Browsing Category

Peking

Kina Peking Skyltar

Tecken – Den röda tråden i dagens skyltning

22 april, 2018

Söndag igen! Och söndag innebär  också en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och med fri tolkning. Veckans skyltningsbilder är “månadsfärska” och hämtade från Peking. En stad som på olika sätt alltid finns med mig. Veckans temaord/den “röda tråden är tecken. Håll till godo!

Kinesiska tecken gör sig bra i form av en tavla. Kinesiska tecken som blir till ett konstverk. Undrar vad som står.

Tecken – den “röda tråden” i dagens Skyltsöndag

Kinesiska tecken kan jag bara läsa ett fåtal och de verkar säkkan förekomma i det jag ser. Men ibland går det bra att förstå ändå vad som avses. Dessa brandbilar finns utplacerade runt om i Peking, likaså polisbilar och ambulanser. En klar fördel eftersom trafiken ofta är extremt tät och det är svårt för räddnings/utryckningsfordon att ta sig fram.

Kinesiska tecken kan kombineras med en bild så blir det lättare att förstå. Bra med en illustration på brandbilen så att man vet att det är just en brandbil

Kinesiska tecken är vackra men svåra att tyda. Tulpaner på väg upp och att området är inhägnat gör ju skylten mer förståbar även om man inte läser tecken. Kanske står det “var rädd om planteringen.”  Tror budskapet gick fram. Skylten hittade jag i Jingshanparken. 

På restauranger i Peking ser man ofta liknande skyltar. För oss var det inte helt klart vad mojängen skulle användas till . Vi såg ett par olika prisuppgigfter 18 yuan  (ca. 24 kr) och 32 yuan ( ca 43 kr) men visst inte vad priset stod för. Men längst ner på skylten fanns en ringklocka och när man tryckte på den kom genast serveringspersonal. . Vi fick en meny och när vi bestämt oss vad vi ville äta så ringde vi igen och kunde beställa. Jättebra att i lugn och ro välja utan att känna brådska-

Ring/tryck på knappen så kommer snabbt någon.

Bra att kineiska tecken kompletteras med en engelsk översättning. Förstålig uppmaning om vad som gäller både på kinesiska/mandarin och engelska. 

Här i Ritanparken är mobiler förbjudna när det åskar. Men jag kan tänka mig att det handlar om att använda dem. Inte att ha dem med sig.

En kompass är alltid bra att ha med sig på resor men har man glömt den finns de ofta i parkerna permanenta och större varianter att tillgå. Att ha ordning på väderstrecken underlättar när man läser kartor.

Praktiskt att orientera sig och ha koll på väderstrecken.

Pekings internationnella flygplats.Dags för hemresa och inte helt oväntat fanns många av Air Chinas plan vid de olika gaterna. Såg en för mig ny variant där olika kinesiska personer fanns avbildade på planet. Kanske lite inspirerat av Norwegian som har olika skandinaviska personer målade på stjärtfenorna.

 

Fler ”söndagsskyltare finns här!  Titta gärna in!

Kina Kultur Peking

Kinas olika kök -En “kort” introduktion till en matresa

20 april, 2018

Den kinesiska maten har stor variation och Kinas “olika kök”,  alltså den mat som är karakteristisk för en viss del av  landet varierar. Idag räknar men med tio olika “kök” och då är Peking och Shanghai inberäknade här. Jag har i ett par inlägg skrivit om just matkultur i Kina  och vad man i huvudsak äter. Mycket är likt det vi äter men tillagningarna skiljer sig åt en hel del.  Att gå igenom Kinas olika “kök” i ett blogginlägg låter sig nästan inte göras, men en kort introduktion blir det.

Pekinganka. Idag räknas även Peking och Shanghai in i Kinas olika kök. Här är det pekinganka som tillreds.

Kinas olika kök

Förutom Peking och Shanghai räknar man  alltså till åtta övriga kök, alla med sina specialiteter. Shandong i norra Kina, Guandong/Kanton i sydöst, Sichuanköket, Hunan i centrala Kina, Huaiyang i närheten av Shanghai i öster och till detta kommer de mongoliska och muslimska köken. (Jodå, det finns några till…) Och så “hotpot” förstås. Här kommer en kort introduktion till några av köken.

Ugn/öppen eld där pekinganka kan tillredas enligt gammal sätt.

Pekinganka

Rätten är över 300 år gammaloch kommer ursprungligen från Nanjing, den gamla huvudstaden som ligger en bit söderut i Kina.  (Nan betyder söder och jing huvudstad) Ankorna bör komma från Pekingområdet och vara ca 60 dagar gamla och köttet anses då som mörast. Förberedelserna, allt ifrån uppfödning till grillning är viktigt och är en omständig procedur. Innan gästerna får ta del av ankan så grillas den över öppen eld i 30 -40 minuter och blir då alldeles gyllenbrun. (Den tidigare penslingen med soya bidrar) Inom fem minuter ska sedan ankan trancheras i tunna skivor direkt vid bordet av en kock för att alla smaker bäst ska framträda.

Själva ankan äts äts genom att doppa köttbitarna i en god sås och lägga det tillsammans med finskuren purjolök och lite andra tillbehör i en sorts ljummen  pannkaka som viks ihop och äts.  Såsen är gjord av jästa soyabönor och kallas ofta plommonsås på engelska, men plommonen är  frånvarande. Många kineser avslutar ankmåltiden med en soppa gjord på inkråmet. Just ankans knapriga skinn anses vara extra gott och smakrikt.

En anka äts sällan ensam utan ingår som en del av en middag och man beräknar att en anka räcker till mellan 6 och 8 personer. Jag har ätit Pekinganka vid flera tillfällen, men i mitt tycke blir den väl mäktig. Men att testa hör till.

Peking och det nordkinesiska köket

Mat som är typisk för Peking och norra Kina är mjölmat av olika slag; nudlar, dumplings, potatisrätter, soppor och pannkakor. Och just i  norra Kina odlas en hel del vete men inte ris. Det är ganska tung mat som värmen  för här är det vintertid tämligen kyligt. Mycket lök, vitlök, kål och nötter ingår också. Soya används mycket för att krydda maten men sällan separat.

Dumplings tillverkas och säljs på många ställen runt om. Vetemjöl, salt och vatten ingår. Ungefär som en pastadeg. Testa gärna. Recpet som jag provat finns här tillsammans med lite andra kinesiska recept som jag provlagat.

Potatis strimlad,  i form av “höstack”, aubergine med paprika och olika grönsaker med kyckling. Mat från Peking.

Sichuanköket – kanske det bästa av Kinas  kök

Sichuan i söder är Kinas största provins och enligt många kommer den bästa och mest varierade maten härifrån. Här är det strak kryddning som gäller med ingefära, vitlök, rödpeppar, kryddnejlikor och provinsens egen peppar, “blompeppar” . Kyckling, fläsk och insjöfisk  äts mycket tillsammansn med grönsaker. Många gånger serveras nudlar och bönor i stället för ris. Härifrån kommer också den omtyckta rätten “gongbao ji ding” – palatsväktarens kyckling – med nötter, chili och grönsaker i en god så. Här är det just såsen som är viktigast.

Överst till vänster “gong bao” och underst en gryta med aubergine, paprika och bönor.

Barnbarnet Max, här 10 månader, provsmakar kyckling “gong bao” och ris.

Hunanprovinsen

ligger i södra Kina och vad som kännetecknar maten här är just att den är rejält stark. Man brukar säga att ju starkare maten är ju bättre. Här kan den chilikryddade kycklingen bestå av ett berg av rödpeppar och med några kycklingbitar väl dolda.

Kantonesiska köket

Här är maten “lätt”  och många kineser som numer bor utomlands kommer härifrån och har tagit med sig sin kokkonst vidare i världen. Grönsaker, krispig mat där grillat, wokat, stekt och småkokt är karakteristiskt. En av de mer kända maträtterna härifrån är “dim sum” små degknyten med olika fyllningar. Ordet “dim” betyder att nudda vid hjärtat. Dim sunm är också en typ av dumplings och med väldigt tunn deg. (Av vatten , mjöl och salt) Odfta serveras knytena i bambukorgarmed gallerbotten. Korgarna ställs på varandraoch placeras över en kittel med kokande vatten. Ångan stiger upp genom gallren och genom korgarna och knytena tillagas på så sätt.

Dim sum , dumplings m.m. Kärt barn har många namn.

Mongoliskt och muslimskt

Muslimska restauranger serverar ofta mat från västra Kina och här används förstås inte fläskkött. Grillspett med lamm förekommer ofta och de steks på glödande kol. Och vill man inte ha lamm går det bar att få kyckling eller nötkött i stället. Fån det mongoliska köket kommer “hot pot” som är speciellt och värt att nämnas extra. Hot pot är som ett slags fondue på buljongbas. Man snabbkokar själv olika matvaror vid bordet i en gryta och över öppen eld. Numer finns också gasoleldade grytor och det innebär klart mindre os. Men även grytor som eldas med rödsprit förekommer. Till måltiden beställer man in olika fat med lövtunnt skivat kött, fisk, skaldjur och några tallrikar med kål, svamp, bönor, nudlar oc annat som man kan tänkas vilja ha för att stoppa i grytan. Man har här ett par pinnar som man dopppar i grytan och sedan äter man med andra pinnar. Till detta serveras många olika såser. Och för de som orkar kan man dricka den mustiga buljongen/soppan när man avslutat måltiden

En typ av hot pot restaurang i Peking

KInas olika kök erbjuder stor variation. Här "hot pot"Och en annan…

En hålet-i -väggen restaurang som vi ofta besökt. Så god mat och billigt. En middag för två med flera rätter och öl till ett pris av 48 kr .

Här finns det dukar på borden och en tv så man kan se arbetet som pågår i köket. Flera rätter och öl kostar här dryga 70 kr för två- 

Detta är sista delen,  del 3/3, där jag i korthet (nåja-  det blev tämligen långa inlägg)  skrivit om Kinas mat, matkultur och några av de “kök” som landet har. Så nu är det dags att prova på egen hand. Och någon direkt “kinamat” finns ju inte. Begreppet är vidare än så-

 

Kina Peking

Kina! – Vad äter man där? Ja, mycket har vi tagit efter.

16 april, 2018

Kina, världens folkrikaste land med för närvarande ca 1,4 miljarder invånare har många munnar att mätta. Landet är världens fjärde största land till ytan med 9 597000 km2,  drygt 20 gånger större än Sverige. Mat har många gånger varit en bristvara och förr sades det att man här åt “allt som hade fyra ben utom bord och stolar”.  Även idag är det på många håll, främst på landsbygderna, brist på mat och man är här, som på många platser runt om i världen, beroende av goda skördar. Och i samband med att kinas ekonomiska utveckling gått framåt, och så fortsätter att göra det,  har också tillgängligheten på livsmedel ökat.

Nudlar är något som man gärna äter i KIna Ohc i alla dess former. Och helst färska. Här är det tillverkning av nudlar på en restaurang. Något som också kan göras till en konst.

Vad äter man i Kina?

Det korta svaret på frågan är att man äter det mesta och mycket at den matkulturen har även kommit till vår del av världen. Vad gäller basmat hör ris, nudlar,mjöl, soyabönor, soyasås och olika sortes vinäger hit. Nudlar, äggnudlar, är en sorts asiatisk pasta som görs av en ojäst deg som består ägg, vetemjöl och vatten. Vanliga är också risnudlar eller glasnudlar, namnet efter dte att de är genomskinliga. Dessa görs av stärkelse från mungbönor. Riset serveras både som opolerat ris (råris) innehåller mycket fibrer och har “silverhinnan” kvar. Även det polerade (silverhinnan bortputsad) är vanligt. Riset kokas utan salt och ska vara klibbigt vilket underlättar ätandet som sker med pinnar. Vad gäller soya så kan den i Kina hällas extra på maten men inet på riset.

Grönsaker, färsk frukt, mejeriprodukter, tofu, kött, fisk, skaldjur, ägg och bröd (i viss mån) – äts precis som hos oss, men tillagningen skiljer sig åt.

Nudlar i kIna kan ätas på många sätt. Här tränarbarnbarnet Max att äta nudlar med pinnar. Barnbarnet Max, här tre år, äter vid besök hos oss I Peking nudlar med god aptit. Och med pinnar. 

Världens äldsta nudlar

är kinesiska och hittades 2005 i en 4000 år gammal kruka i Lajia, en stad vid Gula Flodens strand. Förr fanns den tidigaste dokumentationenom nudlar  en bok skriven mellan 25 och 220 år e. Kr och man har fram till våra dagar tvistat om nudlarnas ursprung. Var det kineser, japaner, araber elle ritalienare som först uppfann dem . Men nu hittades beviset. Det var kineser och forntidens nudlar tillverkades av olika grässorter.

Grönsaker och frukt

Grönsaker äts sällan råa utan tillaga spå något sätt. De vanligaste grönsakerna – någon kålsort – kinakål förstsås, lök, purjolök, broccoli, lotusrot, blomkål aubergine, bönor av olika slag och spenat tillagas genom att man snabbfräser dem, gärna tillsammans med vitlök och ingefära och låter dem sjkuda en lite stund i vätskan som bildas. Broccolin och blomkålen blir ofta egna rätter med mycket vitlök. Grönsakerna kan också serveras i olika inläggningar och smakar väldigt bra de också.

Grönsaker säljs på gatan, på marknader och i butiker och är verliga basvaror tilsammans med ris och nudlar. 

Kinakålen, baicai, är den vanligaste grönsaken på vintern. I månadsskiftet oktober.november rullar lastbilarna in i Peking och andra större städer i Kina med tonvis av kål som säljs för under en krona per kg.

Kinakål och purjolök levereras i Peking

Färsk frukt är ganska dyrt utanför säsongen eftersom den då måste importeras. Men redan i början av mars kommer jordgubbarna från södra Kina, liksom ananas. Inhemska äpplen finns att tillgå i stort sett hela året. Och att köpa frukt och grönsaker på marknaden är inte både billigare utan också mycket roligare. Frukten äts däremot oftast färsk som hos oss.

Jorgdgubbarma säljs från början av mars och till juni då säsongen atar slut. Och de är riktigt goda. Priset nu i mars när vi var i Peking låg på ca 10kr för 500g.

Mejerirodukter, tofu och ägg.

Mejeriprodukter som  ost och smör fnns det inte  större utbud av men en typ av cheddarost och edamer tillverkas och säljs i Peking. Vad gäller smaken så påminner den om ost. Men i västerländska butiker som det finns gott om finns ost från Europa att tillgå precis som hemma. Dock dyr efetrsom den importeras. Tofu, är en proteinrik och i sig tämligen smaklös sojabönsost som finns överallt. Används mycket i matlagningen och får då en helt annan smak beroende på hur den tillagas. Utbudet av tofu i en kinesisk livsmedelsbutik kan vara 40 olika vaianter. Soyamjölk är populärt och säljs ofta i plastpåsar och med sugrör. Med och utan socker finns.  Vanlig mjölk i tetraförpackningra finns oftast i större livsmedelsbutiker, men kineserna  liksom många asiater dricker inte diret vanlig mjölk. Yoghurt

är väldigt populärt och säljs överallt både på gatan och i butikerna.  Den finns i drickvarianter och i burkar och utbudet är enormt. Yoghurten säljs även i lerkrus på gatorna. Och kruset ingår.

En mindre del av yoghurtsortimenet. Här  i vår livsmedelsbutik.

Ägg är också populärt och finns att köpa på marknader, i mindre och större butiker. Pannkakor med olika grönsaksfyllningar säljs som snabbmat/frukostmat och olika rätter där ägg ingår äts gärna på restauranger. Ofta ser man på trottoarerna försäljning av kokta höns eller vaktelägg som ligger i en mörk vätska. Detta är “teägg” som är kokta i stjärnanis och te. Riktigt goda.

Även urvalet av olika soretrs  ägg är stort.

Kött och fisk

Kyckling, anka och fläskkött är vanligast och det är de djuren som mest förekommer som husdjur. Nötkött är inte så vanligt men finns att tillgå både i butiker och på marknader.

Kött, här på en lokal marknad.

Fisk från från havet finns mer att tillgå i de delar av landet som just ligger vid havet. Mycket rimligt.  I Peking är ofta fiskrätterna dyrare eftersom det inte direkt finns sjö eller hav i närheten. Vanligast är odlad karp som ofta ångkokas. Fiskarna kan man vanligtvis beställa och se ut från restaurangens akvarium och som sedan lagas till. Likså kan man i många butiker köpa fisk från deras akvarier. SEdan flera år tillbaka finns också importerad lax från Norge och Kanada som blivit trendigt. Men precis so andra importerade varor är den förhållandevis dyr. (Dock billigare än i Sverige)

Öl, kaffe, te, vin och sprit.

Öl, “pidju” är populärt som måltidsdryck vid sidan om te. Den kinesiska ölen är god, om man nu tycker om öl och Tsingtao eller Yangjing är vanliga märken.  Och på bryggeriet i Tsingtao har vi varit.

Te förekommer överallt och Grönt te, lu chai, är vanligt, men även jasminte och krysantemumste. Även svart te dricks. Kineserna tar aldrig mjölk elle rsocker i sitt te.  Kaffe finns att beställa men bäst smakar dte nog på någon av de västerländska caféerna.

Tsingtao, det inhemska ölet är omtyckt i KIna.

 

Kina framställer idag mycket vin av västerländs typ och har av Frankrike lärt sig hur dte ska gå till. Stora vingårdar finns och vinet har gått framåt smakmässigt. Mycket utländskt vin importeras ocks och säljs i butikera till lägre priser än de i Sverige. Importerad sprit finns i liknand eutbud som hos oss och även en del inhemska sprit. Men den skulle jag avråda från om det inte gäller att använda den till rengöring.

 

Detta  är del 2/3 om kineiska mat och sista delen  kommer på fredag. Första delen finns här.

Kina Peking

Matkultur i Kina – mat och kultur- inspirerande och varierande

14 april, 2018

Kinesisk matkultur är ett stycke historia i sig och här är det inte bara en kultur som gäller utan många. Men gemensamt är att kineserna alltid haft ont om “bränsle”. Detta i sin tur är en av orsakerna till att maten sällan långkokas eller att ugn används. I stället lagas maten snabbt- oftast genom ångkokning, fritering eller snabbfräsning i wok. Och just wokens form får värmen att snabbt sprida sig. Maten blir krispig och näringsämn stannar kvar. Den kinesiska kokkonsten är en del  av den rika kulturen  i landet och anses vara en av de bästa i världen. Och kinesisk mat är mångfacetterad och räknas idag bestå av tio olika kök, mat med olika egenskaper och karaktär   beroende på vilken del av Kina man befinner sig i.  (Mer om dessa olika kök/kulturer kommer i ett par blogginlägg under nästa vecka)

Matkultur – frukost

Vad gäller hotellfrukostar brukar det numer finnas en blandning av västerländsk och kinesisk frukost men detta är också beroende på vilken kategori gäster hotellet i huvudsak har. Eftersom vi tycker att maten är en stor del av en resa brukar vi i Kina, som i andra länder vi besöker, ta den mer lokala varianten. Men skulle man bli sugen på det mer västerländska finns den också att tillgå. Om inte på hotellet så på en västerländskt café och det finns mpnga av dem.  (Vid vår senaste resa till Peking i mars 2018 var det kinesisk frukost som gällde på hotellet.)

Kinesisk matkultur är en del av landets historia. Och i stället för bröd serveras ofta dumplings som en del i frukostenDumplings- baozi, ingår ofta i den kinesiska varianten av frukost .

Den kinesiska frukosten är matmässigt mer som en lunch. Risgröten (zhou eller xifan), de vita ångkokta bröden med eller utan fyllning, soppor, bönor, ägg, (kokta, stekta , omeletter) inlagda grönsaker, råa grönsaker, nudlar,  buljong,ris och någon varmrätt  är vanligt. Numer förekommer också vitt bröd av rosttyp.

Det kinesika brödet, mantou, är ångbakat och ser ut som en vit rund bulle. Det smakar ingenting alls men används till att suga upp den sista såsen på fatet elle doppa i nudelsoppan.

Full insyn i köket.

Väldigt gott med nygjorda dumplings till frukost.

Matkultur vad gäller lunch och middag

Lunch och middag består  av flera rätter, antalet bestämmer man själv och dessa serveras med ris.  Här är en tumregel att ta in minst lika många varmrätter som det är personer runt bordet. Aptitretare eller kalla rätter som inlagda grönsaker, marinerat kött, jordnötter, sallader och annat kan komplettera måltiden. Rätterna serveras när de är tillagade men en soppa kommer alltid in sist och även fiskrätter brukar komma in sent. Även riset kommer in på bordet sent, vilket kan irritera och förvåna. Detta har en orsak och det är att när det förr bjöds till fest ville man att gästerna skulle äta sig mätta på de “fiare rätterna”. Riset, “mifan” var vardagsmat. Man såg helst att gästerna åt av de dyrare rätterna innan de tog sig an riset. Men givetvis kan man idag be om riset  i samband med att den första varmrätten serveras.

Kinesisk matkultur är ett stycke gammal historia. Många olika rätter är beställda till ett middagssällskap. (Gammal bild och tämligen dålig kvalité)

När man är ett sällskap som går ut och äter tillsammans brukar en person sköta beställnigen och och övriga kan önskemål om sina favoriträtter. Olika grönsaker, kycklingrätter, räkor, fisk, fläsk och biff brukar finnas med. Och att sitta vid stora, runda bord med en glasskiva som är snurrbar är praktiskt. Att som man ofta gör i Sverige beställa in en rätt till varje person anses underligt och att beställa två liknande rätter till ett minder sällskap kan få lätt förvirring att utbryta bland personalen . Man betalar heller inte var för sig vid bordet som ofta sker i Sverige  utan en betalar och så får man göra upp senare.

Del 1/3

Kina Peking

Purple Haze-Lila Dis blev till Purple Isle-Lila Ön

5 april, 2018

Dagarna tickar på och det känns fortfarande som om det är alldeles nyligen vi kom hem från vår efterlängtade och nu avslutade  Pekingresa. Men tiden går fort. Och precis som jag gjort många gånger förr passade jag på att fylla år just i Peking. Det blev en väldig dag  i sig och kvällen kom med ett fint överraskningsmoment. Under de år vi bodde i Peking så hade vi några restauranger som kom att bli det “förlängda vardagsrummet” och den thailändska pärlan Purple Haze var en av dem. Minst ett par gånger i veckan hamnade vi, vänner/kollegor här för middag. Och även min 60-årsdag firades här tillsammans med många nära och kära.

DEn thailändska restaurangen Purple Haze i Peking kom att bli vårt förlängda vardagsrum Purple Haze/Purlple Isle och den  lila skylten syntes svagt ut till stora gatan, Gongti beilu, så vi chansade.

Purple Haze blev Purple Isle

Purple Haze besökte vi ofta under åren vi bodde i Peking och läget, alldeles i kvarteret bredvid där vi bodde, var perfekt. Nu när vi nu i mars kom tillbaka fanns ju mycket kvar av det “gamla” men en hel del gjorde det inte så vi trodde inte att Purple Haze skulle vara kvar. Restaurangen ligger in på en liten gränd och gör inte mycket väsen av sig från utsidan. Och det är inte enkelt att hitta hit första gången-  Nu var det i alla fall dags för en matbit och efter dagens promenerande, 20 km,  kändes det inte som om fötterna ville gå så långt. Tursamt nog tittade vi in i den lilla gränden och tyckte oss se en lila skylt. Så kanske. Kanske.

Restaurangen låg kvar och lila var den men nu med ett annat namn. Att den var såld visste vi men stämingen, maten, inredningen var som vi mindes den från 2012.  Och inte minst min favoritdrink här, dirty mojito.

Visst blev det en dirty mojito. Nu serverad i lägre glas men lika god som förr.

Och mycket av interiören går i lila.

Kvällens middag

blev en härlig matresa där smak, färg, vackra uppläggningar och miljön blev en resa på många olika sätt.

Satay (kycklingspett) med jordnötssås.

Mer kyckling. Här med cashewnötter och grönsaker.

En ljuvligt god “phad thai” med räkor. (Nudlar, grönsaker, cashewnötter, stekt strimlat ägg, bönor och räkor)

Allt smakade så gott och precis som vi mindes det. Extra roligt var dte att få höra att det är samma kock idag som när vi första gången kom hit till restaurangen 2007. Och ibland är det bra att somligt består. Men jag såg också på menyn att det tillkommit nya rätter.

Restaurangen är uppdelad i flera mindre rum och mysfaktorn är hög.

Mätta, belåtna och väldigt nöjda vandrade vi hemåt i den fina kvällen. Nej, inte direkt hem men till hotellet. Men Peking i sig känns lite som hemma.