Browsing Category

Resor utomlands

Kina Resor utomlands

Festival i Harbin i norra Kina – I en värld av is och snö

9 december, 2019

Det stundtals grå decembervädret har fått mig att gå igenom och rensa bilder från ett par datorer. Och där är mängder av bilder från olika resor jag gjort under åren är lagrade. (Och även på hårddiskar)  Resandet, långt eller kort är något jag gärna gör. Så idag, när jag är hemma i ett halvmulet Stockholm, blir det via bildarkivet en resa tillbaka i tiden. Till  2009 och en festival i Harbin i norra Kina. En festival med tema is och snö.

Och genom att nu sortera ut gamla bilder har jag återupplevt många av de resor jag gjort. För egen del  har jag alltid varit intresserad av att resa och att läsa om resor. Och på senare år har jag fått många bra tips genom olika resebloggar. Just nu, har jag under en tid fått inspiration, fakta och trevlig läsning från bloggen “Grattis världen. En reseblogg med fokus på bekväma resor till bra pris och med många, i mitt tycke, användbara tips.

Festival i HarbinFestival i Harbin i Norra Kina. Här är det skulpturer av snö och is som gäller.

 Harbin

Under åren 2007 till 2010 arbetade jag på Svenska skolan i Peking och under dessa år blev det också en hel del resor både inom Kina och i Asien. Och i februari 2009 blev det en resa till nordöstra Kina och till staden Harbin, en flygresa på ca 2 timmar. Namnet Harbin,  är ett  manchuriskt ord och betyder” platsen där man torkar fisknäten”. (Harbin ligger vid floden  Songhuas östra strand och floden är rik på fisk)  Vad gäller Harbin så är det här varma och korta somrar som är fuktiga och rejält kalla vintrar.

Man räknar med att den högsta medeltemperaturen i januari är – 12 och den lägsta är – 24. Detta är alltså medeltemperaturer. Med tanke på klimatet, snö och frost, mellan oktober och slutet av april så är staden klart lämpad för en festival med snö och is som tema. Och trots att snösäsongen är lång så är den “svarta jorden” i Harbin bland de mest näringsrika i Kina så skördarna blir goda.

Vi flög från Peking till Harbin i nordöstra Kina. En stad som ligger 50 mil från den ryska gränsen.

 

En festival med snö och is som tema

och som anses vara världens största.  Detta beroende på områdets storlek och alla snö och is som är i bruk. Festivalen i sig är en värld i snö och is och en hel del is är hämtad från floden Songhua. I vintras var det 10 år sedan vi var på plats  här. 2019 pågick denna snö och is festival mellan den 5/1, invigning, och den 5/2. I år var det “Harbins isvärld” som var temat och när vi var på plats var det Finland. Varje år bygger man  upp  ett hundratal hus, landskap och skulpturer och enorma mängder snö och is går åt till detta jätteprojekt. Under årets festival räknade man med att 110 000 m3 is och 120 000 m3 snö använts-

Det är också varje år olika tävlingar där skulptörer från 12 olika länder ställer ut sina verk. I övrigt brukar det vara dryga 2000 olika snögubbar i olika former som finns att beskåda längs floden. Välkomna med!

Harbin. En festival i snö och is. Flera stora byggnader har byggts upp till denna festival.  Alla vackert belysta. Alla bilder är  från februari 2009

Fantastiska detaljer och helheter i snö

Kallt var det, -20, och vi vaggade fram som pingviner, väl påpälsade i våra dunjackor och “snowboots”.  Just 2009 var det Finland som var huvudtemat och det framkom på olika sätt runt om i parken. Vi gick runt och såg många fantatsiska skulpturer gjorda i konstsnö. Och först av allt begav vi oss till den finska avdelningen.

Mitt resesällskap; maken och vännen Anna.

Här har vi hamnat i den finska delen av snölandskapet.

“Bank of Finland” är helt byggt av konstsnö-

När det är festival och med Finland som tema är kompositören Jean Sibelius givenOch när det är  festival i snö och is, med tema Finland, så är den musikkompositören Jean Sibelius given.

Jultomten sägs komma från Finland så det är kanske anledningen till att han nu är på besök i Harbin. Och tänk! Visst är det Muminfamiljen som också kommit hit.

Jultomten och ett jullandskap som helt klart är inspirerat från Finland.

Hela Muminfaniljen har rest till Harbi för att vara med på denna snö och is festival.Hela Muminfamiljen har rest hit för att vara med på denna fantastiska festival i Harbin.

Mumintrollen och jag på festival i Harbin, Kina. Mumintrollen och jag på festival i Harbin.

 Till sist, några andra varianter av snöskulpturer. Otroligt välgjorda och med mängder av detaljer. Visst är de fina!

 

På bilden nedan finns de olika vinnarna från OS i Peking, i augusti 2008, avbildade. Fågelboet och den kinesiska muren är annat som här finns med. Allt skulpterat i snö.

 

 

Foto Kina Peking

Kassa – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge-

26 november, 2019

Kassa är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar. Och alla är välkomna att vara med. (OBS! Sanna  har en ny bloggadress. Finns i länken till henne här ovan.)

Denna vecka har jag gjort en djupdykning i minnenas arkiv. Och det handlar om att i en kassa, på en bank, lösa ut biljetter till olika OS-evenemang i Peking  2008.

Att vara "stadd vid kassa" - att ha kontanter är bra på många ställen runt om i världen. Det kan vara bra att vara “stadd vid kassa” och utrustad med kontanter. I många länder är det fortfarande kontanter som gäller. 

Bakkomater är ofta idag det som gäller när man ska tar ut pengar. De ersätter många gånger den kassa i en bank där man förr tog ut pengar. Tur att det finns bankomater för på många platser i Europa finns inte längre kontanter att hämta ut i en kassa på en bank.

 

OS biljetter

Det är augusti och OS i Peking närmar sig. Vem vill missa det om man är på plats? Jag  hade  lyckats få tag på biljetter till bl.a. fri idrott som jag köpt i Sverige. Men jag hade också i Peking anmält intresse till andra evenemang. Eftersom jag bodde och jobbade i Peking mellan 2007 och 2010 kunde jag få vara med i ett lotteri  om OS biljetter. Ett lotteri där man kunde önska fem evenemang man ville. Och om turen stod en bi också lottas till att få köpa biljetter till dessa.

På väg till Bank of China för att där i en kassa hämta och betala mina OS biljetterPå väg till Bank of China för att där i en kassa hämta de åtråvärda OS biljetterna.

Priset för biljetterna var en bråkdel av det svenska och med så mycket bättre platser. Dock krävdes ett visst arbete. Jag hade redan i juni ansökt om att vara med i lottningen men dragningen var i augusti så jag var spänd över hur det gått. Det skulle jag få veta när vi i mitten av augusti återkom till Peking efter sommarens semester i Sverige. Och i postfacket fanns ett brev att jag kunde hämta några av de biljetter jag önskat i en kassa på ett bankkontor i närheten av vår lägenhet.

“Fågelboet” i Peking. Den stora arenan för bl.a. fri idrott. Här är det ännu inte färdigbyggt.

I en kassa på Bank of China

Jag kände mig glad över de OS biljetter jag skulle få köpa och ville snarast ha dem i min hand.  Så genast på morgonen gick jag till banken  för att hämta dem. Men först gällde det att hitta rätt kassa för biljettutlämning. All text är på kinesiska/mandarin. Men jag såg några OS ringar och ställde mig i den kön.  Min tur. Det hela verkade det löpa på så bra att jag anade att något var fel. Javisst var det ! På min ansökan hade jag uppgett mitt visanummer i stället för passnummer!!!!!!  Det hjälpte föga att jag visade mitt pass med det gamla visumet och pekade på raden där mitt passnummer stod. Det blev inga biljetter att hämta.

 

 

Nu började nästa fas

att samla ihop kopior, att hitta en kopiator, fylla i ändringsformulär, förklara varför jag gjort fel och lite annat.  Inte nog med att jag var jetlagad, detta blev lite för mycket.  Tålamod  kan jag ha en hel del av och envis är jag. Kombinationen kan vara lyckad.  Jag ringde upp biljettkontoret och fick kontakt med en trevlig man som skulle försöka att hjälpa mig. Jag hade ett par dagar på mig att ordna med mina papper. Och jag ville för allt i världen se friidrotten tre kvällar med både svenska deltagare och den fantastiske Usain Bolt.  Även finalen i damfotboll samma vecka lockade. Hade fått biljetter även hit.

Och visst såg vi en hel del fri idrott. Här har just Usain Bolt och Jamaica vunnit stafetten på 100 meter.

 

Praktiska göromål

På vårt lokala postkontor lyckades jag  med att skicka fax till det  biljettkontoret med ändringsansökan och även ta kopior på mitt gamla visum, plus det nya och mitt pass. Hoppades att allt skulle komma fram. Höll tummarna och gick hem igen.

Trettio minuter senare, ringer min mobil. En man från  biljettkontoret meddelade att min ändringsansökan gått igenom och att jag var välkommen till mitt lokala Bank of China kontor för att hämta biljetterna. Glad i hågen traskade jag dit, ställde mig i den kassa som var avsedd för uthämtning av OS biljetter. Och se; denna gång fick jag biljetterna i min hand! Stor lättnad!!!!

 

Dags för friidrott!

 

Titta gärna in här för att se fler av veckans  tolkningar.

Foto Resor utomlands

Runt – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

5 november, 2019

Runt är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och tolkningar. Och alla är välkomna att vara med. (OBS! Sanna  har en ny bloggadress. Finns i länken till henne här ovan)

Ordet “runt” är ännu ett exempel på ett av dessa svenska ord med många olika betydelser. Så det ska bli roligt att se hur andra deltagare tolkat ordet. Kreativitetn är alltid stor. För egen del blir  tolkningen i forma avd en resa. Kanske inte helt otippat.

Här är i på väg runt Kap Horn i södera Chile. Också en av världens sydligaste ounkter. Här är vi på väg runt Kap Horn i södra Chile. En av världens sydligaste punkter. 

Vår resväg med fartyget Princess Star började i San Antonio en bit öster om Santiago de Chile och slutade i Argentina i Buenos Aires.

Runt Kap Horn – En fantastisk resa

Många olika resor har jag gjort i mitt liv, både långa och korta och alla har påverkat mig på ett eller annat sätt. Och många är erfarenheterna jag/vi har med i bagaget.

Räknade till att jag till dags dato besökt alla världsdelar och besökt 57 länder  (alltså besökt och inte bara passerat för då blir det fler) och några till ska det nog bli. Några resor som verkligen sitter fast är den “jorden runt” resa vi gjorde 2005, resan med tåg från Peking och till Tibet och vistelsen där. På denna topp tre lista hamnar också resan runt Kap Horn som vi gjorde i februari i år.

Tidig morgon och vi flyger in över Anderna och närmar oss Santiago de Chile.

Vi startar först av allt  med ett par dagar i Santiago. Det är en stor stad som är utspridd men själva stadskärnan känns överkomlig. Sedan var det dags att ta oss till hamnstaden San Antonio för  att kliva på  fartyget Star Princess och börja resan  som skulle ta oss söderut längs Chiles kust.

Santiago de Chile, Chiles huvudstadl , är en vacker stad men ligger i en “gryta”. Höga berg omger staden och läget här i “grytan” gör att luftföroreningarna ofta är märkbara. (Syns här på bilden)

Fartyget, Star Princess, som ska bli vårt hem i tre veckor väntar på oss i San Antonios hamn.

Här ligger hon, fartyget Star Princess, som förhoppningsvis ska ta oss hela vägen runt Kap Horn.Här ligger hon, Star Princess, fartyget som förhoppningsvis ska ta oss runt Kap Horn.

 På väg

och efter ett par dygn till havs kan jag konstatera att Stilla Havet i alla fall just där och just då hade fel namn. För stilla var det inte alls. Men ska man ta sig runt Kap Horn så är det båt som gillar. Men med kraftiga stabilisatorer och en klok kapten som ändrade lite på resvägen så tedde sig havet mer stilla.

Naturen var ett skådespel och fängslade  och det blev ett par trevliga stopp i en del av Chile och Argentina som heter Patagonien. Här hade vi möjlighet att på nära håll, alltså i land, se mer av landskapet.  Och skiftande natur upplevde vi verkligen.

Vi är fortfarande på väg mot målet att ta oss runt Kap Horn. Här stopp i södra Chile , i den lilla staden Chakabuca. ap Horn. Fortfarande på väg till att ta oss runt Kap Horn. En lång resa. Här stopp i den lilla hamnstaden Chacabuko  i södra Chile.

Än längre söderut kom vi. Och det märktes verkligen att vi närmade oss Antarktis. I staden Ushuaia,  i södra Argentina,också kallad “världens ände”  låg många av de expeditionsfartyg som skulle ta sig till Antarktis. Ushuaia är också porten till “Tierra del Fugo” – Eldslandet. Tänk att det ens kan finnas en stad här.

 

Vi lämnade Ushuaia

och nu var det alltså till Kap Horn vi skulle  . Dimma och med en vindstyrka på 35m/sekund, storm, ville det till att både hålla i sig själv och kamerorna.

Välklädd. Och förväntansfull.

Kap Horn i sikte! Plötsligt skingrade sig molnen för ett kort tag men vindstyrkan var den samma. Och det är just här vid Kap Horn som Stilla Havet och Atlanten möts. Många är de fartyg som under åren förlist när de försökt runda udden.

Ska vi komma helt runt Kap Horn? Äntligen! Ska vi komma helt runt?

Nja! Vi kom inte helt runt. Men nästan. Den hårda vinden och fartygets höjd spelade viss roll. Men vi vet de som varit på kryssning här och det varit vindstilla och ändå inte ha rundat. Vetskapen om att man är “nära ” Antarktis och här finns många isberg under havsytan gör att säkerheten går först. Känns tryggt det också.

Här ett fartyg som ska ta sig vidare på en expedition till Antarktis.

Vi lämnade Kap Horn och kom över till Atlanten. Här var havet lugnare och nu var det Falklandsöarna som väntade. Och förstås pingviner.  

 

 

Titta gärna in här för att se fler av veckans  tolkningar.

Resor utomlands Spanien

Medeltida by vid spanska Atlantkusten – San Vincente de la Barquera

30 oktober, 2019

Efter att av en slump, en bra sådan, ha hamnat i den lilla nordspanska byn Unquera tog vi oss  vidare till nästa by. Nu till San Vincente de la Barquera, en medeltida by vid spanska Atlantkusten. Och det var hit vi från början tänkt oss med tåget som ställdes in. Här hade vi  turen att pricka in en av de tre dagliga bussarna som stannade just här.

San VIncente de la Barquera är en vacker, spansk, medeltida by vid Atlantkusten med byggnader från 1200-talet.San Vincente de la Barquera är en vacker medeltida by. Och läget vid havet har gjort att fisket alltid varit viktigt för att försörja sig.

 

San Vincente de la Barquera är en medeltida by

som ligger vackert vid Atlantkusten. Byn har cirka 4000 invånare och består idag av två delar. Uppe på höjden ligger den verkligt gamla delen av byn med lämningar från 1200-talet av ett par sjukhus, en borg och en kyrka. Troligen är byn äldre än så för arkeologer har funnit fynd från 1000 år före Jesu födelse. Borgen är ett landmärke och är väl synligt både från hav och land.  Så det var hit upp vi först av allt styrde stegen.

En spansk medeltida by har oftast en borg. Så även San Vincente. En spansk medeltida by har ofta en borg. Så också San Vincente.

Nedanför borgen i San Vincente ligger den mer moderna delen av denna medeltida by. Nedanför borgen  i San Vincente (en vedertagen förkortning) ligger den mer moderna delen av denna medeltida by.

Vi tar oss uppför trapporna och genom smala gränder för att nå borgen.

Borgen har ett strategiskt läge uppe på höjden och med god utblick både över land och hav. Men visste aldrig varifrån farorna skulle komma.

Här passerar vi själva borgen.

Högst upp finns ruinerna från både ett par sjukhus och en kyrka . Kyrkan blev uppförd mellan 1200- 1500-talet och är troligen byggd ovanpå en kyrka som tidigare blivit förstörd.

“Änglarnas kyrka” – Iglesia señora de Los Angeles”

Byn här, San Vincente, var en viktig del av pilgrimsvägen, Camino de  Santiago de la Compostela. Här stannade många pilgrimer till för att vila eller få sjukhusvård så ett par olika sjukhus fanns.

Till en medeltida by i Spanien hörde förr ofta ett eller flera sjukhus. Så också här i San Vincente de lan Barquera. Till en medeltida by här i Spanien hörde ofta också ett sjukhus. Här “Hospital de la Conception”. Välbeslkt av pilgrimer som vandrade förbi San Vincente på vägen till Santiago de Compostela .

Och utanför murarna bredde det vackra landskapet ut sig.

Namnet San Vincente de la Barquera

är långt och byn kallas ofta bara för San Vincente.  San Vincente/Sankt Vincent var en diakon som dödades i religionsstrider. Han har också kommit att bli vinodlarnas skyddshelgon. (Mer om detta och hur han blev just vinodlarnas skyddshelgon finns att läsa i länken ovan)Vad gäller ordet “barquera” är det en sjöman, en förare av en båt. (Om det också är en plats vet jag inte)

 

Vi fick ännu en fin upplevelse här i byn innan det för oss blev dags för oss att ta sista bussen vidare.

Resor utomlands Spanien

Ett fint möte med Unquera – En spansk by nära Atlantkusten

29 oktober, 2019

Den tågresa vi tänkt göra i längs norra Spaniens Atlantkust blev betydligt kortare än planerat. För i våra planer ingick det inte att tågrälsen skulle repareras och bytas ut längs delar av sträckan. Och att dessa  skulle ersättas med buss. Vi är alltså nu tillbaka i Torrevieja,  tidigare än vi tänkt oss, och utan upplevelsen att ta oss med tåg genom Spanien. Men så kan det bli- Mycket har vi ändå sett och upplevt. I gårdagens inlägg kom vi med en kombination av buss och tåg till den lilla spanska byn Unquera. En by dit vi inte alls tänkt oss. Men ett fint möte blev det.

Ett fint möte. Vy över trakten runt Unqueera med Picos de Europa i bakgrundenFloden Deva delar byn Unquera mellan de spanska norra  provinserna Asturien och Kantabrien. I bakkrunden skymtar bergskedjan Picos de Europa.Och visst var denna vy över nejden ett fint möte med trakten.

Ett fint möte

blev det med denna lilla by. En by som höll på att vakna när vi klev av bussen. För att till viss del gardera oss för hur vi skulle ta oss vidare började vi med ett besök på busstationen. Förnämligt nog var den kombinerad med ett café så vi åt frukost samtidigt som vi konstaterade att någon mer tågresa denna dag skulle det inte bli.(Omläggning av räls pågick) Alltså fick vi tänka om och boka ett par olika bussbiljetter. Och med detta utfört var det dags för att titta närmare på byn.

Ett fint möte blev det med den spanska byn Unquera. Här busststionen kombinerad med ett café och biljettförsäljning. Ett fint möte blev det med Unquera. En by dit vi inte alls hade tänkt oss besöka. Bra kombo med busstation,biljettförsäljning och café. Allt i ett liksom.

Med det praktiska avklarat tog vi oss an byn.En by med dryga 800 invånare och där livet säkert gått sin gilla gång länge-

Smala gator med  färgglada hus och några helt utan.

Ett hus till salu. Kanske ett fynd för den händige. Flera liknande så vi runt om i byn.

Vi stannade till och pratade med ett äldre par som odlade valnötter och lagt ut dem på tork. Detta är egentligen ingen nöt, trots namnet, utan en stenfrukt. (Även i Sverige odlas valnötter men mognar sälla eftersom det är för kallt.) Vi lämnade paret och fick några nötter med oss som smakprov.

En restaurang som gjort hål i taket för att träden som fanns fritt skulle kunna växa. Varför inte?

Förutom möten med olika människor i byn Unquera bleb det ett fin möte med en katt. Vänliga människor träffade vi på i byn och det blev även ett fint möte med en katt. Och katten traskade efter oss på promenaden genom byn.

Alldeles i utkanten av byn betade kor och åsnorna gick fritt. Och grönt är det överallt.

Vad kan göra här i byn?

Ta det lugnt, njuta av naturen och stillheten. Vi uppskattade att det just nu var “turistfritt”. Men det kan variera. Olika vandringsleder till bergsområdet Picos de Europa och nationalparken härlockar många. Likaså passerar en del av vandringsleden “Camino de Santiago” -“Jokobsleden”genom byn. Detta är egentligen en rad olika vandringsleder som går genom Europa och som knyts samman i Santiago de Compostela.

Ytterligare ett fint möte i Unquera. En supermysig restaurang inrymd i en byggnad från 1868. från 1868- Ännu ett fint möte. Ett jättetrevligt “pitstop” i en gammal byggnad. Här är det både bar, café och restaurang.

Och katten följde med oss hit.

Jag fick en rundvandring av restaurangägaren och här är den charmiga pation/innergården.

Och vandra vidare skulle vi göra. Dock inte på “Camino de Santiago”.

Resor utomlands Spanien

En båttur på viken utanför Santander i blandat väder

26 oktober, 2019

Vädret här vid sen spanska Atlantkusten har varierat en del .  Vi har under en timme här i stan mött både, regn, blåst, tunga moln och sol.  Och med det tämligen instabila vädret ändrade vi till viss del våra planer. Den tänkta turen upp till bergskedjan Picos de Europa, dryga 10 mil västerut från Santander, lämnade vi därhän. I stället blev vi kvar i Santander. Och sysslolös här i stan behöver man inte vara.Santander ligger vid “Bahia de Santander”- Santanderviken och en båttur här kändes given.

Visst lockades vi att ta en båttur i Santander. Roligt att se staden från havssidan också. Är vi vid havet så lockar ofta en båttur. Sagt och gjort. Och roligt att se Santander från havet.

I  väntan på båtens avgång.

En båttur

lockade oss trots att vädret kändes helt opålitligt. Men det fanns platser inomhus om regnet skulle överfalla oss. Vi valde att ta en pendelbåtslinje runt viken men det finns olika turer att välja bland. (Info i länken)  Många av Santanders invånare jobbar eller går i skola i stan men bor på andra sidan viken så pendelbåtarna är viktiga.

Alldeles bredvid Puerto Chico, den lilla hamn där pendelbåtarna avgår, ligger en fascinerande byggnad. Centro Botin. Detta är ett  kulturhus som är kombinerat med ett museum där många olika utställningar finns. Och bara byggnaden i sig är värd  ett besök.

Centro Botin i Santander lägger manmärke till både från land och från en båttur på viken utanför. Centro Botin lägger man märke till både från land  och från en båttur på viken utanför.

Båtturen fortsatte en bit längs kajen innan båten ändrade kurs och körde tvärs över viken för att lägga till i Pedreña, en del av Santander. 

Uppenbarligen tyckte någon här att den grå kajkanten behövde piggas upp.

Denna byggnad vet jag inget om. Men med trappor ner i vattnet och beläget i “första linjen”  kan man tänka sig att det kan vara en badinrättning.

Under en båttur sitter vi helst utomhus. Liksom lite av vitsen med att åka båt. Här i viken utanför Santander i norra Spanien. Under en båttur, vilken som helst, sitter vi helst utomhus. Här spanar maken efter eventuella fåglar.

Här är Magdalenaslottet som ligger på Magdalenahalvön där det finns fina stränder. Hit ut går man hit  på 30 minuter från stan.  

Inget stopp för oss vid slottet utan vi lägger till vid Pedreña, där många stiger av. Man kan här observera att Atlanten inte är så blå. Beror på en hel del slam som förs ner i havet. Såg liknande ut vid Atlanten i Montevideo. 

Små “sandöar” dök upp då och då. Och fåglarna verkade trivas.  Här även lite blå himmel…

Pendelbåtarna tuffar på över och längs viken.

Himlen har återtagit en mer blå ton och det är dags för oss att återvända till Sanatander.

 

Resor utomlands Spanien

Santander i norra Spanien – En vacker stad vid Atlantkusten

25 oktober, 2019

Vi kvar i den fina staden Santander som ligger vid Atlanten, alldeles vid Biscayabukten, i norra Spanien. Hit kom vi i onsdags  och vi tillbringade även gårdagen här.  Det häftiga regn som kom under onsdag eftermiddag, kväll, natt och torsdag morgon lockade oss inte att lämna stan. Men idag, fredag, så är det dags att vidga vyerna vidare längs Atlantkusten västerut.

En av flera gågator i centrum av Santander. En av  flera gågator i centrum av Santander.

Santander märkt med rött.

Vårt möte med Santander

kändes bra och än bättre efter en trevlig frukost. Vår tänkta heldagstur till området i närheten av berget Picos de Europa hade vi ställt in p.g.a. allt regn så dagen var öppen för annat. Regnet skulle upphöra vid lunchtid så någon brådska att ge oss ut på stan hade vi inte.

Frukost i lugn och ro.

Santander ligger i en del av Spanien som heter Cantabrien och har ca 180 000 invånare. (Stan ska vid ett annat tillfälle få ett eget inlägg) Kanske har flera sett namnet tidigare. Ofta förekommer i olika sportsammangang  “Banco de Santander” och visst har den banken sina rötter här.

Banco de Santander , banken, är inrymt i ett äldre vackert hus centralt i stan. Banken,”Banco de Santander” – huvudkontoret är inrymt i ett vacker gammal byggnad mitt i stan.

Regnet upphörde och vi tog oss an stan. Många vackra hus kantade gatorna både i de äldre och nyare delarna av stan.

Santander har många vackra äldre hus. Santander har många vackra äldre hus och byggda i olika stilar. 

Fina detaljer på många av byggnaderna.

Havet är hela tiden närvarande och vi drog oss dit.

Här kommer en av de brittiska färjorna i för att lägga till i hamnen.

Och när vi nu var här vid havet så bestämde vi oss för en båttur runt bukten. Det blev en fin tur trots blåst och det mulna vädret och den tar jag er med på i morgon.

Resor utomlands Spanien

Gårdagens resa – Till spanska Bilbao och vidare till Santander

24 oktober, 2019

Gårdagens resa förde oss från Stockholm/Arlanda till norra Spanien och staden Bilbao. (Ligger vid Biscayabukten/Atlanten.)  En stad som har mycket att erbjuda i form av de mesta med bl.a. kultur, matupplevelser och historia.  Men denna gång skulle vi inte stanna i Bilbao.  Den staden ska få en egen resa och då också ta sällskap  av den vackra och matberömda staden San Sebastian som ligger en bit österut. För vår del skulle vi vidare från Bilbao och första etappen var staden Santander.

Gårdagens resa startade med frukost på trevliga Clarion Hotell på Arlanda Gårdagens resa startade med frukost på trevliga Clarion hotell på Arlanda. Har vi en tidig avgång från Stockholm/Arlanda övernattar vi gärna där. Men nu reste vi strax före nio kändes det perfekt just med frukost här.

Gårdagens resa

var i sig planerad men några spänningsförhöjande moment brukar ändå tillkomma. Trist vore det ju om det inte var så. Norwegian (de enda som flyger direkt Stockholm -Bilbao från Arlanda) tog oss snabb fram och vi landade 30 minuter före utsatt tid, 12.30. Biljetter till flybussen in till stan köptes à 1.50 euro och redan 12.45 var vi på väg in till stan. En smidig resa 25 minuter och vi klev av på sista stoppet som var Bilbaos busstorg. (Tre olika stopp finns) Från början hade vi tänkt att ta ett tåg till Santander, en stad som ligger ca 8 mil västerut. Det är ett sorts pendeltåg som trafikerar sträckan och som bara går tre gånger om dagen. Så buss, som går var 30 minut, var ett bättre alternativ.

Gårdagens resa fortsatte med buss från Bilbao till SantanderGårdagens resa fortsatte från busstorget i Bilbao och till Santander. 

Bussbiljett köper man inte på bussen och jag fick använda mina spanska kunskaper till att fråga i vilken riktining biljettkiosken fanns. Och någon kiosk i vanlig mening var det inte.  Inte var den heller så synlig från busstorget. Men ett I såg vi och gick ditåt.

Fler I fanns uppsatta och strax såg vi var bussbiljetterna kunde köpas.

Det var inköp i automat som gällde och det fanns personal på plats som gärna assisterade. Till det facila priset av 6 euro var fick vi bussplatser bokade till  Santanderavgången klockan 14 . Bara att slå sig ner i det halvsoliga vädret och vänta.

Busstorget i Bilbao. Här inväntade vi gårdagens resa till Santander. Busstorget i Bilbao. Här inväntade vi gårdagens resa till Santander.

Mellan Bilbao i  och Santander är det ca 8 mil och bussen hade ett par stopp under vägen.

Bussen körde under gårdagens resa

till största delen på vägar som går längs med Atlanten. Vi lämnade Bilbao som ligger i den spanska regionen Baskien  och ca 12 km in i landet och körde mot havet. Kontakt med havet och Biscayabukten har Bilbao via floden Nervion. Och det är anledningarna till att Bilbao också är en stor hamnstad.

Gårdagens resa från Bilbao till Santander tog oss genom ett vackert grönt landskap.  (Oskarp bild tagen genom bussfönstret)

Landskapet vi reste genom var påfallande grönt och stora nederbördsmängder och närheten till Atlanten bidrar förstås till detta. På ena sidan av bussfönstren hade vi Atlanten och på den andra sidan ett grönt jordbrukslandskap med böljande gröna kullar. Kändes inte alls som den del av Spanien, Costa Blanca, där vi oftast vistas.

Svårt med bra skärpa i farten och genom halvsmutsiga fönster. Men att det är grönt framgår.

Framme i Santander

Fån busstationen hade vi 10 minuters promenad till vårt lilla hotell. Och här i närheten ligger också RENFE, tågstationen för de storre tågen liksom stationen för FEVE tågen. (De mindre tågen som vi tänkt att åka med.)

Busstationen i Santander.

Vi promenerade till hotellet, checkade in och bestämde oss för att dels se mer av stan och dels för att utforska FEVE tåget som vi tänkt att använda oss av. Att det via internet var knepigt att få reda på något mer detaljerat visste jag. Men hoppades på att ett besök på turistbyrån och tågstationen  här i Santander skulle ge mer info.

Information

På nytt kom min spanska till användning.  Tyvärr hjälpte det föga för några tidtabeller i pappersformat fanns inte. Damen bakom disken föreslog att jag i stället skulle fotografera alla tidtabeller och stationer. Sagt och gjort.

En översikt över tåglinjerna och tiderna fanns att tillgå- Bra så! Och kameran jobbade på. 

Vi hade velat ha en översikt över dessa mindre FEVE -tåg. Ja, inte bara i delen Cantabrien där vi är nu utan även i Asturien och Galicien, de  angränsande västra delarna längs Atlantkusten. Alltså en helhet. Men icke!

Här tar FEVE linjen västerut “slut” vad gäller Cantabrien, den del där vi är nu. (Har hittat lite mer info via internet men med tonvikt på lite. )

Nu hade det börjat regna rejält och blåste tilltog. Men vi satsade på att få mer info. via turistbyrån- Fick vi det? Både ja och nej. Här rekommenderade man buss. Nåja!

Hem kom vi till hotellet helt genomblöta. Kläderna kunde vridas ur så vi var tacksamma över fungerande element och handduksvärmare.

Turistbyrån i Santander är inrymt i ett stor, gammal byggnad och förutom turistinfo finns butiker, barer och restauranger här .

Idag är det torsdag och det har ösregnat hela förmiddagen. Utsikterna för dagen var redan igår “blöta och blåsiga”.så dagens tänkta dagsutflykt fick ställas in.  Planerat var en tur med det “lilla tåget” plus buss till berget och nationalparken Pico de Europ. Men nu, mitt på dagen, har regnet för stunden upphört och lite blå himmel kan skönjas. Dags för att se oss omkring i Santander.

 

Resor utomlands Spanien

Spanska Atlantkusten – Idag reser vi dit

23 oktober, 2019

God tidig morgon! Om ett par timmar är det avresa från Arlanda. Och idag är det den spanska Atlantkusten som är målet. Vi flyger till Bilbao vid Biscayabukten och ska sedan, ganska förutsättningslöst, ta oss vidare västerut längs kusten. Detta är en del av Spanien som är hitintills  ganska outforskad för vår del. Men nu ska vi ändra på det.

Stockholm Arlanda. Snart på väg mot staden Bilbao på spanska Atlantkusten Snart på väg mot spanska Atlantkusten dit vi flyger direkt med Norwegian från Stockholm. (Vad gäller andra bolag får man byta någonstans i Europa.)

Ett besök på den spanska Atlantkusten

har vi funderat på länge men det har inte blivit av. Och man måste göra mer än fundera för att något ska ske.  Alltså till handling.  Jag har varit i Bilbao för länge, länge, sedan men nu är tanken att vi ska se och uppleva kusten per tåg. Vad gäller det spanska tågsystemet är det väldigt bra mellan de orter där de går. Många snabbtåg finns och som fungerar jättebra.  Men tågens sträckning är inte så god. Bergstrakter kommer liksom emellan och där är det svårt med spårdragningen. Ofta får man med tåg ta sig via Madrid, särskilt om man vill ta sig från norr till söder eller från öster till väster.  Att med tåg ta sig från östra Spanien och till Malaga i söder innebär en tur via Madrid. Men med buss eller bil går det utmärkt med kustvägen.  Så många gånger är det Vägsystemet är  väl utbyggt.

Våra planer

är ännu inte helt i hamn utan de får ge sig efter hand. Vi vet att det går en smalspårig järnväg, en sorts pendeltåg, längs Atlantkusten och dessa har vi tänkt att testa. Jag besökte för ett tag sedan den spanska turistbyrån i Stockholmför att bl.a. få mer info om  tågsträckor, hållplatser och tidtabeller. Men ansvarige var på semester så hjälpen uteblev. Tursamt nog finns bra guideböcker att tillgå och även internet har bidragit med en del.

Kanske kommer vår resa med tåg att gå från Bilbao till Gijón. Vi vet inte ännu..Kanske kommer vår resa med tåg gå längs den spanska Atlantkusten från Bilbao till Gijon. 

Vi har inte direkt någon tidsplan. Sträckan mellan Bilbao och Gijón är dryga 25 mil och med bil beräknas den ta ca. 3 timmar. Tågresan tar en lite annan sträckning och beräknad tid för den resan är 9 timmar. Den innebär också en del byten och väntetider. Och vi vill ju kliva av och stanna till i byarna så vi får se vad och hur det blir.

En uppdatering kommer i morgon. Och välkomna med på resan.

Polen Resor utomlands

“Idealstaden” Nowa Huta – Nya stålverket

5 oktober, 2019

Jag är nu hemma igen från resan till Polen. Det har verkligen varit en fin resa på alla sätt och många upplevelser har jag med mig hem. I torsdags, på förmiddagen när vi anlände till Krakow och  möttes här vi av vår svensktalade lokalguide och en buss. Perfekt så vi kunde genast ta oss an denna vackra stad med sin grymma historia. Efter vår lunch tog vi en tur genom stan och fortsatte  mot “idealstaden” Nowa Huta – Nya stålverket.

Nowa Huta/ Nya stålverket -"Idealstaden" ligger strax öster om Krakow. “Idealstaden Nowa Huta , Nya stålverket, ligger 15 km öster om Krakow. Här är en av entréerna till stålverket. (Bild från bussen. Svårt att stanna till här)

Idealstaden Nowa Huta kan ses som den östligaste stadsdelen i Krakow. Men krakowborna anser inte att den hör till staden.

Nowa Huta – Nya stålverket – Idealstaden

är idag med sina drygt 200 000 invånare en av Krakows mest befolkade stadsdelar. Men krakowborna anser inte att stadsdelen hör till Krakow. Detta kom att bli en arbetarstadsdel och  tanken var att den skulle bli det nya Polen som fick nya gränser efter andra världskriget.

Man började bygga Nowa Huta, i juni 1949, under den socialistiska regering som kommit till makten i Polen efter andra världskriget. Och det fanns ett stort motstånd bland Krakows medelklass när kommunisterna tog makten.  För att jämna ut klasskillnaderna bestämde de styrande att stålverket skulle byggas här. Det skulle bli  en socialistisk stad för arbetare. Detta innebar också att de bönder som bodde här fick lämna sina gårdar och åkrar och flytta utan att få betalt för det de ägde. Fullt förklarligt att folk var missnöjda med beslutet. Bönderna förlorade också sina skördar efter som den 1 juni var byggstart.

Pampiga byggnader som tillhörde de adninistrativa delarna av idealstaden Nowa HutaPampiga byggnader som är de admininstra delarna  av “Idealstaden.” Här inne i byggnaderna har man ite sparat på slantarna.

Stålverket

byggdes alltså på ett område som bestod av Polens bästa jordbruksmarker så dessa försvann. Men orsaken till placeringen  av Nowa Huta just här var att råvarorna till stålverket transporterades från andra delar av Polen,  gamla Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. Och här fanns goda järnvägsförbindelser. Dessutom var det nära till utbildningsstaden Krakow. Stålverket, som fick namnet Vladimir Lenin, invigdes 1954 och redan då fick många arbete här. Och främst var det de utan utbildning som fick anställning. Stålverket var som störst på 1970- talet och hade då ca. 40 000 som var anställda.

En staty av Lenin restes av Lenin i Nowa Huta 1973 och denna staty hamnade genom ett inköp hos den svanske mannen “Big Bengt Erlandsson” och kom till High Chapparal. (En sorts nöjespark i Småland)Men jag vet inte om Lenin är kvar där.

Man ändrade statsskicket i Polen 1989 och då bytte också stålverket namn. Det nya namnet blev efter en polsk ingenjör och vetenskapsman. Tadeusz Sendzimir. Förutom stålverket byggdes också en tobaksfabrik och en stor cementfabrik.

Idealstaden

Stadsdelen blev planerad just som man tänkte sig att en idealstad för det nya och socialistiska Polen skulle vara. Här skulle det finnas järnverk och bostadsområden. Man byggde ett torg som blev centrum och därifrån utgick långa gator men träd planterade som ledde ut till stålverket. Området blev en “stalinistisk” (diktatorisk)  idealstad . I Nowa Huta finns det en bostadslänga som kom till på 1950-talet och som heter Svenska längan “Blok szwedski”. Arkitekter härifrån fick chans att åka till Stockholm och blev inspirerade av husen här i de yttre förorterna, “miljonprogrammet”. En del hus har också inspirerats av bostadshus som Le Corbusiers ritat. (Schweizisk designer, arkitekt, konstnär  m.m.)

En av de långa gatorna i Nowa Huta - IdealstadenDet regnade rejält när vi var här så det blev bara snabba turer ut för att titta på “Idealstaden”