I början av veckan förflyttade väninnan Agneta och jag oss ut till Djurgården och Nordiska museet för att se utställningen ”Nordens Paris”. En utställning om kläder och hur Paris kom att influera svenskt mode via varuhuset NK:s Franska Damskrädderi.
Nordiska museet är stort och flera olika utställningar pågår parallellt. Så det kan vara en god idé att i förväg bestämma vad man vill se. (Biljettpriset täcker alla utställningarna inom museet så man kan ändra sig på plats.)
På vägen till utställningen”Nordens Paris”, stannade vi till på Djurgårdsbron och blickade in över Strandvägen.
På andra sidan Djurgårdsbron ligger den praktfulla, grinden ”Blå porten”. Både här och på bron har jag stannat många gånger på de promenader jag tagit från Djurgården, via Strandvägen, Nybroviken och in till City.
Strax efter Djurgårdsbron, eller strax innan, beror på från vilket håll man kommer ligger den vackra Blå porten.
Nordiska museet och utställningen ”Nordens Paris”
Nordiska museet, är ett kulturhistoriskt museum och ägs av en stiftelse. Här vill man ta vara på och levandegöra minnet av det liv man levt i Sverige från 1500-talet fram till i våra dagar. (Nordiska museet är Sveriges största kulturhistoriska museum och här finns ca 1,5 miljoner olika föremål)
Nordiska museet ser ut som ett slott och blev byggt under åren 1889-1907. Mer om museet finns att läsa här.
För vår del var det nu fokus på kläder. För att det inte skulle uppstå trängsel finns olika slot tider till utställningen, något vi inte alls tänkt på. Vi var på plats strax före 13 och det fanns biljetter till just klockan 13. (Att köpa sin biljett via internet och då välja sin besökstid är säkrare. Men det finns ingen tidsbegränsning på hur länge man fick titta)
Den stora entréhallen är riktigt maffig. Både till storlek och belysning.
I Stockholm och i Sverige kom varuhuset NK, Nordiska kompaniet att bli föregångare vad gällde dammode. År 1902 bildas NK genom att man slår ihop Stockholms två största butiker; KM Lundberg och Joseph Leja som kommer att ligga vid Stureplan. Detta nya varuhus blir ”Damernas paradis” och med NK:s franska damskrädderi som juvelen i kronan. Här i damskrädderiet tar parisiskan Suzanne Pellin emot kunderna i salongerna. Och anstormningen av kunder både från Stockholm och hela landet var stor var stor. För visst var det många som ville beställa kläder härifrån det franska damskrädderiet.
Bakgrund
NK:s franska var också en av Stockholms attraktivaste arbetsplatser för sömmerskor och skräddare. Syateljén på NK var uppdelad i två avdelningar; en för klänningssömnad och en för skrädderi. Liknande uppdelning fanns också i de franska modehusen. Klänningarna blev sydda av sömmerskor och för att sy kappor ansvarade en damskräddare. Två olika yrken med olika utbildningar, där sömmerskorna hade läger status än damskräddare. Damskräddarna var ofta män och hade en längre utbildning ,
Ett smakprov
Här blir det ett smakprov från utställningen men vi tyckte det var roligt att se hur modet ändrats under årens lopp. Och mycket av det gamla har ju kommit i retur. På NK:s franska sys plaggen till största delen för hand. Undantag är raksömmar och isättandet av ärmar där symaskinen får jobba.
Promenaddräkten/The Powersuit symboliserar kvinnans nya och mer aktiva roll i samhället under första hälften av 1900-talet. Dräkt hade kvinnor haft betydligt tidigare men då med långa svepande kjolar. Så det är mer eller mindre efter första världskriget, på 1920-talet, som dräkten antar en mer modern form . Nu gäller en smal kjol och dräktjacka med insvängd midja och till detta en blus. Detta blev en elegant uniform till den nya yrkeskvinnan.
NK:s franska avdelning blev ett Nordens Paris vad gällde damkonfektion. Den förutseende damen kunde beställa två olika kjolar till dräktjackan och kunde då variera och kjolen inte slitas lika hårt.
Eftersom NK:s franska kom att bli Nordens Paris så var det franska designer som var gällade och så en bra bit in på 1960-talet. (Några av dem var Chanel, Molyneux, och Balenciaga.)
Några kappor i urval. Den hallonröda kappan i siden, i kort rak stil, med matchande sidenklänning blev levererad 1965 och syddes till Ebba Sachs. Kappa och klänning blev uppsydda till dotterns bröllop. (Ebba Sachs var gift med sonen till NK:s grundare Josef Sachs) Efter bröllopet fick den kvinnliga portvakten, i huset där familjen bodde, kappan och klänningen som gåva.
Aftonelegans
är Nk:s Franskas styrka. Och det utan ”krusiduller” . Uttrycket ”det sobra är det nobla” var gällande och sann elegans kan aldrig bli för ren eller för enkel. Efter andra världskriget dyker Paris nya srtjärna upp med ”The New Look”. Och denna stjärna är Christian Dior. Nu är det mer av den romantiska ”Askungelooken” med smal midja och vidd i kjolen som gäller inför 1950-talet.
Aftonklänningar i stort urval. Alla sydda på NK:s Franska avdelning.
60-talet kommer och 1966 har det handsydda har spelat ut sin roll. Modet kommer i stället att bli influerat av människans första besök i rymden. Plaggen som nu gäller är de som är fabrikstillverkade i stora serier och i standardstorlekar. Dessa plagg köper kunden direkt från galgar i butiken. Tidskrävande måttbeställningar och hantverk är nu gårdagens nyheter. På NK följer man med trenden och öppnar en mer exklusiv ”boutique” med den nya tidens fabrikstillverkade plagg.
Det är väl de franska och italienska unga och smala damerna som styr ! Som storlek L eller ibland XL, så har jag aldrig hittat några kläder i exklusiva butiker. Har inte testat på många år, kanske det har ändrat sig… men gissar att det inte har.
Tänker att, OJ, vad ni har mycket intressanta tt se inom promandavstånd, ni som bor i centrala delar av de största städerna! Ha de gott! Kram!
Här var det ju de svenska damerna som beställde på NK:s franska avdelning. Och då blev kläderna måttsydda och det prdentligt. Lite annat mot idag med konfektion som kan se ut både si och så och med en passform som heller inte alltid är på topp. Under åren vi bodde i Peking lät jag sy upp en hel del plagg och de satt perfekt och de flesta kan jag ha idag 12-13 år senare.
Nu köper jag inte så mycket kläder utan använder det jag har.
Är glad att ha promenadavstånd och ”båtavstånd” till mycket och så länge jag orkar så upplever jag gärna stan på olika sätt. Jodå, naturen också. Men ryggen trasslar en del så då är det svårare ibland att gå i skogen. Får inte med mig benen.
Önskar dig en bra vecka.
Kram
Vilka fina kreationer! Långt ifrån dagens slit och släng system.
Tack för att vi fick följa med in på utställningen =)
Kul att se detta hantverk för det mesta är ju sytt för hand- Här är det kvalité som gällde. Var med mamma till NK:s franska en gång när hon beställde två klänningar på 60-talet. Undrar så vart de tog vägen. Hon var så vacker i dem. En lång och en kort.
Tänkte lite här på vackra blommor bland klänningarna.
Vilken intressant utställning som jag gärna hade velat se. Nu befinner jag mig inte i huvudstaden så vi får väl se. Hur som helst så tycker jag att den här sortens utställningar är mycket intressanta. Håller med Anna-Lena om att det finns vissa fördelar med att bo i en storstad. Närheten till kultur och annat räknar jag definitivt dit.
Kram och god kväll!
Roligt att se detta och vilket hantverk. Inget slit och släng här inte. Det blir ju ett stycke historia på sitt sätt att gå runt här. Och roligt att se hur plagg och mode ändrats. Och jag gav bara ett litet smakprov. Min väninnas bror är fotograf och hade många bilder med som han tagit på olika plagg. Vackra bilder i svartvitt.
Tror alla trakter har sina för och nackdelar och visst är det bra att vi kan dela med oss.
Önskar dig en fin kväll.
Kram
Roligt att se den tidens kläder, dom var så vackert sydda. Min mor hade några dräkter från Ullhammar modell, då hade hon en getingmidja och större byst än vad jag har. Nu hänger dom i min garderob och jag tar fram och tittar på dom ibland.
Här är det ju verkligen ett hantverk det är frågan om. Vet att jag var med min mamma hit till NK:s franska i början av 60-talet där hon fick uppsytt, till ett mycket speciellt tillfälle, en lång festklänning och en kort. Har alltid undrat var dessa klänningar blev av efter hennes död. (Och jag har inga syskon. Eller försvann de långt tidigare)
Roligt med dräkten du har kvar. Ett fint minne med sin historia-
Detta var ett riktigt önskeinlägg. Jag kan läsa hur mycket som helst när det gäller mode. Å , vad jag önskar att alla fina utställningar åkte ut på turné så även vi som inte bor i Stockholm fick njuta av dem. Jag tycker mode är konst lika mycket som målningar och foton. Kram
Åh, Gunnel! Jag tänkte så på dig både när jag var här i veckan och idag när jag skrev inlägget. Och jag gav bara ett litet smakprov. (Som ändå blev långt) Visst är mode konst och här ett fantastiskt hantverk.NK:s Franska är ju speciellt. Var här som barn med mamma som fick yvå klänningar uppsydda till ett speciellt tillfälle. Minns att hon var så vacker i dem.Men undrar var klänningarna tog vägen.Sorgligt nog vet jag inte. Men jag vet att båda var i vackert siden.
Kram
Vilket trevligt inlägg.
Skulle gärna se den utställningen som jag gillar mode.
Såg en utställning på slottet för ett antal år sedan med prinsessan Lilians kläder.
Nordiska museet gillas , var där redan som barn.
Dockskåpen fascinerade mig, ja det gör de fortfarande.
Tack! Utställningen var rolig och just att få veta mer om både mode och hantverket här var roligt. Och många spännande kreationer. Var med min mamma på NK:s franska i början av 60-talet då hon lät sy upp ett par klänningar i siden till ett par speciella tillfällen. Minnesvärt. Miljön här var ju helt enastående för en 11- åring.Har tyvärr ingen aning om var klänningarna senare tog vägen- Tyvärr.
Nordiska museet har så mycket och jag har också varit här en hel del under årens lopp.
Roligt att du också varit här och som barn.
Nästan så du har överträffat dig själv idag med dina otroligt fina bilder. Tänker på bilderna av Strandvägen, porten, muséet och entréhallen. Fotona är magnifika. Undrar om det är den lågt stående solen som gör att bilderna får en viss ”ljussättning”, som är himla läcker. Å entréhallen är ju bara så himla bra med sin belysning. Perfekt fångat – igen:-)
Mode är ju inte riktigt min genre om man säger så, men det var intressant info, som alltid hos dig:-) Hade ingen aning om NK:s Franska…
Tack! Ja, solen gjorde nog sitt till här vad gäller bilderna.
Vad gäller mode så är det ju inte heller min bästa gren. Men roligt att se utställningen. Min väninna Agnetas bror har tagit flera av de svartvita bilder som också är med på utställningen och roligt att även de dem. (Han jobbade då bl.a. för ateljé Uggla) Minns att jag en gång i början av 60-talet var med mamma till NK:s Franska för att hon skulle få ett par länningar uppsydda till ett speciellt tillfälle. Har sedan hon avled 2002 funderat på var dessa ”dyrgripar” tog vägen. Kanske jag av misstag skänte dem till Myrorna eller Stadsmissionen. Men då fick väl någon glädje av plaggen.
Dessa handsydda plagg var ju speciella och jag funderade just mycket på själva hantverket.
I övrigt tittade vi också på en utställlning om Arktis och en om 40-talet och hur man bodde då. Verkliga kontraster.
Nej, jag är helt off på sånt här, bilderna är jättefina, men den enda tanke som slår mig är vilket program i tvättmaskinen skall man köra det där på. Man kanske skall lämna in det till NKs franska damtvätteri 🙂
Men jag kanske åker och kollar på det, kul med lite glam i alla fall och det är länge sen jag var där.
Min väninnas bror är fotograf och många av hans bilder finns med här på utställningen. Bilder i svartvitt och det var extra roligt att se dem. Undrar om det fanns något tvätteri på NK:s franska. Tveksamt. Man kan ju hasta genom utställningen och titta mer på den om Arktis eller om att bp på 40-talet eller andra utställningar. Vi hann med lite av dem också.
Fantastisk att få ta del av detta, intressant historia verkligen även om jag är totalt ointresserad av mode och kläder.
Stort tack för detta.
Ha en fin kväll nu Ditte.
Jag kan helt klart förstå dig. Maken sa liknande. Men förutom kläder tittade vi på en utställning om boende på 40-talet (inlägg kommer i morgon) och en utställning om Arktis. Så vi vidgade våra vyer.
Ha det allra bäst.
Nordiska muséet var jag på för jättelänge sen – en imponerande byggnad! Intressant att se hur modet växlat – och så duktiga sömmerskor det finns! Tänkte direkt på Gunnel i Åstorp 🙂
Tack för att jag fick följa med!
Önskar dig en fin fredag!
Kram
Byggnaden är ju i sig imponerande och har sin historia. Roligt är också att det finns flera parallella utställningar så man kan välja. Här var ju plaggen från början av 1900-talet och fram till mitten av 60-talet- Och att mycket av plaggen också är handsydda. Kvalité var det helt klart. Hade också Gunnel med mig i tankarna här.
Kul att du var med oss.
Önskar dig också en trevlig fredag.
Kram
Å, det här är en utställning i min smak. Älskar klänningar så tack för att jag fick följa med!
Om jag skulle flytta till en storstad så ligger Stockholm med sitt fantastiska kulturutbud nära till hands.
Må gott och ha en fin adventshelg!
Kram
Det var roligt att se utställningen och det är ju också ett stycke kulturhistoria- Och tänk så mycket som var sytt för hand. Roligt att se hur modet utvecklats från början av 1900-talet och fram till mitten av 60-talet- Och mycket kommer ju tillbaka vad gäller modeller. Det är ju så lättsamt här att ta sig an kulturlivet som erbjuder så mycket.
Hoppas du har det bra och önskar dig en fin helg.
Kram
Vilken rolig utställning att besöka! Ett underbart väder också, bilden med vyn över Strandvägen är helt fantastisk 🙂
Ha en fin fredag!
Roligt att se utställningen och inte minst detta hantverk det var att sy plaggen i stort sett för hand. Flera utställningar finns parallellt på Nordiska museet så vi tog en titt på ytterligare två; en om Arktis och en om 40-talet när vi ändå var här
Önskar dig också en fin fredag från ett snöklätt och vackert Stockholm.
Men va roligt att se o mode o kläder är en stor del i mitt liv 🙂 och intresse …jag hoppas man har din energi sen när man väl har tiden 🙂 önskar dig en härlig helg kram
Jätteroligt att se denna utställning. Och vilken kvalité och passform på kläderna. Roligt att se att mycket av detta klassiska mode fortfarande gäller.Stockholm har mycket av det mesta och jag försöker ta del av det jag kan och hinner.
Önskar dig också en fin helg.
kram
Åh, kan tänka mig att åka dit enbart för att titta på alla fantastiska aftonklänningar 🙂
Absolut! Så mycket vackert och verkligen ett fantastiskt hantverk. Minns att jag var med min mamma på Nk:s Franska dör hon skulle sy upp en lång och en kort klänning till ett speciellt tillfälle. Jag minns också miljön och jag ifck sitta tyst som en mus och titta och vänta- Urtrist för en 11 – åring. Men jag insåg ju senare att detta var något speciellt-
Tack för modevisningen! Jag är barnsligt förtjust i genren som kallas kostymdramer, tycker det är så intressant hur man klädde sig förr.
Så jag hade njutit av denna utställning! Jag hade definitivt inte njutit av att bära plaggen man bar förr, bekvämlighet var inte ett honnörsord!
Kramen
Det var roligt att se utställningen och vilket hantverk att sy plaggen för hand. Och det gjorde man till största delen med dessa. Vad gäller bekvämlighet ansågs ju dräkterna som kom på 40-talet vara det.Och säkert i jämförelse med mycket annat. Kul att följa utvecklingen och idag är ju mycket tillbaka igen. Bekväma plagg vill jag också ha.
Kram
Denna utställning såg jag med mitt barnbarn för några veckor sedan när jag var i Stockholm. Vi gillade den båda två.
Visst är det en trevlig utställning.Och roligt att följa hur modet utvecklats. Förstår att både du och barnbarnet tyckte om den. Vet att jag som barn var med mamma på NK:s Franska när hon där, inför ett speciellt tillfälle, fick ett par klänningar uppsydda. Tyvärr vet jag inte vart de så småningom tog vägen. Hade varit roligt att ha dem kvar.
Så roligt att få se fler bilder från utställningen.
Måttsydda plagg sitter ju bäst på kroppen men så klart mer tidskrävande och dyrare än konfektion.
Så kul att se utställningen och ett fantastiskt hantverk. Minns att jag vid ett tillfälle var med mamma till NK:s Franska och hon fick uppsytt ett par klänningar till ett speciellt tillfälle. Inte ett dugg kul tyckte jag som 10- åring utan blev mutad för att sitta still. Har alltid undrat var klänningarna tog vägen. Tänk om jag månne kastade eller gav bort dem här hon avled 2002.(Eller kanske hon själv hade gjort det tidigare…)
Så mycket intressant du är ute på ,-)) Entrehallen var ju otroligt läcker.
Vilka kläder ,-)
Syns att det är kunniga sömmerskor och skräddare!
Kul att få se ,-)
Fina bilder. Ha det jättefint KRAM Primrose ,-)
Tack! Jag bor ju bra med nära till det mesta så jag passar gärna på att röra mig runt och titta på saker. Utställningen ”Nordens Paris” här på Nordiska museet var så rolig att se. Vilket hantverk!
Ha det fint du också.
Kram