Monthly Archives

juli 2020

Stockholm

Södermalm – En grönskande stadsdel

31 juli, 2020

På Södermalm är  utbudet av parker stort, både de mindre varianterna och de större.  Så på Söder är det sällan långt till en park eller ett grönområde. Ofta finns  bänkar utplacerade och många gånger finns också någon form av servering tillgänglig. Igår eftermiddag bjöd jag in mig själv till en parkrunda i närområdet och inom en radie av 5 km hade jag besökt fem av dem. Utan att ens ha planerat rutten i förväg.

Stockholm. Södermalm. En rosornas park. Axel Landquists park. En rosornas park på Södermalm.Den lilla Axel Landquists park, som ligger i korsningen Åsögatan- Nytorgsgatan och med adress Åsögatan 141-147.

Start och mål hemma; vid den röda “pluppen”. Och jag följde den prickade blå linjen norrut.

Axel Landquist

var kyrkoherde i Katarina församling på Södermalm i Stockholm mellan 1881 och 1930. Och när han började sin yrkesbana här v ar Södermalm arbetarfolkets stadsdel. Trångboddheten och nöden var stor och 1875 hade Katarina församling den högsta dödligheten i hela Stockholm.

Axel Landguist arbetade aktivt för att förbättra situationen för för de fattiga arbetarfamiljerna och drev frågor om barnkrubbor, skolbespisning, barnkolonier och arbetsstugor.  Dessa arbetsstugorna var en föregångare till dagens fritidshem. Hit kunde barn gå efter skolan om  båda föräldrarna arbetade. Mellanmål serverades  och hjälp med läxläsning fanns att få.

Alldeles bredvid parken låg förr Åsö sjukhus som togs i bruk 1840 och fanns kvar in till 1970-talet då byggnaden revs.  Och parken  kunde då få breda ut sig på det område som förr var parkeringsplatser.

Stockholm. Södermalm. Gamla Åsö sjukhus. En gammal bild som finns i parken över det gamla Åsö sjukhus som låg här på Södermalm.

Södermalm

är en gammal stadsdel och är omnämnd redan på 1300-talet. Men då var det  rena landet här med betesmarker. För staden i sig, det var ju Gamla stan. Mycket av det gröna finns dock kvar än idag och det är vi som bor här och säkert även många besökare tacksamma för.

Igår hamnade jag i den lilla parken, som fått namn efter en kyrkoherde i Katarina församling, Axel Landquist. (Katarina kyrka ligger i närheten) Jag fängslades av alla rosor, i flera olika färger, som blommade så vackert.Och de är kvar sedan detta tillhörde sjukhusparken.

Extra roligt är att se att boende i huset här till höger har möjlighet till odlingar i rabatter  och pallkragar framför huset.

Stockholm. Södermalm bjuder på många oaser och denna lilla Axel Lundquists park är en av dem. Södermalm bjuder på många oaser och denna lilla park på bara 80 x 30 meter är en av dem. Och inne under träden finns också en liten servering med tillhörande bord.

Stockholm. Södermalm. Odlingar som pågår mitt i ett bostadsområde .Häftigt tycker jag. Odlingar som pågår mitt i ett bostadsområde på Södermalm. Här såg jag bl.a. sallad, bönor, tomater, persilja, gräslök och dill.  

De flesta pallkragarna var namnade.

Jag går runt ännu ett varv i parken innan jag beger mig mot serveringen “Caput Mundi” för att köpa “gelato”; glass på italienska. Gelato är oftast  gjord på mjölk, aldrig grädde och innehåller mindre fett mot den “svenska gräddglassen”. Och mängden invispad luft är också mycket mindre. När den serveras är den också mindre kall än glass och det gör att smakerna framträder bättre . Gelaton innehåller också  naturliga smaksättare som hasselnötter, bär, och annat och blir därför också dyrare.

Stockholm. Södermalm. Axel Landquists park. Perfekt med en servering här. Är så förtjust i dessa små serveringar som finns i flera av parkerna här på Södermalm. Jodå, jag vet  att serveringar även finns i andra parker runt om i stan….

Gott om plats att slå sig ner. Och väldigt god “gelato”.

På vägen hem passerade jag Nytorget- mer som en stor gräsmatta, den större Vitabergsparken, Lilla Blecktornsparken och till sist Stora Blecktornsparken innan jag var hemma igen. Och då kom regnet. Ösregn! (Mer om dessa parker finns  i länkarna)

 

Stockholm

En stilstudie längs kajen och i vattnet – Med hjälp av kameran

30 juli, 2020

En kamera är alltid med när jag är ute och rör mig.  Ofta har jag  med två. För med  zoomkameran som zoom kan ta mig 40 gånger närmare det jag tänkt att fotografera så är den ett utmärkt komplement. Den blir som som ett “förlängt öga.” (Jodå mobilen är också med.)  Nu när kroppen, efter min operation i axeln, är begränsad vad gäller rörelser och längden på promenaderna, så blir det en del pauser. Och tänk vad mycket man kan lägga märke till. Så i dag bjuder jag på en dagsfärsk stilstudie. Välkomna med.

Kajen utanför oss i Norra Hammarbyhamnen/Norra Hammarbykajen  Till vänster Hammarbykanalen och rakt fram ligger Hammarbyslussen och Skansbron som öppnas när det kommer “höga” båtar. Och den högre bron är Skanstullsbron. 

En stilstudie på och längs kajkanten

Här på kajen börjar jag alltid mina promenader. Helt naturligt eftersom jag bor just här. Sedan varierar turerna allt efter tycke och smak.  Ibland går jag  österut längs kanalen (Saltsjön) hände både igår och idag. Och andra gånger tar jag en sväng  västerut, längs Mälaren/Årstaviken och tittar gärna då också gärna inom koloniområdena där uppe på höjden.  Stockholm  i sig har mycket att erbjuda så visst lämnar jag också ofta Södermalm.

Stockholm. Södermalm. Norra Hammarbyhamnen. En stilstudie av en trut som sitter och skriker. En stilstudie av en trut som sitter och skriker på kajkanten.

Redan vid 12-tiden köar gäster, med avstånd, för att komma in på restaurang Thaiboat för att äta lunch.Sedan är det kö i princip hela dagen och kvällen. Bäst är att beställa bord om man vill äta här. Tror det just nu är en av Stockholms mest populära restauranger.

Stockholm. Södermalm. En stilstudie i kön till restaurang Thaiboat. Visst kan man göra en stilstudie även över de som står i kö.

Och är det fullt på Thaiboat så kan man slå sig ner på kajkanten med pizza. Ett klart mer prisvänligt alternativ. Och utsikten är densamma.

 

Och en stilstudie i vattnet

Även i morse gick jag österut längs kajen. Maken var med. Vi passerade Danviksbron och  gick ut på udden där man ser in och utloppet till Stockholm.

Alltid roligt att se båtarna komma här i Danvikskanalen. Och dessa ska sedan, ofta,  ta sig bort mot oss och genom Hammarbyslussen.

Stockholms in och utlopp vid Södra Djurgården. Visst går det bra att segla här.  Häromdagen såg vi ju en träbåt som seglade genom  Hammarbyslussen. 

Från vår balkong har vi också en god överblick. Ibland bättre än från kajen.

Stockholm. Södermalm. Hammarbykanalen. Ytterligare en stilstudie. Här i Hammarbykanalen och genom slussen samsas båtar i olika varianter. Alla sätt att ta isg fram är bra. Ytterligare en stilstudie.  

Så en något udda händelse som vi observerade. Lampan i slussen lyste röd och det innebär precis som i trafiken stopp. Men eftersom det är kravlöst att köra vattenscooter och även båtar som är under  12 m i längd och 4 m i bredd så kan det köra ihop sig.

Den här föraren av vattenscootern körde mot rött. Och av någon anledning körde han sedan ut när slusportarna  började att stänga.

Undrar hur han tänkte här då.  

Men ut kom han. Och ingen flytväst.

Då känns detta betydligt lugnare. En mer avslappnad stil. Och man kan sjöreglerna.

 

 

Stockholm

Längs kanalen österut – Mot Stockholms inlopp.

29 juli, 2020

Onsdag morgon! Och av någon anledning vaknade jag tidigt, nåja strax efter klockan 07, av att solens strålar smög sig in under rullgardinens nederkant. Gjorde några tappra försök att somna om men med tämligen skralt resultat. Och när jag nu ändå var vaken och solen sken så kunde jag kanske lika gärna ge mig ut på en runda längs kanalen och kajen. Sagt och gjort! Jag singlade slant om jag skulle gå västerut mot Årstaviken/Mälaren och koloniområdena där eller om jag kanske skulle ta vändan österut mot Stockholms inlopp. Det blev österut.

Stockholm. Södermalm. Jag kommer direkt ut på kajen och startar här min runda österut längs kanalen. Genast jag går ut genom innergårdens grind är jag på kajen. (Observera all grönska som finns här på  uteplatsen till en granne i vårt hus) Och härifrån går jag alltså österut längs kanalen.(Till vänster)

Jag går längs kanalen

österut som jag bestämt och möter bara några enstaka joggare. Båttrafiken är inte igång ännu så det är lugnt i kanalen förutom färjan/pendelbåten Emelie som är på väg mot City och Nybroviken.

Start och mål vid Hammarbyslussen. Följer den blå, prickade, linjen.

Stockholm. Södermalm. När jag gått en bit längs kanalen och passerat Barnängsbryggan på Södersidan ser jag färjan Emelie komma. PÅ väg mot City och NybroplanNär jag gått en bit längs kanalen och passerat Barnängsbryggan på Södersidan ser jag Emelie som är på väg. I bakgrunden lyser Hammarbybacken grön.

Jag går på och når efter ett par kilometer dagens första mål, “udden.” Här slår jag mig ner på en sten och blickar ut över Stockholms in och utlopp. Och det är den här vägen de stora kryssningsfartygen brukade ta sig i till och ut från Stockholm. (I år kommer det inga) Nu är det Vikinglinjens fartyg man kan se här. Fartyg som är på väg på kryssningar till Åland och Finland.  (Det verkar mest vara godstransporter för svenskar kan fortfarande inte besöka Finland utan att sitta i karantän. Till Åland kan man dock åka på dagsturer, men utan att gå i land. Något vi testade i juni. )

Södermalm. Stockholm. Har gått ett par km längs kanalen och slår mig ne roch blickar ut över Stockholms in och utlopp. Har här gått ett par km längs kanalen och slår mig ner för en paus på “udden”.  Det är motsol så bilden över in/utloppet till Stockholm är mörk.

Tvärs över vattnet ligger söder delen av Kungliga Djurgården. Och uppe på höjden, där de två tornen skymtar, ligger Skansen.

Hemåt – Också längs kanalen

Egentligen är det två kanaler, Danvikskanalen som förbinder Saltsjön/Östersjön med Hammarby sjö och sedan följer Hammarbykanalen. (Namnet Hammarby komer efter en egendom som låg söder om sjön. ) Själva Hammarby sjö ligger mellan stadsdelarna Södermalm och Södra Hammarbyhamnen.

Danvikskanalen, Danviksbron/Danvikstullsbron (båda namnen förekomer) och på andra sidan ligger vårt “förlängda vardagsrum,” Boule & Berså. Och de toppiga husen till vänster ligger uppe på Danviksklippan.

Stockholm. Södermalm. Jag tar även vägen längs kanalen, här Danvikskanalen, på hemvägen. Blickar upp mot Danviksklippan. Jag går hemåt  längs kanalen, här längs Danvikskanalen, går under Danviksbron/Danvikstullsbron och stannar till vid Danviksklippan. Här brukar många träna klättring men har nog inte kommit i gång  för dagen.

Jag stannar till en stund när jag kommer ut där Hammarby sjö tar vid. Intressant är här att de gamla järnvägsspåren fortfarande finns kvar längs stora delar av kajen. Dessa är  är klassade som riksintresse för försvarsändamål. Förr användes spåren för att forsla varor från Södra station, längs kajen och bort till Stadsgårdshamnen för att där lastas på båtar och tas vidare. Man trodde att det här skulle bli en omfattande järnvägstrafik så kajen gjordes bred. Även avståndet till bostadshusen blev rejält tilltagen. Numer används inte spåren alls och den forna hamnen som låg här är ersatt av bostadshus.

Hammarby sjö ligger framför mig och stadsdelen Hammarby Sjöstad ligger både till vänster och rakt fram. Och i bakgrunden skymtar Globen.

En mindre avvikelse

från kajen blev det på slutet. Till bostadsområdet bakom Mandelparken. Själva parken har fått namnet efter ett bostadskvarter som ligger här. Förr låg det en handelsträdgård här i närheten och i övrigt var det gott om handelsträdgårdar på Södermalm. På 1930-talet fanns också här, på östra Södermalm, en av de största hamnarna för kolonialvaror. Så att kvarteren heter Mandeln, Fikonet och Persikan har sin förklaring.

Hit upp, till dagens bostadsområde, gick förr i världen Hammarby sjö och det var här i närheten flera av karaktärerna i Fogelströms “Stadserie” jobbade. Här låg förr Stockholms Bomullsspinneri och Väveri AB. Barnängens industrier hade olika fabriker här och även cigarr och tobaksfabriker fanns också i området.

Här heter kvarteren nu bl.a “Cigarren” och “Tobaken” som påminner om dessa tider. Och på en av de vackra gårdarna i kvarteret Tobaken finns några skulpturer/figurer/personligheter från Per Anders Fogelströms böcker om det gamla Södermalm och livet här. (Ingår i Stadserien) Konstnären som gjort figurerna är Lars Abrahamsson.

En man har tagit upp fisk ur sjön och barnen betraktar både honom och fisken. Och tvätterska på bryggan sliter med sitt jobb.

Hammarby sjö skymtar mellan träden-

Jag tar mig tillbaka de få stegen ner till kajen och kanalen och fortsäter hemåt.

Ett tips! Om man är intresserad av Per Anders Fogelström -hans liv och bakgrunden till många av böckerna så sände SVT ett program häromkvällen finns här i länken på play  Och i programmet står en kulturjournalist här på kajen vid Hammarby sjö, nedanför Mandelparken och berättar.

 

Foto

Fluga – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

28 juli, 2020

Fluga är ordet att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller/ text tolka ordet. Orden vi får att tolka är homonymer. Alltså ord där stavning och uttal är  lika men de har olika betydelser. Det är  fritt fram för egna funderingar och tolkningar. Och alla är välkomna att vara med. I veckans bidrag är de flesta  arkivbilder men  ett par gårdagsfärska finns också med.

Här är Curre med sin fluga.  Han är en ljuvlig labrador som jag är mattemor till . (Alltså “mattes” mor och Curre tillhör  är dotter Helen med familj) Foto Helen F.

Fluga?

Kom att tänka på lite olika saker;  som fluga i betydelsen insekt, en fluga man kan ha i stället för slips, ett fiskbete, en modefluga –  och även några ordspråk. Och även på en ramsa som min mamma lärde mig.

“Flyg fula fluga flyg och den fula flugan flög”, är en ramsa som jag fick lära mig som tvåring för att jag skulle kunna säga “F”. Och se det gick.  Min mamma berättade för mig  långt senare att jag uttalade F- ljudet med  tendenser till S.  Och hon tyckte det var viktigt att jag talade rent. (Jag föddes i Mariestad i Västergötland  och bodde sedan ett par mil därifrån, i Töreboda, och mycket kan man säga om dialekter, men inte att just “väschötskan” var direkt tydlig. Men med släktingar och kamraterna kom dock dialekten fram i liten skala)

Stockholm. Balkong. Försökte locka till mig en fluga med hjälp av en bullbit och en blåklint. Hemma på balkongen försökte jag igår med lockelse i form av en bullbit och en blåklint locka till mig en fluga. Helst fler.

 Hemma hos oss varit tunnsått med flygande flugor i sommar. Och inte har jag i någon större omfattning heller lockat dem till mig. Minns när jag bodde i Töreboda och besökte vänner med kor och hästar och där var det minsann ingen brist på dem. Där satt det även klisterremsor i taket, ofta i köket, för att flugorna skulle fångas. Försökte igår här hemma locka till mig några flugor. Arrangerade ett fat med en blåklint och en liten bit av en bulle. Satte mig för att vänta. Ingen lycka. Men efter ett tag så hände det. En fluga anlände. Inte till bullbiten på fatet utan till en kinesisk lykta. Fram med kameran och se jag fick med den på bild.

Stockholm. Södermalm. Balkong. En fluga har anlänt till en av våra kinesiska lyktor. Här har efter viss väntan en fluga anlänt till oss. Och den fastnade på bild. 

Fler flugor

Stockholm. Södermalm. Vitabergsparken. Parkteatern. Karl Dyall och Joachim Bergström i smoking och med fluga. Ser  för ett par år sedan “Vegas i Vitan” en av Parkteaterns föreställningar i Vitabergsparken på Södermalm. Här ett par av artisterna, Karl Dyall och Joachim Bergström. Och med smoking och fluga.

Barnbarnet William. Här julen 2014, drygt 1 år.  Finklädd med fluga. 

Men man kan också lockas till något, “dras som en fluga till…”  Här i Visby 2019 i juli under Almedalsveckan

Visby. Almedalsveckan 2019. Men hit dras man nog alltid som en fluga. Man kan  “dras som en fluga till något”. Tror att Visby drar många människor till sig när som helst udner sommaren.

 

Ett annat ordspråk; ” Gör inte en fluga för när”.

Här vid ett buddisttempel, nära vårt thailändska paradis på fastlande, möter vi en munk. Och i den buddistiska religionen är ofta förknippad med att inte göra en fluga förnär. Inte skada någon.

Vi skulle vidare och på vägen passerade vi denna orm . Är glad att vi satt på scootern men maken fick vända för att jag skulle få till en bild. Vet inte vilken sort det är men säkert skulle den ta sig an en och annan fluga.

Thiländsk orm. Kan tänka mig att den äter en och annan fluga- Kan tänka mig att denna thailändska orm gärna skulle komplettera med en och annan fluga.

En modefluga.

En fluga kan också vara något som är populärt på ett eller annat sätt. En modefluga. Kan gälla det mesta. Men ofta brukar detta med mode ändras med jämna mellan rum. Vad det än gäller.

En modefluga var det i början av 1970-talet att se ut så här när man var 19 år.  Loafers, kappa, knästrumpor  med strumpbyxor under och inte att förglömma den så “rätta” scarfen. Från det franska märket “Hermès”.  Inköpt på NK i Stockholm av min mamma. (Fick den i present)

Mina modestilar har verkligen växlat under åren. I mitten av 1960-talet, då jag var 15-16 år, var det “mods” mode. Svarta manchetsterbyxor och grön militärparkas som man drunknade , inköpt på butiken IMPO på Gamla Brogatanm var viktigt. Som tillbehör också helst rosa, ärmlös, ribbstickad jumper med polokrage och italienska mockaskor av märket “Mantovani.  Sedan var det Nalen och dans som gällde på lördagseftermiddagarna. Och i denna utstyrsel. För egen del hade jag tur och av min pappa fått en välanvänd arméväska i en sorts canvas  Med skotthål i .

Åren gick och det kortare modet på klänningar och kjolar var mode. Klart att jag hängde på.

Lysekil 1973. Jag är 24 år.

 

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av veckans temaord.

 

PS Jag lyssnade idag, den 28/7  på ett “Sommarprogram” från Åland där bloggvännen Karin med  “Pettas blogg”pratade. Programmet sändes på alandsradio.ax.sommarprat. Lyssna gärna!

Stockholm

Smakprov från en lyckad, god och varierad helg

27 juli, 2020

Sista veckan i juli är redan här konstaterar jag genom en snabb titt i almanackan. Och trots att denna sommar är ovanlig på så många sätt så tycker jag att dagarna går lika snabbt som vanligt. Visserligen är det “pandemitider” som begränsar på olika sätt och dessutom begränsas jag av  mer fysiska åkommor. (Behandlade solskador i ansiktet i juni- juli och opererade bort en inkräktare på min axel i början av juli. Och den konvalescensen blir lång. Såret ska vara tejpat rejält i tre månader. ) Men jag försöker  göra trevliga saker varje dag, sådant som jag tycker om. Livet är för kort för annat. Och helgen (fredag till söndag) blev både lyckad, god och varierad. Välkomna med på ett smakprov.

 Stockholm. Södermalm. Årstaviken. Ett smakprov från en stilla morgonpromenad. Ett smakprov från fredag morgon och en runda vid och längs Årstaviken. Och just mornar är det extra fint att gå här. Har hänt tidigare i sommar att jag vaknat tidigt och då gett mig ut. (Men inte så vanligt. )

Helgens smakprov

Underhållningen i kanalen finns ständigt till hands. Och ibland är jag lättroad. Vi bor precis på kajen så sitter vi på balkongen är det svårt att inte ha “ett öga” bland båtar och farkoster i vattnet. Vad gäller båtar , framförallt fritidsbåtar, så kan man se olika trender. En del motorbåtar är byggda som i flera våningar, som höga “lådor” och ser inte  ut som båtar. Och andra  kan ha gått in för  en mer enhetlig färg.

Stockholm. Hammarbykanalen. Ett genomtänkt smakprov där rött och vitt är genomgående. Här är det tema rött och vitt  som gäller. Ett lite ovanligare smakprov. Ovservera att även fendrarna/”putt -ifrån- kuddarna stämmer färgmässigt. Och masten är röd- 

Väl genomtänkt och lyser upp.  Här även med inslag av blått. Kanske var det en norsk båt. Såg dock ingen flagga.

Fredag eftermiddag och jag fick besök av barnbarnen. Så roligt! Och det var länge sedan vi sågs. Lycka! “Juniorerna” har tillbringat en månad på landet i Medelpad med farmor och föräldrar (“karantän”) så att nu ses även inomhus kändes helt ok. (Tidigare under våren har vi setts och umgåtts bara utomhus)

Max, 10 år, skulle åka till Gotland med moster Helen och kusinerna och blev hämtad i lördags. Men först blev det en tur till Blecktornsparken alldeles i närheten. William höll mig sällskap på en bänk och de andra spelade landbandy.

“Med en glass i sin hand” – Fina William, snart hela sju år och ska börja i första klass. Minns så väl den septemberdag du föddes. Vi höll på att ta upp vår segelbåt men jag hade tankarna på annat håll än på båten.

Övriga i “gänget” spelar landbandy.

Lördag kväll och en svag regnbåge skymtar på kvällen samtidigt som solen speglar sig  i fönstren på andra sidan kanalen

Även söndagen bjöd på vackert väder

och William och  jag bestämde träff med dotter Liv för en lunch här på Söder och i hemtrakterna.  Valet föll på den libanesiska restaurangem Taook som ligger på Ringvägen och  helt nära där vi bor. Jag passerar restaurangen i princip dagligen och har hämtat hem mat härifrån ett par gånger men inte ätit på plats. Men nu skulle vi göra det.

Stockholm. Södermalm. Taook en libanesisk restaurang med väldigt god mat. Och man kan få flera smakprov av olika rätter. Här på libanesiska Taook serveras  flera rätter. Man kan dels bestämma sig för olika smakprov, en blandning. Här finns veganska rätter, vegetariska och även rätter med kött. Bara att välja.

Kanske inte det mest “romantiska läget” här på Ringvägen men nu skulle vi inte bli långsittare.  Och ett riktigt bra lunchställe. Finns gott om bord inomhus också. Gillar man glass som är tillverkad på plats så rekommenderar jag den också.

Vi valde ett antal smårätter som vi delade på. Allt väldigt gott och även mycket prisvärt. Hit kommer vi gärna tillbaka.

Liv och William reste tillbaka till Uppsala och jag hämtade upp maken hemma på kajen. En promenad längs vattnet och målet var  vårt “förlängda vardagsrum”, Boule & Berså och träff med vännerna Susan och Jörgen.

Jörgen, Susan och Bosse med och i semesterkänsla. 

Stockholm. Danvikskanalen. Boule& Bersp. Ett smakprov även här av vatten och båtar. Och även här i Danvikskanalen, precis som hemma på vår kaj,  fick vi ett smakprov av både vatten och båtar.