Browsing Tag

Argentina

Resor utomlands

Hotell med anor – Meliá Recoleta i Buenos Aires

15 mars, 2019

Vi lämnade Port StanleyFalklandsöarna och hade med oss både pingviner och andra fina upplevelser i bagaget. Nästa hamn och stopp på resan blev Montevideo i Uruguay som vi nådde efter två nätter och tre dagar till havs. Och efter  ännu en natt, nu “inomskärs,” nådde vi slutmålet för resan,  Buenos Aires.   Här vi lämnade vi fartyget och anrika hotell Meliá Recoleta Plaza väntade på oss.

Anrika hotell Melia Recoleta Plaza väntade på ossAnrika hotell Meliá Recoleta Plaza väntade på oss.

Hotell Meliá Recoleta Plaza

på Calle Posada 155, i den “finare stadsdelen” Recoleta i Buenos Aires centrum visade sig vara en byggnad  med kända anor. Och i byggnaden har många händelser av skilda slag utspelat sig undre årens lopp. Själva huset kom till på 1930-talet. På den tiden var detta område i B.A. “the red light district” med nattkubbar, barer, bordeller och hög kriminalitet.

Ett hotell som har sin speciella historia. Här bodde i två år ,1942-1944, Argentinas dåvarande "first lady" innan hon blev presidenthustru. Detta  hotell har sin speciella historia. Här i byggnaden bodde mellan 1942 och 1944 Eva Perón, kvinnan som skulle bli en ikon i Argentina.  

Eva/Evita Perón, född Duarte, var skådespelerska /artist och flyttade från landsbygden till B.A. 1935. Inkomsterna och jobben var få och små så billiga hotell eller boenden hemma hos vänner var det som stod till buds. Och med hjälp av både tur och högt uppsatta militära vänner, fick Eva en roll i en radioteater. Det ena gav det andra och hon fick råd att flytta in i en liten lägenhet här i byggnaden.

Kanske var det turen, de militära vännerna och viljan att bli något som tog Eva vidare. För på en stor välgörenhetsfest blev hon ett par år senare presenterad för Juan Perón, då arbetsmarknadsminister. Det berättas att det var kärlek vid första ögonkastet och paret gifte sig 1945.  Eva var då 25 år.

I samband med att Juan Perón blev Argentinas president 1946 kom  Eva till att leda hälso och arbetsmarknadsministerierna. Hon bistod sin make på olika sätt, även  för att säkra makten, och tog bl.a. kontrollen över fackföreningsrörelsen.   (Mer om Eva/Evita Peron har jag skrivit här.)

Tjusig entré

Bilder på Evita Peron finns på väggarna i hotellets lobby.

Delar av hotellets lobby.

Gammal inredning med många spår av Eva Perón.

Röda mattan utrullad.

Hotellet i sig

hade verkligen den gamla stilen bevarad. De flesta rum var uppkallade antingen efter mer eller mindre kända jazzmusiker, skådespelare, operasångare, sångare,konstnärer eller författare som bott på hotellet . Vi hamnade hos Ella Fitzegerald. (Namnet är felstavat på dörren)

Detta anrika hotell hade stora rum inredda i gammeldags still En del av det tidstypiska rummet som också hade en loungeavdelning med soffa och bord.

En liten men trevlig takterass på hotell Melia Recoleta . Uppe på taket fanns en liten terrass med en minmial pool och några solstolar. Men mysigt att slå sig ner här i skuggan.

Även hotellets restaurang var jazzinspirerad.

 

Här i hotellets “Bistro” var det förr en syateljé där många av både Evita Perons och andra societetsdamers kläder syddes upp av världens främsta modeskapare, bl.a Dior. Dags för vår frukost. Riktigt god och i läcker miljö. En bra start innan det var dags att ge oss ut i  Buenos Aires .

Bistron på hotell Melia Recoleta var även den jazzinspirerad med många jazzmusiker på väggarna.

 

 

Resor utomlands Skyltar

Ushuaia – Världens sydligaste stad – Bidrar till skyltsöndag

10 mars, 2019

Söndag! Och dags igen för den trevliga och roliga ”skyltsöndagen” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Idag är det dessutom jubileum för “Skyltsöndag” – Det är #200  i ordningen. Stort tack till BP som håller oss engagerade och får oss att titta efter skyltar med våra numer tämligen tränade skyltögon. För egen del har jag inte varit med hela tiden men undre ett par år har jag satt mina spår. Eller snarare skyltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkningen. Veckans skyltar är tagna den 21 februari i Ushuaia, huvudstaden i Eldslandet i södra Argentina. Och Ushuaia kan också ståta med att vara världens sydligaste stad.(Lite beroende på hue man räknar och mäter. (Den sydligaste punkten är Kap Horn.)

Vårt fartyg "star Princess" tar upp en stor del av kajen i Ushuaia.Vårt fartyg, Star Princess har lagt till i hamnen tidigt på morgonen. Och visst märks det på naturen att vi är tämligen nära Antarktis.

Skyltsöndag från Ushuaia

Tyvärr anmälde vi oss för sent till någon av de utflykter ut i naturen och till havs som ordnades av fartyget. Men vi tog oss runt på egen hand och bekantade oss med stan.

Maken ser liten ut där han står på kajen framför fartyget och försöker fånga mig i farten. Inte helt enkelt.

Att detta är ett postkontor går inte att missa. Dessutom beläget strategiskt på kajen med många som passserar.

Ett av flera postkontor i Ushuaia. DEtta på kajen där fartygen lägger till.

Så var det utflykterna. Vi gjorde flera försök att ordna något på egen hand men tyvärr var de flesta turer uppbokade av fartyget och fyllda. Och på den där det fanns lediga platser så var det tveksamt om vi skulle hinna i tid till båtens avresa. Vi avstod alltså.

Många olika utflykter erbjuds med utgångspunkt i Ushuaia.

 

Utsikten från bryggorna och strandkanten var fina de också så vi fick nöja oss med det.

Vackra vyer ut över nejden från hamnen i Ushuaia.

En tur med en “hop on/off buss ” fick det bli till att börja med. Ushuaia är en stad med ca 60 000 invånare och ganska utspridd så att få en överblick kändes bra.

Tydliga gatuskyltar som förutom gatornas namn också anger positionen.

.Ops! Finns det ICA butiker även här i Ushuaia. Inte riktigt. Men skylten var på avstånd ganska lik.

Färgglada flerfamiljshus såg vi en del av och även många småhus hade inriktat sig på mer färg.

 

“Armada Argentina” – lite strandsatt och kanske inte helt funktionsduglig idag. Uppe på land gör en båt inte så stor nytta.

Armadan verkar även bestå av ett flygplan. Inte heller helt funktionsdugligt det heller kanske,.

Och att vi var i Ushuaia gick inte att ta miste på. Tydlig skyltning.

Skrattade gott när vi såg denna moderna byggnad. Ett Casino här i världens ände. Klart oväntat.

 

Tillbaka inne i stan var det dags för ett “pitstop”. Bra med tydlig skyltning av lokal öl och var vi befinner oss. Och för egen del så kom mina fingrar med.

Och nästan var man än är i stan så ser man hamnen,

 

Apropå namnet Ushuaia

var det vad ursprungsbefolkningen kallade området och när britterna kom hit  och namnet behölls. Under största delen av 1900- talet var staden mest ett fängelse för några av Argentinas värsta brottslingar. Argentina ville använda Eldslandet ungefär som britterna använde Australien. Alltså som ett stort fångläger långt bort från hemlandet. Fångarna blev nybyggare och byggde runt fängelset upp staden med egenhugget virke. Fångarna byggde också en järnväg från skogen till kolonin och som fortfarande används, nu som ett turisttåg, Tren del Fin de Mundo – Tåget till världens ände.

Resor utomlands

Eldslandet och världens ände – hamnstaden Ushuaia

9 mars, 2019

Vi lämnade Chacabuko men hade fortsatt blandningen av snöklädda toppar och regnskog med oss. Vi fick p.g.a. hård vind en extra dag till havs innan vi nådde staden Ushuaia i Argentina. En av världens sydligaste städer och porten till Eldslandet – “Tierra del Fuego.”

Eldslandet och Magellans sund i Sydamerika Tidig morgon och soluppgång i Magellans sund.

Eldslandet

Planen var att vi skulle lagt till inne i fjordarna, i staden Punta Arenas. En stad som ligger längs Magellansundet/Magellans sund – det sund som skiljer Sydamerikas fastland från Eldslandet. Punta Arenas var förr en viktig hamn för fartygstrafiken mellan Atlanten och Stilla havet. Men anledningen till att hamnens betydelse minskade var Panamakanalens tillkomst 1941. Punta Arenas är fortfarande en tämligen välmående stad med många naturresurser och läget är perfekt för  expeditioner till Antarktis värld.

Magellans sund skiljer Eldslandet i Argentina från den Sydamerikanska kontinenten. Magellans sund. Vädret här ändrar sig på några få minuter.  (Jämför med första bilden.)

Eldslandet – “Tierra del Fuego” är en isolerad och vindpinad ögrupp som upptäcktes av den portugisiske sjöfararen Ferdinand Magellan 1520. Anledningen till namnet är de eldar som ursprungsbefolkningen tände här längs stränderna. I över  tre århundraden kom namnet att sätta skräck i sjömän för denna övärld. Övärlden här vid världens ände förknippades med tjutande vindar, klippkuster och ett hav som ständigt var i uppror. Något som var avgörande för att besluta sig för att inte runda Kap Horn. Eldlandet är tämligen glest befolkat men på 1800- talet skedde viss inflyttning av fårfarmare från bl.a England och Balkan. Men ögruppen har till största delen förblivit obebodd.

Eldslandet ligger längst söderut i Argentina och här är staden Ushuaia, porten till Eldslandet utmärkt.

Hamnstaden Ushuaia

i Argentina, porten till Eldslandet och en av världens sydligaste städer, var tidigare en argentinsk straffkoloni. Ushuaia ligger längst in i en av alla fjordar och mäktiga snöklädda toppar möter oss.Vi har nu lämnat Chile och kommit in i Argentina men gränserna kan här vara lite otydlig. Chile i sig är ca 400 mil långt och bara 20 mil brett och vi har nu färdats nästan så långt söderut man kan komma och är alltså i Argentina. Ushuaia är huvudstad i den argentinska provinsen Eldslandet och ligger alldeles vid Beagelkanalen. Här bor ca 65-70 000 invånare som är utspridda över ett ganska stort område. Beagelkanalen är ett sund som skiljer öarna i Eldslandet från varandra. Just Beagelkanalen, Magellans sund och det öppna havet, Drakens sund är de tre farbara passagerna runt Sydamerika mellan Stilla havet och Atlanten och under vår resa har i testat alla tre.

På väg in mot staden Ushuaia, porten till Eldskandet. På väg in mot Ushuaia.

Vi närmar oss. En del andra fartyg ligger också vid kaj och en del av dem ska ge sig iväg till Antarktis på olika expeditioner.

Hamnen i Ushuaia på argentinska Eldslandet. Det gäller för kaptenen att manövrera vårt stora fartyg in till kaj. Och det gick galant. 

Här ligger ett av fartygen som ska gå till Antarktis. Vi ser oss omkring

Världens ände

känns som ett ganska passande extranamn på Ushuaia. Vi hade tänkt att följa med på en utflykt för att se mer av de vackra omgivningarna och spana in djurlivet. Men så blev det  inte. Alla utflykter via fartyget var slutsålda. Många hade bokat sina turer redan långt före avresan, dock inte vi. Jag försökte på egen hand ordna in oss på några men se fartyget hade köpt upp de flesta. Och den vi hade kunnat komma med på blev tidsmässigt för sent. Risk för att vi skulle missa fartygets avgång var stor. Så vi gav oss ut på stan och även här fick det bli en hop on/off buss innan vi själva tog oss runt.

Fint att solen tittar fram ett tag och lyser över fartygen. Vårt fartyg, Star princess, är det stora vita längst bort.

En tur genom “världens ände”

Huvudgatan erbjuder en hel del butiker , caféer och restauranger. (Ushuaia är ett taxfreeområde så mycket var billigt. Gällde allt)

 

Vi körde igenom stans ytterområden där flera nya hus var på gång. Roligt att de målas med lite pigga färger.

Grönområden finns och här i mitten ligger en skidbacke och lift som används vintertid då det kan ligga snö här. (Vintern infaller under vår sommar men så många minusgrader blir det inte)

 

En utsiktsplats väster om stan blir ett bra stopp och härifrån väljer vi att promenera tillbaka till stan. Vad gäller olika utflykter hade man kunnat ta en tur på Beaglekanalen och tittat på bl.a. sjölejon eller tagit turisttåget “Världens ände”, världens sydligaste tåg. Ett av våra andra tänkta utflyktsmål var nationalparken “Tierra del Fuego”, världens sydligaste nationalpark. Så nu har vi lärt oss att inför ev. kommande resor boka utflykter i god tid. Men inte gick det någon nöd på oss.

 

En dag går fort och vi lämnade Ushusia/världens ände för att bege oss mot Kap Horn. Inlägg om det kommer på måndag.

 

Resor utomlands Sydamerika

Patagonien – Den sydligaste delen av Sydamerika

8 mars, 2019

Efter att vi den 14 februari på kvällen lämnade San Antonio, Santiago de Chiles hamnnstad, väntade ett dygn havs innan vi nådde hamnstaden Puerto Montt. Hit till denna chilenska stad, i landets sjödistrikt, kom många tyska invandrare på 1800-talet.  Och än idag har både trakten och staden en tydlig tysk prägel. Från Puerto Montt fortsatte vi än längre söderut för att nå en liten del av Patagonien.

Patagonien bjuder på snöklädda toppar, fhordar, sjöar, vattenfall,regnskog och ett rikt djurliv. Vårt fartyg, Star Princess, är på väg in i fjorden för att lägga till utanför den pyttelilla staden Chacabuco.

Vi en del stopp i mindre hamnar får man ta en “tender” – motorbåt,  in till land. En båttur på mellan 10 och 20 minuter beroende på hur långt ut fartyget ligger.

Patagonien

kallas  Sydamerikas sydligaste del som i väster begränsas av Stilla havet, i norr av Pampas (obestämd gräns) och i öster av Atlanten. Patagonien är ett enormt område med en total yta av 850 000 km2 där den allra största delen ligger i Argentina. Att jämföra med  Sveriges yta som är ca 450 ooo km2. Naturen växlar från höga klippor av sandsten vid kusterna där många har istidsavlagringar som är 5-10 meter tjocka. I de inre delarna är Patagonien en högplatå som svagt sluttar mot kusten. Bergskedjan Anderna sträcker långt och vid foten finns många sjöar och floder.

Chacabuco, staden vi besökte är märkt med rött och ligger 130 mil söder om Santiago.

Puerto Chacabuco

ligger i Chiles sydöstra del, söder om ekvatorn och är i sig tämligen nyupptäckt. Puerto  Chacabuco har fått sitt namn efter slag som ägde rum här 1817 under det chilenska frihetskriget.  Officiellt grundades den lilla hamnorten vid floden Ayséns mynning 1991 och väcktes då från in slumrande tillvaro. Anledningen till detta uppvaknande  var ett vulkanutbrott  i  “Mount Hudson” som drabbade den större hamnstaden, Port Aysén en bit norrut. Hamnen där slammade igen och Puerto Chacabuco uppstod. Orten är liten, endast ca 1300 invånare och här finns egentligen ingenting att besöka eller att se förutom en fantastisk natur. Det räcker gott och visst ville vi ge oss ut i den.

Áiken del Sur

är en enorm privat park som visar en del av Patagoniens landskap som i sig varierar väldigt mycket. Här finns ett rikt djurliv, regnskog med en del typiska regnskogsväxter, flera vattenfall och sjöar. Vi hade via fartyget anmält oss till en naturvandring  med guide beroende på att vi visste att det på små orter kan var klurigt att ta sig runt på egen hand och hitta transporter. (Fartyget har ju bokat upp det mesta. ) Mer fakta om parken finns här

Stora regnskogsområden finns i Patagonien. Här i Chacabuko i Södra Chile, i parken Ayse del Sur.Att det ser blött ut är helt naturligt. Här regnar det nästan varje dag och man räknar med ca 350 regndagar/år.

Vår guide berättar om både parken och Patagonien.  Växten bakom henne är en sorts ätbar jätterabarber.

Just här och nu var det svårt att tro att området för omkring 10 000 år sedan täcktes av is och att issmältningen fått fram detta fascinerande landskap. Både djur och växter trivs. Värt att notera är att medeltemperaturen per år här ligger på 2 grader C.

Patagonien bjuder på ett rikt djurliv. Här i parken Aiken del Sur, Chacabuco.Några av de djur som kan vara synliga.

Tyvärr såg vi ingen puma för de är mest synliga under vintermånaderna som här är juni, juli och augusti. Vi skymtade en kondor och en hel del andra fåglar men eftersom de rör sig hastigt och är svårfångade på bild. Träd och växter var lättare att fotografera.

Här växer en arrayan.

Arrayan är en buske (vet inte det svenska namnet) och den sträcker sig mot solljuset och kan bli upp till 15 meter hög. Här har naturen tar bort barken så den honungsfärgade stammen tydligt syns.

En sorts lav växter på många träd och man vet att finns det gott om lav så är luften bra. 

 

Efter att ha vandrat ett par timmar

var det dags för ett “pitstop” och för oss blev det ett glas “pisco” – lite av nationaldrycken i flera av Sydamerikas länder. Pisco är en sorts fementerat vin med extra tillsats av alkohol och blandas med lime eller citronjuice och lite socker. Gott och läskande.

Inget regn, pisco med goda tilltugg och fin utsikt. Kan inte tycka annat än att naturen påminner om Norges. Ja, förutom regnskogen då.

Efter vårt stopp fortsatta några av oss att vandra ytterligare en timme. Men det fanns de som kanske inte var helt adekvat klädda för det.

Kanske inte optimal klädsel för en regnskogsvandring.

Välmotionerade och fyllda med nya intryck och upplevelser var det dags att åter bege sig ut till fartyget som fram på kvällskvisten lättade ankar för att ta oss till världens sydligaste stad, Ushuaia, världens sydligaste stad och huvudstaden i den argentinska provinsen Eldslandet.

Dags att lämna Patagonien och Chacabuco och dra än längre söderut.

 

Resor utomlands

Sightseeing i Buenos Aires med “hop on /hop off” buss

5 mars, 2019

Buenos Aires är en “riktig” storstad både till ytan och befolkningsmässigt. Drygt 14 miljoner människor bor här varav 3.5 miljoner själva innerstadsområdet. Och för att få en god överblick och känsla för stan blev det först av allt en sightseeing i Buenos Aires . Vi valde en busstur, hop on/hop off,  med företaget “Buenos Aires Bus” som vi fått rekommenderat och var redo för ett första möte med Argentinas huvudstad (Bussförtaget är även rekommenderat på Tripadvisor. En god idé är också att ladda ner appen Buenos Aires Turismo från Google Play eller App Store. Ger bra info också när man traskar runt på egen hand.)

Vi började vpr sightseeing i Buenos Aires vid hamnterminalen. Hamnen i Buenos Aires är gigantisk (detta en liten del) men vi lyckades här hitta vår hop on/hop off buss efter visst letande. 

Mycket folk i ankomstterminalen både från vårt fartyg och andra. Och många skulle ut på olika turer.

 

Vår sightseeing i Buenos Aires

blev det rejäl och det blev även dagens inlägg. En transferbuss mötte upp i hamnen och tog oss genom den livliga morgontrafiken i snigelfart upp i stan till Plaza San Martin. Här blev det bussbyte till den ordinarie hop on/hop off bussen. (Det hade gått betydligt snabbare att promenera de två kilometrarna det gällde.) Plaza San Martin är både ett torg och en stor park mitt inne i stan och härifrån utgår olika bussar och tunnelbanelinjer. Biljetter till sightseeingturen hade vi köpt i hamnen till ett pris av 30 US dollar/person och då fick tillgång till tre varianter av busslinjer. Men vi i nöjde oss med att åka två av dem och fick en god överblick av Buenos Aires och hoppade av och på flera gånger.

Morgonrusning i Buenos Aires. 

Hop on/Hop off – ett bra sätt att se en ny stad

Floralis Genérica är en skulptur av stål och aluminium och finns på FN platsen i Buenos Aires. Statyn är en gåva till Buenos Aires av den argentinske arkitekten Eduardo Catalano och kom på plats 2002.  Blomman öppnar sig varje morgon och bladen sluter sig åter på kvällen. Och när mörkret lägger sig tänds den upp. Symboliken i blomman, som öppnar sig var morgon, är att det alltid finns hopp. Skulpturen väger 18 ton och är 23 meter hög.

Den spännande skulpturen Floralis Generica passerade vi på vår sightseeingtur i Buenos Aires. Floralis Genérica.

En av de stora genomfartsavenyerna i Buenos Aires är Avenida de Libertador, “Befriarens aveny”. Den är dryga 25 km lång och med sex filer på sina ställlen. I rondellen finns ett av många minnesstatyer i Buenos Aires, “Monumento a Los Espanoles / Spanjorernas monument”. Monumentet var en donation till Argentina för att markera att landet blev självständigt från Spanien. Men arbetet med monumentet tog tid, från 1919- 1923 innan allt var färdigställt.

Monumentet är i brons  (figurerna nedtill) och vit italiensk  carraramarmor.

Vi lämnade den stora avenyn och var snart inne på en helt annan typ av gator. Stora kontraster.

Buenos Aires känns som en grön stad med mängder av träd och parker i större och mindre varianter.  

Undrar om gatan tar slut här…/En suddig bild från bussen men

Hundpromenader så vi en hel del av. Här är det åtta stycken som får sin runda. Här i området klev vi av för ett “pitstop” och för för att känna in stämningen

 

Så småningom fortsatte vi med bussen och hamnade igen mitt i City och passerade ännu ett monument, “Obelisco”  på Plaza de la República. Monumentet är, som så många andra historiskt och restes 1936 till minne av  att det då var 400 år sedan Buenos Aires anlades 1536 av spanjoren Pedro de Mendoza.

Turen genom Buenos Aires fortsätter

I närheten av “Obelisken” ligger teatro Colón, operahuset i Buenos Aires som rankas som ett av världens främsta operahus p.g.a. sin akustik. Operan är också ett av världens största operahus som rymmer 3542 sittande i publiken plus 700 stående gäster. Den nuvarande byggnaden i fransk renässansstil invigdes 1908 med Verdis opera Aida. Här har också många av världens stora operastjärnor stått på scenen bl.a. BirgitNilsson, Maria Callas, Placido Domingo och Pavarotti.

Vår sightseeingtur i buenos Aires tog oss med till Teatro Clon, ett av världens främsta och största operahus. s mest kända och Operan i Buenos Aires, Teatro Colón är öppen för besökare vissa tider. 

Casa Rosada, “det rosa huset” – presidentpalatset ligger vid Plaza del Mayo, (Maj torget) det viktigaste torget i Buenos Aires. Torget fick sitt namn efter majrevolutionen 1810, den revolution som blev startpunkten för Argentinas självständighet. Det var också här som Eva Peron stod på balkongen och höll många av sina tal. Hon avled också i byggnaden 1952.

Igår berättade jag om stadsdelen La Boca och hur Sverige varit med och påverkat färgerna gult och blått.  Även Casa Rosada har svenskanknytning. Byggnaden är sammansatt av två olika byggnader och den ena av dem är ritat av den svenske arkitekten Carl August Kihlberg. (klicka på länken om du vill läsa mer om honom) Denna byggnad var från början ett postkontor som byggdes mellan 1873 och 1878. Den andra  byggnaden, som från början var en parlamentsbyggnad är också ritad av en svensk/argentinske arkitekt, Henrik Åberg. (Mer om honom i länken) Men när byggnaderna slogs ihop var det under ledning av en italiensk arkitekt.

La Casa Rosada, presidentpalatset i Buenos AiresCasa Rosada, presidentpalatset.

Kongresshuset, samlingsplats för Argentinas lagstiftande församling ,passerade vi på vägen ut från City.

Vi närmar oss slutet

på vår sightseeing i Buenos Aires denna dag och hamnar i området Puerto Madero, strax utanför citykärnan och där byggandet är i full gång. Många nya exklusiva bostäder och kontor är på gång. Och det mesta i stadsdelen uppförs runt de gamla hamnmagasinen och området påminner om Docklands i London.

Mycket byggs i området Puerto Madero strax utanför citykärnan.

Alldeles i närheten av Puerto Madero ligger floden Rio de la Plata och ett område med båtklubbar, grönområden och många restauranger. På andra sidan floden ligger det stora Reserva Ecològica , ett stort grönområde  där man kan hyra cyklar för att ta sig runt.

Floden Rio de la Plata.  (Obsevera flygplanet på väg att landa.) Även här blev det ett “pitstop” för oss.

Vi klev av bussen där turen började, vid Plaza Mayor och gick genom den fina parken.

 

Passade också på att ta en titt in på Buenos Aires enorma järnvägsstation.

 

Dags att pusta, samla ihop dagens intryck och insupa lite av Buenos Aires gatuliv innan vi fortsatte titta mer på stan. En stad som verkligen har mycket att erbjuda.