Browsing Tag

jalon valley

Skyltar Spanien

Skyltande resa – Välkomna att följa med

18 november, 2018

Söndag! Dags igen för den trevliga och roliga ”Skyltsöndagen” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det ”skyltar” av olika slag som gäller och tolkningen är väldigt fri. Välkomna med på en skyltande resa i omgivningarna runt spanska Costa Blanca, “den vita kusten”.

Stopp i den lilla staden Polop. Rejäl buss och en skicklig chaufför lotsade oss varsamt uppför bergen och ner i dalarna. 

 

Skyltande resa med fina upplevelser

Vårt första stopp blev Polop, en liten stad några mil från Benidorm, med ca 4000 invånare. Staden  hör till provinsen Alicante  och ligger i regionen Valencia. Runt torget i Polop finns skyltar med många av regionens städer och deras vapen. Och mängder av vattenkranar. Jag räknade till 87 stycken. Enligt en gammal sägen ska vattnet här ha en gynnsam verkan på kvinnors fruktsamhet. Om det även gällde män förtäljer inte historien.

 

Bussen klättrar uppför och vi omges av höga berg och djupa dalar.  Och även här uppe finns det gott om restauranger. Utsikten ingår liksom.

Kanske en matbit? Nej, vi hade en bit kvar till en sen lunch.

När vi kommit till högsta punkten här, Coll de Rates, 625 meter över havet möttes jag av dels en vacker  vy över dalar och omgivande berg och av skylten “CANGURO de PERROS”. Man skulle kunna tänka sig att det var en sorts kennel med känguruhundar om man ordagrant tolkar det som står. Men icke! Bättre upp. Detta är ett hundpensionat och man sålde också olika hundattiraljer. Funderade just över att det kändes långt att ta sig hit upp med sin hund men luften och miljön är verkligen fin.

 

Ett av flera vägskäl.

Skyltande resa blev det på flera sätt. Här i trakterna av Jalon Valley på Costa BlancaTydligt skyltat.

Dags för vinprovning i byn Jalon eller Xaló som den heter på valenciska. (Ett av Spaniens fem officiella språk)

Utsidan på bodegan och här fanns även andra skyltar som visade vägen till olika saker i byn.

Lite info om hur det går till. Det fanns många sorters vin att prova på “egen hand.” Man gick här runt med sitt glas och testade det man önskade. Ingen ransonering.  Och de mer exklusiva varianterna fick provas efter förfrågan eftersom de var tappade på glasflaskor.

 

En ny specialvariant av moscatelvin.  Moscatel är en druva med hög sockerhalt och används här till söta viner som anses passa bra till områdets desserter. I stora delar av världen kallas druvan för Muscat och är ett samlingsnamnför en hel druvfamilj som troligen har sitt ursprung i Mellanöstern.

Snygga flaskor till detta moscatelvin.

Lunch blev det också, en riktigt god sådan och vi fortsatte sedan ner mot kusten och staden Altea.  (Mer info om Altea finns i länken.) Många båtar fanns att titta på både på land och de som låg i vattnet. Men denna röda specialvariant fångade mig. Dock inte helt inom min nuvarande budget.

Båten, “Mediterranean jet nautica känns spännande och jag skulle gärna ta en tur med den. Undrar om man hinner se något. För snabbt går den.

Denna skyltande resa går mot sitt slut men först skulle några tunnlar passeras innan vi  var tillbaka i Torrevieja igen fram på kvällen.

 

Fler ”söndagsskyltare”  finns här!  Titta gärna in!

 

 

Spanien

Vi fortsätter…

27 april, 2017

Vi fortsätter att vidga vyerna och har tagit oss en bit nerför bergssluttningarna och ner i Vall de La  Jalon/Val de La Xaló  (på valenciano, ett av Spaniens fem språk) och är på väg till huvudorten i distriktet, den lilla byn Jalon/Xaló. Trakten är sedan slutet av 1400-talet ett vinodlarområde då vindruvorna som odlades skickades till konungadömet Valencia som låg en bit norröver. Klimatet i dalen lämpar sig fint för jordbruk och under 1700 och 1800- talet utökades vinodlingarna och fortfarande låg fokus på muscatdruvan som verkligen trivdes i klimatet här.

Under turen ner till Jalon såg vi en del stenhus med tunga trädörrar som finns kvar  och bevarade sedan morerna lämnade området i början av 1600- talet. (Tyvärr blev inte fotona på husen tagna genom bussen presentabla.)

Gott om vinodlingar är det och dessa varvas med olivodlingar, odling av “nisperos”, (japansk mispel på svenska och smakar som en blandning av aprikos och persika och används som plommon. ) mandelträd och citrusodlingar.

Vi stannade i Jalon och passade på att besöka en “bodega” där olika sorters vin från trakten säljs liksom andra lokala produkter som olika sorters olivolja, honung av skilda slag, marmelader m.m. Lokalerna där bodegas Xaló är inrymd var tidigare förråd för olika redskap som användes för vinframställningen men är sedan 1960-talet en bodega. Bodegorna i byn och en stor del av vinproduktionen drivs av ett kooperativ där 400 personer odlar 400 hektar. (En hektar är 1 km2. Alltså odlar de 4 km2, en fyrkant med varje sida 4 km vilket är mycket och det är inte direkt platt mark det är fråga om)

Provsmakning ingick och det fanns cava, vitt vin i torr, halvtorr och söt smak, likaså rött vin och rosévin i likande smaker. Både billigare viner och dyrare kunde ses på hyllorna.

Närproducerade marmelader och sylter fanns i många olika varianter och i större och mindre burkar.

Här är “nispero”, japansk mispel, det svenska namnet. Lite lustigt namn med tanke på att den ursprungligen kommer från södra Kina.

Runt om i byn fanns frukt och grönsaker till försäljning, allt närproducerat och väldigt billigt.

Och förutom att stanna till vid frukten så blev det per automatik ett stopp vid en bil. En alldeles blåskimrande bil och av ett märke jag inte kunde minnas att jag sett tidigare. Lacken var minst sagt glänsande. Inte ett dammkorn eller ett litet märke på den 10 år gamla Chevroleten SSR – Super Sport Roadster. En pickup i cabmodell och just denna var specialbyggd med sina 600 hk. (De finns även med mindre stark motor.)

Superläcker cab! Och lacken den verkligen blänkte och än mer i det strålande solskenet. Och den polske ägaren delade gärna med sig av info om bilen. Han hade kört ner bilen från Polen och det hade gått undan i svängarna. 

Pick up var det! Inte ett dammkorn här heller.

Förutom bilen så fanns en tjusig HD i samlingen. Perfekt att köra omkring här i bergen med. Ja, enligt ägaren. Och den hade hustrun kört ner från Polen. Inte ett dammkorn på den heller. Hade hoppats på att blli erbjuden en tur, men jag hade inte tid att vänta på detta erbjudande utan vi rullade vidare. Kanske nästa gång.

I mitten av kartan ligger byn Xaló/Jalon och man kör hit från kusten på drygt 30 minuter. Till byn, alltså vill man  upp till Coll de Rates få man berökna betydligt mer tid och det alltefter trafiken och antalet cyklister. Kommunalt kan man ta sig till Jalon/Xaló med buss från flera orter längs kusten om man nu inte vill köra bil. Det finns också reseföretag som erjuuder turer hit och ett besök  i området rekommenderas verkligen om man är i trakterna.

 

 

Spanien

Naturliga spiraler

26 april, 2017

I gårdagens inlägg var vi på väg upp i bergen norr om Benidormoch besökte den lilla staden Polop och därifrån fortsatte vi på slingrande, smala serpentinvägar upp till 780 meters höjd och utsiktspunkten Colle de Rates.Hela resan gick genom den vackra dalen Jalon Valley eller som den heter på “valencian” Vall de Xaló.  Valencian är destsamma som katalanska ,ett av Spaniens fem officiella språk och de övriga är spanska, (kastellanska) galiciska, aranesiska och baskiska.

Polop ligger strax nordväst om Benidorm, som är utsatt längst söderut på kartan och därifrån fortsatte turen  till Coll de Rates, ungefär i mitten av kartan. 

Vägarna var asfalterade, vilket i sig var lite lugnande, men väldigt smala och två fordon kunde knappast mötas. Nu åkte vi buss och det innebar att vi inte kunde möta några fordon utan att något fick backa. Och som mer spänningshöjande detaljer var det cykeltävlingar i bergen så hundratals cyklister ömsom susade nerför backarna eller trampade uppför dem. Ett under var att ingen av cyklisterna körde in i bussen i någon av de många 180 graders kurvorna.

Några cyklister som vi mötte på en raksträcka. Fick inte till några kurviga bilder med dem.

Låga järnräcken fanns det till största delen längs vägen och på en del ställen såg vi de gamla i sten bytas ut. Och där körde det ihop sig rejält med att ta sig förbi.

Utrymmet mellan bussen och “arbetsbilen”, lastbilen, som bytte ut cementblocken var milt sagt minimalt- Damen syns genom fönstret i bussen och vägarbetataren ombord på lastbilen. Närkontakt var det. 

Uppe på nästan 800 meters höjd är utsikten svindlande och en bit ner i dalen växer pinjeträd och man ser odlingar av  oliv, mandelträd, apelsiner och vindruvor. Vill man se mandelträden i blom så är slutet av februari en bra månad och då föärgas dalen här rosa av alla vackra blommor.

Här i dalarna är det perfekt att bl.a. odla moscateldruvan och det har gjorts sedan slutet av 1400-talet då morerna bodde här. De skickade detta vin som de producerade till Valencia och det sägs ha lagt grunden för för den goda ekonomin där.  Idag odlas många andra sorters vi i dalgångarna och nästan varje by har sin egen bodega och vintillverkning. Än idag är vingårdarna många i trakten.

Mäktig utsikt och ner mot  dalen ser man de små sprialerna till vägar som leder ner mot  mysiga byar. 

Bergsområdet runt  Vall de Jalon heter Sierra de Bernia och här är det populärt både mer vandringar och cykelturer.

Cykelturen avstod vi och tyckte att det var helt perfekt att denna dag fortsätta med buss. Men visst skulle jag vid ett annat tillfällle gärna vandra här i bergen.

Vår njutflykt fortsatte nerför bergen längs de smala serpentinvägarna och har man kommit upp så ska man helst ner. Och fler trevliga stopp blev det under färden.

Detta är mitt bidrag till Sannas  fotoutmaning denna vecka, gemsweeklyphotochallenge ,och där ordet är spiral. Titta gärna in där för fler tolkningar.