I gårdagens inlägg blev det dubbelt upp. Förutom Soppteatern( denna gång musikunderhållning) på Stadsteatern gjorde vi ett besök i en museilägenhet på Norrmalm i Stockholm. Här var det fokus på stuckatur. Här på David Bagares gata 10 besökte vi en våning och ett hus som tillhört Axel Notini. Han var en av de främsta stuckatörerna i Stockholm i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Och här i våningen bodde han med sin familj och här hemma tog han också emot sina kunder.
Vårt besök var privat, en liten grupp, men ordnat i regi av Stockholm stadsmuseum.
Att det är fokus på stuckatur här i huset märks redan runt och över den yttre porten som leder in i huset. Fantastiska detaljer. Själva bostadshuset är ritad av arkitekten Valfrid Karlsson, men Notini utförde själv stuckaturerna på utsidan och i trapphuset
Vad är då stuckatur?
Själva ordet, enligt Wikipedia, ”kommer från det italienska ordet stucco som är ett samlingsnamn för olika blandningar av gips , marmormjöl och lim som blandades och sedan kunde användas för att framställa dekorativa ytor inom konst och arkitektur.” Och ett vanligt användningsområde var att använda stuck var för att göra olika utsmyckningar i större våningar. Vad gäller våning är det ju ett annat ord för lägenhet. Ofta tänker en sig kanske då en större lägenhet. Men i ett hus har man ju olika våningar (på höjden) så kanske kan det komma därifrån. Något oklart är de skilda begreppen.
Stuckatörens hus är från senare delen av 1800-talet och från början ägde Axel Notini, stuckatören hela huset. Även trappuset är rikligt dekorerat på olika sätt och flera gipsgigurer finns.
Stucktörens våning – Fokus på stuckatur
Axel Notini var en av Stockholms främsta stuckaktörer och huset är både ut och invändigt utsmyckat med stuckatur. Detta var viktigt eftersom han ofta hade besök av kunder för att visa resultat på sin yrkesskicklighet.
Familjen Notinis paradvåning ligger en trappa upp och förutom deras våning fanns det ytterligare tre lägenheter i huset. En innergård hör till huset och där fanns olika verkstäder och bostadshus för arbetarna. Idag är huset en bostadsrättsförening men just Notinis lägenhet är en museilägenhet. Samfundet S:t Erik köpte 1992 Notinis lägenhet och Stockholm stad fick den i gåva. och numer är det alltså Stadsmuseet som visar den. (Mer om samfundet S:t. Erik via länken ovan) Viktigt är ju att lägenheten efter hand har återställts i det skick man trodde den var i. Mycket hade ändrats från det familjen flyttat men en hel del är också original.
Välkomna med på en rundtur.
Vi startar i köket,
Två olika spisar.
Så pigans rum. Och på vägen in till henne, i en korridor, finns också ett rejält skafferi.
Herr och fru Notinis sovrum.
Vår guide från Stadsmuseet berättar. Och det är inte många tomma ytor i rummet.
Taket i sovrummet. Och i de fyra hörnen och runt dem var det fokus på stuckatur.
Matsalen. Ofta var det stora bjudningar hos familjen Notini. Och duknngen bestod av många glas, tallrikar och olika bestick.
Att besticken var vända upp och ner beror på att man ville visa silverstämpeln på dem.
En överblick av matsalen. Men de tunga sammetsgardineerna som var fördragna gjorde att bilden blev mörk.
Förutom taket som har sin stuckatur finns den också på bl.a. dörrparen i bortre delen av bilden. Den vänstra dörren leder till ett glasskåp och har liknande stuckatur som den högra dörren där man kommer in i rummet. Även symmetrin var viktig.
Här en mer detaljerad bild av dörrarna.
En detaljbild av taket i matsalen.
Visst är det fokus på stuckatur i taket på matsalen liksom runt väggar och dörrar.
Denna Kakelugn finns i salongen.
Salongen ligger i fil med matsalen och överallt är stuckaturen påtaglig. Så även mängden ”prylar”.
Här har taket en annan utformning och är mer som en himmel men visst finns stuckaturen runt om.
Fokus på stuckatur var det alltså. Och i och med att Axel Notinis hem var väl dekorerat så fick kunderna också en god överblicj och ett sammanhang.
Detta är den första museilägenhet
jag sett och det var ett väldigt givande och roligt besök. Och ska ta mig an även de andra museilägenheterna. På Stadsmuseet , som ligger vid Slussen, finns också olika typer av boendemiljöer och andra miljöer i Stockholm och en hel del annat som visar på hur livet förr var här. Om man besöker Nordiska museet, ute på Djurgården, finns här en folkhemlslägenhet från 40-talet som också är rolig besöka Mycket känns igen. Ja, mycket annat finns förstås också att se på Nordiska museet.
Vilken våning, snacka om fokus på stuckatur! Kakelugnen är ju magnifik! Jättekul att du delar med dig. Kul med besticken som ligger så att stämpeln syns. Tänk att jag också är uppvuxen med vedspis, till 8 års ålder, men nån stuckatur fanns inte i vår omoderna lägenhet, hihi!
Ha det gott!
KRAM
Det var väldigt roligt att besöka våningen och inte minst att komma tillbaka till slutet av 1800-talet.Guiden var också väldigt bra så det gjorde sitt till. Vedspis hade farmor och även vi på landet ute på Värmdö. Men där även en elektrisk spis. För mamma var dock favoriten vedspisen.
Ha det bra du också.
kram
Pampig lägenhet.
”More is more” säger jag kanske men verkligen tjusig enligt den tidsandan.
Fast pigan fick lite mer sparsmakat.
Kul se.
Ha en fin helg.
Visst är våningen pampig. Ja, pigan har det enklare men bra ändå. Eget rum lite avskilt, med fönster och en rejäl säng. Inte vanligt på denna tid.
Stuckaturen är ju ett otroligt hantverk och väldigt roligt att se. Våningen var ju extra dekorerad för att kunderna skulle se hur stuckaturen kunde te sig. Ett väldigt trevligt besök .
Önskar dig också en bra helg.
Välpolerad koppar och vackert porslin =)
Så vackert det är där inne.
Ha nu en bra helg.
Ett trevligt besök som tog en tillbaka till en svunnen tid. Väldigt roligt att se och uppleva lägenheten. Och en bra guide gjorde sitt till.
Önskar dig också en bra helg.
WOW! Snacka om representationsvåning, nästan i dubbel bemärkelse. Stuckaturerna är ju helt fantastiska att titta på. Liksom lägenheten. Men jag skulle inte vilja bo i ett ”museum”. Frågan är om jag skulle velat göra det på 1800-/1900-talet. Snacka om hypotetisk fråga.
Gillar de dubbla spisarna och den rymliga pigkammaren.
Och om du gillar museilägenheter kan jag rekommendera Sven-Harrys vid Vasaparken. Men den våningen/lägenheten är inte i närheten av det här ”konstverket”.
Jätteroligt att se detta. Och ett stycke historia är det ju också. Nej, att bo här i lägenheten. Inget för mig. Men ett fint stycke Stockholmshistoria.
Sven Harrys lägenhet har jag besökt. Intressant. Och likaså Astrid Lindgrens lägenhet. Ska ta mig en titt vid tillfälle på de övriga som Stadsmuseet har. Och de är ju helt olika från denna.
Vilken fantastisk våning och tapeterna, kan inte finnas många platser utan stukaturer i den våningen. Vet du om de övriga lägenheterna också har mycket stukaturer.
Ett roligt och givande besök blev det här i stuckatörens hus och våning. Tror köket var det som var stuckaturfritt.
Vad gäller de övriga museilägenheterna har de en helt annan inriktning. I den här länken kan du se vad som erbjuds https://stadsmuseet.stockholm.se/gruppbokning/museilagenheter/
Börjar med en ikappläsnings-kommentar , trappan där har jag studerat många ggr, eller snarare läst om palmes mördare som sägs ha sprungit den vägen.
Han lär ju även sprungit David Bagares gata fram, kopplar ihop det med dagens inlägg här.
I övrigt fina bilder i gårdagens inlägg, som vanligt.
Bestick har jag alltid vänt neråt, trodde det var av hygieniska skäl, jösses va fel jag haft, tackar för denna lektionen.
Har dessutom inget silver vid middagsbordet vad jag kan komma ihåg. 😉
Stuckatur hade vi i mitt föräldrahem, finare tak får man ju leta efter, vackert.
Tack för detta fina blogginlägg Ditte, ha det bäst.
Helt rätt! Just denna trappa har varit med i samband med Palmemordet. Många gånger så jag förstår att du känner till den. Jodå, troligen var David Bagares gata med där också.
Visst är det roligt, detta med besticken. Man ville visa att man hade silver.
Kul att ni hade stuckaturer i ditt hem. Ovanligt idag.
Tack, för fina ord.
Önskar dig en bra helg.
Oj oj oj – så mycket fint historisk och bildligt! Storartad!
Tack för vacker stuckatur; gillas!
Kram
Ett väldigt trevligt, lärorikt och inspirerande besök . Roligt att dessa olika museilägenheter finns. Ska även ta mig an de andra.
Roligt att du var med oss.
Kram
Jisses vilken lägenhet! Nog för att stuckatur är vackert men oj så mycket! Intressant att få gå runt med en kunnig guide. Det ger en helt annan dimension till ett besök.
Folkhemslägenheten på Nordiska museet har vi besökt med många saker vi kände igen från våra barndomshem och visst är det intressant att se hur man levde i olika hem förr i tiden. Innan gårdagens inlägg hade jag ingen aning om de här visningslägenheterna.
Tack för att vi fick följa med hem till stuckatören!
Här var det väl mycket stuckatur. Absolut! Men lägenheten var ju också lite av utställningslägenhet dit kunder kom för att se ”resultatet”. Roligt med guiden som berättade mycket om det mesta.
Jag ska även ta en titt på de övriga museilägenheterna. Har besökt ”blockmakarens hus” här på Söder och riktigt intressant det också.
Kände också igen mycket i folkhemslägenheten på Nordiska. Så såg det i stort ut när jag bodde då i Töreboda i Västergötland.
Jätteroligt att ni var med och så fint att vi tillsammans, genom våra bloggar, få se och uppleva så mycket.
Önskar er en fin helg.
Vilket både spännande och intressant besök. Du är med i ett fantastiskt sällskap, så mycket trevligt ordnat. Och som ger mycket stimulans och motion får ni på köpet🙂där gör du verkligen det bästa och du ska bara vara stolt och känna att du gjort allt i den vägen. Tänker på inlägget om kommande op och där verkar det vara väldigt bra med info och förberedelser, skönt att höra att personen är viktig och tas om hand. Finns mycket bra som inte hörs lika mycket som annat.
Strindbergs Blå tornet är intressant också där han bodde de sista fyra åren. Minns än pennan på skrivbordet, blev så levande allt.
Och Astrid Lindgrens hem på Dalagatan kan besökas. Tror fastigheten är färdigrenoverad så att de öppnat igen.
Önskar dig en fin helg, och hoppas att stormen avtar på väg uppåt landet. Ingen fara än.
Det blev ett så lyckat besök och roligt att få veta mer- Hade inte alls hört talas om Stuckatörens hus.Ska nu under våren försöka ta mig an även de andra museilägenheterna.
Ja, operationen närmar sig så då blir det några veckor där jag inte får röra mig några längre sträckor. Så jag tränar mentalt på att vara stilla- Ja, inne kan jag ju gå och kanske runt kvarteret. Men får inte belasta ben och höft.
Blå tornet är intressant och har varit där några gånger. Likaså i Astrid Lindgrens hem. Så givande.
Önskar dig också en fin helg.
Här kom blåsten och regnet. Hoppas du klarar dig hyfsat.
Här gick jag igång på riktigt, älskar gamla hemma-miljöer som visar hur folket inom olika samhällsgrupper bodde förr. Takstuckaturerna var mest imponerande i denna stora lägenhet, kakelugnen var maffig och intrycket lite tungt men ändå elegant. toppen att du vill ta dig an övriga museilägenheter, ser fram emot dem!! Kram
Det var ett så intressant besök och extra roligt att en så bra guide berättade. Jag hade inte tidigare hört talas om vare sig huset eller våningen. Vet att jag passerat men då skyndat förbi.
Har varit här på söder i Blockmakarens hus, men för länge sen och har inte skrivit om det. Men jag återkommer när jag besökt de andra museilägenheterna. Tycker detta är väldigt intressant.
kram och trevlig helg.
Vilken underbar våning. Om jag vann en massa pengar hade jag utan tvekan flyttat in i en våning med mycket stuckatur, och med en kakelugn som den i salongen.
Visst är den speciell! Och väldigt roligt att de återställt den till mer eller mindre ursprungligt skick.Roligt också attfå veta mer om familjen. Kakelugnarna är verkligen konstverk.
Roligt att du var med.
Jag förstår att du upplevde allt detta som givande och roligt. Så känns det att vara betraktare här på din blogg också. Givande minst sagt. Överdådigt också på sitt sätt med all den fina stuckaturen. Bra att man har allt detta bevarat och att folk kan besöka huset, hemmet…
Stolarna vid köksbordet charmade mig totalt. De är så vackra med sin patina. Ser också det typiska spetslakanet till det röda stoppade/stickade täcket. Så typiskt.
Tack för den här ”promenadklubbsvandringen” .
Du är en sann ambassadör av ditt Stockholm!
Tack! Det blev ett intressant besök och med mycket historia från Stockholm i slutet av 1800-talet. Och i ett sammanhang.Stadsmuseet har en hel del att bjuda på och under våren ska jag ta mig an även de andra museilägenheterna som har helt andra karaktärer.
Köksstolarna provsatt jag och föll också för dem. Och såå roligt att se att man fått till så fina och tidstypiska miljöer i hela våningen.
Jag är mycket fascinerad av stuckatur, så detta var kul att läsa. Vad jag har hört eller läst är att stuckatur också kan göra av tuggat bröd.
Vad jag skulle säja vara skillnad på våning och lägenhet är att en våning är ensamt på ett våningsplan, medan en lägenheter kan finnas flera på samma plan. Så för mig är det stor skillnad på våning och lägenhet. Vet inte om min definiering är rätt.
Vilken fantastisk stuckatur i våningen. Ibland kan det var svårt att skilja på stuckatur och träsnitt eftersom det under denna tiden var populärt med imitationer av olika slag. Inte för att göra det billigare, utan helt enkelt moderiktigt.
Underbar kakelugn också.
Trevlig fortsatt helg!
Säkert jan en göra massan man använder till stuckatur av tuggat bröd. Men kanske knepigt i större utsträckning. Besöket var väldigt intressant .Vda gäller våning och lägenhet så ha jag förstått att det egentligen inte är någon skillnad. För det kan ju finnas ett par lägenheter/våningar också på ett våningsplan. https://frageladan.isof.se/visasvar.py?svar=60311
Ofta tänker en sig ju kanske att en våning är betydligt större och finns i hus från sekelskiftet men så är ju inte heller riktigt fallet. H’r var det helt klart stuckaturer eftersom hemmet tillhörde en av de främsta stuckatörerna i Stockholm och han tog emot kunder hemma. Bra att de då kunde se exempel på sitt arbete.
Verkligen ett lyckat besök och med en riktigt bra guide från Stadsmuseet.
Önskar dig också en fortsatt fin helg.