februari 2020

God morgon lördag!  Här är det aktiv semester som gäller några dagar och med fokus på skidåkning. Klockan är snart 07.45 och det är dags för en riktigt god frukost på hotellet i Vemdalsskalet där vi bor.  Även idag ser det ut att bli en dag fylld av sol. Härligt!  Så vid 9-tiden vill vi vara på väg upp med liften och ta oss an dagens åkning. Och med tanke på torsdagen och den fina åkningenså kändes det hela väldigt bra.

Ser lovande ut redan tidigt med vacker blå himmel och en sol som är på väg upp.

En skidresa blir ofta en aktiv semester

för är man road av  utförsåkning på skidor så är det ju i backarna man vill vara. Och gillar man längdskidor så är det ju på fjället eller i skogen man helst tar sig en tur. (Men tycker man inte alls om skidåkning, eller av olika skäl inte kan åka, så går ju de mer snöiga varianterna bort.)

Gårdagen, fredag, såg ut så här! Välkomna med!

Klockan är här  strax efter nio fredag morgon och det är fler än vi som gillar en aktiv semester med skidåkning.  Snart på väg upp med liften.

Bekvämt med 6-stolsliftarna. Och utsikten är njutbar i det soliga vädret.

Lite stelt i första åket. Träningsvärken sitter  kvar sedan torsdagen och varenda muskel ömmar. Men det går över. Jag verkligen gillar det här med aktiv semester.

En tävling, en “kexchokladsjakt/orientering deltog vi i. Gällde att hitta kontroller enligt kartan och svara på frågor.

Barnbarnet Max, hans moster Helen och kusin Leo i rött stämplar sina kort. 

Jag passade också på att fotografera. Fascinerades av molnen som låg så lågt.

Absolut njutbar utsikt.

Stora delar av de “mina” är samlade.

Vi har flera intressen gemensamma men att vara på en aktiv semester med fokus på skidåkning passar oss fint. Här “delar av” mina nära och kära. Några saknas dock. 

Klockan är 16 och det är fortfarande en timme kvar till liftarna stänger. Men jag ger mig för dagen. Fem timmars aktivt åkande för en som inte åkt utför på sex år är helt ok. Jag är supernöjd med dagen och allt trevligt vi haft i backarna. Ihc det kommer även en lördag.

Nöjd och glad över möjligheten till en aktiv semester.  I detta fall skidåkning.

Och solen sänker sig så sakteliga även över Vemdalsskalet.

I onsdags kväll kom vi med tåg från Stockholm hit upp till Härjedalen och Vemdalsfjällen. En trevlig och bekväm resa. Vemdalen mötte oss med vacker kvällssol så redan mottagandet kändes bra. Och inte bara mottagandet utan även vår första skiddag blev riktigt bra. Strålande sol och bra backar gjorde att det blev en perfekt dag för skidåkning. Visserligen är det sportlov i Stockholmsområdet och några andra delar av landet så vi är inte riktigt ensamma i backarna. (Men det hade vi inte heller räknat med)

Fin skidåkning väntade. Här upp på Vemdalsskalet.

Skidåkning i Vemdalen

erbjuder inom området 35 liftar och 58 nerfarter. Och till Vemdalsområdet hör även Björnrike, Klövsjö och Storhogna. Man kan med buss  (ingår i liftkortet) ta sig mellan orterna så omväxling saknas inte vad gäller nerfarter.

Ändå sedan jag var barn, väldigt länge sen, så har jag haft egen skidutrustning. Och den har bytts ut nu och då. För precis som på andra tekniska områden kommer nyare varianter. Så även vad gäller skidor och pjäxor. Så numer hyr jag  för att vara “uppdaterad” vad gäller utstyrseln.Jag hade hemma i Stockholm beställt utrustning via SkiStar och det var bara att i uthyrningsbutiken ta en nummerlapp och kvittera ut det jag skulle ha. Skidorna var inställda efter min vikt och pjäxorna passade i bindningarna. Hjälm och stavar plockade jag ihop själv. Efter viss möda med att få på pjäxorna var både jag och resten av gänget klart för skidåkning. Vi är totalt åtta personer så lite logistik krävs. Men det är vi bra på.

Mina hyrskidor och pjäxor klara. Gillade särskilt att skidorna matchar min ryggsäck. 

Pjäxorna ska på och det tar sin lilla tid. Liv kommer med uppmuntrande tillrop för det är ganska knepigt att få på dem.

Barnbarnet Max får god assistans av moster Helen

Klar för skidåkning. Och förutom att skidorna matcher ryggsäcken så går pjäxorna bra ihop med jacka och byxor.

Då kör vi!

Vi började med “sexstolsliften “upp. Ja, man sitter sex personer i den. Och den går snabbt. Därav namnet, “Skalet Express”.

Max är klar för skidåkning och vi andra också. Visst har han en snygg skiddräkt? Och det bästa är att han syns i backarna.

Ibland blir det en  paus i backen. För Max del en ofrivillig en. Men moster Helen assisterar. 

Jag var lite tveksam till hur min skidform skulle vara. Räknade ut att senast jag åkte skidor var här i Vemdalen 2014. Men det är med skidåkning som med simning och cykling – har man en gång lärt sig så kan man. Måste dock medge att de två första åken så var jag allt lite ringrostig.

Fin skidåkning här i Vemdalen och härligt väder.

Fram på eftermiddagen kändes benen inte helt fräscha längre så vid 15.30, jodå vi hade lunchpaus, så gav jag upp.

Kroppen i gott skick efter torsdagens skidåkning.

Kan berätta att träningsvärken gör sig påmind idag. Men kanske kan jag träna bort den med mer skidåkning. Hoppas på det. En strålande dag blir det idag också.