Kap Horn-arkiv - Ditte Akker

Hopp – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

16 mars, 2020

Hopp är veckans ord att tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller/ text tolka det angivna ordet. Orden vi fått att tolka är homonymer, ord som stavas och uttalas lika men med olika betydelser. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med. I veckans bidrag har jag gjort ett skutt ner i fotoarkivet och en del hopp hittade jag.

Gamla stan i Nice – Full av förväntan på vistelsen här.Och visst blev den lyckad. Året var 2006.

Hopp

Många betydelser finns men de första ord jag kom att tänka på var förhoppning, förväntan, skutt, språng och att hoppa över något.

Svenska skolan i Peking hösten 2007. Elever i olika åldrar, fylllda av hopp, leker "Bro, bro, breja". leker Svenska skolan i Peking 2007. (Här i stan bodde vi och jag arbetade dryga fyra på på skolan) Elever i olika åldrar leker “Bro bro breja”. Här finns både hopp och stor glädje. (Kanske några också känner igen sig på bilden…)

I Bangkok, som i många stora städer håller man tummarna och har förhoppningar om att elen ska fungera. Och oftast gör den det.

Bangkok. Hopp om att elen ska fungera trots kablar som verka "roddiga" Visst finns det i Bangkok som i många andra stora städer hopp om att elen ska fungera. Oftast gör den ju det även om det ser lite “roddigt” ut.

Förhoppningar och förväntningar hade vi när vi förra året gav oss iväg på en långresa, en kryssning i Sydamerika. Start var i Santiago de Chile och en av anledningarna till att vi valde en kryssning var att kunna runda Kap Horn, den sydligaste spetsen på Sydamerika. Och det låter sig inte göras på annat sätt. Men resan kom också att innehålla så mycket mer.

Vi startade i San Antonio, en av Santiago de Chiles stora hamnstäder och redan bussresan dit tillförde spänningsförhöjande moment . Skulle vi hinna i tid? Kap Horn, som vi verkligen ville runda ,är märkt med rätt.

Hur blev det då med Kap Horn?

Kom vi runt? Här är det tämligen “farliga vatten” och många är de fartyg som förr förliste i området. Man kan milt sagt säga att här, där Atlanten och Stilla Havet möts , är det oroliga vatten. Ofta blåser det rejält här och när vi skulle ta oss runt var inget undantag. Vindstyrkor på 32 m/sekund räknas som svår storm. (24.5- 28.4 m/sek är storm, svår storm är 28.4 -32.6 m/sek och orkan gäller vid vindstyrkor över 32.6 m/sek)

Helt runt kom vi inte. Men nästan. Har förstått att det idag inte är några kryssningsfartyg som går helt runt. Men hade vi valt en expedition till Antarktis så är det en annan typ av fartyg. (Inte så stora vad gäller längd, höjd och bredd.)

Tidig morgon och vi närmar oss Kap Horn. Och visst hoppas vi komma helt runt.

Tyvärr! Vi var väldigt nära. Men nära “skjuter ingen hare”. Fartyget i bild är ett expeditionsfartyg som ska till Antarktis och det kom hela varvet runt.

Mer hopp

ska det bli. Av fysisk karaktär. Och vi tar ett skutt till Kina och kinesiska muren.

Kinesiska muren våren 2008. Och jag förbereder mig för ett hopp. Bild från våren 2008. OS i Peking väntar i augusti. Jag förbereder mig för ett hopp. Kvinnan till höger ser något konfunderad ut.

Bilden fick vi ta om några gånger. Men maken och jag fick ändå inte till ett hopp samtidigt. Jag var i luften och han hade “landat”. Damen till höger följer noggrant vad vi gör,

Kinesiska muren. Jag får till ett hopp och fastnar dessutom på bild. Jag får till ett hopp och fastnar på bild. Men maken har redan landat. Alltså ingen bild på ett gemensamt hopp.

Till sist en favorit i repris. många repriser har det blivit av bilden. Den är också tagen vid en del av kinesiska muren dit inte alls många turister hittar. Jag tar ett språng ut i luften, glider över en flod, hinner njuta av en fantastisk utsikt innan jag landar på andra sidan floden.

Beredd att med ett hopp från kinesiska muren ge mig ut i “det fria”. Rejält fastspänd.

Ett häftigt minne och hopp vid kinesiska muren. Och absolut njutbar utsikt. På väg! En favoritbild som varit med många gånger. Och jag gillar den verkligen. Ett häftigt hopp från 2007.

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av “hopp”.

46 kommentarer

Foto Resor utomlands

Runt – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

5 november, 2019

Runt är veckans ord att tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar. Och alla är välkomna att vara med. (OBS! Sanna har en ny bloggadress. Finns i länken till henne här ovan)

Ordet “runt” är ännu ett exempel på ett av dessa svenska ord med många olika betydelser. Så det ska bli roligt att se hur andra deltagare tolkat ordet. Kreativitetn är alltid stor. För egen del blir tolkningen i forma avd en resa. Kanske inte helt otippat.

Här är i på väg runt Kap Horn i södera Chile. Också en av världens sydligaste ounkter. Här är vi på väg runt Kap Horn i södra Chile. En av världens sydligaste punkter.

Vår resväg med fartyget Princess Star började i San Antonio en bit öster om Santiago de Chile och slutade i Argentina i Buenos Aires.

Runt Kap Horn – En fantastisk resa

Många olika resor har jag gjort i mitt liv, både långa och korta och alla har påverkat mig på ett eller annat sätt. Och många är erfarenheterna jag/vi har med i bagaget.

Räknade till att jag till dags dato besökt alla världsdelar och besökt 57 länder (alltså besökt och inte bara passerat för då blir det fler) och några till ska det nog bli. Några resor som verkligen sitter fast är den “jorden runt” resa vi gjorde 2005, resan med tåg från Peking och till Tibet och vistelsen där. På denna topp tre lista hamnar också resan runt Kap Horn som vi gjorde i februari i år.

Tidig morgon och vi flyger in över Anderna och närmar oss Santiago de Chile.

Vi startar först av allt med ett par dagar i Santiago. Det är en stor stad som är utspridd men själva stadskärnan känns överkomlig. Sedan var det dags att ta oss till hamnstaden San Antonio för att kliva på fartyget Star Princess och börja resan som skulle ta oss söderut längs Chiles kust.

Santiago de Chile, Chiles huvudstadl , är en vacker stad men ligger i en “gryta”. Höga berg omger staden och läget här i “grytan” gör att luftföroreningarna ofta är märkbara. (Syns här på bilden)

Fartyget, Star Princess, som ska bli vårt hem i tre veckor väntar på oss i San Antonios hamn.

Här ligger hon, fartyget Star Princess, som förhoppningsvis ska ta oss hela vägen runt Kap Horn. Här ligger hon, Star Princess, fartyget som förhoppningsvis ska ta oss runt Kap Horn.

På väg

och efter ett par dygn till havs kan jag konstatera att Stilla Havet i alla fall just där och just då hade fel namn. För stilla var det inte alls. Men ska man ta sig runt Kap Horn så är det båt som gillar. Men med kraftiga stabilisatorer och en klok kapten som ändrade lite på resvägen så tedde sig havet mer stilla.

Naturen var ett skådespel och fängslade och det blev ett par trevliga stopp i en del av Chile och Argentina som heter Patagonien. Här hade vi möjlighet att på nära håll, alltså i land, se mer av landskapet. Och skiftande natur upplevde vi verkligen.

Vi är fortfarande på väg mot målet att ta oss runt Kap Horn. Här stopp i södra Chile , i den lilla staden Chakabuca. ap Horn. Fortfarande på väg till att ta oss runt Kap Horn. En lång resa. Här stopp i den lilla hamnstaden Chacabuko i södra Chile.

Än längre söderut kom vi. Och det märktes verkligen att vi närmade oss Antarktis. I staden Ushuaia, i södra Argentina,också kallad “världens ände” låg många av de expeditionsfartyg som skulle ta sig till Antarktis. Ushuaia är också porten till “Tierra del Fugo” – Eldslandet. Tänk att det ens kan finnas en stad här.

Vi lämnade Ushuaia

och nu var det alltså till Kap Horn vi skulle . Dimma och med en vindstyrka på 35m/sekund, storm, ville det till att både hålla i sig själv och kamerorna.

Välklädd. Och förväntansfull.

Kap Horn i sikte! Plötsligt skingrade sig molnen för ett kort tag men vindstyrkan var den samma. Och det är just här vid Kap Horn som Stilla Havet och Atlanten möts. Många är de fartyg som under åren förlist när de försökt runda udden.

Ska vi komma helt runt Kap Horn? Äntligen! Ska vi komma helt runt?

Nja! Vi kom inte helt runt. Men nästan. Den hårda vinden och fartygets höjd spelade viss roll. Men vi vet de som varit på kryssning här och det varit vindstilla och ändå inte ha rundat. Vetskapen om att man är “nära ” Antarktis och här finns många isberg under havsytan gör att säkerheten går först. Känns tryggt det också.

Här ett fartyg som ska ta sig vidare på en expedition till Antarktis.

Vi lämnade Kap Horn och kom över till Atlanten. Här var havet lugnare och nu var det Falklandsöarna som väntade. Och förstås pingviner.

Titta gärna in här för att se fler av veckans tolkningar.

42 kommentarer

Foto Resor utomlands

Spets – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

1 juli, 2019

Spets är veckans ord att tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så gäller det att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med.

Vi möts av soluppgången över de snöklädda bergen på väg in mot staden Ushuaia, huvudstad i den argentinska provinsen Eldslandet. (Mer om Elslandet och hur namnet kommit till finns i länken.)

Ordet spets

har många olika betydelser bl.a. udd, kant, topp, krön, en hundras, ett handarbete, “sätta spets” på något eller någon sorts makthavare. För min del blir det i veckans tolkning spets i form av det geografiska. Och visst såg och upplevde jag spetsar av skilda slag under kryssningen i mars 2019. En kryssning som gick längs Chiles och Argentinas kuster. Resan skulle också ta oss till en av Sydamerikas sydligaste uddar, Kap Horn. Och att just runda Kap Horn var en helt klart en av av anledningarna till resan.

Höga berg med snöklädda toppar kantar inloppet till staden Ushuaia.

Eldslandet på Sydamerikas södra spets. På Sydamerikas södra spets ligger Eldslandet och världens sydligaste stad, Ushuaia.

Någon värme är det inte på dessa sydliga breddgrader. (Vi är tämligen “nära “Antarktis.) Vädret växlar minut för minut. Jag står länge på däck. Kanske kan jag få se några sjölejon, örnar eller kondorer.

Fartyget glider sakta in mot Ushuaia, Eldslandets spets. Ganska ensam (jodå maken är med) rör jag mig på fartygets däck. Vi glider sakta och tyst in mot Ushuaia och Eldslandets spets.

Vårt fartyg, Star Princess, gled sakta in i Ushuaias hamn och la sig som en jätte vid kajen. Här låg vi sida vid sida med de betydligt mindre fartygen som väntade på att ge sig iväg på sina expeditioner till Antarktis.

Ushuaia, i södra Argentina,Eldslandets huvudstad, omges av berg både med spets och utan Fartyget ligger vid kajen i Ushuaia och vi har en heldag på oss för att utforska den lilla stan.

Kap Horn i Chile var nästa spets

på resan. Och vi hade verkligen sett fram emot att få runda udden. Här möts Stilla havet och Atlanten och vattnen runt Kap Horn är extremt oroliga. Tyvärr kom vi inte helt runt, men nästan. Vindstyrkan var stundtals 32 m/sekund (Storm är det när vindstyrkan är mellan 28.5 meter /sek och 32.6 meter/sek. Orkan är det från 32.7 meter/sek och uppåt)

Strax utanför Kap Horn.

Här har vi närmat oss Kap Horn än mer. Uppe på klippan ser man, om än svagt, ett par byggnader. Här finns väderstation/ sjöräddningsstation och dels bostad för den chilenske tillsyningsman med familj som befinner sig här. Vid gynnsamma vindar är det möjligt att gå inland här och då alltid från ett mindre fartyg. Många fartyg som ska vidare till Antarktis stannar till här på vägen. Mer om Kap Horn skrev jag när jag var på plats och det finns att läsa här.) Tyvärr kom vi inte helt runt Kap Horn. Orsaken var den starka vinden. Men jag vet om till kryssningsfartyg som varit här när det varit helt lugnt på både vind och vågfronten och de fartygen har inte heller rundat hela Kap Horn. Lite smolk i bägaren blev det, men sånt man får ta. Även undervattenströmmarna är starka så fullt förståeligt att säkerheten går främst.

Titta gärna in här för att se fler av veckans spetsiga tolkningar.

42 kommentarer

Resor utomlands

Kap Horn – Där Stilla havet och Atlanten möts

11 mars, 2019

Vi hade verkligen sett fram emot, att precis som de gamla segelskutorna runda Kap Horn, den allra sydligaste delen av Eldslandet, “Tierra del Fugo,” i sydligaste Sydamerika. (När vi var på plats för ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg om Kap Horn med lite historia som finns att läsa här.) Kap Horn eller på spanska, Cabo de Hornos, är mytomspunnet på flera sätt. Alltsedan udden passerades i början av 1500-talet, av spanjoren Francisco de Hoces, har många seglare följt i hans spår.

Tidig morgon och vi närmar oss.

Kap Horn

mötte oss med väldigt kraftiga vindar, 32 m/sek, nästan orkan. (Orkan är det vid ca 33m/sek.) Ju närmare vi kom i lä av land desto mindre märkte vi vindarna. Bra så! Och i detta område är det alltid vindarna som kunnat ställa till stora besvär för de som försökte ta sig runt udden. Förr, innan Panamakanalen kom till /var färdigbyggd 1914, gick sjövägen mellan USAs väst och östkust via Kap Horn. Även saltpetertraden mellan Chile och Europa gick förr denna väg.

Kap Horn reser sig mäktigt ut vattnet. Längst till vänster i bild ligger självaste “Hornet”. Här har ett mindre fartyg, på väg mot Antarktis, tagit sig närmare land.

Översiktskarta med “Hornet” märkt med rött. Strax söder härom, vid Drakes sund” möts Stilla havet och Atlanten.

Vindarna, framför allt västvindarna, skapar rejäl sjögång. Här i vattnen finns heller inga kontinenter som stoppar den hårda blåsten. Och så här långt söderut pressas vindarna ihop av bergskedjan Anderna och Antarktiska halvön. Havet är också grundare och starka strömmar finns som påverkar sjögången. Även isberg kan finnas. Förr, när det var segelfartyg som gällde, var det särskilt problematiskt att runda udden från öster, Atlanten, till väster, Stilla havet – mot ström och vind. Det kunde ta veckor av kryssande (sick-sacka) innan man nådde Stilla havet.

Vårt fartyg rör sig i cirklar. Här syns svagt till vänster den väderstation som finns och som är till hjälp för sjöfararna.

Kap Horn på Eldslandet längst söderut i Chile ligger framför oss. Här möts Stilla havet och Atlanten. Fyren och väderstationen skymtar på land.

Går det att komma i land?

Finns det några som bor här? Jo, det kan gå att komma iland men det beror på hur vindarna blåser. För att ta sig in måste fartyget vara av modell “mindre” och heller inte så högt att det påverkas av vindarna. Här på Sydamerika sydligaste utpost, Kap Horn, bor bor en familj. Och att få möjligheten att få bo och arbeta här är det många som vill ha och jobbet är väldigt välbetalt. Även förenat med en hel del strapatser. Vissa villkor finns och det är att barn till familjer som kommer och bor och arbetar här inte får vara äldre än sex år. (Finns ingen skola)

Rejält inzoomad bild med fyren,väderstationen och bostadshuset och den chilenska flaggan hissad.

Familjerna som bor och jobbar här har kontrakt på ett år. Mestadels är det män från chilenska flottan med familjer som söker sig hit. Jobbet består i att sköta om fyren, sköta kommunikation via radion, rapportera vilka fartyg som passerar och sköta väderstationen med rapportering. Besökare vill gärna komma hit men det är aldrig tal om spontana sådana utan de förbereds i god tid och är oftast forskningsbetonade. Vad gäller ström finns en dieselgenerator ger el åt familjens bostadshus och fyren och kommunikationen här ute sker oftast via en VHF radio. (Kommunikationsradio som är vanlig till sjöss.

Att markera närvaro är också något som ingår i jobbet här. Kap Horn hör till Chile och har en militär strategisk betydelse för landet.

Gott om besökare denna dag. Här vid det albatrossliknande monument som finns för alla som förlist i havet här utanför.

Här finns bara hav

Inget land stoppar vind och vågor som kan härska helt fritt. Antarktis bidrar till de västliga vindarna, just de vindar som gjorde det så svårt för de stora segelfartygen att runda från Atlanthållet. Ibland gav de också upp och seglade jorden runt för att ta sig till Chile med sin last. Chile och Argentina har i många år legat i fejd med varandra om var nationsgränserna ska dras. Så inbjudande känns inte “Hornet”, mest som en bergsformation som sticker upp 464 meter ur havet . (Förbjudet att bestiga)

Stålmonumentet som står uppe på höjden föreställer en gigantisk vandringsalbatross och kom till 1992 genom Kaphorn klubbens försorg. Symboliken i monumentet är att när en sjöman dör förflyttas hans själ till en albatross. Och faktiskt när vi stod här på däck såg vi en albatross passera. Men den var snabbare än ät jag hann med att fånga den på bild.

Den blå himlen gjorde tappra försök att ta sig genom molnen, men lyckades inte helt. Men med tanke på 361 regndagar per år var det ändå helt ok.

Den sydligaste udden av Kap Horn . Självaste "hornet". Den sydligaste udden på Kap Horn. Och vi kom en bit runt.

Vi lämnar “Hornet”. Molnen hopar sig på nytt. Och nästa stopp för oss efter ett par dygn till havs blev Falklandsöarna. Men först kommer vi att passera en del av Drakes sund där Stilla havet och Atlanten möts. Det är också det vatten som skiljer Eldslande vid Sydamerikas sydspets från Antarktiska halvön och Västantarktis.

Mäktiga vyer. Tänk att jag faktiskt varit här. Nästan en svindlande tanke.

Och så intyget som faktiskt bevisar att jag var på plats. (Jodå, maken har också ett intyg.)

32 kommentarer

Resor utomlands

Kap Horn – En upplevelse utöver det vanliga

23 februari, 2019

I torsdags kväll lämnade vi Ushuaia, världen sydligaste stad, (länk) i södra Argentina. Om vindarna och Stilla havet var i hyfsad form så var Kap Horn nästa mål under resan. Osäkert var det och vädret rår ingen på. Men vi hoppades förstås på att det skulle det vara möjligt för vårt fartyg att ta sig till Kap Horn. Så klockan 07 igår morse var vi på däck för att möta Kap Horn. Fram kom vi men inte riktigt helt runt eftersom det blåste 32 m/sek och kaptenen inte ville ta några risker.

Vi närmar oss Kap Horn.

Kap Horn

är den sydligaste delen av Eldslandets skärgård i södra Chile. Jodå, det finns viss skärgård här ute. Kap Horn ligger på den lilla ön ”Hornos Island” men är ändå inte den sydligaste punkten i Chile utan ögruppen Diego Ramirez kan ståta med det läget. Kap Horn utgör den den norra gränsen för Drakpassagen ( den punkt där Stilla havet och Atlanten möts.

Längs till vänster syns udden på Kap Horn. Längst till vänster syns udden på Kap Horn.

Själva udden Kap Horn upptäcktes av spanjoren Francisco de Hoces som passerade här 1525. Men namnet till udden gavs av holländaren Willem Schouten efter staden Horn i Holland och kom till troligen på 1600-talet.
Att segla runt ”Hornet” har alltid varit förenat med hårda strapatser och många är de sjöfarare som omkommit i sina försök att göra det. Det finns ett albatrossformat monument på en höjd på Kap Horn som minne av de som omkommit i sina försök att ta sig runt. I närheten finns också en fyr och ett litet kapell.

Fyren och väderstationen på Kap Horn.

Det berättas också att de som förr återvände från en lyckad seglats runt Kap Horn hade rätt till vissa privilegier. Här ingick bl.a. rätten att lägga en fot på middagsbordet och rätten att bära ett guldörhänge som tecken på sin bedrift. Och en bedrift av stora mått var det att runda udden.

Förr var

Kap Horn en viktig segelpassage och var så ända till öppnandet av Panamakanalen1914. Många var de fartyg från bl.a. Åland som seglade till Australien för att hämta vete och som på vägen tillbaka passerade i vattnen utanför Kap Horn. Även en del svenska skepp seglade här liksom förstås skepp från många länder. Idag används inte vattnen här utanför som farled men visst händer det att äventyrslystna seglare försöker att ta sig runt. Även en del fartyg som ska till Antarktis på expeditioner och andra fartyg i mer turistiska sammanhang försöker runda ”Hornet” om så är möjligt. Och en upplevelse utöver det vanliga är det att ha varit här.

Så mäktigt att var här längst ner på Kap Horn. Så mäktigt att vara här längst ner på Kap Horn. I bakgrunden fyren, kyrkan och väderstationen.

Detta blev ett smakprov och mer kommer. Idag väntar Falklandsöarna, mitt ute i södra Atlanten och förhoppningsvis kommer vi att möta pingviner, sjölejon och kanske en och annan albatross och delfin.

30 kommentarer

Older Posts