Search results for

vernissage

Resor i Sverige Stockholm

Final – Vernissage och tillbaka till Stockholm

10 juni, 2019

Det blev final för oss igår. Till sist var det så dags för vännen Toves vernissage i Arvika. Och vi var i mål. I nästan ett år har förberedelser så smått pågått, på olika sätt. Allt kändes lyckat.  “Mission completed” – uppdraget var klart. Tavlorna /bilderna talade sitt eget uttrycksfulla språk under vernissagen. Kanske var de också spända på vad som skulle hända med dem. Säkert skulle några av dem få nya hem.  Hem skulle vi också och fram på eftermiddagen blev det dags för mig och konstnärsvännen Elaine att lämna Arvika och köra hem till Stockholm.

Final och vernissage på Galleri 39 i ArvikaFinal! Vernissage på Galleri 39 i Arvika.

En final, en vernissage

som blev väldigt lyckad och så roligt att många besökare kom.  Utställningen kommer att pågå under hela nästa vecka så många fler besökare har möjlighet att komma förbi och titta in. Och kanske fastnar man för någon tavla. För egen del har jag fler favoriter och Toves färgglada målningar gör mig glad. Tove säger själv att “bilderna är  krav och prestigelösa, färger finner färger och formen är fri. Här bland tavlorna kan det ges  eller ses fler bilder i en. Allt ligger i betraktarens ögon”.

En bra final med många besökare som kom till denna vernissage. Väldigt roligt att många besökare kom till vernissagen. En bra final! 

"Bågen" hade sin självklara plats i i denna final bland tavlor spm valdes ut. Tove framför “Bågen.” En av de 35 tavlor som kvalade in till denna  final.  Att få vara med på utställningen.

Tavlan, “Vila i rörelse” där jag gett inspiration till namnet.  (Men jag kan också vända på det “Rörelse i vila”. Lite beroende på hur jag tittar på den. )

Stockholm nästa

Med bil tar det cirka fem timmar att köra från Arvika till Stockholm. Vi kom på att vi inte ätit någon lunch så efter en timmes körning fick det helt klart bli ett kaffe och smörgåsstopp.

Fin rastplats i naturnära omgivningar. Men vi överraskades snabbt av ett rejält regnväder och fick snabbt ta oss tillbaka till bilen. 

Det kraftiga regnvädret lämnade vi ganska snabbt bakom oss och när vi nådde Stockholm vid 19-tiden var det strålande solsken.  Väl hemma slog jag mig ner på balkongen för att njuta av en väldigt vacker kväll. Tittade ner på kajen och såg att restaurang Thaiboat på vår kaj hade full beläggning. Och likadant var det på uteställena DEttvärs över kanalen.

Full beläggning på restaurang Thaiboat. Här håller sig solen kvar länge och restaurangen/baren är populär.

Mörkret sänker sig, tystnaden tar vid och jag sitter kvar länge på balkongen. Till sist är det bara fåglarna som är kvar.

 

 

Resor i Sverige Trevligheter

Färgsprakande vernissage.

1 juni, 2017

Stockholm lämnades i sol och vi möttes en timme senare av ett  Skellefteå där hagel blandat med regn kändes väl kyligt, allra helst som termometern visade +5.  Bra att ha packat med en tunnare dunjacka, vantar och halsduk. Sommaren kändes fjärran trots att det är den första juni och den första sommarmånaden inträtt. Men efter regn och hagel trädde solen fram och det kändes hoppfullt att se att all vacker grönska och fina blommor ändå ser pigga ut här uppe i norr.

Vacker vy från flygplansfönstret.

Och varför då resa till Skellefteå när det finns varmare trakter. Jo, anledningen är Tove, en mycket god bloggvän, som ska ha vernissage här i stan på galleri Lilja på lördag. Vi är några vänner som samlats redan idag för att välja ut tavlor till utställningen, umgås och ha toligt.   Av fyrtiofem tavlor  har ett tjugotal valts ut och imorgon, fredag,  är det dags för “hängning” på galleriet.  Vi,  “biståndsarbetare”, är Elaine erfaren konstnär, Annukka erfaren läkare som bistår med det mesta och jag som kombinerad “husmor”,  fotograf och samtalsartner.  (Så tanlagfull vad gäller det konstnärliga är jag ju inte.) Och detta med vernissagen och välja tavlor är för mig en helt ny erfarenhet. Men väldigt rolig.

Vi har haft full upp hela dagen och har en del bestyr kvar men vi är väldigt hoppulla och entusiastiska.  Är någon i trakterna så är ni “varmt” välkomna på en färgsprakande  vernissage.

Elaine till vänster och konstnärliga Tove.

Vi ser oss om här på Nygatan i Skellefteå, främst efter ett lämpligt lunchställe för att samla krafter inför besöket på galleri Lilja där utställningen ska äga rum.    

Galleri Lilja finns på Tjärhovsgatan 5 och här kände vi in atmosfären inför morgondagens tavelhängning.   

En snygg affisch, där Tove valt bilden, fanns förberedd på galleriet.

Många tavlor  finns det att välja bland och valen är svåra.

Tove med några av sina alster.

Några till. Och det tog lång tid att välja.  Ja eller nej?

 

 

Resor i Sverige Skyltar

Färgglad “Skyltsöndag” från Arvika i Värmland.

9 juni, 2019

Söndag! Och dags igen för  ”Skyltsöndag” tillsammans med  bloggvännen BP och många andra. Här är det  skyltar av olika slag som gäller och med väldigt fri tolkning. Jag har haft en omväxlande, fartfylld och rolig vecka. I tisdags kväll kom jag hem till Stockholm från den spanska sommarstugan i Torrevieja. Onsdag morgon bar det av västerut i Sverige, till Värmland och Arvika för att bistå vännen Tove med sin första konstutställning. Så från Arvika kommer idag en färgglad skyltkavalkad.

En färgglad skylt välkomnar besökare i galleriets fönster. “Låt färgerna tala” är namnet på utställningen. Och en  färgglad  skylt välkomnar besökare i galleriets fönster.

En färgglad

skyltning blir det och även om inte alla bilder är färgstarka så är det ändå färg på Arvika. På olika sätt. Vännen Tove hade igår vernissage här på  Galleri 39 och mycket färg, form, tavlor och prat om konst har det blivit under förberedelserna.

Spännande samtal om vad som är konst har vi haft och här har Ernst Billgrens böcker “Vad är konst 1” och “Vad är konst 2” gett oss många skratt och funderingar. Det korta svaret som i boken är “att konst är det som gör oss till människor”. Först av allt en fråga som är spännande i  detta sammanhang och flera andra.  “Vad är konst” – En bra fråga- Inga egentliga svar finns men en hel del tankar. Och Toves tavla här bakom kan sätta igång fantasin…

Skylten till Galleri 39 är inte färgglad. Men jag gillar den. Och den låter tavlorna tala sitt språk. Färgglad är kanske inte skylten till Galleri 39.  Men jag tycker om den.  Det är ju tavlorna här som ska tala och uttrycka något.

Färgglatt är det strax utanför galleriet. Här har mängder av växter planterats i ett par stora rabatter. Här har inspiration kommit från Enköping och den väldigt vackra “Drömparken”. (Om den skrev jag 2016 efter ett besök. Väl värd en omväg för ett besök.)

Jag drar mig på promenaden ner mot vattnet och Glafsfjorden. Och på vägen dit ser jag en  färgsprakande muralmålning och konstaterar glatt att trenden att pigga upp trista väggar även finns här.

 

Vädret skiftar och molnen verkar dansa fram över himlen. Ena stunden är det grått och andra har molnen skingrats och en blå himmel skymtar fram- Nere vid vattnet stannar jag till vid restaurangområdet “Olssons brygga”ett nöjesetablissemang med bl.a. olika restauranger, barer och underhållning.

Väldigt grått  –

– och lite blått skymtar fram. 

 

I Arvika är avstånden korta

och det är det lätt att ta sig runt. Och visst bidrar fina grönområden, mysiga caféer, små butiker till upplevelsen att det är en mysig stad. Ibland verkar det nästan för mig, som storstadsbo, som om tiden stannat upp. Folk som man aldrig sett hälsar och det är en vänlig stämning.

Många skyltar är placerade vid Arvika järnvägsstation/resecentrum .

Mitt på torget stannade jag till en stund och tittade på “Fågelmannen”. En staty som sedan 1971 finns i Arvika på Stora torget. Statyn är gjord av Liss Eriksson och är en man i fågelgestalt som ska symbolisera naturens krafter. Beroende på statyns “utformning” har diskussionerna stundtals gått varma.  Liss Eriksson hade förankringar i Arvika och här, liksom runt hela Sverige, finns många av hans statyer.

Fågelmannen. Skulptur av Liss Eriksson finns på torget i Arvika, framför tågstationen. 

Jag tar till sist vägen om turistbyrån innan jag tar mig tillbaka till vännerna på galleriet och tittar också in i butiken “Arvikablandning”.

Färgglad skyltning hos butiken ArvikablandningFärgglad skyltning hos butiken “Arvikablandning”.

Och är jag nu i Arvika så får även ett par tidningar vara ned i Skyltsöndag.

 

I december 2018 gjorde jag mitt första besök i Arvika, hade tidigare bara passerat, och i det sammanhanget skyltade jag också från Arvika. Ett Arvika i vinterdräkt. 

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

 

 

Resor i Sverige Trevligheter

Bilderna kommer och bilderna går – Men tavlorna består.

8 juni, 2019

Vilken dag! Början i moll och finalen i dur. Och med rejäla skrattanfall framåt kvällen. Morgonen började med att jag inte kunde logga in på min MacBookAir. Mitt gamla lösenord fungerade plötsligt inte. I går kväll var det inga problem alls. Men i morse var det stört omöjligt.  Vad som hänt vet jag inte. Det blev  i alla fall byte av lösenord och datorn kunde efter ett tag låsas upp. Det mesta var sig likt men bilderna var helt borta. (De flesta dock på “back up” på en hårddisk)

Solen sänker sig och vi njuter av den fina kvällen. Fin vy  över “Jössemarkera” i Arvika.  (Är i Jösse härad)

Bilderna

var helt bortblåsta. Kvar fanns bara ett par som låg kvar på skrivbordet. Vad hade hänt under natten? Ingen aning. Men bilderna kunde ju inte bara ha försvunnit ut i rymden. Eller? Jag hade svårt att fokusera och ville försöka förstå vad som hänt.  (Även om jag har “back up” på bilderna vill jag ändå ha en del av dem tillgängliga på datorn.)På galleriet lämnade jag Tove och Elaine och tog datorn med mig till butiken Audio&Video på Kyrkogatan. Här hoppades jag på att få hjälp att hitta dem. För helt borta från datorn borde de inte vara.

På väg till butiken Audio&Video i Arvika och hoppas få hjälp att hitta de försvunna bilderna. Storgatan i Arvika. Och jag  är jag på väg till butiken “Audio&Video” på Kyrkogatan, en parallellgata. Satte mitt hopp att där få hjälp att hitta de försvunna bilderna.

Här träffade jag på fantastiskt trevlig och hjälpsam personal som genast tog sig an en stressad äldre dam med panik i blick. Många lösenord behövdes och jag lyckades få fram några. Och även några av bilderna. Ett fåtal. Tog datorn och gick tillbaka till galleriet. Under vägs kom på att jag hade ytterligare en hjälplina i Stockholm.  Efter det telefonsamtalet och lite rådgivning lyckades jag återfinna alla album och mappar. En suck av lättnad. Stor lättnad. Men hur det hela kom sig vet jag fortfarande inte.

 

På galleriet

fanns i alla fall tavlorna kvar. Och de hängde där de skulle. Lite ändring fick det bli med belysningen och Elaine ordnar till “spottarna” .Tove godkänner.

Bilderna ska ha rätt belysningElaine ordnar med belysningen för tavlorna/bilderna så att det blir så bra som möjligt.

"Sopttarna" är riktade så att bilderna /tavlorna får rätt belysning“Spottarna” är riktade så att bilderna/tavlorna får rätt belysning

“Vila i rörelse eller “Rörelsen vilar sig”. (När det gäller namnet på tavlan har Tove haft mig i åtanke. Jag vilar oftast genom att just vara i rörelse. ) Grundfärgerna är vilsamma och strukturen/formationerna är i rörelse.

“Vila i rörelse”

En paus

tog vi fram på eftermiddagen och jag promenerade ner till Glafsfjorden, en sjö  i Arvikas och Säffles kommuner och ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde. Sjön är 26 meter djup och ligger ca 45 meter över havet  vilket tar den till till plats nummer 25 bland Sveriges största sjöar. Glafsfjorden får i Säffle förbindelse med sjön Vänern. Trots namnet är det ingen fjord, men det har varit det. För länge sedan. Runt 7500 år f. Kr. var Glafsfjorden just en fjord i Ancylussjön, ett forntida innanhav och därav sitt långsträckta utseende.

Vackert vid Glafsfjorden. Och alldeles stilla.

Jag satt en stund på bryggan och såg hur de spännande molnen seglade förbi.

Arvika är en liten stad med ca 15 000 invånare inom hela kommunen och i stadskärnan betydligt färre. Man tar sig lätt runt i stan och det finns en hel del att titta på. Under mitt besök i stan i december 2018 besökte vi bl.a. Rackstadmuseet  där en svensk konstnärskoloni fanns i slutet av 1800-talet. Och även en del andra trevligheter hann vi med.

Låga hus med vackra blommor finns det gott om.

 Runt om i Arvika  finns många statyer/skulpturer som är gjorda av konstnären Liss Eriksson vars pappa, Christian Eriksson, hade rötter i Arvikatrakten och ingick i Rackstadsgruppen/Rackengruppen 

“Mette 111” gjord av Liss Eriksson finns framför Konsthallen i Arvika.

Under tiden jag var på promenad hade Tove fått besök av en journalist från tidningen Värmlands folkblad  för en intervju och en artikel  kommer så småningom. Jätteroligt.

Allt klart och vi hoppas att vernissagen blir och resten av utställningsveckan ska bli lyckad.

Tove och  journalisten från Värmlands Folkblad samtalar om några av tavlorna.

 

Resor i Sverige Trevligheter

Inspirerande, fantasieggande och färgglatt

7 juni, 2019

Urvalet av tavlor inför vännen Toves vernissage i Arvika tog sin tid. Tove hade på egen hand gjort ett urval och utifrån dessa fick ett 50 -tal följa med till Galleri 39. Att hemma se helheten är knepigt men väl på galleriet fick konstnärsvännen Elaine fria händer att  sköta “hängningen” av dem. Och resultatet blev både inspirerande, fantasieggande och färgglatt. Precis som tavlorna.

Många tavlor skulle med till galleriet.

Får allt plats i bilen? Ja, om en person promenerar till galleriet så fungerar det. Jag blev frivillig till detta. 

En inspirerande

dag kom det att bli. Och på olika sätt. Jag följde med fascination Elaines jobb med att placera ut tavlorna. Hon jobbade snabbt och effektivt med Tove som hantlangare. För egen del är jag ansvarig för “marktjänsten” och förtäringen och kommer även att vara det i morgon när det är vernissage.Har erfarenheter av detta från juni 2017 då Tove hade sin första utställning i Skellefteå. Även då ansvarade Elaine för hängningen av tavlorna och jag  kom även då med glada tillrop vad gällde tavlor, urval och hängning. Då var även vår vän Annukka från Umeå med. Och henne saknar vi dag.

Inspirerande och färgglatt.Inspirerande och färgglatt.

Hur gör vi här då? Vilka tavlor ska hänga tillsammans och på vilka väggar? Tove och Elaine funderar. 

Visst ser det här bra ut?

Denna gång har de flesta tavlor inga namn utan det är det fritt fram för egen tolkning. För ibland är det så att namn på en tavla kan begränsa fantasin.

Fler inspirerande tavlor.Fler inspirerande tavlor.

 

Glada tillrop och “marktjänst” är nog i sammanhanget min styrka. Och i sammanhanget försökte jag fundera ut en inspirerande och färgglad middag till de mer hårt arbetande konstnärerna. Menyn blev lax i ugn med citron. Till den serverades, efter önskemål, ett gott glas rött eller vitt vin. En färgglad sallad, kokt delikatesspotatis och två kalla såser kompletterade det hela.

God och färgglad middag.

Inspirerande och roliga samtalsämnen saknades inte. Inspirerande och roliga samtalsämnen saknades inte vare sig under middagen eller resten av kvällen.

 

Resor i Sverige Trevligheter

Arvika – Nu ses vi igen! Med färg och form i fokus

6 juni, 2019

Det är jättetrevligt att komma tillbaka till Arvika- Ett Arvika som nu är klädd i vacker och färgglad sommardräkt. I december 2018 stannade jag för första gången till här. Då för att besöka min vän Tove som flyttat hit från Norrland. I och för sig har jag passerat här många gånger, med både tåg och bil, på väg till Norge. Men något riktigt stopp hade det inte blivit. Arvika var vacker då  i sin vinterdräkt och att nu komma hit när den grönskande sommarklädseln är på var om möjligt än vackrare. Syftet med besöket denna gång är dels för att vara behjälplig inför Toves vernissage på lördag och dels för att det är roligt att ses. Och att se mer av Arvika gör jag gärna.

Utställningen här i Arvika har fått namnet "Låt färgen tala". Ett väldigt passande namn. Toves utställning på Galleri 39 i Arvika, (ligger i samma hus som biblioteket) har fått namnet “LÅT FÄRGEN TALA”. Ett väldigt passande namn.

Arvika

ligger ca. 5 mil från norska gränsen gick från Stockholm via Västerås och Örebro och vidare västerut mot Karlskoga och Karlstad i Värmland

Kafferast och bensträckare strax norr om Örebro, vid Björnfallet. 

Vi ser tydligt att landskapet blir mer kuperat ju närmare Arvika och norska gränsen vi kommer. Vi ser tydligt att landskapet ändrar sig ju närmare Arvika och norska gränsen vi kommer.

Framme! Och skönt att njuta en stund på Toves balkong innan det är dags att börja fundera över valet av tavlor inför lördagens vernissage.

Njutbar utsikt över omgivningarna i Arvika från balkongen. Njutbar utsikt över från Toves balkong över omgivningarna runt Arvika.

Och även balkongen fylld av  konst, färg och form. Den intilliggande hängbjörken gör sitt till för att passa in.

Dags att börja välja tavlor. En utmaning i sig för det är gott om dem.

En del tavlor finns dagen till ära i vardagsrummet där det är lättare att överblicka dem-

Även i ateljén finns det gott om tavlor.

Vår väninna, Elaine, också konstnär – väljer och vrakar. Hon kan det här med tavlor, färg och form och har haft flera utställningar både i Sverige och Norge.

Svårt att välja.

Jag kommer med glada tillrop och tar på mig det mer jordnära. Middag och dryck. Även här är färgerna viktiga…

Potatisgratäng, lammkotletter och en färgglad sallad. Och ett glas rött vin till matlagaren. Jodå, till de andra också.

Fler tankar om vilka tavlor som ska få vara med. Tove och Elaine funderar och diskuterar.  Jag tittar och begrundar. Lämnar en och annan liten synpunkt.

Solen är på väg ner även i Arvika. Solen är på väg ner även i Arvika och vi tar en sen kvällspromenad.

 

Stockholm Torrevieja

Mellanlandning i Stockholm- Arvika och Värmland väntar

5 juni, 2019

Gårdagens resa från Alicante till Stockholm, Arlanda, gick smidigt och i flygande fläng. Nästan på rekordtid –  3 timmar och 40 minuter. God medvind hjälpte till. Och att här hemma välkomnas av en varm och skön sommarkväll var extra trevligt. I  Stockholm blir det en  kort mellanlandning för redan nu på morgonen bär det av till Arvika för nya äventyr och upplevelser.

Kort mellanlandning i Stockholm. Kort mellanlandning hemma i Stockholm. God morgon onsdag!

Hammarbykanalen alldeles utanför oss låg spegelblank tidigt i morse. Och speglade sig i kanalen gjorde även husen i Hammarby sjöstad. 

En kort mellanlandning

blir det i Stockholm. Och redan idag ger jag mig av mot Arvika för att bistå vännen Tove inför hennes kommande vernissage på lördag. Ja, jag ska inte ha hand om vare sig hängning av tavlor eller liknande utan mer som moraliskt stöd och allt i allo- Jag har  varit med en gång tidigare när Tove haft vernissage, då i Skellefteå, så lite erfarenhet har jag.

Gårdagens resa hem till Stockholm var både bekväm och snabb och bjöd oss också på klart väder.  Roligt att blicka ner och se vad som fanns under oss.

Strax efter start. God sikt in mot hela fina Costa Blanca med sina små och stora städer och långa sandstränder.

Benidorm passeras. Nej, ingen mellanlandning här idag. Benidorm passeras. Sände givetvis en tanke till bloggvännen BP som så väl kan den staden. Nej, ingen mellanlandning här.

Fortfarande klart flygväder. Och kan genom rutan se att lite snö finns kvar i de franska Alperna.

Snart dags för landning på Stockholm, Arlanda. Här är den vackra grönskan i olika nyanser är påtaglig.

Mellanlandning. På sätt och vis. Flygbussen till stan gick också snabbt och i kvällningen var trafiken vänligt sinnad. Inga köer eller onödiga stopp. Resan in till Cityterminalen gick på 40 minuter och sedan var det bara tunnelbanan hem till Söder

Mellanlandning på Cityterminalen.Mellanlandning på Cityterminalen. Solen, på väg ner, hann jag fånga när jag klev av bussen vid Cityterminalen. Vackert!

Hemma på Söder igen. Allt  känns som vanligt och jag mellanlandar en stund på balkongen i den ljumna sena kvällen. Njuter av den sköna sommarkvällen. Tänker att i morgon är en annan dag.

Och idag är det ju den där andra dagen. Värmland och Arvika väntar.

Jag mellanlandar en stund på balkongen i den ljumna kvällen.

 

 

Trevligheter

Full fart i huset – Gott och trevligt blev det

17 december, 2018

En vecka kvar till julafton! Känns lite annorlunda att vara hemma i Sverige denna tid för så brukar det inte vara. Vi har under några år varit i Thailand under december och så även över julhelgen. Och förra året tillbringade vi för första gången  december och  julhelgen i Spanien. Hur det blir i år är fortfarande en öppen fråga. Spontana infall dyker ju upp då och då. Mer planerat var då “pysselträffen” här hemma i lördags. Då var det full fart på det mesta.

Snön kom till Stockholm i natt och så här såg det ut nere på kajen hos oss på Södermalm.

Full fart

var det redan från start här hemma.Vi var nio stycken som samsades om ytan och det hela flöt på oklanderligt. Vad som stod på “att göra listan” var pepparkaksbak, godistillverkning och bakning av syltkakor  som var Max önskan . (Äldsta barnbarnet, åtta år) En hel påse med inspiration till andra julpysselsaker fanns också om någon hade haft lusten.

Full fart med pepparkaksbak. Gamla pepparkaksformar, ärvda efter min mamma, fungerar utmärkt. Tror de varit i farten i ca 80 år, så snart antika.

Yngsta barnbarnet William 5 år får lära sig av kusin Leo hur man kavlar.

Glasyren på.

Samtidigt som pepparkaksbak pågick i köket var hallongrottorna/syltkakorna på gång . Recept här-

Full fart gällde även vid tilllverkningen av syltkakornaHelen, (yngsta dotter, en kvart yngre än sin syster) Max och allas vår vän Sara. (Varit klasskamrat med Helen sedan klass 1 och vänskapen har bestått alla år)

Riktigt fina blev syltkakorna. Och mycket hallonsylt skulle det vara….

Godis hör till. Och ska det vara så ska det. Här är “rocky road”. Innehåller mycket av det mesta; ljus och mörk blockchoklad, dumlekolor, marshmallows och salta pistagenötter. Recept finns här.

Väldigt goda men en bit räckte långt.

Middag blev det förstås fram på kvällskvisten och spagettin och köttfärssåsen smakade väldans gott. Och kan man änka sig att det också kommit en leverans från Tomten och det var ju lika bar att dela ut den när den ändå var på plats.

Alla är samlade och paketutdelningen påbörjas. Många paket fanns det. 

Sara fick en jultröja som verkligen blinkade-

Lite dans mellan paketöppningen. Full fart även här.

 

Lego till Max och William fanns också i något paket och här satte kreativiteten in.

 

En av mina klappar, en ljusstake, från “Helenfamiljen.” Jag vet att jag för länge sedan såg denna på Designtorget i Stockholm. Men då blev det bara en titt. Men jag tyckte den var så vacker. Nu blev den i alla fall min och den gläder mig så.

Min fina ljusstake passar fint i närheten av den tavla vännen Tove målat. Tavlan fick jag i present i samband med hennes vernissage förra sommaren. (Sedan i somras bor Tove i Arvika)

 

Resor i Sverige

Arvika i Värmland – Målet för resan

12 december, 2018

Gårdagens tågresa från Stockholm fick en rivstart men när jag snabbt kom på att jag var på fel tåg och kunde byta tåg i Södertälje så gick  resan “som på räls”.  Och målet var Arvika, en liten stad i västra Värmland. En stad jag tidigare endast passerat med bil och tåg men aldrig direkt stannat till i. Men nu så…

Arvika ligger vackert i västra Värmland, vid Glafsfjorden.På bilden kan man vid en noggrann titt se tre solar som speglar sig i både i Glafsfjorden och järnvägsspåren här i Arvika

Arvika

välkomnade med strålande sol och ett vackert vinterväder. Att “sola ska lysa i Karlstad är ju ett begrepp och det gjorde den när vi passerade där också. Och följde med hit. Värmland besöker jag en del i mitt reserelaterade jobb men hitintills har det inte blivit något besök i Arvika. Jag har jag många gånger passerat här med tåg och bil på väg till och från Norge. Men något uppehåll här i stan har det inte blivit. Så nu fick det bli ändring på det och en tur till Arvika blev av. Och orsaken? Jo, min goda bloggvän Tove. Hon lämnade i somras Skellefteå uppe i norr och flyttade hit till Värmland. I Skellefteå besökte jag Tove i juni 2017 i samband med att hon skulle ha vernissage.  Och då blev Skellefteå en ny bekantskap.

Arvika och min goda bloggvän Tove välkomnar. Här välkomnas jag av Tove och ett härligt vinterväder.

Arvika i Värmland är märkt med 1.

Vi ser oss omkring

och eftersom jag ofta dras till vattnet blev det så nu också. Även här i hamnen speglar sig solen så fint. Skulpturen på bilden ,”Torso”, är gjord av Liss Eriksson, som skapat ett 40-tal skulpturer och statyer runt om i landet.  (Skillnaden mellan statyer och skulpturer är inte helt klar  “en staty är alltid en skulptur, men det är inte alla gånger skulpturer är statyer, till exempel Niki de Saint Phalles färgglada verk utanför Moderna museet i Stockholm och Carl Fredrik Reuterswärds knutna pistolmynning” förklarar Lennart pettersson, universitetslektor vid institutionen för kulturvetenskap på Göteborgs universitet.)

En liten del av Arvikas hamn som är den innersta belägna hamnen i Sverige.

Ett av hamnmagasinen (finns två)och här finns restaurang, hantverksbutiker och utställningslokaler.

Och en lunch i dessa vackra omgivningar kändes helt klart lockande. Sagt och gjort och den mysiga restaurangen “Bar Bord”uppsöktes. Perfekt läge alldeles vid vattnet och en restaurang som rekommenderas. Även värd en omväg.

Utanför restayrang "Bar Bord" vid Glafsfjorden i ArvikaRestaurang Bar Bord i bakgrunden. Och läget vid Glafsfjorden är så fint. Absolut njutbart denna vackra dag. 

Välkomnande inredning och en lika välkomnande personal.

Dagens lunch för vår del blev rimmad oxbringa och persiljepotatis serverad med grov senap, syrad lök och riven färsk pepparrot. En fräsch sallad serverades före maten och efter serverades  kaffe, liten kaka och en hallonpannacotta . Priset på 119 kr är mycket överkomligt. Billligt skulle jag vilja säga. (Vinet ingick inte i priset…)

En väldigt god lunch och så fint serverad. 

Vi går längs Glafsfjorden

efter vår långa lunchsittning och skymningen sänker sig redan. Glafsfjorden  är en sjö  i Arvikas och Säffles kommuner och ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde. Sjön är 26 meter djup och ligger ca 45 meter över havet  vilket tar den till till plats nummer 25 bland Sveriges största sjöar. Glafsfjorden får i Säffle förbindelse med sjön Vänern. Trots namnet är det ingen fjord, men det har varit det. För länge sedan. Runt 7500 år f. Kr. var Glafsfjorden just en fjord i Ancylussjön, ett forntida innanhav och därav sitt långsträckta utseende.

 

Trevligheter Utflykter

Favorit i repris – Med färg, form och grönska i fokus

30 juli, 2018

Jag trotsade värmen igår och gav mig ut på vift. Och via Stockholms central, där jag mötte bloggvännen /vännen Tove  tog vi oss vidare med tunnelbana och buss ut till Ekerö några mil väster om Stockholm där lantliga omgivningar väntade. Det skulle bli en favorit i repris, ett besök hos vår konstnärsvän Elaine.

Favorit i repris ett besök bland färg , form och grönskaVi möttes av en färgspraknade altan där både färg form och grönska gav en härlig inramning.

Färgsprakande repris av en favorit

blev det och att slå sig ner på altanen mitt i härligheten. Förra året blev det också ett besök här ute, då i augusti. Och att komma hit  är som att komma till en kontrasternas oas där färg och form är viktiga inslag, både utomhus och inne.  Lugnet och tystnaden är påtaglig och i den lilla skogen hörs fåglarnas sång. Och runt om på tomten finns spännande saker att fästa ögonen på.

Vi hamnade på den grönskande altanen och där blev vi sittandes till en bra bit efter midnatt.  Mycket att prata i kapp var det efter det dryga  år som passerat sedan vi sågs, då i Skellefteå och då i samband med att Tove skulle ha vernissage.  Och nu var det alltså dags igen. Nya planer formas och nästa träff planeras till nästa sommar då det blir ett besök i Arvika, i Toves nya residens. En utställning i Arvika planeras och jag är inbjuden att vara med som “allt i allo” . Vad det sedan innebär är en mycket öppen fråga.

Mängder av grönskande växter ramar in altanen.

Blått i olika nyanser tilsamman med det gröna och de vackra orange blommorna, “svartöga”, är fint att vila ögonen på. 

Det grönskar även på baksidan av huset.

En lillstuga/gäststuga finns också på tomten och Elaines odlingar av bönor ser ut att ta sig.

Uteplats i trädgården finns och hit tar man med sig dynorna och slår sig gärna ner.

Tove och Eliane i väntan på maten –

Och även middagen sprakade av färg; fetaost, potatis, mängder av grönsaker, tunt skivat och marinerat kött. Så gott!