Monthly Archives

februari 2020

Resor i Sverige

Aktiv semester -Jadå! Vemdalen med skidåkning

29 februari, 2020

God morgon lördag!  Här är det aktiv semester som gäller några dagar och med fokus på skidåkning. Klockan är snart 07.45 och det är dags för en riktigt god frukost på hotellet i Vemdalsskalet där vi bor.  Även idag ser det ut att bli en dag fylld av sol. Härligt!  Så vid 9-tiden vill vi vara på väg upp med liften och ta oss an dagens åkning. Och med tanke på torsdagen och den fina åkningenså kändes det hela väldigt bra.

Ser lovande ut redan tidigt med vacker blå himmel och en sol som är på väg upp.

 

En skidresa blir ofta en aktiv semester

för är man road av  utförsåkning på skidor så är det ju i backarna man vill vara. Och gillar man längdskidor så är det ju på fjället eller i skogen man helst tar sig en tur. (Men tycker man inte alls om skidåkning, eller av olika skäl inte kan åka, så går ju de mer snöiga varianterna bort.)

Gårdagen, fredag, såg ut så här! Välkomna med!

Fler som gillar en aktiv semester i just Vemdalen. Skidåkning gällerKlockan är här  strax efter nio fredag morgon och det är fler än vi som gillar en aktiv semester med skidåkning.  Snart på väg upp med liften.

Bekvämt med 6-stolsliftarna. Och utsikten är njutbar i det soliga vädret.

Lite stelt i första åket men jag verkligen gillar det här med aktiv semester. Lite stelt i första åket. Träningsvärken sitter  kvar sedan torsdagen och varenda muskel ömmar. Men det går över. Jag verkligen gillar det här med aktiv semester.

En tävling, en “kexchokladsjakt/orientering deltog vi i. Gällde att hitta kontroller enligt kartan och svara på frågor.

Barnbarnet Max, hans moster Helen och kusin Leo i rött stämplar sina kort. 

Jag passade också på att fotografera. Fascinerades av molnen som låg så lågt.

Absolut njutbar utsikt.

Stora delar av de “mina” är samlade.

En aktiv semester passar oss fint och att åka skidor här i Vemdalen gillar vi verkligenVi har flera intressen gemensamma men att vara på en aktiv semester med fokus på skidåkning passar oss fint. Här “delar av” mina nära och kära. Några saknas dock. 

Klockan är 16 och det är fortfarande en timme kvar till liftarna stänger. Men jag ger mig för dagen. Fem timmars aktivt åkande för en som inte åkt utför på sex år är helt ok. Jag är supernöjd med dagen och allt trevligt vi haft i backarna. Ihc det kommer även en lördag.

Vemdalsskalet. Nöjd och glad över en aktiv semester här. Nöjd och glad över möjligheten till en aktiv semester.  I detta fall skidåkning.

Och solen sänker sig så sakteliga även över Vemdalsskalet.

 

 

Resor i Sverige

Skidåkning i Vemdalen – En riktigt bra första dag

28 februari, 2020

I onsdags kväll kom vi med tåg från Stockholm hit upp till Härjedalen och Vemdalsfjällen. En trevlig och bekväm resa. Vemdalen mötte oss med vacker kvällssol så redan mottagandet kändes bra. Och inte bara mottagandet utan även vår första skiddag blev riktigt bra. Strålande sol och bra backar gjorde att det blev en perfekt dag för skidåkning. Visserligen är det sportlov i Stockholmsområdet och några andra delar av landet så vi är inte riktigt ensamma i backarna. (Men det hade vi inte heller räknat med)

Fin skidåkning väntade denna vår första skiddag. Här uppe på Vemdalsskalet.Fin skidåkning väntade. Här upp på Vemdalsskalet.

Skidåkning i Vemdalen

erbjuder inom området 35 liftar och 58 nerfarter. Och till Vemdalsområdet hör även Björnrike, Klövsjö och Storhogna. Man kan med buss  (ingår i liftkortet) ta sig mellan orterna så omväxling saknas inte vad gäller nerfarter.

Ändå sedan jag var barn, väldigt länge sen, så har jag haft egen skidutrustning. Och den har bytts ut nu och då. För precis som på andra tekniska områden kommer nyare varianter. Så även vad gäller skidor och pjäxor. Så numer hyr jag  för att vara “uppdaterad” vad gäller utstyrseln.Jag hade hemma i Stockholm beställt utrustning via SkiStar och det var bara att i uthyrningsbutiken ta en nummerlapp och kvittera ut det jag skulle ha. Skidorna var inställda efter min vikt och pjäxorna passade i bindningarna. Hjälm och stavar plockade jag ihop själv. Efter viss möda med att få på pjäxorna var både jag och resten av gänget klart för skidåkning. Vi är totalt åtta personer så lite logistik krävs. Men det är vi bra på.

Mina hyrskidor och pjäxor klara. Gillade särskilt att skidorna matchar min ryggsäck. 

Pjäxorna ska på och det tar sin lilla tid. Liv kommer med uppmuntrande tillrop för det är ganska knepigt att få på dem.

Barnbarnet Max får god assistans av moster Helen

Jag är klar för skidåkning. Och nu väntar Vemdalens backar. Klar för skidåkning. Och förutom att skidorna matcher ryggsäcken så går pjäxorna bra ihop med jacka och byxor.

Då kör vi!

Vi började med “sexstolsliften “upp. Ja, man sitter sex personer i den. Och den går snabbt. Därav namnet, “Skalet Express”.

Max är klar för skidåkning upp på Vemdalsskalet. Max är klar för skidåkning och vi andra också. Visst har han en snygg skiddräkt? Och det bästa är att han syns i backarna.

Ibland blir det en  paus i backen. För Max del en ofrivillig en. Men moster Helen assisterar. 

Jag var lite tveksam till hur min skidform skulle vara. Räknade ut att senast jag åkte skidor var här i Vemdalen 2014. Men det är med skidåkning som med simning och cykling – har man en gång lärt sig så kan man. Måste dock medge att de två första åken så var jag allt lite ringrostig.

Fin skidåkning här i Vemdalen och perfekt väder. Fin skidåkning här i Vemdalen och härligt väder.

Fram på eftermiddagen kändes benen inte helt fräscha längre så vid 15.30, jodå vi hade lunchpaus, så gav jag upp.

Kroppen i gott skick efter torsdagens skidåkning.

 

Kan berätta att träningsvärken gör sig påmind idag. Men kanske kan jag träna bort den med mer skidåkning. Hoppas på det. En strålande dag blir det idag också.

 

 

Resor i Sverige

Tåg till Härjedalsfjällen och Vemdalen- Smidigt och bekvämt

27 februari, 2020

God torsdag morgon! Vemdalen och Vemdalasskalet  anropar! Hit kom vi igår med tåg för några dagars skidåkning.  SJ körde oss galant från Stockholm till Mora och där bytte vi till Inlandsbanan som tog oss vidare via Sveg till den lilla byn Röjan. Två fina tågresor i strålande sol. Kunde inte varit så mycket bättre.

(När tåget rullade in på Centralen så förvissade jag mig om att det var rätt tåg. På infoskylten var det angivet att det var spårbyte men inte till vilket spår. Och jag hade ju inte tänkt mig ett annat resmål. Men det har hänt en gång att det blev fel tåg och det var första gången jag skulle till Arvika.

Vårt tåg mot Mora rullar in i god tid på Stockholms central. Och många resenärer ska med. Vårt tåg  mot Mora rullar in i god tid in på Stockholms central. Resenärerna är många och även om sportlovet här i Stockholm med omnejd pågått några dagar så verkar fjällen locka.

 

Här på kartan är bilvägen markerad men tåget kör i princip samma sträcka. (Dock är Inlandsbanans färdväg betydligt vackrare än bilvägen- ) Vad gäller tiden så tar resan med tåg och sista biten med buss  ungefär samma tid som med bil. Men med bil kanske man också stannar och pausar ett par gånger.

Tåg från Stockholm till Mora. Där byte till INlandsbanan och fortsatt fär till byn Röjan. Ohc sista biten bleb med buss till Vemdalsskalet. Vi tog tåg från Stockholms Central till Mora. Där tågbyte till Inlandsbanan och fortsatt färd till byn Röjan. Och sedan tar  bussen, “Snöpendeln”,  oss den sista biten upp till Vemdalsskalet. 

Äldsta barnbarnet Max ägnar sig åt lite  läxläsning på tåget. Här är det matte som gäller.

Mora. Tågets slutstation. Och tågbyte

Max på väg mot Inlandsbanan.

Framme i Mora. Resan hit med tåg från Sockholm tar ca.4 timmar. Framme i Mora. Resan hit från Stockholm med tåg tog ca 4 timmar.  Här väntade Inlandsbanan. 

Resan med Inlandsbanan

från Mora och till Röjan, via Sveg, ta ca tre timmar.  Och under resan i Dalarna lyste snön med sin frånvaro.Men när vi passerade gränsen till Härjedalen så fanns den här.

Solen var med oss nästan hela resan och ju längre norr ut vi kom desto finare blev vädret.

Tåg. Här Inlandsbanan mellan Sveg och Röjan. Att åka tåg tycker jag om. Och just Inlandsbanan är dessutom väldigt personlig. Om nu en tågresa kan vara det.

I Röjan by väntade “Snöpendeln” en buss på tåget och efter 30 minuters resa var vi uppe i Vemdalsskalet. Här väntade och välkomnade oss dotter Helen.

Framme i Vemdalsskalet. Båda döttrarna och Max.

Högfjällshotellet i Vemdalsskalet där Liv och jag ska bo.

Det här blir bra!

Vårt boende!

Och utsikten.

Nu väntar hotellfrukost, en tidig sådan, att hyra skidor och köpa liftkort. Och givetvis hoppas jag på en fin skiddag i backen.

Stockholm

Välfylld och trevlig tisdag- Och idag till fjälls

26 februari, 2020

Dagarna försvinner i rask takt och efter bästa förmåga fyller jag dem med trevligheter av skilda slag. Gårdagen, här hemma i Stockholm, var inget undantag. Och en välfylld och trevlig onsdag blir det också. Idag ska nämligen SJ och Inlandsbanan ta mig till byn Röjan i Härjedalen.  Tågbyte i Mora och sedan vidare till Röjan och därifrån buss, “Snöexpressen”, en 20 minuters tur, upp till Vemdalen by.

Men åter till tisdagen.

En ny dag! Och välfylld skulle den komma att bli. Tisdag morgon hemma på Söder. Vad gäller det vädermässiga är det svårt att här sia om det. Solen är här på väg upp.Och helt oavsett väder skulle det bli en välfylld dag. 

Tisdagen blev både välfylld och trevlig

och jag inledde dagen med ett morgonbesök hos sjukgymnasten.Försöker få ryggen i bättre skick och bli av med en envis muskelinflammation. Att det var “fettisdagen” kom jag på och fastän jag inte är så förtjust i semlor (väl mäktiga och stora) gick jag in på “Lilla Caféet på Söder”, på Ringvägen 131, vid Skanstull,för att se om de fanns i mindre varianter. Och visst fanns det!

Ett av många trevliga caféer här krokarna. Varmare tider också uteservering. 

Här är det semlor på gång. Man räknar med strykande åtgång.

Och visst fick en nybakad och välfylld semla från Lilla Caféet på Söder följa med hemOch visst fick en välfylld nylagad semla följa med hem. Inga farbriksgjorda varianter här inte.

Inför en fjällresa/skidresa blir det en helt annan packning än för en stads eller solsemester. Nu var det några år sedan jag var iväg på skidsemester så först gällde det att hitta utrustningen. Gick förvånansvärt bra. (God ordning på mina pinaler.) Nästa moment var att prova framförallt överdragsbyxor. Senast de var i användning var 2014. Lite omoderna och fladdriga kändes de men å andra sidan finns det att köpa på plats om de fladdrar för mycket.

Nästa moment var väska. Att ha med en resväska till fjällen har jag aldrig haft utan en “bag” känns mer passande- Och en sådan fanns. Också modell äldre. Men den reste jorden runt med oss 2005 och bör med lätthet klara en tur till de svenska fjällen.

Ungefär vad som ska med. För det lär bli en hel del minusgrader så rätt klädsel är viktigt.

En välfylld väska som är klar för Vemdalen och skidåkningEn välfylld  väska. Och det fanns en del utrymme kvar.

Tisdag kväll

innebär då och då träff med vännerna Susan och Jörgen och middag på Lokes bar. Och det var just en sådan kväll. Alltid lika trevligt och gott och ett bra sätt att spontant ses. (S&J har alltid ett reserverat bord här på tisdagarna) En väl

Välfylld tallrik med en fin köttbit, beasås och sallad. (Man kan här byta ut potatis/pommes mot sallad om man vill)

“Lokekväll.” Bild lånad av Susan. Jörgen, jag och Bosse.

 

 

Foto

Klubb/Klubba – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

25 februari, 2020

Klubba är veckans ord att tolka i  Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Vad gäller utmaningen i sig så går den ut på att med bild och/eller text tolka det angivna ordet. Nytt för i år är att alla ord är homonymer. (Ord som stavas och uttalas på samma sätt men med olika betydelse.) Det är också fritt fram för egna funderingar och tolkningar och alla är välkomna att vara med. Ordet har varit med tidigare, i augusti 2019, och då såg tolkningen ut så här.  Så nu var de flesta funderingar jag hade kring ordet redan använda. Så vad göra? Att ooppa över utmaningen denna vecka var inget alternativ. Men på eget bevåg plockade jag bort den sista bokstaven “a” och fick ordet klubb.

Och se! Genast kom gårdagens bokcirkel/klubb med “The Beijing Ladies” upp som ett passande bidrag. (Vi träffades under åren vi bodde i Peking och har även efter hemflytt, runt 2012, fortsatt att träffas. )

Odenplan och Gustav Vasa Kyrka. Och jag är på väg till vår bokcirkel/klubb Odenplan och Gustav Vasa kyrka i strålande sol. Och jag är på väg till vår bokcirkel/klubb.

Klubb

i form av bokcirkel blev det igår. Stockholm bjöd precis som i söndags på strålande och våren fanns i luften. Färden gick per tunnelbana från hemmatrakterna på Söder och till Odenplan i Vasastan. För min del gamla hemtrakter för här bodde jag från 2002 -2004 och det känns alltid lite hemtamt att komma tillbaka till Vasastan, denna fina del av Stockholm.

I vår bokklubb träffas vi ca. en gång i månaden och eftersom vi nu bor lite utspridda utspridda i landet så kan våra träffar ske lite varstans. Eftersom vi inte direkt är uppbundna av “vanliga” jobb så har vi efter hand flyttat träffarna till lunchtid. Betydligt enklare och gör att det också fungerar bra att t.ex. ta tåget hit från Göteborg över dagen.  Och ibland blir det utflykter och upplevelser i kulturens tecken som ett komplement till böcker.

Bordet är vackert dukat  för lunch hos vår värdinna, Marianne. Rosor är det genomgående temat för dukningen. (Både på bordet och servetterna)

Antalet deltagare varierar och vi brukar vara 6-7 stycken, en ganska lagom grupp. Vi ses ofta hemma hos varandra men även i andra sammanhang men då har vi inte vi direkt med böckerna rent fysiskt. Men diskussioner om böcker och boktips har vi med.

Boksamtal och andra samtalsämnen finns det gott om. Här är resor ett hett samtalsämne. Runt bordet värdinnan Marianne på kortsidan, Åsa, Mona, Birgitta och Marita.

Läcker förrätt; rödbetssoppa med pepparrotsyoghurt. Testa gärna! Försvinnande god!

Efter den goda soppan fick vi “blinier”, boveteplättar med goda tillbehör. Och våra samtal fortsatte. Nu med mer fokus på lästa böcker.

Vi läser

oftast inte någon bestämd gemensam bok men ibland blir det så.  Genom att läsa och presentera olika böcker vi läst eller lyssnat på  får vi många smakbitar. Och vad gäller de fysiska böckerna så lånar vi ut till varandra.

Bokprat och bokpresentationer. Och väldigt trevligt.

Visst är böckerna viktiga i vår klubb. Visst är  böckerna är viktiga i vår “klubb.”Men också själva samvaron, alla samtal, god mat och dryck. 

Fler smakprov.

Och utöver dessa hade flera läst  bl.a.  “Drömhjärta” av Cecilia Samartin, “Den tyska flickan” av Arnando Lucas Correra, “Allt jag fått lära mig” av Tara Westover, “De sju syskonen” av Lucinda Riley och “Stjärnklart” av Lars Wilderäng.

Stort tack Marianne för en jättetrevlig och “god” bokklubb med “all inclusive.”

 

Titta gärna in här för att se fler tolkningar av ordet klubba