran.

Tågbyte i Mora och väntan i 20 minuter på nästa tåg.  Men vi hann inte se några Vasaloppsåkare

Tåg och perrongbyte i Mora. Från Inlandsbanan till “Tåg i Bergslagen”

Många resenärer från Vemdalen skulle vidare med "Tåg i Bergsslagen" mot Borlänge och nytt tågbyteDet var många resenärer som kom med buss och Inlandsbanan  från Vemdalen. Så det var till att vara “på hugget” för att få en plats på “Tåg i Bergslagen”. Inga platsbiljetter här. (Inte på Inlandsbanan heller. )

“Tåg i Bergslagen” och vidare  från Mora mot Borlänge för att där komma på ett SJ tåg till Stockholm. Restid drygt en timme. 

Och så hemma igen i Stockholm. En total restid från hotellet i Vemdalen och till hemmet på Söder blev åtta timmar. Och alla tåg gick som på “räls”.

Hemma på Söder igen. En fin skidsemester är slut för denna gång.

Stort tack till alla “de mina” som var med  till Vemdalen och haft tålamod, stöttat och uppmuntrat mig i allt.

Resor i Sverige

Skidsemester i Vemdalen tillsammans med Skyltsöndag

1 mars, 2020

Söndag! Och dags igen för en trevlig och rolig ”Skyltsöndag”som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det ”skyltar” av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkning. Drygt halva veckan har jag tillbringat med en aktiv skidsemester i Vemdalen så härifrån kommer veckans skyltar. Håll till godo!

tågresan  upp till Vemdalen, mellan Mora och  byn Röjan gjorde Inlandsbanan ett stopp i Sveg, Härjedalen. 

Vemdalen, skidsemester och skyltar

Idag är det dags för hemresa till Stockholm. Och även den blir med tåg. Precis som hitresan. Men först  av allt buss från Vemdalsskalet och ner till byn Röjan, en tur på 20 minuter. Därefter tar oss Inlandsbanan oss till Mora där det blir tågbyte.  Vi har haft en strålande vecka i Vemdalen både när det kommer till väder och skidåkning. Absolut njutbart. Och väldigt roligt att spendera tid både med döttrar, barnbarnet Max och de andra.

Röjan är lite av en knutpunkt för tåg denna del av Härjedalen.

En del packning är med så det är bekvämt att “Snöpendeln” väntar vid stationen i Röjan by. Bussen tar oss upp till Vemdalsskalet på 20 minuter och här välkomnas vi av Helen.

Skidsemester i Vemdalsskalet. Perfekt med "Snöpendeln" från Röjan by upp till Vemdalsskalet. Skidsemester och en del packning är med- Barnbarnet Max, hans mamma Liv och moster Helen.

Högfjällshotellet i Vemdalsskalet är vårt boende den här skidsemestern. Högfjällshotellet i Vemdalsskalet . Här ska Liv och jag under vår skidsemester

Skidsemester innebär skidåkning och tydliga skyltar uppskattas. VemdalsskaletSkidsemester innebär skidåkning. Och det är bra med tydliga skyltar var de olika liftarna finns.

Trots sportlov i både Stockholmstrakten och i andra delar av landet så var det inte trångt i backarna och även liftköerna flöt på fint. Ordning och reda . Många liftar som går snabbt och som ofta tar sex personer underlättar.

Kul reklamskyltar för Inlandsbanan vid en av liftarna i Vemdalsskalet.

Så var det då  själva skidåkningen

I Vemdalsskalet finns det också en “singelkö”. Jodå, visst kan namnet tolkas på lite olika sätt. Men här handlar det om att det är en separat kö för att fylla på “sexstolsliftarna”  (man sitter sex personer på rad) så att det inte går stolar upp som är tomma.

Skidsemester i Vemdalsskalet i strålande sol är em lisa för själen.Skidsemester i Vemdalsskalet i strålande sol, härligt sällskap och bra backar. Jag stortrivs.

Uppför i sexstolsliften –

– och utför i fina backar.

En paus för att fylla på lite energi är alltid välkommen på en skidsemester. Vemdalsskalet En paus för att fylla på energi är  förstås alltid “rätt” på en skidsemester. Fint också att vila ben och fötter en stund. 

Huski chocholate “Chokladdryck för äventyr” – Jo, jag tackar. 

Näst sista åket är gjort för denna skidsemester. (Åker aldrig det sista) Och Max och jag är i mål. Felfria.

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in! Och välkommen att vara med.

 

Resor i Sverige

Aktiv semester -Jadå! Vemdalen med skidåkning

29 februari, 2020

God morgon lördag!  Här är det aktiv semester som gäller några dagar och med fokus på skidåkning. Klockan är snart 07.45 och det är dags för en riktigt god frukost på hotellet i Vemdalsskalet där vi bor.  Även idag ser det ut att bli en dag fylld av sol. Härligt!  Så vid 9-tiden vill vi vara på väg upp med liften och ta oss an dagens åkning. Och med tanke på torsdagen och den fina åkningenså kändes det hela väldigt bra.

Ser lovande ut redan tidigt med vacker blå himmel och en sol som är på väg upp.

 

En skidresa blir ofta en aktiv semester

för är man road av  utförsåkning på skidor så är det ju i backarna man vill vara. Och gillar man längdskidor så är det ju på fjället eller i skogen man helst tar sig en tur. (Men tycker man inte alls om skidåkning, eller av olika skäl inte kan åka, så går ju de mer snöiga varianterna bort.)

Gårdagen, fredag, såg ut så här! Välkomna med!

Fler som gillar en aktiv semester i just Vemdalen. Skidåkning gällerKlockan är här  strax efter nio fredag morgon och det är fler än vi som gillar en aktiv semester med skidåkning.  Snart på väg upp med liften.

Bekvämt med 6-stolsliftarna. Och utsikten är njutbar i det soliga vädret.

Lite stelt i första åket men jag verkligen gillar det här med aktiv semester. Lite stelt i första åket. Träningsvärken sitter  kvar sedan torsdagen och varenda muskel ömmar. Men det går över. Jag verkligen gillar det här med aktiv semester.

En tävling, en “kexchokladsjakt/orientering deltog vi i. Gällde att hitta kontroller enligt kartan och svara på frågor.

Barnbarnet Max, hans moster Helen och kusin Leo i rött stämplar sina kort. 

Jag passade också på att fotografera. Fascinerades av molnen som låg så lågt.

Absolut njutbar utsikt.

Stora delar av de “mina” är samlade.

En aktiv semester passar oss fint och att åka skidor här i Vemdalen gillar vi verkligenVi har flera intressen gemensamma men att vara på en aktiv semester med fokus på skidåkning passar oss fint. Här “delar av” mina nära och kära. Några saknas dock. 

Klockan är 16 och det är fortfarande en timme kvar till liftarna stänger. Men jag ger mig för dagen. Fem timmars aktivt åkande för en som inte åkt utför på sex år är helt ok. Jag är supernöjd med dagen och allt trevligt vi haft i backarna. Ihc det kommer även en lördag.

Vemdalsskalet. Nöjd och glad över en aktiv semester här. Nöjd och glad över möjligheten till en aktiv semester.  I detta fall skidåkning.

Och solen sänker sig så sakteliga även över Vemdalsskalet.

 

 

Resor i Sverige

Skidåkning i Vemdalen – En riktigt bra första dag

28 februari, 2020

I onsdags kväll kom vi med tåg från Stockholm hit upp till Härjedalen och Vemdalsfjällen. En trevlig och bekväm resa. Vemdalen mötte oss med vacker kvällssol så redan mottagandet kändes bra. Och inte bara mottagandet utan även vår första skiddag blev riktigt bra. Strålande sol och bra backar gjorde att det blev en perfekt dag för skidåkning. Visserligen är det sportlov i Stockholmsområdet och några andra delar av landet så vi är inte riktigt ensamma i backarna. (Men det hade vi inte heller räknat med)

Fin skidåkning väntade denna vår första skiddag. Här uppe på Vemdalsskalet.Fin skidåkning väntade. Här upp på Vemdalsskalet.

Skidåkning i Vemdalen

erbjuder inom området 35 liftar och 58 nerfarter. Och till Vemdalsområdet hör även Björnrike, Klövsjö och Storhogna. Man kan med buss  (ingår i liftkortet) ta sig mellan orterna så omväxling saknas inte vad gäller nerfarter.

Ändå sedan jag var barn, väldigt länge sen, så har jag haft egen skidutrustning. Och den har bytts ut nu och då. För precis som på andra tekniska områden kommer nyare varianter. Så även vad gäller skidor och pjäxor. Så numer hyr jag  för att vara “uppdaterad” vad gäller utstyrseln.Jag hade hemma i Stockholm beställt utrustning via SkiStar och det var bara att i uthyrningsbutiken ta en nummerlapp och kvittera ut det jag skulle ha. Skidorna var inställda efter min vikt och pjäxorna passade i bindningarna. Hjälm och stavar plockade jag ihop själv. Efter viss möda med att få på pjäxorna var både jag och resten av gänget klart för skidåkning. Vi är totalt åtta personer så lite logistik krävs. Men det är vi bra på.

Mina hyrskidor och pjäxor klara. Gillade särskilt att skidorna matchar min ryggsäck. 

Pjäxorna ska på och det tar sin lilla tid. Liv kommer med uppmuntrande tillrop för det är ganska knepigt att få på dem.

Barnbarnet Max får god assistans av moster Helen

Jag är klar för skidåkning. Och nu väntar Vemdalens backar. Klar för skidåkning. Och förutom att skidorna matcher ryggsäcken så går pjäxorna bra ihop med jacka och byxor.

Då kör vi!

Vi började med “sexstolsliften “upp. Ja, man sitter sex personer i den. Och den går snabbt. Därav namnet, “Skalet Express”.

Max är klar för skidåkning upp på Vemdalsskalet. Max är klar för skidåkning och vi andra också. Visst har han en snygg skiddräkt? Och det bästa är att han syns i backarna.

Ibland blir det en  paus i backen. För Max del en ofrivillig en. Men moster Helen assisterar. 

Jag var lite tveksam till hur min skidform skulle vara. Räknade ut att senast jag åkte skidor var här i Vemdalen 2014. Men det är med skidåkning som med simning och cykling – har man en gång lärt sig så kan man. Måste dock medge att de två första åken så var jag allt lite ringrostig.

Fin skidåkning här i Vemdalen och perfekt väder. Fin skidåkning här i Vemdalen och härligt väder.

Fram på eftermiddagen kändes benen inte helt fräscha längre så vid 15.30, jodå vi hade lunchpaus, så gav jag upp.

Kroppen i gott skick efter torsdagens skidåkning.

 

Kan berätta att träningsvärken gör sig påmind idag. Men kanske kan jag träna bort den med mer skidåkning. Hoppas på det. En strålande dag blir det idag också.

 

 

Kina Peking

Kultur och skidåkning i Peking – minnesvärt och roligt

1 februari, 2018

Jag har hamnat i arkivet, i bloggarkivet. I går kväll hade jag kommit fram till den 1/2-2008, alltså exakt tio år sedan jag skrev detta inlägg – Kultur och skidåkning. Nu under våren reser vi tillbaka till Peking, stan där vi bodde mellan 2007 och 2010. (Jag jobbade där på Svenska skolan) Ytterligare några resor tillbaka dit blev det under 2011 och 2012 och nu är det alltså dags igen. Det var i Peking jag började blogga i september 2007, då på blogg.se. (Den enda portal som fungerade utan “tunnel”. ) Och nu inför vårens resa har jag på nytt börjat läsa igenom alla gamla blogginlägg. Och den rätta stämningen infinner sig lätt.

Kultur

Den 1/2-208 skrev jag ungefär så här. (Kanske reviderat något under årens lopp)

I måndags kväll var jag för första gången på ett kinesiskt tehus. Jag, skolans bildlärare Maya ( som är kinesiska) och Kerstin, skolans musik och dramalärare tog klassen med oss på detta evenemang. Buss var beställd från skolan med avgång klockan 16.30. Visst kom det en buss. Men den var inte utrustad med säkerhetsbälten. Bara att skicka tillbaka den och begära en ny. Efter drygt en halvtimme  kom en ny buss. Denna gång fanns säkerhetsbälten. Vi som skulle åka var 16 till antalet men bussen hade 44 sittplatse så gott om plats var det. Vi körde genom Beijing/Peking i rusningstrafik och i denna stad finns alltid VÄLDIGT många bilar och är det rusningstid så är de än fler. Efter “bara” lite mer än en dryg timmes resa  hade vi kört den 3 mil långa sträckan till Laoshe Teahouse, som ligger strax söder om Himmelska Fridens Torg. Vi började med att äta middag på en kinesisk restaurang så den rätta stämningen skulle infinna sig.

Delar av klassen, resterande vid bordet bakom- God kinesisk restaurangmiddag inledde aftonen.

På tehuset bjöds vi förutom på stora mängder te också på på kinesiska snacks. Några av dem passade väl inte vår smak så bra, men en del slank ner.
Underhållning i cabaretform gav oss smakprov från gammal kinesisk kultur bl.a. pekingopera, akrobatik, imitationer, trolleri, kung Fu och  maskbyten. En person kan ha ett 20-tal olika gummimasker som den sätter framför och på ansiktet och bytena märker man som åskådare inte av. Sker sekundsnabbt. Programmet här med olika former av kinesisk kultur  tar ca 90 minuter och kan variera en del men det är alltid lättsamt.

Lite kinesisk kultur ett riktigt tehus i Peking ena dagen och skidåkning den nästaMaskbyte. Här måste man vara väldigt fingerfärdig, allt sker snabbt. Mannen bytte kanske mask ett 20 tal gånger.

På väg

Tisdagens morgon bjöd på strålande solsken från en klarblå himmel. Idag skulle det bli skidåkning för hela slanten. (Något trötta elever eftersom måndagkvällenblev sen) Avresa från skolan 8.30. Bussen var beställd till detta klockslag. Nåja, bussen var där, men ingen chaufför. Ringde ett par samtal och efterfrågade chauffören. Men…Han hade ju kört oss lärare dit på morgonen och kunde inte vara så långt borta. Strax före klockan nio dök han upp. Jag hade då hunnit bli lite kinkig.

Och mer skulle det bli. Jag började efter en ganska kort stund fundera på om vi var på rätt väg- Bussen körde sakta på små grusvägar. Vi borde ha kommit ut på motorvägen. Vi frågade och fick till svar att han blivit tillsagd att köra grusvägen för att det var avgift på motorvägen. Då steg mitt blodtryck! Telefonsamtal till skolan och meddelade att har jag hyrt bussen så bestämmer jag och inte någon annan vilken väg som ska köras.Det kostar nämligen ca. 20 kr att köra på motorvägen.

Dags att hyra skidor

Så småningom kom vi till Nan Shan och vår efterlängtade skidåkning. Bäst att påpeka att det är konstsnö som finns. Backarna kan, om det är kallt på nätterna, vara öppna från december och en bit in i mars månad.
Vi var då “bara” en timma sena. Med tanke på att vi behövde vara tillbaka på skolan 14.40 så var vår tid i Nan Shan rätt begränsad. Bussen skulle ju då köra barn och lärare in till Beijing igen.
Nästa blodtryckshöjand moment var framförallt uthyrningen av skidor, stavar och pjäxor till 16 personer. Att ordna liftkort och skåp till alla gick däremot förvånansvärt enkelt.

Systemet med att en viss sko/pjäxstorlek hör ihop med längden på skidorna kan jag inte förstå. Man kan ju faktiskt vara lång även om man har 36 i pjäxor. Så var icke fallet här.  Men till slut, efter en del turer fick eleverna skidor som kunde passera.
Värre var det för oss vuxna. Själv fick jag ett par carvingskidor som var 150 cm långa. Det var rent omöjligt att få ett par längre. De hörde ihop med mina pjäxor i storlek 38. Det var bara “att gilla läget”.

Skidåkning på konstsnö i Nan Shan ca 10 mil norr om Peking. kUltur ena dagen och skidåkning nästaObservera de korta skidorna

Skidåkning och lunch

I backen svängde skidorna så fort jag bara tänkte på ordet sväng. Men det var vackert väder och jättetrevligt.  Inte heller så mycket folk i backen. (På helgerna är det betydligt fler.)  Skidåkning är ju en relativ ny företeelse för kineser så de här med att kunna åka lift, att stanna och att väja är inte vad de gör med automatik. Så vissa spänningsmoment får man på köpet så att säja.

Vi hade hyrt våra skidor i tre timmar så vi fick ligga i för att kunna utnyttja tiden. För min del blev det nog kanske en timmas skidåkning för det var en del att ordna med….
Lunchen åt vi ute i det vackra vädret på terrassen i solen. Vad säjs om nygrillade kyckling och lammspett till ett pris av 2kr/st, nudlar och grillade majskolvar. Ingen hade ro att äta så länge då kampen mot klockan var stor. Efter lunch hade vi bara knappt en timma kvar att åka. För min del blev jag då inbjuden av ett par elever att köra “puckelpisten” och inte kunde jag motstå denna inbjudan, trots korta skidor.

Lunch i backen.

Återlämnandet av all utrustning gick ganska smärtfritt och så gjorde även hemresan. Tio minuter “för sent” kom vi till skolan, trötta, glada och lite solbrända.
Det blev motorvägen tillbaka! Och vi alla konstaterade att kombon kultur och skidåkning var väldigt lyckad.

Vidare mot nytt år

Om en lite stund ska Bosse och jag åka till flygplatsen och vidare mot Langkawi i Malaysia. Övernattar i Kuala Lumpur och i morgon vid lunchtid befinner vi oss i vår bungalow, belägen i ett träd på stranden. Här kommer vi att vara i tio dagar och bara VARA. Åter i Beijing den 11 februari.
Det Kinesiska Nyåret står för dörren, infaller den 6 februari. Då börjar musens/råttans år. Gott Nytt År till er alla!

(Mer om Peking finns att läsa här)