Browsing Tag

Kvastmakarbacken

Stockholm

Kontraster

1 juli, 2017

Här har det idag varit kontrasternas dag och inom vitt skilda områden. Häromdagen slutade vårt trådlösa nätverk att fungera och  “dosan” – “routern” som gett oss bra uppkoppling  hade tröttnat.  Det finns en väldigt snabb fiberuppkoppling i huset men det hjlpte inte min dator när routern tröttnat. Ny router är installerad och wifin är i toppklass, men dock  inte uppladdningshastigheten på min bloggs bilder. Men den piggnar nog också på sig vad det lider. I detta fall är min envishet en tillgång.

Blåsten från igår har gett med sig och för mig blev det en skön promenad i Södermalms äldre omgivningar, uppe på Åsöberget och Kvastmakarbacken. Södermalms ursprungliga namn är Åsön , och kommer av ordet as som är fornnordiska och betyder ås. Åsön syftar på den Stockholmsås som sträckte sig tvärs över nuvarande Södermalm.

Kvastmakartrappan med sina 137 trappsteg leder upp till Kvastmakarbacken.

Namnet Kvastmakarbacken kommer från att dte troligen bott just kvastmakare i husen just här. När man går här är det lätt att i ankarna hamna hos Per Anders Fogelström och hans Stockholmsböcker; “Mina drömmars stad”, “Barn av sin stad” och “Minns du den stad”, “I en förvandlad stad” och “Stad i världen”. Husen uppe på Åsöberget är numer den  största sammanslagna trähusbebyggelse som finns kvar i Stockholm från 1700-talet-

De röda 1700-tals husen uppe på Kvastmakarbacken är från 1700- talet och ingen genomgripande renovering elleer modernisering ha skett och inte förrän i mitten av 1900- talet började viss modernisering. Husen bebos även numer och räknas som kulturhus och  förvaltas av Stadsholmen. (Ett fastighetsföretag som ska rusta upp och förvalta hus med antikvariska värden i Stockholm)

De höga plåtskorstenarna på husen är typiska för 1700- talet.

I bortre delen av bilden skymtar ett gult hus, men det heter “Gröna gården” och kanske var det grönt förr. Huset kom till i sambande med att kung Oscar den I piggnade på sig efter en längre tids sjukdom. Tillfrisknandet firades med att  en stor insamling  gjordes och syftet var att med  hjälp av pengarnas  bygga ett hus som innehöll ” sunda och tjenliga bostäder åt den arbetande klassen”. Huset stod klat 1855 och här fanns 16 lägenheter med ett run och kök. Till varje lägenhet hörde en källare, två uthus, vedbod och dass. Och för att tillse att ordningen uppräthölls  bodde en tillsyningsman överst i huset. Maten lagades över öppen eld och så skedde fram till början av 1900-talet-  Som mest bodde här 70 personer varav 35 barn så trångt var det.  Huset köptes in av Stockholm stad 1931 för man hade då tänt sig att en del av Ringvägen på Söder skulle passera här. Så blev det inte och huset moderniserades på 1970- talet och antalet lägenheter minskades.

Alldeles i närheten ligger Hedbergs Malmgård, ett hus som byggdes av handelsman Daniel Hedberg. En malmgård var en större byggnad, som ett fritidshus och låg utanför själva stan. En stor trädgård med fruktträd  ingick ofta och även lusthus och stall. Runt om i Stockholm finns många malmgårdar och de flesta är från 1700-talet.

Själva ordet malm kommer från att mala -mald sten, krossad sten, som skapades vid inlandsisens avsmältning, ofta i form av åsar.  (Även Malmö och i betydelsen sandhög.)

Hedbergs Malmgård renoverades på 1980- talet och hade då haft kvar sitt ursprungliga skick i drygt 200 år. Ny renovering tycks ha påbörjats.

Efter en kort promenad är man åter tillbaka i Storstaden och det är fint att blicka ut över stockholm även en grå lördag eftermiddag.

Utsikt över Stockholm från Fjällgatan.

Sakta drar jag mig hemåt med Fogelströms böcker i tankarna och möter ett helt annat Stockholm. Ett Stockholm som jag också tycker om. Och kontrasterna som ständigt är närvarande gör Stockholm till både min och många andras stad.

Skånegatan. Fullt på uteserveringarna.

Hemma på Söder! En del av den bilfria  Södermannagatan med sina många caféer och mysiga butiker.