Att blogga, är det viktigt? Vad är det som viktig? Varför skriver jag? Och för vem. Svaren skulle nog skifta åt alla möjliga håll och några rätt eller fel finns det ju inte. Anledningarna till att vi valt att skriva blogg är ju väldigt skiftande.Tankarna kring detta har då och då dykt upp hos mig också och senast för några dagar sedan då jag läste ett inlägg hos bloggvännen Anki. och där hon skrev ” inget av det jag skriver verkar viktigt”.
Gårdagens vackra vårvinterväder lockade ut mig på en skön runda. Och med många tankar som for runt i huvudet styrde fötterna mig, som så många gånger förr, till närbelägna Årstaviken. (En vik av Mälaren) Hemskheterna som sker i Ukraina under ledning av envåldshärskare Putins dårskap och maktgalenhet är helt obegripligt och oroväckande för Ukrainas befolkning som lever i och med detta övergrepp. Men oron i hela omvärlden är påtaglig.Tankarna om detta pågående krig kunde jag överhuvudtaget inte sortera. Förstår det inte.
Bilderna har egentligen inget alls med inlägget att göra. Inte annat än att jag stannade till och de bidrog till att tankarna delvis hamnade i sin påse.
Jag stannade upp ett tag hos sjöfåglarna som nu när isen släppt lättare kan få tag på föda. Här slog jag mig ner på en sten och lät tankarna på bloggar och att skriva blogga fladdra i vinden.
Att skriva blogg
började jag med i september 2007 och då vi bott ett halvår i Kina, i Peking. Då valde jag bloggplattformen Blogg.se och det mest för att det var den som var enklast att använda i Kina. På den tiden var den heller inte fylld med fula annonser som den är idag. Bloggen blev en sorts dagbok och trots att jag inte längre använder Blogg.se finns mina inlägg kvar. Här är ett par av de första jag skrev; Förflyttningar och Fart och fest och god mat
Välkommen till min nya blogg! Namnet på den var given ”Mitt i Beijing”. Detta var mitt första blogginlägg från
Nu har jag gjort det jag tänkt ett tag.Jag har börjat ”blogga”. Vad nu det är för något? Hur som helst tänker jag skriva om min vardag här i Beijing. Ja, ibland är det fest också…ja, ganska ofta, Jag saknar mina vänner och kanske kan ni här ge mig lite feedback och kommentarer. Jag kommer fortfarande att ha mailkontakt men ser bloggen som ett komplement. Tänker också att bloggen kommer att vara en levande dagbok från tiden här i Peking. Och att skriva är ju ett sätt att tänka.
Nästa plats längs Årstaviken där jag tog tog en paus och samlade ihop en del av tankarna om att skriva blogg . Rogivande med trädet som speglade sig i Mälarens vatten
Från början
blev bloggen ”Mitt i Beijing” en dagbok. Eller nästan. För jag skrev inte varje dag. Vi gjorde också många resor inom Kina och i Asien under våra år i Peking så det kom att bli en hel del reseinslag. Och att resa har jag alltid gjort på olika sätt och från det jag var liten. Alltså i många år. Några tankar kring resandet finns här i form av frågor och svar. (Till dags dato har antalet besökta länder ökat från 57 till 62 . Ganska oviktigt sig. Reser gör jag fortfarande gärna men i mindre utsträckning. För egen del har det sällan varit aktuellt att skriva ett blogginlägg i form av en turistbroschyr eller en guidebok. Men visst berättar jag gärna en del fakta. Det bästa är ju med en blogg att man bestämmer själv och att det inte finns rätt eller fel.
Vad som är viktigt i bloggen för min del varierar. Vet inte ens om det är viktigt. Å andra sidan måste det inte vara det.För vad är viktigt och för vem. Jag rör mig mycket runt i Stockholm och ”kan staden” väldigt bra. Och inte minst under pandemitiden har det blivit många inlägg från huvudstaden med omgivningar. Ibland blir det mer i dagboksform och ibland lite mer med guideinriktining. Och jag kombinerar gärna båda.
Tankarna och jag går vidare
Drar mig upp på berget, mot koloniområdet i Eriskdalslunden.Stannar till för att titta efter fler vårblommor.
Vackra snödroppar utanför ett staket.
En gullig fågeholk på plats. Noterade de fina detaljerna
Vintergäck som jag förstår att man kallar vårgäck i södra delar av landet.
Tittade på träden efter några små grönskande knoppar. Nja?
Slog mig ner på en sten och försökte samla ihop funderingarna om bloggar; att skriva och läsa bloggar. Vad är det som gör att andra läser min blogg? Varför fortsätter jag att skriva blogg. Vilka bloggar läser jag och varför. Återkommer i morgon . Hur tänker du om att läsa bloggar och vad gör att du återkommer till en blogg (både sporadiskt och mer frekvent)
Nog kan man fundera kring sitt (och andras) bloggande. Min ambitionsnivå har sjunkit en del, det är bara att inse och bekänna. Från början ägnade jag mig inte åt det vi nu kallar ”utmaningar” utan jag var min egen, s a s. Jag hade också riktigt många läsare, låg etta länge på nåt som hette Bloggtoppen (tror jag att det var). Finns inte längre. Det är bara att inse att bloggande är ”omodernt” numera, något som nästan bara äldre tanter ägnar sig åt … Sektorn sociala medier har växt enormt, många bytte blogg mot Instagram (jag har aldrig fattat varför). Att jag fortsätter beror såvitt jag kan begripa på att jag tycker att det är roligt, och jag anstränger mig faktiskt för att mina texter ska förefalla någorlunda välskrivna, med varierande resultat givetvis. Nog kan jag inse att alla de timmar jag ägnar åt bloggandet skulle kunna användas till något ”bättre” – det tar trots allt rätt mycket tid att skriva, fixa bilder, läsa, kommentera – men det har än så länge inte haft nån effekt … så jag fortsätter väl ett tag till …
Intressant att läsa dina tankar. Jag började mer fundera på detta med bloggen när jag läste Ankis inlägg häromdagen. Och visst har jag gjort det då och då även tidigare men nu på ett annat sätt.
Tillvaron har ju ändrats och förändrats och även pandemin tror jag påverkat en del.Nog känns det kanske stundtals lite omodernt med en blogg. Jag startade min under andra halvåret i Peking och är väldigt glad att jag gjorde det. Allt därifrån finns sparat på en hårddisk och det är en dokumentation, dagbok, som jag är glad över. Den ligger även kvar på Blogg.se. Dina texter är ju alltid väldigt välskrivna och din yrkesbakgrund är tydlig. Jag läser med stort nöje dagligen dina inlägg.
Visst tar det tid att skriva och ordna med bilder men även jag fortsätter ett tag till.Nya läsare tillkommer och det är roligt.
Jag är väldigt förtjust i din ”selfie” och det är roligt att se vad andra svarar. I övrigt är inte frågor och svar min grej.Jag hänger också gärna med på BP:s skyltsöndag. Ibland har det också varit fototema som lockat mig. Men i övrigt vill jag vara min egen.
Har haft min lilla blogg sedan april 2011.
Mest känns den som en dagbok. Kul att se tillbaka.
Fast på senare skriver jag något mindre.
Tycker om att läsa bloggar om vardagsliv, mode och resor om än resandet minskat för många.
Blir som att vi känner varandra fast vi aldrig träffats!
Roligt att få veta lite mer om tanken bakom en blogg. Och visst är det bra att ha bloggen som en dagbok. Jag är så glad över att jag började blogga under våra år i Peking och dessa inlägg finns ju kvar. Har den även sparade på hårddisk.
Just variationen i bloggar tycker jag också om.
Jag har idag flera vänner som jag fått kontakt via bloggen och som jag träffar även utanför ”Blogglandia”. Väldigt trevligt.
Önskar dig en fin kväll
Vill också tillägga att det i dagsläget känns lite ”jobbigt” göra blogginlägg.
Behöver dock göra det som är roligt också, skingra alla tankar.
Hur blir tillvaron annars….
Instämmer. Mycket känns idag futtigt om man jämför med den tillvaro som många har i Ukraina eller är på flykt. Men att skingra tankarna är viktigt och livet kan vi inte sluta att leva.
Vilket intressant inlägg och självklart roligt att läsa dina tankar kring bloggandet och hur det började. Vackra bilder till gör det inte sämre på något vis. Själv började jag blogga på Expressen 2006 och skulle testa en vecka bara för att visa Husse att jag kunde fixa det. Då var jag helt anonym och ironiserade över olika händelser i vardagen. Det blev en lång vecka får man väl säga och under resans gång har min blogg verkligen ändrat karaktär. Numera fungerar den mer som en dagbok över min vardag och det trivs jag med.
Kram och god fredagskväll!
Tack! Jag har sedan jag läste Ankis inlägg funderat en del kring detta med vad som är viktigt och för vem. Och måste det vara viktigt. Vad det nu är. Kul att du var så tidig ut med bloggen, redan 2006. Kul tanke du hade och visst kunde du. Absolut. Kul att ironisera över olika händelser.
Och visst är det bra med bloggen som dagbok. Så hade jag det också under våra år i Peking.Numer är det mer en kombination av dagbok plus mycket av Stockholm. Och är jag på resande fot blir det ju en del av det. Men ofta i mer dagsboksform.
Tittar ju in hos dig varje dag och tycker om det. En skön blandning.
Önskar dig också en fin kväll.
Kram
Eriksdalslunden har så söt kolonilotter och så söta snödroppar o vintergäck, ser ut att ligga riktigt fint.
Gillar fågelholkar!
Man får verkligen titta om man ska se de små gröna knopparna.
Ja varför bloggar man!? Det kan man undra ,-)) Jag började blogga den 12 feb 2008 på en sight som inte finns längre. Zoomin!
Det var kul, hade kikat in där på andra som bloggade en lång tid innan jag vågade börja. Det fanns en vänskap där som jag tyckte om. Blev vän med många fina bloggvänner, där de hjälpte varann. Vi fick inte sätta in bilder, gratisbilder. då kunde man bli utslängd från sidan. Det var det några som blev, uteslutna. Jag som inte ville göra fel, började fulmåla bilder som passade till det jag skrev,-) Så började mina fulbilder.
Fick flera jättefina bloggvänner. Men alla utom en som jag har kvar slutade. När zoomin la ner.
Jag har ingen röd tråd. Jag bloggar om allt möjligt, varför, mest för mig själv tror jag, jag mår bra av det. Den enda röda tråden är att det jag skriver är sant och självupplevt. Har tänkt sluta flera gånger. Men ångrat mig.
Du skriver ju om allt man kan uppleva, en massa tips, eller bara njuta av dina vandringar och fina bilder.
Du har ju en röd tråd.
Önskar dig en härlig Helg! KRAM Primrose ,-)
Jag går ofta här och det finns alltid något att fästa blicken på. Nu letar jag vårtecken.
Vad roligt att läsa lite om bakgrunden till att du började blogga.
Då har du också varit i gång länge.Intressant detta med att man inte fick sätta in bilder. Och dina ”fulbilder” som du säjer är så fina. Ä eväldigt förtjust i dem och tänk att du kan skapa dessa. Imponerande.
Jag har också fått många bloggvänner och några av dem träffar jag i verkligheten och det har gett så mycket. Och andra fina bloggvänner finns runt om i Blogglandia.
Vet att många slutat blogga och kanske är det nu ”omodernt” men visst håller vi i ett tag till. Och det bästa är ju att det inte finns egentligen rätt eller fel och man bestämmer ju själv.
Jag skriver ju också om det jag upplever och ser och en del variation blir det men någon röd tråd finns nog inte. Kanske fler trådar som spretar.
Tack för att du berättade.
Kram
Vilket bra och tänkvärt inlägg! Din blogg är bara några månader äldre en min. Startade i februari 2008. I ditt fall var det ju nästan ”naturligt” att starta en ”dagbok” när ni landade i Kina. Gissar att du ville informera dina nära och kära om livet i Kina. Då är en blogg ju idealisk. Sedan ville du säkert inte sluta när du kom hem till Sverige, dör du gillar ju att skriva, göra research och dela med dig av både tankar och upplevelser/äventyr. Bra så!
Varför jag återkommen dagligen till din blogg? Tycker den är intressant och innehåller många ”nyheter” för min del. Inte bara dina resor utan även fakta om Stockholm. Har alltid varit urusel vad gäller historia när jag var ung. Hade jag haft dig som lärare på gymnasiet hade jag säkert varit mera intresserad. Dessutom älskar jag dina fina bilder inte minst från Söder.
PS. Anki har en poäng. Gissar att hon tänkte på vad som pågår i öst. I jämförelse är alla problem vi tror oss ha här totalt obefintliga. Vi har liksom inga problem. Så är det bara. Sedan kan det ju verka ”konstigt” att man har en tramsblogg som till exempel Ama och jag och fortsätter blogga. Är absolut inte opåverkat av det som händer i öst, men jag kan ju inte sätta mig i ett hörn och begrunda situationen. Kan ju inte påverka saker och ting, även om jag gärna ville. Å lite roligt i det soliga vårvädret bidrar förhoppningsvis att några i alla fall får sig ett skratt. DS.
Tack, för fina ord!
Anki fick mig att börja fundera lite på det här med ”viktigt”. Vad är viktigt? Visst är det nu så att det är fokus på Ukraina och människorna där och alla flyktingar. Annat känns ganska futtigt.Men livet pågår ju också här och nu.. Det ena utesluter ju inte det andra.
Men jag sände också tankar till Blogglandia.
Efter inlägget har varit roligt att läsa kommentarer med tankar.
Du och jag är ju både blogg och åldersmässigt ganska jämnåriga och våra bloggar har säkert ändrats en del under åren.
Är så glad att jag började blogga i Peking och nu finns allt kvar på Blogg.se. Har även alla inlägg på en hårddisk. Fantastiska år och upplevelse på olika sätt. Just detta om varför man dagligen återkommer till en del bloggar funderade jag också på.Gör nog det till ett 15-tal, däribland din. Tror det är variationen hos dig och mycket humor som lockar. Och aktuella tankar. Ja, en hel del annat också och med många detaljer du observerar. Så kul!
Ingen av oss är opåverkade av det som händer men att påverka här kan vi ju inte. Men tankarna har vi ju.
Att skratta och leva här och nu är också viktigt.Väldigt viktigt.
Intressant inlägg.
Tror att jag bloggar för ….att jag gillar att skriva…….att blogga gör att man har ett lättillgängligt fotoalbum…. ett sätt att skriva dagbok kring händelser och tankar.
Ett sätt att få utlopp för känslor….även om det finns gränser kring vad man bör skriva om. Har överskridit understundom.
Ett sätt att få bekräftelse…. möten…
Kände mig ledsamt ensam ett tag på bloggen… mina vänner hade av olika anledningar lämnat bloggvärlden… eller att kommentera.
Glad att jag tog mig ut i bloggvärlden och mötte er alla.
Spretigt svar. Lika spretigt som min blogg är… och så vill jag ha det!
Tack för inlägget! Kram
Tack! Bara lite funderingar under gång. Känner igen mig i dina tankar och visst är det roligt med möten som sker. Känner igen mig även i att det då och då kan bli ”fel” i det som kommer på pränt.
Många har lämnat men jag har den senaste tiden sett att nya läsare tillkommit och att jag där också hittat bloggar jag inte visste fanns. Jätteroligt.
Och visst är det skönt med spretighet. Jag känner igen mig och gillar den. Vill inte stå och stampa.
Är så glad att jag genom en kommentar från dig ”hittade” dig och din blogg. Ger mig mycket ska du veta.
Kram
Så kul att läsa hur du startade din blogg och dessutom i Kina, jag började blogga 2008 mest för att skriva om familjelivet då jag inte bodde i samma stad som familj/släkt för att visa upp barnbarn osv … sen har det bara flytit på sedan dess och jag funderar ofta på när ska det ta slut:) , Nu när man fått barnbarn så vill man dokumentera om det oxå så jag lär nog fortsätta:)Har instagram men det är inte samma sak känner jag,så mkt sponsrat där så jag trivs bäst att läsa bloggar och har precis hittat till din trevliga och läsvärda blogg med kunskap och kul och intressant innehåll. Önskar en fin fredagskväll ,kramar
Stort tack för fina ord. Och genom din kommentar hittade jag dig. Så roligt!
Kul att du också bloggat länge. Och när vi flyttat till Peking kändes det som en god idé att börja blogga. Men då var det bara Blogg.se som fungerade därifrån. Inläggen finns kvar där och jag har också sparat dem på en hårddisk.
Instagram har jag också utan mycket är reklam och sponsrat. Trist.
Hoppas du haft en bra fredag
Kram
Vilka Bloggar läses? Det är väldigt olika, personliga bloggar med fina/intressanta foton, gärna resor med lagom info om platserna, matbloggar kan det också bli, är inte så förtjust i bloggar med reklam.
Varför Blogga? Ja den frågan har återkommit till lite då och då. Speciellt när vi är ute på resande fot och man har dålig uppkoppling för att ladda ner bilderna. Själv började jag i augusti 2011, efter att ha läst ett av barnens väns blogg. Tyckte det var roligt att läsa och tanken kom, att en blogg vill jag ha. Så här 11 år senare, hade det varit väldigt roligt att haft en blogg under de åren jag bodde utomlands och kunnat skrivit som dagbok. Men dator fanns inte i min värld, utan jag skrev brev. Tanken med bloggen är att skriva lite hipp som happ om våra resor och vardagshändelser, absolut som en dagbok med bilder. Namnet på bloggen var självklar med dubbel betydelse, våra initialer JoY=Jakob och Yvonné / Glädje
Önskar dig en fin helg
Jag har de senaste dagarna tänkt en del på detta om vilka bloggar jag gärna läser och varför. Och just som du skriver så är det olika. Tror att variationen berikar. Vad gäller reklam så kan det gärna gå bort. Vet dock att några bloggportaler i sig har reklam och därför är kostnadsfria. Tycker att det stjälper mycket. Vad gäller sponsrade inlägg har jag gjort några men enbart för att jag kunnat stå för det jag skrivit om.
Jag började blogga när jag bodde i Peking och är så glad för att all den dokumentation finns kvar. Har även sparat alla inlägg på en hårddisk. Förstår att du kan sakna att inte ha dina boendeår utomlands på bloggen.
Gillat verkligen namnet på er blogg . Fyndigt. Tittar gärna in och följer er hemma och borta. Så trevligt. Roligt att höra mer om dina/era tankar om bloggen.
Önskar dig en fin helg.
Min enorma skrivklåda och mitt intresse för uttryck genom språk gjorde att jag började blogga. Startade 5 februari 2015 (Runebergsdagen, man har väl ambitioner…), ett drygt halvår efter pensioneringen. Som lärare ”förbättrade” jag läroböckerna med kompletteringshäften, speciellt i psykologi. Dessutom översatte jag flera läroböcker från finska till svenska. Det kändes helt plötsligt ”språktomt”, och jag ville inte bygga mitt skrivande på att skriva e-post och brev.
En fd elev hjälpte mig med starten, och OrdOdlaren håller på med en viss självironi och har som tema att inte ha något tema. Bilderna är helt ”bruksbilder”, tagna i hast. Jag vill berätta historier, småkåsera och så är jag fri från en massa gränser som det blir när man skriver i tidningar, vilket jag också gör. Och en ”gammaldags blogg” passar mig exakt, jag har alltid varit lite utanför det som är inne. Har odlat ”mat” sen 1979, gör det allt fortfarande. De första 20 åren var det definitivt inte inne att göra sådant. Med mera.
Visst är det trevligt när folk kommenterar och berättar att de läser, önskar mera sådant. Tröstar mig med att ännu färre kommenterar om man skriver i en tidning.
Tycker själv om att läsa om olika platser, historia, natur och trädgård. Bland annat.
Vad roligt att höra dina tankar om hur din blogg startade.Kan verkligen förstå att du saknade skrivandet när du slutade arbeta. (När du skriver Runebergsdagen så minns jag att den är den 5/2 och när jag var på jobbresa i Finland och besökte Borgå besökte vi hans hem och fick en guidad tur där)
Jag tycker namnet på din blogg är så kreativt.Tänk att komma på det.
Visst är det skönt att vara utanför det som är inne. Kände genast när jag tittade in hos dig att du fångade mig.
Så nu har du mig här. Känns fint att vidga vyerna.
Jadu , visst kan man fundera varför man bloggar..det tar ju sin lilla tid varje dag/kväll, men så länge jag tycker det är roligt så håller jag på. Har ju skrivit dagbok sen jag var barn, nu är det istället bloggen som har tagit över, tror jag började i maj 2008. Jag gillar att skriva, och visst blir det lite som en dagbok. Vid flera tillfällen har bloggen hjälpt mej med år och datum vad gäller olika saker. Sen är det ju fantastiskt roligt att lära känna nya människor genom bloggen, tänk när vi sågs häromdagen så känns det som att vi känt varandra länge fast vi bara setts vid något tillfälle tidigare, men genom bloggen så lär vi ju känna varandra, det är fantastiskt! I din blogg njuter jag av att landa och njuta av vackra bilder och all spännande fakta som du delar med dig av. Har inte läst Ankis inlägg om varför man bloggar, men jag kan ana vad det handlar om.
Ha det gott!
Varm Kram!
Känner igen mig här. Och visst är det bra med bloggen som en dagbok. Har ju kvar allt jag skrev under de nästan fyra år vi bodde i Peking. Har lagt allt också på en hårddisk, för säkerhets skull.
Detta att lära känna nya människor ger också väldigt mycket. Tänkte just på det när sågs häromdagen.
Anki hade med en mening ”inget av det jag skriver verkar viktigt. Och det var just den här meningen som kom att fastna hos mig och fundera vidare för min del. Tankar på varför jag fortsätter att skriva blogg och relatera till mig själv.
Och ordet viktigt kan ju så mycket. Många händelser och inte minst nu kriget i Ukraina som påverkar ett helt folk och land och en hel värld överskuggar mycket. Tror vi alla har med oss detta.
Ha det fint du också.
Önskar dig en fin lördag.
Varm kram
Tack för ett intressant inlägg om hur det startade och tack för dina ord hos mig, om min blogg och hur du började fundera. Tack också för den trevliga pratstunden!
Jag har fått ett problem med att WP inte uppdaterar dina inlägg i min läslista – sånt händer då och då, men om jag lägger till bloggen igen, så brukar det funka – men inte denna gång … kanske något tillfälligt fel bara …
Önskar dig en fin lördag!
Kram
Jag funderade vidare utifrån just den här meningen och tankarna drog iväg lite och dröjde sig kvar.
Tack för fin pratstund. Vad trist att WP inte vill uppdatera mina inlägg men de har ju uppdaterat sina sidor en hel del så kanske kan det bero på det. Hoppas det ordnar sig.
Många tankar till dig denna lördag.
Varm kram
Jag började blogga i april 2009, så jag är alltså ett par år efter dig. Bloggen är en blandning mellan trams och dagbok, världspolitiken berör självklart även mig men jag har valt att fortsätta på min ”vanliga” bana. Dom första månaderna höll jag till på Metrobloggen men gick sen över till WP då dom på metrobloggen anklagade mig för att ha automatiserade sidvisningar… Några år senare la dom ned den portalen och skulle sen ta bort alla inlägg. Himla trist då jag ju ofta går tillbaks och söker bland inläggen när jag undrar över något som vi gjort! Som tur är så är Anders verkligen kunnig med datorer och räddade över mina inlägg till en ny WP-sida – tack för det!!!
Det är kul med bloggvärlden, man får många tips och kontakter. Träffar många härliga människor också som man nog inte lärt känna annars, som dig till exempel Ditte 🙂
Det har varit väldigt roligt att i olika kommentarer läsa om just hur bloggar startat och när.Många har ju också slutat blogga efter hand
Vad gäller världspolitiken gör jag som du, lämnar den i stort sett utanför bloggen.
Fint att dina gamla inlägg är sparade.Roligt att gå tillbaka och läsa. Gör ofta det jag också. Och alla mina inlägg från Blogg.se finns på hårddiskar och ligger också kvar hos dem. Har valt att inte flytta dem till WP. Men kanske blir det.
Säger detsamma. Visst ger bloggvärlden mycket på många sätt och det var ju genom den vi fick kontakt. Så glad för det.
Önskar dig en fin lördag.
Vilka intressanta funderingar. För egen del bloggar jag för att jag tycker det är trevligt med denna digitala dagbok att gå tillbaka i.
Det man skriver kanske inte behöver vara så viktigt. Utan varje inlägg bidrar till att man får skriva av sig minnen, tankar och känslor, och kanske någon läsare inspireras, känner igen sig eller så blir det bara ett trevlig avkopplande stund. Och dom är ju nog så viktiga.
Har funderat några dagar på detta och försökte få ner några tankar. Väldigt roligt att nu i kommentarerna läsa andras tankar och hur och varför man börjat blogga. Jag är så glad att jag började blogga i Peking och att jag sparat allt detta på hårddiskar. Och allt ligger också kvar hos Blogg.se.
Tänker och tycker som du att vad som är viktigt i bloggsammanhang och även annat varierar. Utan att skriva av sig, dela med sig, ge tips, fundera kan ge de som läser något. Och en avkopplande stund både när man läser bloggar och skriver är nog så viktig.
Tack för dina tankar.
Önskar dig en fin lördag.
Hej Ditte!
Du har ju en av bästa bloggarna! Informativ samt fina bilder! Läser alltid men ork att kommentera är det dåligt med fast jag vet att som bloggare tycker man det är roligt. Man ser ju hur många som läst men i alla fall 🙂 Älskar kommunikation…och diskussion. Som du vet.
Började blogga 2010 el 11…pga att jag skrev för långa kommentarer på andras hahaha…Är ju Spanien och Spanienforum egentligen som är upphov till min blogg då jag skrev sjukt mycket där 🙂 Mycket pga mina kunskaper om spanska regler, lagar och köpprocesser. Sågs inte med blida ögon av griniga gubbar…man får ju inte ha mer och fler kunskaper som kvinna 😀 Dom flesta är nu borta, dött grinigdöden kanske hahaha. Även intresserad av spansk historia och politik. Läser allt…
Glad att vi av en slump träffades i ett bostadssammanhang i Torrevieja! Så bra det blev!
Nåja av olika orsaker orkar jag inte så mycket skriverier längre. Skriver mer sällan. Men dock…då och då.
Älskar personligt skrivna bloggar…med substans.
Kram P ♥♥
Hej P!
Stort tack! Och tack för upplyftande och varm kommentar- Nej, inte måste man kommentera.Jag läser också ganska ofta bloggar men kommenterar inte alltid. Ibland finns inte så mycket att kommentera.
Inlägget här, ”Att skriva” blogg” förde med sig att många har berättat om hur de började blogga och varför man fortsätter. Roligt att läsa.
Du har ju bidragit med väldigt mycket genom all kunskap av spanska regler lagar, köpeprocess m.m. Och en del griniga gubbar kan inte ta det. Synd o dem.
Och det var ju bloggsammanhang som vi också träffades. En vänskap som består.
Kram från både mig och B.
Jag har ju en del bloggar jag återkommer till och de återkommer ju till mig, ibland dyker en ny upp i mitt flöde och på den vägen är det.
Det är ju trevligt att blogga tycker jag, man får dessutom ned sina tankar i skriven form, kanske ibland som ett sätt att ”skriva av sig”, jag vet inte.
Men kul att läsa andras bloggar är det ju, jag får lite perspektiv på vardagen och kanske livet också.
Ha det bäst nu Ditte.
Så är det för mig också. Och just variationen i de olika bloggarna tycker jag är rolig.
Och detta att få lite perspektiv på tillvaron tilltalar mig .Även att berätta och förmedla något.
Är så glad när jag tittar in till dig och läser fina finurliga och humoristiska texter.
Önskar dig en fin fortsatt lördag.
Ha det bra du också.
Jag läser jättegärna din fina och välarbetade blogg! Men jag måste göra det i mobilen och så får jag göra med flera. Mina ögon svider vid laptopen, lättare att se i mobilen. Men kommenterar i laptopen, så det blir lite dubbelt.
Förstår precis varför du började blogga därifrån Kina, kul! Jag började av ren nyfikenhet på Expressen i mars 2006, ja bloggen min fyller 16 år nu. Så många vänner som vi de flesta har fått genom bloggvärlden, helt fantastisk. Mycken lärdom och tips, guld värt.
Jag använder min blogg som dagbok och med lite tankar för så jättemycket gör jag inte och de stora utflykterna och vandringarna existerar inte numera. Trötthet med dålig syn och hörsel gör att orken tryter med att läsa många och långa bloggar. Har ibland funderat på att sluta, men det är som ett gift, haha, vill gärna sätta tumavtrycken 😀
Trevlig lördag!
Stor kram <3
Så trist att dina ögon trasslar så. Blir ju mycket dubbelt läsande. Jag tycker det är jättesvårt att läsa och kommentera bloggar i mobilen. Få ingen helhet där. Har vänner med besvärliga ögon, glaukom och en del annat, och de har fått an och avpassade datorer genom och via hjälpmedelscentralen i sina kommuner. Datorer som förstorar och har många bra hjälpmedel.Kanske kunde du få något liknande. För det är ju knepigt med bankaffärer, mail och annat också.
Och visst har bloggandet och Blogglandia gett väldigt mycket under åren och gör det fortfarande och nya läsare kommer till och i och med det nya kontakter. Så roligt.
Kul att du haft bloggen i gång sedan 2006.
Visst tryter orken ibland och man kan ju också läsa utan att kommentera. Jag gör det ganska ofta .
Önskar dig också en fin lördag.
Har varit ute i stort sett hela dagen och en strålande dag blev det .
Stor kram
Ja, visst kan man reflektera över bloggandet. Jag tänker att det förändras över tid, har olika syften olika gånger. Men jag har alltid skrivit, så blogg kändes rätt. Sedan tror jag att utbytet med andra bloggare kom som en bonus, som jag inte riktigt föreställde mig från början. För oss har bloggandet också lett vidare till en del annat, som är mer företagande, men själva skrivandet är kärnan för mig och det jag fortfarande tycker är roligast och mest avslappnande 🙂 När det gäller andra bloggar läser jag främst de som jag följt länge, men ibland kan det komma in någon ny. Gillar att få input om resmål eller lokala platser, men bloggen får också gärna vara lite personlig 🙂
Visst förändras mycket över tid och bra är ju det. Fastnade just för detta med viktigt när jag läste min vän Ankis blogg ”inget av det jag skriver verkar viktigt”. Och just nu, med situationen i Ukraina, Mr. Putin, ukrainare på flykt och världsläget i sig så blir mycket annat oviktigt. Men vad som sedan är viktigt i en blogg beror ju på och varför man väljer att läsa vissa bloggar. Några dagligen och andra mer sporadiskt kanske. Jag har många bloggvänner som kommit att bli vänner utanför bloggen och de betyder mycket.
Sedan är det ju skillnad för er som till viss del ska leva på bloggen och då krävs ju en hel del annat och inte minst jobb och kontakt med olika samarbetspartners.
Tittar ju ofta in hos er och läser mycket med intresse men kommenterar inte alltid.
Jag läste också Ankis fundering och du har tagit upp det mycket bra. Visst är mycket i dagens läge oviktigt om man jämför med vad som händer i Ukraina. Men det ena utesluter inte det andra. Ibland behöver man ”pysa” ut lite känslor och information för att avlasta hjärnan. Jag läser alltid din blogg för du har så intressanta inlägg om olika platser och jag gillar dina promenader och utflykter, för det känns som om jag är med på ett hörn. Man måste få drömma sig bort. Bloggen är ett bra sätt att skaffa vänner på också. Jag har haft stor hjälp med peppning av Tove efter att min man blev sjuk. Det har varit ovärderligt. För mig har bloggen mer och mer blivit som en slags terapi. Att sedan andra läser den och kommenterar är bara en bonus. Kram
På bloggen blir det ju knepigt ibland att förmedla tankar mer exakt men jag fastnade mycket för just det Anki uttryckte. Och tolkade det på olika sätt. Men ordet viktigt nästlade sig fast. Och det ena utesluter absolut inte det andra. Jag läser gärna olika typer av bloggar och just variationen gör mycket. Är väldigt glad över bloggvänner jag har och där flera kommit att bli vänner utanför bloggen-
När jag är ute och strosar så känner jag ofta att vi är en liten grupp av bloggvänner som går runt tillsammans. Och det blir många skratt och någon brådska har vi ju inte
Tove och jag träffades via bloggarna och det är en fin vänskap som består. Och att vi kan stötta och hjälpa varandra är väldigt viktigt. Förstår att Toves stöd betytt mycket.
Jag läser din blogg med största nöje och tittar efter varje dag om det finns ett nytt inlägg.
Tack för dina tankar och en varm kram
Önskar dig en fin söndag.
Håller med om att blogg.se blivit sämre i och med alla annonser. Har dock bloggat på den plattformen sedan 2007 och är rädd att förlora mina inlägg om jag flyttar bloggen. Har också tänkt tanken på att börja om på egen domän men vi får se var de tankarna bär mig. Jag skulle ljuga om jag skrev att jag bloggar för min skull. Jag vill att andra ska läsa det jag skriver, engagera sig och så vidare. Tycker det är riktigt trist att instagram tagit över så mycket. Det är inte samma sak som bloggar tycker jag.
Oj, vad roligt att du varit med så länge här. Jag började också på Blogg.se i september 2007 och var kvar länge, till januari 2017.Jga har inte flyttat mina inlägg men har lagt alla gamla på ett par hårddiskar. Fick hjälp att göra det. Att flytta den från Blogg.se till WP är knepigt . Men nu finns de gamla inläggen kvar på Blogg.se och finns på ”nätet” Nästan ingen reklam i de gamla inläggen.
Tycker heller inte att Instagram är detsamma men har ett konto och använder det. Jag tycker det är trevligt med många besökare men skriver nog mest för min egen skull. Är extra glad över mycket jag skrivit från resor och annat och alltid roligt med kommentarer.
Hej! Hade inte min dotter tjatat på mig att börja blogga när jag blev sjukpensionär 2005 så vete sjutton! Första årets inlägg försvann när portalen togs bort o då skänkte dottern mig min egen domän.-…
Jag har bloggen en hel del för att ha någonstans att göra av mina foton, och när man bloggat många år är det kul att titta tillbaka.
Att jag under blogg-åren fått så många goda vänner hade jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro. Många är det jag har träffat , och förhoppningsvis blir det fler. Men jag tycker ändå man kan lära känna varandra bara genom bloggarna. Alla har ju sina personliga sfärer och gränser för vad man vill dela med sig av och inte. Jag tillhör nog dem som är rätt öppna men självklart får man ändå tänka till lite vad som lämpar sig för hela stora cybervärlden att dela med sig av. Jag kan säga att jag upplever att din blogg blivit mycket mer personlig under de år jag har läst den. Och det upplever jag väldigt positivt, hur duktig du än är på att fota och berätta så ger den personliga touchen väldigt mycket mersmak! Jag trivs ypperligt här i din bloggvärld, och är imponerad över flödet av inlägg som du hinner/orkar med. Själv får jag svackor när jag inte alls har lust. Men, jag vet också att hoppar jag över flera dagar så blir tröskeln att komma på banan igen högre! Så då får det bli trams emellanåt och jag har inga ambitioner att ha en blogg med särskilt seriöst innehåll. Därmed inte sagt att man tar upp allvarliga ämnen också…
Kram från pörtet som stått stadigt i många år nu!
Vad roligt att få veta mer om hur du började blogga.Trist att första årets inlägg försvann för dig. Jag har för säkerhets skull mina blogginlägg från Kina på separata hårddiskar. De inläggen ligger mig varmt om hjärtat. Än så länge ligger de ju kvar på Blogg.se. Men det är ju inga garantier att det förblir så. Är så glad att jag ”hittade” din blogg och här hänger jag gärna varje dag. Och jag är övertygad om att vi också snart kommer att se. Flera bloggvänner har jag träffat och det har varit så trevligt
Och just viss personlighet uppskattar jag också. DEn får jag hos dig och mycket humor också. Sen har vi också Finland gemensamt.Ja, inte på samma sätt men Finland har funnits med mig sedan jag var liten.
Trams och humor är viktigt det också. Och att kunna skratta
Varm kram
Att skriva är livet! Behöver man ett skäl? Nej! Allt behöver inte betyda något, vara något speciellt tänker jag. Tänker också att det blir speciellt för att det inte tänkt att vara det. En samling text från en människa som existerar.
Nej, just så. Allt behöver inte betyda något. Väldigt Tänkvärt det du skriver.
Jag tycker att det är spännande att kika in på din blogg och läsa om Stockholm och dina kunskaper och tankar. Sen är jag lite periodare med hur ofta jag läser och hur mycket jag kommenterar 😛
Jag har skrivit blogg sen 2006 då också på blogg.se, då var det mer en spretig blogg som handlade om det mesta i min vardag, med mycket bilder. Sen la jag ner för det blev bara tråkigt tyckte jag. Efter ett tag saknade jag ett forum för mina bilder och att spara de små och stora utflykterna på ett samlat sätt som gör det lätt att titta tillbaka på och då föddes min nuvarande blogg. Det passar mig jättebra att blogga och uppdatera bloggen någon gång i veckan 🙂
Likadant med mig. Jag läser din blogg ganska ofta men inte alltid så att jag kommenterar. Så är det med flera bloggar.
Vad roligt att du skrivit blogg sedan 2006. Då var du ett år före mig. Även jag hade i många år min blogg på blogg.se för det var i princip det enda som fungerade i Kina. För mig blev bloggen då som en dagbok och jag är så glad idag att den ligger kvar. Fina minnen från både Peking och resor vi gjorde i Asien.
Du är ju en fantastisk fotograf och jag njuter till fullo av dina bilder och spännande utflykter. Alltid roligt att via din blogg hänga med.
Jag har också funderat på att skriva inlägg ett par, tre gånger i veckan och kanske hamnar jag där.
Önskar dig en fin helg.